Regionalt Serviceprogram. Gävleborgs län 2010-2013

Regionalt Serviceprogram Gävleborgs län 2010-2013

Innehållsförteckning Sammanfattning..3 Bakgrund.3 Definitioner...3 Koppling till andra program och strategier...4 Hållbar utveckling...5 Genomförande...5 Analys - Nuläge och framtid i Gävleborg...5 Befolkning och åldersstruktur...6 Dagligvaror...7 Drivmedel...10 Infrastruktur...11 Förändringar inom offentlig service...12 Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service...13 Möjligheter i länet...13 Syftet med serviceprogrammet..14 Övergripande mål...14 Prioriterade insatsområden.14 Finansiering...19 Uppföljning och utvärdering...19 Bilagor 1. Karta över kommersiell service i Gävleborgs gles- och landsbygd. 2. Kommersiell och offentlig service i strategiskt viktiga orter 2009. 2

Sammanfattning Som ett led i att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet har regeringen beslutat att Regionala Serviceprogram ska utarbetas för att stödja och stimulera arbetet med tillgången till kommersiell och offentlig service i strategiskt viktiga orter. Programmen utarbetas av Länsstyrelserna i samverkan med berörda parter och ska genomföras under perioden 2010 till 2013. Programmet i Gävleborgs län tar avstamp från sex utpekade insatsområden; Kompetens- och mentorsverksamhet Insatser för att säkra tillgången till drivmedel Ökad samordning av kommersiell, offentlig och ideell verksamhet i strategiskt viktiga orter Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade Regionalt partnerskap Kommunala serviceplaner (varuförsörjningsplaner) Bakgrund Med införandet av programmet som ersätter tidigare lokala utvecklingsprogram för kommersiell service vill regeringen skapa kontinuitet i det regionala arbetet och utöka samverkan mellan lokala, kommunala, regionala och nationella aktörer. Programmet ska bidra till god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och ska därigenom också bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygder. En fungerande kommersiell och offentlig service är en viktig förutsättning för utvecklingsarbete i gles- och landsbygdsområden. Programarbetet ska stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse. Förutsättningar för samordnade och lokalt anpassade servicelösningar ska beaktas och en geografisk analys ska visa på de områden som har brister och vilka som riskerar ytterligare försämringar. Vikten av att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättningar ska också uppmärksammas. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Det är viktigt att hitta samband med andra program inom den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling. Förändringar i servicestrukturen har också effekter som direkt påverkar den kommunala verksamheten. Kommunerna har ytterst ett ansvar för kommuninvånarnas varuförsörjning. Äldre hushåll klarar kanske inte längre sina inköp själva utan blir beroende av kommunens hjälp med ökade offentliga kostnader som följd. Programmet ska ligga till grund för hanteringen av stöd för kommersiell service. Förhoppningen är att det ska vara ett aktuellt, levande dokument och vara till nytta för politiker, tjänstemän, näringsidkare, konsumenter och övriga berörda parter. Definitioner Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som gles- och landsbygder. Glesbygdsverkets definition som tillämpas i detta program utgår från medborgarnas tillgång till service, arbete, utbildning, infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Enligt denna definition bor cirka 24 pro- 3

cent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden. Definitionen har existerat sedan 1996 och syftar till att särskilja olika typer av bygder för att synliggöra deras skilda förutsättningar. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 000 invånare. Tätortsnära landsbygder finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000 invånare. Tätorter har mer än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Koppling till andra program och strategier Som grund för det regionala utvecklingsarbetet ligger den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. En hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete. Det regionala utvecklingsprogrammet Möjligheter nära dig för Gävleborgs län 2009-2013 utgör grunden för allt utvecklingsarbete i länet. Befolkningsutvecklingen och vårt välmående är huvudfrågor för den regionala utvecklingen. Regionala utvecklingsprogrammet vill skapa ett län där arbetsmarknad, studier, livsmiljö och attityder uppmuntrar till inflyttning. I avsnittet En bra samhällsservice tas det bland annat upp att stora geografiska avstånd till service drabbar främst glesbygden eller tätortsnära landsbygd utan kollektivtrafik. En tillfredsställande samhällsservice påverkar både viljan att skaffa barn och viljan att bosätta sig på en viss plats. I åtgärdsstrategin Ett dynamiskt näringsliv är åtagandet att ett dynamiskt näringsliv med fler och växande företag är centralt för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Arbetet med det regionala serviceprogrammet utgår främst från utmaningarna bra samhällsservice, attraktivt boende och regional attraktionskraft för människor och företag. Möjligheterna för befintliga företag att utvecklas och att attrahera företag att flytta till bygden påverkas också negativt om servicen försvinner. Besöksnäringen är en viktig för landsbygdens tillväxt men för att den ska utvecklas krävs bland annat att det finns en god tillgång till kommersiell service. Allt fler äldre i befolkningen ställer krav på en väl fungerande välfärd med god tillgång till samhällsservice vilket i sin tur ställer krav på innovativa lösningar i glesbefolkade områden. Gävleborgs läge i förhållande till de stora marknaderna och relativt långa inomregionala avstånd ställer krav på transportinfrastruktur och bredbandsutbyggnad. Till Landsbygdsprogrammet finns klara kopplingar till regionala serviceprogrammet. I axel 3 finns åtgärder för en bättre livskvalitet på landsbygden som bland annat innefattar service. Stöd har bland annat lämnats till två serviceprojekt som drivits av Landsbygdservice AB som kommer att avvecklas 2009-12-31. Från och med 2010-01-01 tillhör handläggarna av de båda programmen samma enhet. I Leaderprogrammen som är en del av Landsbygdsprogrammet finns också möjligheter att stödja lokal service. Sammantaget visar detta att vi har stora möjligheter att arbeta med och stödja utveckling av lokal service. I alla program om landsbygdsutveckling är servicefrågorna viktiga. Gränsdragningarna är ibland oklara mellan programmen varför det är viktigt att samarbete sker mellan ansvariga för de olika programmen. 4

Hållbar utveckling Hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete i länet. En hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det betyder ett samspel mellan tre ömsesidigt beroende dimensioner miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Det regionala serviceprogrammet berör samtliga tre dimensioner. Det sociala genom att programmet är en del i arbetet att säkra goda livsvillkor för samtliga kvinnor och män, flickor och pojkar. Det ska möjliggöra för människor att bo och verka var de vill i länet med en god servicenivå vilket ställer krav på tillgång till bland annat service, kommunikationer och infrastruktur inom rimliga avstånd. Programmet berör den ekonomiska dimensionen genom att verka för service som tillväxtfaktor i länets gles- och landsbygd. Den ekologiska dimensionen finns med genomgående i programmet eftersom länets avstånd, gleshet och åldersstruktur ställer krav på bland annat energieffektiva och kostnadseffektiva transportlösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell service i länets gles- och landsbygd. Genomförande Programmen ska genomföras under 2010 till 2013. I mars 2009 deltog Länsstyrelsen i ett arbetsseminarium med Konsumentverket, Jordbruksverket, Glesbygdsverket och Nutek. I april 2009 träffades Länsstyrelsen och Landbygdsservice AB för att dra upp riktlinjerna för fortsatta kartläggningar av prioriterade landsbygdsbutiker och drivmedelsanläggningar. Bland annat gjordes en kartläggning av butikerna med avseende på omsättning och ombudsfunktioner, se bilaga 2. I september 2009 deltog Länsstyrelsen i ett seminarium med Tillväxtverket och Tillväxtanalys som har övertagit servicefrågorna från Konsumentverket och Glesbygdsverket. Under våren 2010 kommer programmet ut på remiss till berörda parter i länet för att få in synpunkter och få en så bred förankring som möjligt. I slutet av april 2010 fastställs vårt program varefter det skickas till Tillväxtverket. Under 2010 kommer Länsstyrelsen att besöka berörda kommuner för att ytterligare informera om programmets planerade insatsområden. Ett partnerskap för servicefrågor som ska leda programmet kommer att bildas under 2010. Partnerskapet ska förslagsvis träffas två gånger per år. Analys - Nuläge och framtid i Gävleborg De neddragningar som skett av offentlig service de senaste åren samt centraliseringen av statlig service har påverkat länet. Dessa förändringar gör det svårt för gles- och landsbygdsområdena att utvecklas. Det minskade befolkningsunderlaget och åldersstrukturen utgör det största enskilda hotet mot upprätthållande av god offentlig och kommersiell service i länet. Den utveckling som sker leder till att underlaget minskar för butiker och annan service vilket i allt större utsträckning leder till nedläggningar. Omfattningen av såväl offentlig och kommersiell service i ett givet område baseras i allt väsentligt på hur många personer och hushåll som finns i området. Strukturer med ökad andel äldre och minskad andel unga är särskilt uttalade i länets nordligaste kommuner. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre är högre än riksgenomsnittet i stora delar av länet. I gles- och landsbygden bor det förhållandevis få personer i åldersgruppen 20-29 år samtidigt som den största utflyttningen sker av personer i åldersgruppen 16-29 år. 5

Befolkningsutveckling 2002-2007 Befolkningsutvecklingen i den här presentationen avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat antalet år. Källa: Glesbygdsverket Gävleborgs län har ca 275 000 invånare. Av dessa bor ca 95 000 personer i tätortsnära område och 3 400 i glesbygd. 75 % (2 500) av glesbygdsborna bor i de tre nordligaste kommunerna - Ljusdal, Nordanstig och Hudiksvall. I resten av länet är det framför allt i Ockelbo kommun som det bor många i glesbygd (600). Fler än 400 personer över 80 år har längre än 10 km till sin närmaste dagligvarubutik. Befolkningsutvecklingen under de senaste åren har varit negativ främst med anledning av låga födelsetal och låg inflyttning. 6

Åldersfördelning 2007 andel äldre än 65 år Källa: Glesbygdsverket Befolkningen i länet blir äldre. Orsakerna till den åldrande befolkningen är främst minskad fruktsamhet och ökad livslängd. Alla tecken pekar mot ännu högre andelar i framtiden. Den mest dramatiska förändringen kommer att ske i åldrarna 80 och över där antalet personer kommer att öka med 50 procent de närmaste åren. Samtidigt har länet en relativt hög andel unga som är födda kring 1990. De fattar under de närmaste åren avgörande beslut om sin framtid exempelvis om utbildning, arbete och boende. Att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer i samtliga delar av länet är därför viktigt för framtiden då de ungas beslut påverkar länets utveckling inom flera områden, exempelvis befolkningsstorleken, tillväxten, näringslivet och arbetskraftstillgången. En åldrande befolkning tillsammans med länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringslivet för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygder. Utvecklingen har dock på de flesta områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer samtidigt som kostnaderna för att upprätthålla servicen till ett minskat antal invånare ökat. En god tillgång till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygden är av stor vikt för att möjliggöra för länets åldrande befolkning att bo kvar på sin hemort och inte tvingas flytta in till centralorter. Samtidigt som levande byar med tillgång till service och bofasta invånare ökar attraktiviteten för nya invånare och företag. Dagligvaror Den strukturomvandling som skett under de senaste decennierna har bland annat inneburit att butiksnätet omstrukturerats kraftigt. Antalet stormarknader utanför stadskärnorna har ökat med över 50 procent i landet samtidigt som den största minskningen av antalet butiker i gles- och landsbygdsområden har skett under de senaste åren. 7

I Gävleborgs län har två tredjedelar av landsbygdsbutikerna lagts ned under de senaste 20 åren. Idag finns ca 45 orter med endast en dagligvarubutik kvar. Dessa lever under tuffa villkor på grund av en minskande befolkning, konkurrensen från större orters lågpris- och stormarknader, låg bruttovinst, låg köptrohet, höga fasta kostnader och dåliga inköpsvillkor. Cirka 30 % av lanthandlarna i länet har idag en årsomsättning under 4 miljoner kronor och ligger därmed i farozonen för nedläggning. Olika kommunala avgifter för livsmedelstillsyn, köldmedier, tobak och öl är också betungande för en liten butik med låg omsättning. I takt med att det mesta av annan kommersiell och offentlig service som skolor, äldreomsorg med mera centraliseras och försvinner från landsbygden ligger det nära till hands att lanthandeln kan bli en sista lokal service- och träffpunkt där det finns tillgång till service av olika slag. Av de orter som endast har en butik kvar har 23 orter bedömts som strategiskt viktiga. Cirka 50 % av butikerna i dessa orter har en årsomsättning under 4 miljoner kronor och löper stor risk att läggas ned. För att överleva krävs kompletterande verksamheter som hemsändning av varor, turistservice, uthyrning, café- och restaurangverksamhet samt ombudsverksamhet för post, systembolag, apotek och spel. De faktorer som legat till grund för de strategiska orterna är följande: Nuvarande service på orten. Närhet till annan ort med service. Invånare i omlandet. Effekter på turism, sommargäster samt övrigt näringsliv. Nuvarande omsättning och resultat. Bedömning av långsiktig överlevnad. Kommunernas framtida planer för orterna. Samhällsekonomiska förluster vid nedläggning av serviceutbud på orten. Genom flerårigt samarbete med kommunerna och Landsbygdsservice AB finns det goda kunskaper om vilka orter som det bör satsas extra på. Några orter har fått tillbaka sina butiker under senare år bland annat med hjälp av bidrag från Länsstyrelsen. Områden med bristande lokal service finns främst i delar av de skogsdominerade områdena i norra och västra delarna av Hälsingland. Om butiken eller drivmedelsanläggningen i Ramsjö skulle läggas ned måste Ramsjöborna åka 60 kilometer enkel väg för att handla eller tanka. I genomsnitt har invånarna i de orter som endast har en livsmedelsbutik kvar nio kilometer till närmaste butik. Flertalet byar i länet har idag inte längre tillgång till någon dagligvarubutik. Orsaker till nedläggningar i länet är bland annat att människor flyttat in till tätorter, önskemål om ett bredare sortiment och ökad arbetspendling. Det har resulterat till att inköp oftast sker i anslutning till arbetet och underlaget för de lokala butikerna har därmed minskat. Förutom detta påverkas butikerna ute i gles- och landsbygden av det geografiska läget genom höga fraktkostnader som medför att lönsamheten minskar. Ibland är det svårt att överhuvudtaget att få leveranser. 8

Tillgänglighet i minuter till närmast dagligvarubutik 2008 Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. Källa: Glesbygdsverket De blå fälten i kartan visar var i länet det i restid är god tillgång till dagligvarubutik. De områden som är markerade med rött har över 30 minuter i resväg till närmast dagligvarubutik. Sedan 2002 är det endast ett fåtal områden i länet som fått kortare resväg till närmaste dagligvarubutik. De blå fälten i kartan visar var det skett en minskning av restiden med minst fem minuter. De orangea fälten visar områden där det skett en förlängning av restiden med minst fem minuter. Under perioden finns flertalet större sådana områden i länet och kan till viss del vara kopplade till att butiker i byarna kring centralorten lagt ner sin verksamhet. 9

Ökad respektive minskad tillgänglighet i restid till närmast dagligvarubutik 2003-2008 Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. Källa: Glesbygdsverket Drivmedel Under de senaste åren har det skett stora förändringar för drivmedelsstationerna. Nya lagar och bestämmelser och oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. Förändringarna har haft ekonomiska konsekvenser bland annat genom investeringskostnader, högre kostnader för de ej anslutna återförsäljarna, högre frakttillägg eller högre varupris med anledning av små volymer och långa transportsträckor. Detta har medfört att återförsäljarmarginalen för drivmedelsstationerna minskat och medfört att många mackar lagts ned eller gjorts om till automatstationer. Mycket tyder på att ännu fler mackar kommer att försvinna under de närmaste åren. Ett ytterligare problem är saneringsansvaret speciellt då drivmedelsanläggningen drivs i samband med en lanthandel eller annan serviceverksamhet. Kostnaden för saneringen som ligger på verksamhetsutövaren i första hand och på markägaren i andra hand kan få konsekvenser för de andra servicefunktionerna. Under hösten 2008 gjorde Länsstyrelsen en enkät där det framkom att det fanns 66 drivmedelsanläggningar utanför de större tätorterna. 30 orter hade endast en anläggning kvar och av dessa var 11 allvarligt hotade. Senare under hösten 2008 och tills idag har två av dessa lagts ned. Under 2009 har hittills ekonomiska föreningar i tre orter uppfört egna anläggningar och tre företag har övertagit anläggningar med hjälp av stöd från Länsstyrelsen. 10

Vid ungefär hälften av lanthandelsbutikerna förekommer även försäljning av drivmedel. Omfattningen varierar med hänsyn till det geografiska läget. Utmed de större vägarna kan drivmedel utgöra en betydande del av den totala omsättningen men nettointäkterna är dock små men skapar merförsäljning. Tillgänglighet i kilometer till närmaste drivmedelsstation 2006 Tillgänglighet beskriver i den här presentationen kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta till närmaste drivmedelsstation. Källa: Glesbygdsverket De grå områden i kartan nedan visar områden som fått mindre än 10 kilometer kortare resväg till närmaste drivmedelsstation, under 2006 fanns i länet endast ett fåtal sådana områden. De största delarna av länet har under 2006 fått längre resväg från mellan 10 kilometer och över 30 kilometer till närmaste drivmedelsstation, vilket symboliseras av de gröna och lila områdena på kartan nedan. Infrastruktur Gävleborg är starkt beroende av vägtransporter både för gods- och persontrafik. En bra regional trafik bidrar till att tillgängligheten till service, kultur och nöjen förbättras över ett större geografiskt område. Ett grundläggande kollektivtrafik är viktigt för en aktiv och levande landsbygd. Kollektivtrafiken bidrar även till att göra länet lite rundare och mindre vilket bidrar till en regionförstoring. Regionförstoringen i sin tur ökar möjligheten för människor att söka arbete utanför bostadsorten samtidigt som arbetsgivarna får ett större rekryteringsunderlag. I länets glesare områden är kollektivtrafiken mycket viktig för näringslivets post- och godstransporter samt för turismen. I dagsläget är det svårt att arbetspendla från byar till centralort eller vidare med de busslinjer som finns. Därmed är personbilen en förutsättning för arbetspendling och även för tillgången till service, kultur- och nöjesutbud. Samtidigt som arbetspendlingen är en viktig faktor för de byar 11

som inte kan tillhandahålla arbetstillfällen så innebär det även att underlaget för en egen butik på orten försämras då konsumtionen oftast sker i centralorten i samband med arbetet. Fraktsituationen för dagligvarubutiker och övriga entreprenörer på landsbygden blir allt mer ansträngd. Ett upprätthållande av nuvarande bussförbindelser i kombination med exempelvis ökad tillgänglighet vid befintliga och nya bytespunkter är åtgärder som kan få stor betydelse för servicen på gles- och landsbygden. I dagsläget är transporterna på gles- och landsbygden sällan samordnade varför insatser för ökad samordning borde ge bättre lönsamhet för samtliga aktörer. Cirka 1,7 miljoner svenskar mest pensionärer har idag inte tillgång till Internet i hemmet. En utökad IT-infrastruktur och ökat IT-användande möjliggör att invånare på landsbygden får tillgång till ett ökat utbud hemma både när det gäller tillgång till service och konsumtionsvaror. En stor andel av länets medborgare och företag har fått tillgång till snabb dataförbindelse vilket bland annat effektiviserat näringslivets kommunikationsmöjligheter, gynnat landsbygdsföretagares konkurrenssituation samt utvecklat offentlig verksamhet inom sjukvård, skola och omsorg. Även om resultatet gett positiv effekt på samhället finns ändå en del kvar att göra i områden i länet som saknar bredbandsuppkoppling och för de områden som har för låg kapacitet. De skillnader som finns ger inte lika bra förutsättningar för tillväxt i hela länet exempelvis för småskalig handel, webbhandel, möjligheter till nyetableringar eller att locka till inflyttning. IT-infrastrukturen utgör en av de avgörande faktorerna för att Gävleborgs län ska upplevas som ett attraktivt val att bosätta sig i eller bedriva näringsverksamhet i gentemot andra delar av landet. Förändringar inom offentlig service Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband med avvecklande av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel. I spelutredningens uppdrag ingår att föreslå en uppstramning och modernisering av spelregleringen i syfte att kommersiella intressen ska kunna få tillstånd att anordna viss vadhållning. Idag har Svenska Spel totalt cirka 6 800 ombud varav 615 är ensamma på orten och 253 är glesbygdsombud. Spelet är viktigt för de flesta ombud, inte endast för den inkomst det ger verksamheten utan även det mervärde och den påverkan den har på den övriga omsättningen i dagligvarubutiken. Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ersätts av ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det skapas fler apotek. Apoteket AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina apoteksombud för att säkra tillgängligheten till läkemedel i glesbygd. Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service De neddragningar och försämringar som sker i länet inom såväl den kommersiella som offentliga servicen drabbar i störst utsträckning gles- och landsbygden. Den utveckling som skett och sker under de närmaste åren har inom flera aspekter inneburit en centralisering av kommersiell och offentlig service till centralorterna. Tillgängligheten till kommersiell service som dagligvarubutik, drivmedel, Apotek, betaltjänster, Svenska Spel och ATG-ombud, kollektivtrafik samt till offentlig service som skola, barnomsorg, sjukvård i gles- och landsbygden är viktiga för att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer där människor har möjlighet att bosätta sig och för näringslivet att kunna bedriva sin verksamhet. Med den befolkningsstruktur som länet har är en fungerande offentlig och kommersiell service särskilt viktig för de äldre men även för de med funktionshinder för att möjliggöra för dessa personer att bosätta sig i samtliga delar av länet. Förutom tillgången till offentlig och kommersiell service är även möjligheterna och tillgången till att delta i arrangemang och aktiviteter också av stor vikt. 12

Den kommersiella servicen har i många fall redan passerat en kritisk gräns främst med anledning av de demografiska förändringarna, minskad befolkning och en högre andel äldre medborgare, som skett i länet under en längre tidsperiod. Trots en minskande befolkning kvarstår dock behovet av service i ett lika stort område som tidigare. Näringslivet i de mest perifera delarna av länet drabbas hårdast av höjda frakter på leveranser av varor. För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet krävs fungerande service när det gäller postgång, transport person/frakt, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling samt tillgång till dagligvaror och drivmedel. För att besöksnäringen ska kunna fortsätta att växa i länet krävs det att det finns service av olika slag. Nedläggningen av Svensk Kassaservice har inneburit problem för många handlare där ökade kostnader för kontanthantering uppstått. Många boende påverkas också av dem minskade tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. Post- och Telestyrelsen har upphandlat ICA Banken AB och Kuponginlösen AB för dessa tjänster på viss perifera orter och områden. I vårt län gäller det områdena i Los, Ramsjö och Svågadalen. Länsstyrelsen ska bevaka och rapportera till Länsstyrelsen i Dalarna som fått ett samordningsuppdrag för landet. Hittills har endast ett fåtal klagomål kommit till Länsstyrelsens kännedom vilka har förts vidare till Länsstyrelsen i Dalarna. Möjligheter i länet För att landsbygden ska kunna leva behövs därför nya okonventionella kreativa lösningar och mod att pröva dem, testa gränser och större samverkan. Lokala initiativ och flexibla praktiska nya lösningar där man vågar testa gränser för att enskilda invånare ska kunna erbjudas god servicenivå kräver en större samverkan från berörda parter både offentliga, privata och ideella. Sysselsättningen och näringslivet i länet är oftast starkt koncentrerade till centralorter. I kommunens glesbygdsområden är tillgång till en icke alltför avlägsen livsmedelsbutik av stor betydelse för möjligheterna till utveckling och överlevnad liksom möjligheterna till arbetspendling. En butik ger bygden attraktionskraft för att människor ska vilja bo och flytta till orten som i sin tur innebär skattepengar till kommunen. Med den befolkningsstruktur som vi har i länets glesbygd är det viktigt att stärka kundunderlaget till de butiker som finns på landsbygden genom olika insatser. Viljan hos människor att få bo kvar i landsbygden är en stark drivkraft för nya lösningar. I länet finns idag flera goda exempel på samverkanslösningar mellan aktörer. Länet har många unga som är födda under 1990-talet. För att dessa ska vilja och ha möjlighet att stanna kvar eller kunna återvända till sin uppväxtort krävs en god tillgång till offentlig och kommersiell service liksom möjligheter till arbete. I flertalet orter finns serviceställen som bland annat tillhandahåller dagligvaror, drivmedel, ombudsverksamhet för Apoteket, Systembolaget, Svenska Spel och ATG. Genom att få ekonomisk lönsamhet i sådana lösningar kan dessa verksamheter utvecklas och kanske ge samordningsvinster för både kommun och andra aktörer som kan använda sig av servicen. Ännu fler strategiska serviceställen behöver skapas där offentlig service kan knytas till kommersiell service. För att kunna behålla en acceptabel servicenivå spelar dagligvarubutiken ofta en viktig roll och verkar som central punkt för närområdets överlevnad och utveckling. När mer av den offentliga servicen kommersialiseras är det av stor vikt att såväl offentliga, privata och ideella aktörer har beredskap för att säkerställa att servicenivån behålls i gles- och landsbygd. Den sociala ekonomin har i många fall i länet bidragit till goda lösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell service. Dessa lösningar har bland annat bidragit till att ersätta välfärdstjänster som försvunnit, skapat arbetstillfällen, bevarat verksamheter lokalt och utvecklat entreprenörskap på nya områden. Den sociala ekonomin kan tillsammans med den kommersiella servicen vara en avgörande faktor för att kunna behålla service och skapa en attraktiv livsmiljö som möjliggör för 13

befolkningen att bo kvar i gles- och landsbygden. De sociala företagen som växer fram i länet kan också betyda mycket för att behålla servicen på landsbygden genom att hitta samarbetsvinster med den kommersiella servicen eller genom att denna service bedrivs som ett socialt företag. När det gäller förutsättningarna för att samordna offentlig service och att hitta lokalt anpassade servicelösningar är dessa goda. Det finns ett växande intresse från både givar- och mottagarhåll för samordnad service. För att en god servicenivå skall finnas i hela länet kan Länsstyrelsen bevilja ekonomiskt stöd enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 2000:84) till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder. Ingen annan form av kommersiell service kan få detta stöd. Stödet är inte primärt till för handlaren utan för att trygga ortens tillgång till dagligvaror och drivmedel. Företaget ska vara beläget i ett serviceglest område (det vill säga hushållens genomsnittliga avstånd till närmaste konkurrerande försäljningsställe ska vara minst tio kilometer). Stöden som ges består av investerings-, service- och hemsändningsbidrag. Stödmöjligheterna ingår i programmet och ska användas offensivt och med nytänkande. Stödet får dock inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare. Framtida utbildningsbehov och miljöinvesteringar är viktiga att ge stöd till. Hemsändningsbidragen som utbetalas till kommuner som ersatt handlare för hemsändning av varor har ökat under senare år. Detta innebär mindre resor och kostnader för hemtjänsten som annars sköter inköp för äldre och behövande. Flera kommuner har höjt ersättningen till handlarna vilket i sin tur medför att kommunerna kan få högre statsbidrag. För att alla ska bli vinnare krävs det att alla också ställer upp och ser till att butiken har tillräcklig omsättning för att kunna vara livskraftig. Innevånarna måste se till att de handlar i sin butik för att den ska kunna livskraftig och leva vidare i den hårdnande konkurrensen. Men det är viktigt att alla inser att det inte är någon annan som ska ordna den kommersiella servicen utan att man själv måste vara delaktiga och bidra. En väl tillgänglig service i form av barnomsorg, skolor, butiker, mackar med mera är en av förutsättningarna för ett bra boende på landsbygden. Nya former av service av olika slag behöver utvecklas. Syftet med serviceprogrammet Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Detta ska enligt riktlinjerna för regionala serviceprogram uppnås genom satsningar på bland annat tillgänglighet till drivmedel och dagligvaror samt insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning. Även amverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas. Övergripande mål Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Prioriterade insatsområden 2010-2013 Genom satsningar på prioriterade aktiviteter ska ett antal mätbara mål uppfyllas. Uppföljning och utvärdering av dessa mål ger vägledning om det övergripande målet uppnås och en övergripande bild av utvecklingen i länet. Berörda parter i programmet har tillsammans ett gemensamt ansvar att genomföra 14

det regionala serviceprogrammet och bidra till att målen uppfylls inom ramen för sina respektive verksamheter. Målen gäller för 2010. Inför varje nytt år kommer målen anpassas efter det behov av insatser som är nödvändiga och de resurser som finns. När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom den kommersiella servicen samt service som kan stärka den som exempelvis apoteksvaror, post, systembolag. Stora förändringar håller dock på att ske där en stor del av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är därför av stor vikt för länets utveckling. Programmet tar sitt avstamp utifrån sju utpekade insatsområden som tillsammans bildar en helhet av insatser som är viktiga för den framtida utvecklingen i länets gles- och landsbygd. Kompetens- och mentorsverksamhet Affär på landet och övriga projekt som drivits av Landsbygdsservice AB i samverkan med Länsstyrelsen, servicegivare, byalag och kommuner har varit mycket viktiga. Kompetens- och mentorsverksamheten kommer även fortsättningsvis vara mycket viktig för utvecklingen av servicen på landsbygden. De synpunkter Länsstyrelsen fått från handlarna, kommunerna med flera är samstämmigt positiva. Eftersom Landsbygdsservice AB ska avvecklas planerar Länsstyrelsen att projektanställa den mentor under 2010-2011 som tidigare varit anställd av Landsbygdsservice. Mentorsverksamheten måste också fortsätta i någon form under 2012-2013. Mentorn är en före detta handlare med stor erfarenhet från egen butiksdrift. Han har en central roll som kontaktyta mellan handlare, lokalbefolkning och kommuner. I praktiken är mentorn en nyckelfigur när det gäller att stimulera samtliga parter att samverka kring servicefrågorna. Huvuduppgiften är att stödja handlarnas förmåga att driva sina företag på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Stödet till handlarna är också av stor psykologisk betydelse. De känner sig ofta ensamma och övergivna med sina problem. Nu får de stöttning av expertis och får träffa andra handlare genom de träffar och utbildningstillfällen som ordnas. Lönsamheten i många av företagen har förbättrats. Detta har också bidragit till att behovet av servicebidrag (driftstöd) från Länsstyrelsen har minskat. Landsbygdsbutiken är ofta en central punkt i bygden där flertalet serviceslag finns samlade, vilket ger ett mervärde och ökar attraktionskraften i butiken. För att säkerställa tillgången till dagligvarubutiker i gles- och landsbygden är insatser som stärker förutsättningarna för en attraktiv butik prioriterade. Aktivitetsmål Insatsmål A: Tio mentorsinsatser för att skapa attraktivare butiker med hjälp av investeringsbidrag från Länsstyrelsen. Insatsmål B: Två informationsinsatser om lokal upphandling för företagare och tjänstemän. Insatsmål C: Delta i tio möten för ökad samordnad service. Insatsmål D: Medverka till bättre leveransvillkor för två butiker genom att försöka samordna transporterna tillsammans med kommuner och leverantörer. Resultatmål Insatsmål A: 50 % av kunderna upplever en attraktivare butik. Insatsmål B: 75 % av deltagarna upplever att de fått ökad kunskap i lokal upphandling. Insatsmål C: Fem konkreta åtgärder kommer fram för ökad samordning av olika serviceslag. Insatsmål D: De två butikerna får bättre leveransvillkor. Effektmål Insatsmål A: Stor del av butikerna som har fått stöd ökar sin omsättning. Insatsmål B: Ökad andel lokal upphandling som gynnar näringslivet i gles- och landsbygd. 15

Insatsmål C: Ökat antal samordnade servicelösningar serviceslag som bevarar och tryggar tillgången till service. Insatsmål D: Butikernas ekonomi förbättras. Insatser för att säkra tillgången till drivmedel Tillgång till drivmedel är en viktig faktor för såväl medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av länet som för näringslivet att bedriva sin verksamhet. Nya lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer, uppsägning av avtal med återförsäljare och höga saneringskostnader innebär att hela marknaden är under omstrukturering. Forskningsutvecklingen inom branschen sker kontinuerligt och gör det svårt att förutspå framtida efterfrågan och utbud av drivmedel. Drivmedelsfrågorna berör många aktörer och omges av osäkerhet med anledning av omstruktureringen inom branschen vilket gör att insatsområdet bör lyftas fram och uppmärksammas. Aktivitetsmål Insatsmål A: Bevilja investeringsstöd för att sätta upp egna eller överta drivmedelsstationer. Insatsmål B: Insatser för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen. Resultatmål Insatsmål A: Bibehållet antal drivmedelsstationer i strategiskt viktiga orter. Insatsmål B: Lokala initiativ för att säkerställa drivmedelsförsörjningen. Effektmål Insatsmål A: Möjligheterna att tanka bensin och diesel på hemmaplan kvarstår. Insatsmål B: Ökat lokalt engagemang för att främja drivmedelsförsörjningen. Ökad samordning av kommersiell, offentlig och ideell verksamhet i strategiskt viktiga orter Tillgången till service är av stor betydelse för medborgares och näringslivets förutsättningar att bo och bedriva verksamhet i gles- och landsbygden. Myndigheters centraliseringar, försämrade villkor och höga fraktkostnader för dagligvaror och drivmedel är exempel på förändringar som påverkar dessa förutsättningar. De förändringar som sker i samband med att delar av den offentliga servicen går över till kommersiella grunder ställer krav på ökad samordning. En fortsatt god tillgång till service i länets gles- och landsbygdsområden förutsätter samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer. Arbetet bör göras med ett tydligt underifrånperspektiv i samverkan mellan näringsliv, samhällsföreningar, utvecklingsgrupper och kommuner. Det är viktigt att även ungdomar blir delaktiga i processerna. På de allra flesta håll finns redan ett fungerande samarbete mellan lokala byaråd, kommunernas landsbygdsutvecklare och andra aktörer. Frågorna bör vara förankrade på politisk nivå i kommunstyrelsen. Kommunernas kontaktpersoner finns på olika enheter som kommunkansliet, näringslivsenheten och socialkontoret och därav följer att de har olika perspektiv på kommersiell service. I en tid av krympande resurser är det viktigt med en öppen diskussion om hur vi kan tillvarata möjligheterna och minska svårigheterna för att uppnå en god servicenivå. Dator- och Internetbaserad service är en möjlighet men det kräver också en vilja till samverkan, ökad kompetens och en investerings- och betalningsvilja från berörda parter. 16

Mycket talar för att ett mer sammanhållet servicekoncept är att föredra. Samordning av verksamheter kan främja bildandet av serviceställen som erbjuder mer än enbart livsmedel. Servicestället kan exempelvis lämna turistinformation och via en kunddator lämna annan offentlig service. Detta ger samtidigt både ekologiska, ekonomiska och sociala vinster eftersom behovet av att förflytta sig längre sträckor minskar för de boende i området. Förslag till upplägg Kommunen tar initiativ till att samla lokalbefolkningen, näringsidkare och samhällsföreningar på respektive ort för att diskutera och svara på bland annat nedanstående frågor. Länsstyrelsen kommer delta i mötena. Vilken service finns det behov av och hur når vi dit? Finns det samordningsmöjligheter mellan kommersiell och offentlig service samt ideell verksamhet som kostnadseffektivt kan stärka bygdens varuförsörjning? Hur ser kommunens planer ut för den kommunala servicen i resp. ort? Finns det kommunal verksamhet som kan läggas ut på entreprenad? Kan kommunen genom att göra inköp lokalt främja den lokala servicen? Hur kan leveranser tryggas genom samordning av transporter? Mötena och diskussionerna bör utmynna i konkreta åtgärder. Aktivitetsmål Insatsmål A: Tio möten för att stötta offentliga, privata och ideella aktörer att i samverkan arbeta fram lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag i de prioriterade orterna. Insatsmål B: Tio konkreta åtgärder för ökad samordning av olika serviceslag. Resultatmål Insatsmål A: Minst hälften av befolkningen, näringslivet och de ideella organisationerna deltar i mötena. Insatsmål B: 75 % av insatserna leder till nya samverkanslösningar. Effektmål Insatsmål A: Ökat engagemang från alla parter till samverkan. Insatsmål B: Ökat antal samordnade servicelösningar serviceslag som bevarar och tryggar tillgången till service. Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade Senast 2009-12-31 ska alla kommersiella och offentliga lokaler vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Företag med små ekonomiska möjligheter kommer tills vidare inte bli tvingade att åtgärda kostsamma investeringar. Exempel på åtgärder som måste åtgärdas före årsskiftet är automatiska dörröppnare och ramper för rullstolar. För denna typ av investeringar är Länsstyrelsens investeringsstöd tillämpligt. I samband med tidigare projekt har 23 butiker genomgått utbildningen Butik för alla. Butikerna har analyserats för att öka tillgängligheten, framkomligheten, bemötande och eventuell ombyggnad. I detta arbete har även handikappsorganisationer ingått. Flera butiker har redan genomfört åtgärder, en del med hjälp av bidrag från Länsstyrelsen. Uppföljning och fortsatt arbete med de åtgärdsplaner som gjordes i projektet Tillgänglighet och samverkan under 2008-2009 kommer att ske under programperioden. Aktivitetsmål Ytterligare tio investeringsstöd lämnas för att tillgänglighetsanpassa dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. 17

Resultatmål Samtliga butiker och mackar som ingår i programmet blir anpassade efter Boverkets regler för tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Effektmål Även funktionshindrade kan nyttja kommersiell service i sin hembygd. Regionalt partnerskap Ett partnerskap ska bildas för att främja servicefrågorna under ledning av Länsstyrelsen med representanter från näringslivet, X-ing (länsbygderådet) och kommunerna. Partnerskapet ska träffas två gånger per år under hela programperioden. Syftet är att få en så bred förankring som möjligt för att stärka servicen i strategiskt viktiga orter. Dialogen mellan det offentliga, intresseorganisationer och privata näringslivet ska fördjupas genom partnerskapet. Aktivitetsmål Vid kommunträffar under våren kommer Länsstyrelsen informera om partnerskapet och be om förslag på lämpliga personer. Maximalt ska partnerskapet bestå av åtta personer. Partnerskapet ska ha sitt konstituerande möte i maj 2010. Resultatmål Partnerskapet ska träffas två gånger per år och främja ökad samverkan mellan berörda parter som i sin tur ska leda till bättre service på gles- och landsbygden. Effektmål Få fler engagerade i arbetet med servicefrågor och få fler samordnade uthålliga servicelösningar. Kommunala serviceplaner (varuförsörjningsplaner) Det finns inget formellt krav på att kommunerna måste upprätta serviceplaner men enligt förordningen om kommersiell service (SFS 2000:284) får statligt stöd endast lämnas om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. De kommunala serviceplanerna är i detta sammanhang ett viktigt instrument. En genomgång av de kommunala serviceplanerna i länet har visat att de är gamla och inaktuella och behöver förnyas. Av planen ska framgå vilka landsbygdsbutiker som finns inom kommunen och vilka orter i kommunen som har butiker som kan komma ifråga för ekonomiskt stöd från stat och kommun. Riktlinjer för kommunal hemsändningsersättning ska också ingå. Planen kan även innehålla uppgifter om konsumtionsunderlag, befolkningsprognoser, framtida utbyggnadsplaner med mera. Med tanke på att serviceplanerna inte enbart är till för att kartlägga butikerna utan även ett strategidokument som talar om kommunens vilja, avsikt och framtida planer rekommenderar Länsstyrelsen kommunerna att uppdatera planerna regelbundet för att säkerställa en god varuförsörjning och hitta nya lösningar. Länsstyrelsen kommer att ge råd och riktlinjer, vid kommande kommunbesök under 2010, hur serviceplanerna kan arbetas fram och sammanställas för strategiskt viktiga orter. Planerna kommer bland annat att ligga till grund för Länsstyrelsens stödgivning för kommersiell service. Länsstyrelsen har inventerat vilken kommersiell service som idag finns på respektive ort (se bilaga 2). I samband med kommunbesöken kommer inventeringen kompletteras med offentlig service. I de kommuner där det endast ingår en ort räcker det med en lokal serviceplan. Länsstyrelsen kommer senare att meddela när de ska vara klara. 18

Aktivitetsmål Åtta kommuner upprättar serviceplaner. Resultatmål Alla ansvariga tjänstemän och politiker får bättre kunskaper om de lokala servicefrågorna. Effektmål Kommunerna och Länsstyrelsen kan planera sin stödgivning bättre. Finansiering För att säkerställa genomförandet av programmet ska varje aktör var för sig besluta över hur de egna tillgångarna ska användas i programmet. De huvudsakliga medlen för att finansiera de prioriterade åtgärderna i programmet förutsätts komma från kommuners, övriga organisationers och företags ordinarie budget. Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, regionala projektmedel samt Landsbygdsprogrammet inklusive Leader. Några av de insatsområden som lyfts fram i programmet överensstämmer med den regionala genomförandestrategin för Landsbygdsprogrammet 2007-2013 och delmålet ett diversifierat landsbygdsföretagande och en förbättrad livskvalitet. Det är främst inom åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden som finansiering till aktiviteter kan bli möjlig. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av programmet kommer att ske löpande under programperioden för att säkerställa en kunskapsuppbyggnad. En halvtidsutvärdering och en slututvärdering görs sedan av det faktiska utfallet i relation till uppställda mål. Som ett led i uppföljningen kommer partnerskapet träffas två gånger per år under programperioden och göra kontinuerliga uppföljningar enligt nedanstående uppställning. Om utfallet inte når upp till uppsatta mål kommer partnerskapet att diskutera vad som behöver göras. Utvärdera antalet butiker och drivmedelsanläggningar och hur orterna har påverkats Diskutera om det är andra orter som behöver tas med i programarbetet. Utvärdera antalet butiker som har gjort åtgärder för att göra butikerna mer tillgängliga. Följa upp utfallet av stöd till kommersiell service. Följa upp läget när det gäller lokala serviceplaner/kommunala serviceplaner. Delredovisningar till Tillväxtverket skall ske den 25 februari 2011, 24 februari 2012 och den 22 februari 2013. En slutredovisning skall vara inne den 28 februari 2014. 19

20

Bilaga 2 Kommersiell och offentlig service i strategiskt viktiga orter 2009 (kommer kompletteras efter kommunbesöken under våren 2010) OBS! På följande orter finns också drivmedel men inte i butikens regi; Los, Ramsjö, Stocka, Hassela, Jättendal, Viksjöfors, Segersta, Rengsjö, Korskrogen, Enånger, Torsåker, Jädraås och Lingbo. Butik/kommun Omsättning (mkr) Sv. Spel ATG Apotek System Drivmedel Post o Hemsändning Ljusdal paket Krogsvängens Livs, Korskrogen 3,5 x x ICA Nickeln, Los 10,3 x x ICA Norboa, Nor 4 x Tempo Ramsjö 5,5 x x x x x Nordanstig Ilsbo Bensin 3 x x x x x Kajutans Livs, Stocka 3,4 x x x x x Konsum Hassela 11 x Hudiksvall Stamnäs Lanthandel 3,9 x x Linde Livs, Lindefallet 1,9 x Ängebo Livs 3,3 x x x x Norrbo Handelsbod 3,1 x x Tempo Näsviken 5,5 x x x x x Enångers Båtsällskap Ovanåker Voxna Livs 2,7 x x x Viksjöfors Handel 5,8 x x Bollnäs Segersta Livs 3,6 Lötens Handel, Rengsjö 5,5 x x Söderhamn Trönö Lanthandel 10,5 x x x ICA Stråtjära, Skog 11,8 x x x x Ockelbo Konsum Åmot 5,8 x x Gävle Björke Livs 6 x 21

22