Samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen Rebecca Stenberg Centrum för forskning om räddning och responssystem Linköpings Universitet
Innehåll Samverkan - State of the art i räddnings- och responsbranschen Samverkan, integrationsgrad och transaktionskostnader Exempel på Samverkansformer i räddning och respons Samverkansstrategier Utmaningar 2
Rebecca Stenberg, tel 0708-991663 rebecca.stenberg@liu.se FD Psykologi, lektor i företagsekonomi Linköpings universitet Styrelseledamot Centrum för tvärvetenskaplig forskning om räddning och respons CARER, Linköpings universitet. Forskningsprojekt: 3 Lärande utvärdering för samverkan Alarmering Trygghetens nya former för och med äldre Samverkansformer inom räddning och respons Organisering av trygghet i samhällets tjänst Effektivitet i räddningstjänst Trygghet i glesbygd Nya aktörer i första respons Friluftssäkerhet Organisationslogik i samverkan/imaginära organisationer rebecca.stenberg@liu.se, CARER 3
Utmaningar att hantera Medborgaren har större eget ansvar men förstår man det och kan man ta det? Globaliserade och gränsöverskridande hotbilder Planers och verklighetens varierande överensstämmelse ingen nyhet men inte löst Ökande urbanisering och ökande avfolkning Ökande migration och kulturella skillnader Åldrande befolkning Medborgargarden eller nya aktörer? Konsekvenser av klimatförändringar, extrema väder 4
Vad är samverkan? Flera personer/organisationer/sektorer integrerar/kombinerar/koordinerar resurser/kunskaper/aktiviteter För att åstadkomma något man bestämt sig för/man inte kan åstadkomma själv Nuremberg chronicles Noaks ark ett samverkansprojekt? 5
Samverkan att kombinera och utnyttja de ingående parternas olikheter och komplettera varandra för att åstadkomma något man bestämt sig för. Björn Trädgårdh Samverka för uppnå effektivitet/förbättringar inom något område: Effektivitet i uppnådda resultatet Effektivitet i resursanvändning och kostnader Juridisk effektivitet som rättvisa och lagefterlevnad Miljö och hälsoeffektivtet, Hållbarhet, kapacitet, robusthet Kvalitet Säkerhet, trygghet 6
Samverkan en mångfald av utveckling Kris-samverkan Sambruk och kommunikations- och samordningscentraler (KSC) Samlokalisering SMS Förstärkt medmänniska, MPS I Väntan På Varandra FIP, CIP, Förebyggande lokal samverkan Nationella satsningar och internationella exempelvis mot organiserad brottlighet SAR-organisationen 7
Vad är gemensamt i den här utvecklingen? Organisatoriska innovationer En ny syn på vad (vem) som är en resurs och var den ska/kan finnas En delvis förändrad syn på respons- och räddningsaktörernas roll i samhället och därmed uppgiftsfokus Att förhålla sig till olika perspektiv, transaktionskostnader och integrationsgrad Utveckling av samverkansbegreppet från ett plåster för alla sår till anpassade strategier för olika ändamål 8
sidesourcing insourcing Resourcing? Vem och vad är en resurs? Exemplet SAMBRUK samhällets resurser och sen? Räddningsaktörer i och utanför räddningssystemet SMS-projekt Resurser baserade på expertis, på tillgänglighet, på kostnader eller på geografisk placering? Vems resurser? Knäckfrågor: Hur Identifierar vi resurser? Hur mobiliserar/hanterar vi resurser? Ex vem bekostar någon annans utbildning eller när ska vi ha ett möte? 9
Vad och vem är en samverkansresurs? I sundet mellan Lidingö och Nacka passerar 50.000 personer en julidag mellan flera stora hamnar: kryssningsfartyg, skärgårdstrafik, fritidsbåtar, lastfartyg. Kollision mellan två kryssningsfartyg totalt 3500 passagerare, 400 skadade varav 300 allvarligt Ena fartyget manöverodugligt. Brand i maskinrum 10
Analysera, identifiera, mobilisera, strukturera Vad behöver göras? Vilka räddningsaktörer? Andra tänkbara aktörer? Andra resurser? Hur kommer media att agera? Andra insatser som behövs förutom ren räddning? 11
Vem är egentligen en räddningsaktör? I egen verksamhet I annans verksamhet Räddning är kärnverksamhet Samverkan om räddning Offentlig sektor Hemtjänst Badvakter Rtj dras IVPA FIP Polis Räddningstjänst Länsstyrelserna Ambulans Kommersiell Sotare IVPR Väktare Falcks Kraftbolag sektor Pistörer Fiskflyget Sjöfart Skogsbolag Civilsamhället Frivilliga försvarsorg. Dykklubbar Byföreningar I Medelpad CIP Brukshundsklubbar Sjöräddningssällskapet MPS FRG Föreningar Röda korset Privatpersoner hushåll Lavinsök HLR SMSlivräddare Läkare, på sin fritid Möta ambulans 12
Samverkan på området blir olika saker från olika perspektiv Krishantering Mobilisera koordinera resurser Räddnings-perspektiv Skydd, skadebekämpning, livräddning Folkhälsoperspektiv Självskydd, trygghet Olika tidsskalor Olika aktörer Olika mål Olika medel Olika problem Brottsförebyggande Kontroll, säkerhet, skalskydd 13
Trygghet Kunskap Regler Info Lagar Brottsförebygg Förebygga Övervaka Tillsyn Kontroll Bevaka Var ingår samverkan? Triage Vård Transportera Bedöma Initiera Koordinera Leda Räddning Släckn SAR Miljöräddn Söka Stoppa Efter Ännu mer efter Lärande för vardagen Eftervård Rehab Omsorg Öva Eftersläck I vardag Före På skadeplats Försäkringsfrågor Sanering Utreda Ansvar Öva Utvärdering Öva 14
Paradox Just det att vi gör olika saker, har olika uppdrag, olika metoder och olika perspektiv gör att vi kompletterar varandra i samverkan Exakt samma faktorer gör det svårt att samverka eftersom våra respektive referensramar, uppdrag och lagstiftning inte riktigt stämmer överens. Där det glappar måste man överbrygga det ger transaktionskostnader ju fler glapp ju högre transaktionskostnader Transaktionskostnader är alla typer av kostnader förenade med att förena eller koordinera kunskaper och aktiviteter för ett gemensamt/koordinerat output. Det kan tex vara tid, resurser, teknik och människor som går åt för att hantera skillnader i synsätt, metoder, kunskaper, utrustning. 15
Transaktionskostnader Ju mer standardiserad verksamhet, ju mer specialiserade funktioner, ju fler skarvar mellan verksamheter för att få ihop helheten, och ju knepigare att kombinera över skarvarna och risk för att kombinationen haltar. 16
Hög integration Låga transaktionskostnader Samverkan - grad av integration: Integrerad/gemensam verksamhet baserad på gemensamma mål Bred långsiktig lokal samverkan om många frågor med/mellan Polis, Rtj, Socialtjänst, Skola Sammanslagna resurser för mer effektiv egen verksamhet/gemensamt resultat Tex via gemensam kommunikations- /ledningscentral eller samlokalisering Kombinering/koordinering av helt skilda verksamheter för specifika kombinationer i tid eller rum Låg integration Hög specialisering Höga transaktionskostnader Smal riktad myndighetskampanj med ett smalt syfte, tex bekämpa viss typ av brott hela landet Mobilisera alla för krishantering, sjöräddningasinsats 17
Samverkansformer för räddning och respons 2013 (Finansiering MSB och Södertörns brandförsvarsförbund) Varför brann det inte mer i Södertälje? Samverkan kring social oro i Södertälje; Södertörns brandförsvarsförbund, polisen, kommunen. Både lokal samverkan och nationellt initierad satsning mot organiserad brottlighet Trygghetens hus Samordning som samlokalisering för krisberedskap och räddning Jämtland räddningstjänstförbund, polisen, åklagarmyndigheten, länsstyrelsen, JLL kriminalvården, tullverket, SOS-Alarm, Kyrkan. SMS-projektet Förstärkt medmänniska i Medelpads räddningstjänstförbund och bybor i Medelpad. Sjöräddning intersektoriell behovsdriven samverkan om räddning mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, KBV och andra på sjön. 18
Exempel och förslag på samverkan som: Länk till rapporten Samverkansformer i räddning och respons exempel och förslag Lokal marknad Kontinuitet, långsiktiga relationer Bred och mångfaldig samverkan Strategisk hierarki Tydligt avgränsat syfte Formell, i tur och ordning Enligt regler o uppdrag Specialiserade insatser där var o en har sin tydliga roll Nodorganisation eller temporärt nätverk Samverkan mellan helt olika specialiserade aktörer när behov uppstår 19
Olika samverkansstrategier Skillnad i tid Skilda uppgifter Stenhus Ingen samverkan Eftersök Parallell samverkan Samordning av parallella insatser Olika resurser/ kompetenser bidrar utifrån behov Samtidig Koordinering När olika resurser/ kompetenser behövs i olika skeden. Lagföra kriminella nätverk Sekvensiell samverkan Lavinräddning Synkron samverkan Gemensamma uppgifter Samarbete allt tillsammans samtidigt/integrerade insatser o resurser www.liu.se/forskning/carer 20
Utmaningar att hantera: Möjligheter Ju bättre man kan mobilisera allas bidrag som behövs, när det behövs ju mer effektiv räddning i tid, resurser, utfall. Viktigt med tydliga roller och tydliga uppdrag och lagstöd Viktigt med att se till behovet av gemensam insats snarare än gemensamma mål Barriärer Olika huvudmän med olika mål Skillnad lokalt-regionaltnationellt Prestige, revir o makt Ovana Vagt uppdrag Dyrt Olika organisationsstrukturer Bristande kunskap om varandra Gränser. lagar och regler som inte får överskridas 21
Framtiden då? Teknikutveckling ger nya möjligheter till organisatorisk Innovation. När ett barn försvinner på Lomma Beach ska det plinga till i varannan telefon men. Metro 20 aug 2015: 5 årig pojke drunknar på badplats. 100-tals vuxna på land hjälper inte till trots uppmaning 22
Källor Andersson Granberg, T., Stenberg, R., Bång, M. & Johansson, L.F. m.fl. (2010). Trygghetsskapande åtgärder för landsbygden. Arbetsrapport. CARER, Rapport 2. Berlin, J. & Carlström, E. (2009). Samverkan på olycksplatsen. - Om organisatoriska barriäreffekter. Trollhättan: Högskolan Väst. Statens Haverikommission (2011). Olycka med flygplanet SE-IGU på Linköping/SAAB:s flygplats. Slutrapport RL 2011:17 ISSN 1400-5719. Stenberg, R. (2013). Effektivitet, säkerhet och pengar Organisering av trygghet i samhällets tjänst. En studie av Södertörns Brandförsvarsförbund. CARER Rapport 2013:8. Linköpings universitet. Stenberg, R. (2013). Collaboration for safety- instead of Lean Production? - An alternative approach for cost effective and efficient production of safety. Conference Proceedings from National Symposium on Technology and Methodology for Security and Crisis Management (TAMSEC) 13-14 november, Kistamässan, 2013. Stenberg, R., Pilemalm, S. & Yousefi Mojir, D (2014). Samverkansformer för räddning och respons exempel och förslag. CARER Rapport 2013:12. Linköpings universitet. Weick, K.E. (1993). The Collapse of Sensemaking in Organizations: The Mann Gulch Disaster. Administrative Science Quarterly, 00018392, Dec93, Vol. 38, Issue 4. 23
Läs mer på: www.liu.se.forskning/carer nyhetsbrev CARER rapportserie anmäla till e-postlista (carer@liu.se) 24