EN DIGITAL AGENDA FÖR VÄSTERNORRLAND 2014-2020. Dnr: 341-5076-14

EN DIGITAL AGENDA FÖR VÄSTERNORRLAND 2014-2020 Dnr: 341-5076-14

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR EN REGIONAL DIGITAL AGENDA? 3 VISION 4 VÄGLEDANDE PRINCIPER 4 MÖJLIGHETER 4 FOKUSOMRÅDEN 8 DIGITAL VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FÖR ÖKAD TILLVÄXT, FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH HÅLLBAR TILLVÄXT 8 EN KREATIV PILOTREGION 8 EN TILLGÄNGLIG DIGITAL INFRASTRUKTUR FÖR HELA LÄNET 8 DIGITALISERING SOM PLATTFORM FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ATT ÖKA DELAKTIGHETEN OCH KONKURRENSKRAFTEN 9 NYA SAMVERKANSMODELLER FÖR ATT TA TILLVARA DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER 9 MODELL FÖR LÄRANDE 10 FINANSIERING 11 2

VARFÖR EN REGIONAL DIGITAL AGENDA? Bakgrunden till Västernorrlands regionala agenda är att regeringen den 6 oktober 2011 presenterade en nationell digital agenda för Sverige med målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att den nationella digitala agendan ska kunna förverkligas framhölls att den behöver omvandlas till regionala agendor som beskriver hur man ska använda IT som ett verktyg för att nå nationella och regionala mål. Regeringen lanserade därför ett signatärskap, där län och regioner och andra aktörer kunde signera en avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Detta i sig var ett nytt sätt att samverka och en lärdom är att i framtiden måste det också finnas en strategi för själva genomförandet, inte enbart undertecknandet av själva avsiktsförklaringen. Tillsammans med andra svenska regioner har Länsstyrelsen i Västernorrland och Landstinget Västernorrland gemensamt undertecknat regeringens avsiktsförklaring angående digital agenda för Sverige. Syftet med vår agenda är att använda digitaliseringens möjligheter och därigenom skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt, som gör att vi kan utveckla ett Västernorrland som samspelar med och ligger i linje med de visioner, insatser och mål som lyfts fram i följande strategier. Europa 2020 EU-kommissionens förslag till ny strategi, lanserades i mars 2010. Den digitala agendan för Europa är ett av sju flaggskeppsinitiativ inom ramen för denna strategi. Det övergripande syftet med den digitala agendan för Europa är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad, baserat på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. DIGITALISERING Digitalisering har kommit att bli ett centralt begrepp inom IT-politiken. I den digitala agendan används uttrycket flitigt men ingen närmare precisering, eller definition, av begreppet lämnas. [ ] Digitalisering används i dag vanligen i två olika betydelser. Dels som informationsdigitalisering, det vill säga omvandling av information till digital form, dels som samhällelig digitalisering, det vill säga (ökad) användning av it i bred bemärkelse i samhället. (Källa: SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst) En digital agenda för Sverige IT i människans tjänst Målet för den digitala agendan för Sverige är att Sverige ska blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns därför ett behov av en sammanhållen strategi med tydliga mål och åtgärder som samlar alla goda krafter runt om i landet och utnyttjar befintliga resurser på ett smartare sätt. Den digitala agendan för Sverige innehåller fyra strategiska områden: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen För att regeringens IT-politik skall kunna förverkligas behöver den nationella digitala agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Regeringen pekar i detta sammanhang ut fyra underområden som är särskilt viktiga att fokusera på i det regionala 3

arbetet: Digital delaktighet, Skola, Infrastruktur, e-tjänster. Framtid Västernorrland Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Länet har många möjligheter och många utmaningar att hantera i en snabbt föränderlig omvärld. Framtid Västernorrland - Regional utvecklingsstrategi för länet 2011 2020, är ett verktyg för att skapa en länsgemensam handlingsbas för att hantera utmaningarna och förverkliga regionens potential. De övergripande strategimålen är: Positiv befolkningstillväxt Ökad tillgänglighet Stärkt innovationsförmåga För att uppnå dessa mål fokuserar RUS på fyra viktiga perspektiv: Strategiskt ledarskap, Funktionell integration, Hållbarhetsperspektivet, Effektiv kommunikation. Den regionala utvecklingsstrategin har sedan delats upp i fyra prioriterade fokusområden, nämligen: Människan som drivkraft, Kompetens som drivkraft, Innovationsförmåga som drivkraft, Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft. VISION För arbetet med den regionala digitala agendan för Västernorrland har följande vision tagits fram: Ett internationellt föredöme för hur en region kan skapa hållbar tillväxt genom att dra fördel av digitaliseringens möjligheter. VÄGLEDANDE PRINCIPER I arbetet med att ta fram den digitala agendan har vi utgått från sju vägledande principer. Dessa ska också gälla för arbetet med att implementera agendan fram till och med 2020. Vi ska attrahera, förstärka och förädla resurser, styrkor och fördelar i och utanför regionen. Vi ska skapa värden i och utanför regionen resultat ska kunna nyttiggöras för människor, företag och organisationer i regionen, nationellt och internationellt. Värden kan återfinnas i form av produkter och tjänster våra företag säljer och exporterar, men också i form av teknik och kunskap som skapar nytta och mervärde för våra medborgare i deras dagliga liv. Vi ska knyta an till andra utvecklingsstrategier, pågående insatser och bygga vidare på tidigare resultat. Vi ska i arbetet med den digitala agendan 2014-2020 satsa på aktiviteter som vi vet ger konkreta resultat, men också vara modiga nog att satsa på aktiviteter som har potentialen att vara banbrytande och som kan innebära en viss risk. Vi ska arbeta integrerat utifrån ett hållbarhetsperspektiv med människors behov idag och i framtiden i fokus, samt vara lärande Lärdomar från genomförandet ska påverka de aktiviteter vi genomför. Vi ska ha människors behov idag och i framtiden i fokus. Vi ska hela tiden ha utgångspunkten att vi inte vet allt om framtiden och därför säkerställa att det finns resurser för de aktiviteter vi inte känner till idag men som kommer vara självklara imorgon. MÖJLIGHETER Vår agenda ska vara offensiv och utgå från Västernorrlands befintliga och potentiella styrkor, utan att vi blundar för de utmaningar som regionen står inför. Den digitala agendan för Västernorrlands län tar därför sin utgångspunkt i regionens erfarenheter och potential, samt digitaliseringens möjligheter. De valda fokusområdena i strategin, som presenteras längre fram, motiveras av utmaningarna i att dels dra fördel av våra styrkor, dels övervinna hinder för hållbar tillväxt. 4

För att lyckas med detta har regionen som den regionala utvecklingsstrategin Framtid Västernorrland formulerar det ett behov: av att framgångsrikt och uthålligt överbrygga olika slags fysiska och andra avstånd. Vi behöver uppnå en befolkningsökning i länet. Till detta krävs ett modernt näringsliv, kompetent arbetskraft och företagande samt funktionell och anpassad service. Vi behöver stärka vår stolthet över och vidareutveckla de attraktiva boende- och naturmiljöerna i länet. Problem med en åldrande befolkning, hög arbetslöshet, svaga integrationsresultat, eftersatt hälsoläge och gles bebyggelse måste vändas till utmaningar som sporrar utvecklingsidéer. Utifrån den regionala digitala agendan ser vi ett antal områden som är speciellt intressanta för Västernorrlands del. I resten av detta avsnitt belyser vi dessa samt ger några exempel. Observera att detta är exempel, inte en slutgiltig kartläggning. Vi ska dra fördel av den kunskap som produceras av universitet och högskolor i och utanför regionen. I synnerhet att vi har ett universitet i regionen som bidrar till att Västernorrland ska vara ett starkt kompetenscentrum inom ett antal områden relevanta för att dra fördel av digitaliseringens möjligheter och stärka de fokusområden som vi pekar ut i agendan. Inom universitetet finns flera konkurrenskraftiga forskningsinriktningar. Till varje område finns en centrumbildning anknuten, som utgör både plattform för samverkan och spjutspets inom respektive område. Exempel är Industriell informationsteknologi och digitala tjänster med centrumbildningen STC och Skogen som resurs med centrumbildningen FSCN. Förutom dessa kan ytterligare forskningsinriktningar, centrumbildningar och forskargrupper inom ett flertal ämnen som exempelvis samhällsvetenskap, turism, genusvetenskap och teknik, och allt i från demokratifrågor, sensorbaserade tjänster och digitaltryck till digital informationsförvaltning och organisationers kommunikation lyftas fram. Kunskap som är en konkurrensfördel och möjlighet för regionen och som ska stärka digitaliseringens möjligheter. Exempel med bäring på den digitala agendan är Centrum för digital informationsförvaltning (CEDIF), Critical studies of digital technologies and societal change (CRIDIT), SESPA - Societal Entrepreneurship in Sparsley Populated Areas och Sustainable information and information systems (SIIS). Det finns naturligtvis fler exempel. Rätt förvaltat kommer detta att möjliggöra bättre förutsättningar för att skapa livslångt lärande, men också för att stärka den verksamhets- och samhällsutveckling som krävs för ökad tillväxt, förnyelseförmåga och hållbarhet. I vår region finns ett antal starka kompetensområden och branscher. Dessa ska vi förstärka och förädla utan att fastna i för givet tagna historiska självbilder som hindrar oss att se det nya. Det finns en lång tradition av företagande baserat på att utveckla råvaruresurser som jord, skog och vattenkraft i regionen. Men, vi ska inte glömma bort att vi från tidigt 1920-tal när landets första automatiska telefonstationer tog i bruk i Sundsvall, eller mitten av 40-talet när Sundsvall hade en världsledande position inom växelteknologi haft ett styrkeområde inom telekom och informationshantering. Denna gren har fortsatt genom åren med ledande positioner inom utveckling och förvaltning av mobiltelefoni, från 1970-talet och framåt till världsledande introduktion av ADSL på 90- talet. Vi ska framförallt se det möjligheter som kan skapas när det gamla och det nya möts. Ett sådant exempel kan hämtas från 1960-talet när SDC bildades (Skogsbrukets datacentral) för vissa speciella skogsindustriella behov. Mycket snart etablerades också en samverkan med snabbt framväxande IT-behov inom banksektorn. Sundsvallsbanken (så småningom en del av Nordea) drev under lång tid en mycket framgångsrik utveckling av banktjänster. Morgondagens tillväxtområden finns troligtvis bland annat i att vidareutveckla aktivitets- och innovationsområden som exempelvis big data management/informationsförvaltning, Internet 5

of Things/M2M på tjänste- och applikationsnivån (i samverkan med Fiber Optic Valley på teknik/enabling technology nivån), Gamification med spellogik med särskilt fokus på unga innovatörer inom nya marknadssegment. Ett annat tillväxtområde är besöksnäring som har en stor utvecklingspotential och vi ska fortsätta att utveckla destinationer som Skogslandet, Höga Kusten och Sundsvallsområdet. Vi ska fortsätta utveckla de styrkor vi har i att utveckla samhällets informationssystem. Det som i olika sammanhang kallas för egovernment eller 24- timmarsmyndigheten och som handlar om hur digital teknik möjliggör för att producera effektivare och mer lättillgängliga offentliga tjänster för medborgare och företag. Vi ska ta tillvara de existerande och potentiella resurser som genereras i och med att det hela tiden sker en randtillväxt av företag och verksamheter runt ett kärnområde. Runt skogsråvara och elkraft har exempelvis efterhand utvecklats specialistkompetens inom en lång rad områden som styr- och reglerteknik, miljö- och hållbar energiteknik samt drift och underhåll. Våra klusterbildningar Processum Framtidens Bioraffinaderi, Bio Business Region, Packaging Mid Sweden, Safety and Rescue Region (SRR), Bank-Försäkring-Pension (CER) är exempel på detta. Ett ytterligare kluster som bör bli en viktigare resurs för oss är Fiber Optic Valley med bas i Hudiksvall. Inom ramen för FOVs strategiska inriktning för 2020 finns stark vilja att bygga upp och utveckla ett storregionalt kluster eller innovationssystem inom information, sensorer i framförallt Västernorrland och Gävleborg, men med bäring utanför dessa två län. Vi ska se de stora möjligheterna för det regionala näringslivet i de förändrade förutsättningar som ny teknik, nya marknader, ny typ av efterfrågan, förändrad lagstiftning med mera innebär. Det som Tillväxtanalys i sin årsbok definierade som Internationaliseringen 3.0. Teknik som löser logistiken i samband med produktion och försäljning i andra länder. Det som möjliggör att ett företag kan välja ett höghastighetsspår vid sidan av den långsamma och stegvisa vägen ut (man talar om born globals ). VAD VI MENAR MED HÅLLBAR TILLVÄXT En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov (Brundtlandkommissionen, 1987). Den digitala agendan för Västernorrland ska bidra till en hållbar tillväxt för regionen. Den bärande principen för hållbar tillväxt är att miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållanden ska betraktas som integrerade och som varandras förutsättning och stöd. En ekonomisk utveckling ska till exempel inte medföra att man gör avkall på miljön eller vice versa. Den sociala dimensionen handlar om att resurser, inflytande och makt ska fördelas jämlikt och jämställt och att alla människor känner trygghet och delaktighet. Miljödimensionen handlar om att värna om ekosystemet, vår levnadsmiljö och våra naturresurser. Den ekonomiska dimensionen bygger på att tillväxt betraktas som en förutsättning för utveckling och ökad välfärd, men också att tillgängliga resurser används effektivt och ansvarsfullt för att skapa nytta för individer och för samhället. Vi kanske till och med snart för första gången kan tala om en någorlunda sammanhållen global värld i informations- och kommunikationshänseende. Detta möjliggör för hela den internationella affären i ett antal branscher att flytta ut till internet : utveckling, produktion, försäljning med mera kan ske helt och hållet i integrerade 6

INTERNATIONALISERING 3.0 Tillväxtanalys årsbok, Tillväxtfakta 2014, handlar om något som definieras som Internationaliseringen 3.0. Med detta menas att ett antal tekniska och andra förändringar radikalt ändrar förutsättningarna för små- och medelstora företag att vara innovativa och utvecklas, också på en internationell marknad. Många gånger utan att ens utvecklas och växa på en lokal hemmamarknad först. Digitaliseringen förändrar förutsättningarna när det gäller organisation av produktion, produktutveckling, marknadsföring, innovation. Detta är en mycket viktigt del av det som kännetecknar Internationaliseringen 3.0. Andra kännetecken är att internet i sig öppnar upp nya marknader och att den enorma utvecklingen av mängden data i sig blir en affärsmöjlighet, i princip inom alla branscher. Ett ytterligare kännetecken är att globala värdekedjor blir alltmer viktiga. Det vill säga, att stora företag idag globalt organiserar sin produktion utifrån en specifik resurs eller kompetens oavsett om den finns i Kairo eller Kramfors, Sundsvall eller Shanghai. och globala digitala system. Sammantaget gör detta att även små företag i dag kan agera som stora. Med teknikens hjälp spelar den fysiska geografin inte heller lika stor roll längre. Innovationer kan lika gärna uppstå på landsbygden i Västernorrland som i den mest tillgängliga världsmetropol. Vi ska inte framhålla oss som ett helt igenom glesbefolkat län med de utmaningar som glesheten innebär. Vi ska se glesheten som en konkurrensfördel. Att dra fördel av det glesa ska vara en del av framtidens tillväxt. Det kan gälla energi, träförädling, turism, olika typer av testverksamhet, avståndsöverbryggande teknologi och geografiska informationssystem. I ett europeiskt och internationellt perspektiv, med tät befolkning och ekologiska problem, blir de gleshetsrelaterade resurser som Västernorrland har allt mer värdefulla. Vi ska därför inte se glesheten som ett problem utan just som en möjlighet förutsatt att vi rätt matchar de egna resurserna mot en nationell och internationell efterfrågan. Att leva i det glesa kommer aldrig innebära samma sak som att leva i en tätare stad, men bland annat digitala tjänster ska möjliggöra en täthet och attraktivitet när det gäller exempelvis tjänsteutbudet. För att detta ska lyckas krävs bland annat en tillgänglig digital infrastruktur i hela länet, men också satsningar som möjliggör att vi blir en pilotregion inom området. Europa 2020 pekar ut ett tydligt fokus på globala utmaningar/samhällsutmaningar som drivkraft för tillväxt och innovation. Exempel på sådana utmaningar är klimat- och energifrågan samt vård- och omsorg i ett demografiskt perspektiv. Digital teknik beräknas ha en potential att kunna minska koldioxidutsläpp betydligt, framförallt inom byggande och boende samt energi- och transportområdet. Digital teknik är därmed ett viktigt verktyg som kan bidra till att vi skall uppnå våra gemensamma klimat- och miljömål. Detta är ett exempel på utvecklingsområden där digital teknik i samspel med nya modeller för samverkan mellan aktörer kan ha en stor betydelse för samhällsutvecklingen i Västernorrlands län och hur vi gör de stora samhällsutmaningarna till en drivkraft för utveckling. Genom att dra fördel av den kunskap som finns i regionen, bland annat exemplifierat av projekt som Green Highway, ska vi bidra till att skapa affärsmöjligheter, tillväxt, minskad miljöpåverkan och en attraktiv miljö för turister och permanentboende. Green Highway arbetar med miljövänlig utveckling, innovation och turism i en grön korridor mellan de tre kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim, med syftet att stimulera internationell turism samt till teknisk utveckling inom transportsystem och energiproduktion. Detta kräver såväl ny typ av kunskap, såväl som att företag och offentliga organiserar sin verksamhet på nya sätt. 7

FOKUSOMRÅDEN Vi har valt att inrikta vårt arbete på fyra fokusområden. Varje fokusområde anknyter till den regionala utvecklingsstrategin för Västernorrland, den nationella digitala agendan, samt till den digitala agendan för Europa. Aktiviteter inom fokusområdena bör anpassas till lokala förhållanden och prioriteringar. Agendan ska inte ses som en tvingande helhet. Olika aktörer i länet bör till exempel prioritera aktiviteter inom ett eller flera fokusområden utifrån de utvecklingsområden som är mest prioriterade. DIGITAL VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FÖR ÖKAD FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH HÅLLBAR TILLVÄXT Aktiviteter som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och en verksamhetsutveckling i offentlig och privat sektor. Exempel på insatser kan vara att främja näringslivets förmåga till affärsutveckling och innovation samt att utveckla befintliga affärsmodeller och utveckla nya. Det kan omfatta modeller där offentliga och privata aktörer samverkar och på olika sätt bidrar till att en idé når en marknad. Utmaningen i detta sammanhang handlar dels om att skapa nya modeller för att sprida denna tjänst till olika typer av kunder och konsumenter ofta kännetecknas tjänsten av att den är en komplex systemlösning med många olika typer av aktörer inblandade. Dels om att hitta nya modeller för att identifiera och fördela de kvantitativa och kvalitativa värden som skapas. pelaren i den digitala agendan för Europa Samhällsnytta genom IKT. EN KREATIV PILOTREGION Nationell och internationell forskning som framförallt rör användningen av IT i bred bemärkelse i samhället ska nyttiggöras för offentlig sektor och näringsliv inom hela regionen. Genom ett nära samarbete mellan akademin, näringslivet och offentlig sektor ska aktiviteter genomföras som stärker Västernorrlands position som digital pilotregion. Fokus för dessa aktiviteter ska vara att ta tillvara regionens digitala styrkeområden genom att till exempel utveckla och testa digitala system och tjänster. Aktiviteterna ska präglas av lärande, öppenhet och kommunikation. Fokusområdet stödjer Innovation som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt Tjänster som skapar nytta i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den femte pelaren i den digitala agendan för Europa Forskning och innovation. EN TILLGÄNGLIG DIGITAL INFRASTRUKTUR FÖR HELA LÄNET Fokusområdet omfattar aktiviteter som syftar till att öka tillgängligheten till den digitala infrastrukturen i hela regionen samt utvecklingen av information, funktioner och tjänster för att öka interoperabiliteten. Det vill säga att få system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Fokusområdet stödjer Människan som drivkraft och Innovation som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt IT:s roll för samhällsutvecklingen och Tjänster som skapar nytta i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den sjunde Figur 1. Den digitala infrastrukturens tre perspektiv 8

Fokusområdet stödjer Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt målet Det behövs infrastruktur i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer därtill den andra respektive den fjärde pelaren i den digitala agendan för Europa - Interoperabilitet och standarder respektive Tillgång till snabbt och ultrasnabbt internet. DIGITALISERING SOM PLATTFORM FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ATT ÖKA DELAKTIGHETEN OCH KONKURRENSKRAFTEN Fokusområdet omfattar aktiviteter för en ökad kunskap och kompetens kring digitalisering, samt att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för en ökad generell kunskaps- och kompetensnivå. Aktiviteterna ska beröra en rad olika inriktningar, exempelvis generella kunskapshöjande insatser, spetskompetens inom olika sakområden, språkkunskap och entreprenöriell förmåga. Detta ska i sin tur bidra till att stärka individens makt att påverka sin egen situation, sina arbetsuppgifter och sin roll i samhället idag och imorgon, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Fokusområdet stödjer Kompetens som drivkraft och Människan som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt Lätt och säkert att använda i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den sjätte pelaren i den digitala agendan för Europa Digital förståelse och förmåga samt inkludering. NYA SAMVERKANSMODELLER FÖR ATT TA TILLVARA DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER För att tillvarata de utvecklingsmöjligheter som digitaliseringen innebär krävs nya former för samspel mellan aktörer i regionen, bland annat eftersom ingen aktör är självklar ägare av frågan. Policyutformning och policygenomförande kräver nya samverkansmodeller för att såväl förstå och identifiera möjligheterna som för att prioritera och implementera nya insatser. Traditionella samverkansmodeller kommer naturligtvis att finnas kvar, men de måste utvecklas för att kunna hantera komplexa lösningar byggda på samarbeten mellan intressenter från olika sfärer och samhällsnivåer. Sådana modeller måste hantera den grundläggande avvägningen mellan styrning för stabilitet och styrning för flexibilitet. Vi ska därför samverka utifrån en gemensam målbild, där den regionala digitala agendan utgör fundamentet och där de aktörer som ingår i utvecklingsarbetet så långt möjligt utifrån sina incitament och de formella krav som finns på aktören delar målbilden. Effektiv samverkan kräver ett tydligt ledarskap som har legitimitet och en tydlig ansvarsfördelning. För att hålla samman insatserna inom ramen för den digitala agendan krävs ett tydligt och av de genomförande aktörerna accepterat ledarskap. För att uppnå den förändring vi vill bidra till inom vart och ett av fokusområdena krävs också att ansvaret för genomförandet fördelas på de berörda aktörerna. Det tydliga ledarskapet innebär inte nödvändigtvis samma sak som att den ledande aktören har formell makt att styra över alla delar av utvecklingsprocessen eller över alla ingående aktörer. Samverkan ska vara inkluderande och distribuerande. Genomförandet ska inte drivas av en ensam aktör eller endast av aktörer inom en viss sektor utan ska engagera människor, myndigheter, företag, akademi och andra relevanta aktörer. Vi ska också samverka utifrån ett tydligt flernivåperspektiv då de insatser vi vill genomföra kräver engagemang och stöd från aktörer på lokal, regional och nationell nivå. I arbetet med att genomföra den digitala agendan ska våra samverkansmodeller kännetecknas av informationsutbyte och transparens. För att resultat och lärdomar av 9

insatser ska kunna komma till nytta för hela regionen, samt även utanför densamma, ska ett aktivt och strukturerat utbyte av information och kunskap ske. aktiviteter är ändamålsenligt utformade för att kunna nå målsättningarna. I figuren nedan illustrerar vi fokus för en portföljutvärdering i förhållande till en tänkt insatslogik. MODELL FÖR LÄRANDE Arbetet med den regionala digitala agendan ska präglas av ett lärande perspektiv. Detta innebär att insatser inom de fyra fokusområdena ska följas upp och utvärderas löpande. Det innebär också att de lärdomar vi drar ska kunna påverka genomförandet av agendan. Fokus på ett lärande perspektiv ställer också höga krav på utformningen av indikatorer som tydligt illustrerar den förändring vi vill åstadkomma, som är realistiska och relevanta, men som också är utvärderingsbara. De indikatorer vi mäter måluppfyllelse med ska vara väl avgränsade och beröra sådana förhållanden som insatser inom ramen för agendans genomförande realistiskt kan påverka och bidra till. Den stora utmaningen är att utforma indikatorer som mäter den förändring som insatser inom agendan ska bidra till och som samtidigt underlättar uppföljning och utvärdering. För att underlätta lärandeprocessen under genomförandet har en utvärderingsmodell tagits fram som bygger på en portföljutvärderande ansats, en resultatutvärderande ansats och en måluppfyllelse- och effektutvärderande ansats. De tre ansatserna uppfyller olika syften. Portföljutvärderingen syftar till att bedöma och värdera de aktiviteter som genomförs inom ramen för agendans fokusområden. Resultatutvärderingen syftar till att utvärdera vilka resultat som en insats leder till. Effektutvärderingen syftar till att utvärdera i vilken grad de övergripande målen för insatserna (inom respektive fokusområde) har påverkats. Portföljutvärderingen kan analytiskt användas för att se hur olika delar i en insats knyter an till de övergripande målen för fokusområdet/ agendan samt i vilken utsträckning olika Resultatutvärderingen ska följa upp och utvärdera de resultat som direkt kan knytas till aktiviteterna som genomförts. Resultaten kan följas upp och utvärderas med olika tidshorisonter till exempel redan under pågående insats, direkt efter genomförd insats och efter olika lång tid efter insatsen för att bedöma resultatens långsiktighet. Att mäta resultaten kan kräva både kvalitativa och/eller kvantitativa metoder beroende på aktiviteternas karaktär och omfattning. De frågor som kan belysas i den här typen av utvärdering är: Vilka resultat har uppnåtts genom de aktiviteter som genomförts? Varierar resultaten mellan olika aktiviteter och målgrupper? Är resultaten de vi förväntat oss? Når vi målen för insatsen? Slutligen bör vi utvärdera den övergripande måluppfyllelsen för agendans genomförande. Utmaningen i detta fall är att den förändring vi vill bidra till ofta påverkas av andra faktorer än de insatser vi genomför. Av det skälet krävs väl avgränsade och för agendan så relevanta indikatorer som möjligt för att minimera påverkan från andra faktorer. Vi vill också kunna mäta insatsernas effekt på den förändring vi vill åstadkomma. Med effekt menar vi skillnaden mellan hur stor påverkan vi fått med insatsen jämfört med den påverkan vi 10

skulle ha fått utan insatsen. Detta illustreras med figuren nedan. Tillsammans ska utvärderingsansatserna skapa förutsättningar för ett stärkt lärandeperspektiv under genomförandet. Slutsatser från olika utvärderingsinsatser ska kunna påverka de aktiviteter som genomförs under arbetet med agendan. EN INKLUDERANDE PROCESS Följande aktörer har deltagit i processen för Västernorrlands digitala agenda: Länsstyrelsen Västernorrland Landstinget Västernorrland Sundsvalls kommun Sollefteå kommun Timrå kommun Ånge kommun Kramfors kommun Härnösands kommun Örnsköldsviks kommun Kommunförbundet Västernorrland Riksarkivet Trafikverket Mittuniversitetet Post- och telestyrelsen Sundsvall 42 Sambiblioteket Länsmuseet Västernorrland Företagarna Västernorrland Regionförbundet Jämtland FINANSIERING För att ta tillvara de möjligheter som pekas ut i agendan krävs ett strategiskt utnyttjande av tillgängliga utvecklingsresurser inom befintliga organisationer och hos olika individer. Dessa resurser som kan utgöras av ekonomiska medel, kunskap, nätverk etc. ägs bland annat av människor, organisationer (länsstyrelsen, kommuner, Mittuniversitet etc.) och av regionens näringsliv. I detta avsnitt redogör vi dock enbart för de ekonomiska utvecklingsresurserna. Den större delen av dessa återfinns hos de aktörer som också ska genomföra agendan. Flera olika finansieringskällor lämpar sig väl för finansiering av de aktiviteter som ska bidra till agendans realisering. Länsstyrelsen i Västernorrland förvaltar årligen drygt 115 miljoner kronor i 1:1-anslag för regionala tillväxtåtgärder. Kommunernas och landstingets egna utvecklingsresurser är också helt centrala för genomförandet av agendan. Förutom dessa interna resurser finns därtill flera möjliga externa finansieringskällor för utvecklingsinsatser i regionen. De interna resurserna från bland annat kommunerna utgör en viktig källa för medfinansiering för att externa resurser ska beviljas. Tilldelningen av 1:1-anslag är svår för regionen och dess aktörer att påverka. Det finns dock andra finansieringskällor som regionen och dess aktörer kan få större del av genom ett medvetet strategiskt arbete och förvaltandet av konkurrenskraftiga partnerskap mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Vinnovas strategiska område Innovationskraft i offentlig verksamhet syftar till att genom ökad innovationsförmåga inom offentlig sektor höja kvaliteten i välfärden och ge ökade möjligheter för tillväxt och samhällsnytta. Ett närmare samarbete mellan offentliga aktörer, idéburna och privata organisationer samt akademin lyfts fram som en viktig förutsättning för att nå framgång. I dagsläget finns fem olika program inom området där det finns möjlighet att söka finansiering för olika insatser, bland annat kring innovationsupphandling, innovationsslussar och testbäddar samt sociala 11

innovationer. Under de senaste åren (2011-2013) har aktörer i Västernorrland tilldelats relativt lite programmedel från Vinnova. Genom bland annat detta strategiska område finns det möjligheter för regionen att ändra på detta. Inom ramen för Horizon 2020 finns möjligheter för starka partnerskap av aktörer att få tillgång till resurser för att genomföra insatser som kan bidra positivt till utvecklingen inom fokusområdena i den digitala agendan. Inom Horizon 2020 föregångare, Sjunde ramprogrammet, fördelades nära 2 miljarder kr per år till svenska aktörer inom ramen för projekt där man var koordinator eller deltagare. Aktörer i Västernorrland var dock jämte Blekinge dem som fick del av minst andel resurser bland Sveriges regioner. IKT har pekats ut som ett prioriterat område inom pelaren Industriellt ledarskap i Horizon 2020. En strategisk, aktörsöverskridande samverkan i partnerskap, med Mittuniversitetet som drivande part, har potential att stärka regionens tilldelning av utvecklingsresurser inom Horizon 2020. strukturfondsperiod. För Västernorrlands del är detta också potentiellt viktiga resurser i arbetet med den digitala agendan, i synnerhet insatser kopplade till fokusområdet En tillgänglig digital infrastruktur för hela regionen. Inom ramen för framför allt fokusområdet Digitalisering som plattform för livslångt lärande för att öka delaktigheten och konkurrenskraften kan insatser bedrivas för att exempelvis höja den digitala kunskapen och kompetensen. För den typen av insatser lämpar sig finansiering från Socialfonden väl, specifikt genom finansiering inom programområde 1 kompetensförsörjning. I programförslaget för ESF 2014-2020 ska insatser inom området rikta sig till anställda och icke-sysselsatta med fokus på relevans för yrkesutövning och ställning på arbetsmarknaden. Det föreslagna regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland 2014-2020 där Västernorrland och Jämtland ingår har en programbudget på 1,4 miljarder kr i EU-medel. Lika mycket skjuts till i form av medfinansiering. I det föreslagna programmet går 29 procent av resurserna till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, 24 procent till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation samt 20 procent till att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Dessa tre tematiska mål matchar väl de fokusområden som den regionala digitala agendan pekar ut vilket gör programmets resurser i hög grad aktuella för genomförandet av den digitala agendan. Via Landsbygdsprogrammet har PTS sedan 2010 medfinansierat stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Landsbygdsprogrammet för 2014-2020 är ännu inte klart och godkänt men mycket tyder på att resurser för liknande insatser kommer gå att söka även under kommande 12