56 Koll sidor om innovation och handel nya ica gruppen: Ägandet i ICA är tryggat för framtiden JOBBLÄGET: Nu satsar ICA på ungdomarna Marknadsläget: Supermarket vinnaren mot alla odds på läget: Framtidens butiksupplevelser HandelsKRAFT ETT MAGASIN FRÅN ICA AB OCH ICA-HANDLARNAS FÖRBUND 2013 Full fart framåt Så driver innovationerna handeln kolla filmen! Håll din smartphone över den här bilden och se den vakna till liv! Läs hur du gör på sidan 2!
Ledare Bransch i ständig förändring...4 Här är nya ICA Gruppen...6 ICA och ICA-handlarnas Förbund Nybildade koncernen ICA Gruppen har fyra verksamhetsområden: dagligvaror, bank, fastigheter och sällanköpsvaror. Utöver ICA-handlarnas Förbunds ägarandel på 51,3 procent, äger Industrivärden 10 procent av ICA Gruppen. Resterande aktier är spridda på dem som köpt aktien på börsen. Inom ICA-koncernen ryms inköp, marknad, logistik, affärsutveckling, it, utbildning med mera. Där finns även ICA Banken som är ett viktigt verktyg för att skapa kundlojalitet, Cura Apoteket som tillhandahåller shop-in-shop-lösningar, convenience-konceptet ICA To Go samt ICA Fastigheter som investerar i fastigheter knutna till verksamheten. I Sverige äger och driver ICA-handlarna sina butiker. I Norge ägs hälften av butikerna av ICA, medan andra hälften drivs som franchisebutiker. I de tre baltiska länderna är samtliga butiker ägda av ICA Gruppen. Vid ingången av 2013 hade ICA-handlarnas Förbund drygt 1 500 medlemmar, varav drygt 100 är kompanjoner. Det finns cirka 1 350 ICA-butiker i Sverige. JOBBLÄGET... 8 Snabb karriär i butik... 10 ICA satsar på unga...11 Pernillas praktikanter...12 Ny undersökning: Ungdomar ger energi i butiken... 14 Jobbsnack...15 Handels siktar på handeln... 16 Handelsbranschen: Här trivs vi bäst...18 Största utmaningen: Rekrytera rätt...19 Så får vi in unga på arbetsmarknaden...20 8 yrken du inte visste fanns inom ICA...21 Angeles Bermudez-Svankvist en motor för fler jobb...22 MARKNADSLÄGET... 24 Häng med till 7 innovativa ICA Supermarkets... 26 Supermarketprofilen vinnare mot alla odds...30 Allt fler spelare på matmarknaden... 33 KOLL PÅ LÄGET... 36 Dagligvaruhandelns historia med Edward Blom... 38 Butikernas butik i Kungsbacka... 42 Satsa på upplevelser i butik...44 E-handel och kontantlösa betalningar...46 Anna Maria Corazza Bildt: Frivilligt ramverk lösningen... 48 Entreprenören Mernosh Saatchi om framtiden...50 Trendanalytikern Göran Adlén tar en titt i spåkulan...52 Trender & tendenser... 54 kolla BILDEN BLIR FILM! Temat för årets Handelskraft är innovation. Därför bjuder vi er läsare på något alldeles extra: Med hjälp av gratisappen Aurasma får du tillgång till filmklipp som ger innehållet ännu en dimension. Ladda ner på en minut och låt magasinets bilder vakna till liv! Utgiven av ICA Gruppen och ICA-handlarnas Förbund 2013 ICA AB och ICA-handlarnas Förbund Produktion: OTW Communication 08-505 562 00, www.otw.se Projektledning: Sofia Zetterman, Michael Jonsson Grafisk form: AnneSofie Andréasson Innehåll: Elisabeth Due, Näringslivs- och branschfrågor, ICA-handlarnas Förbund Omslagsfoto: James Holm GÖR SÅ HÄR! 1. Gå till appstore eller Google Play och ladda ner gratisappen Aurasma på din smartphone. 2. Öppna appen och sök (tryck på förstoringsglaset) på Handelskraft 3. Välj follow. 4. Håll din smartphone med appen öppen över bilden med mobilen. 5. Se hur bilden kommer till liv! När du ser handen till vänster med Aurasma-symbol en på en bild håll mobilen med appen över bilden. 6. När filmen rullar dubbelklicka på skärmen för att se filmen i helskärmsläge. 2
16 innehåll 2013 1 2 3 jobbläget marknadsläget koll på läget Nu satsar ICA på att ge fler ungdomar jobb målet är att bli Sveriges bästa ungdomsarbetsgivare. En ny vetenskaplig avhandling visar att de anställda inom svensk handel trivs. Det finns dessutom över hundra olika karriärvägar att välja mellan för de som vill göra karriär inom handeln. Läs allt om jobbläget på sid 8 23. Innovativa handlare och kunder som hellre sparar tid än pengar har vänt den negativa trenden för supermarketprofilen. Läs mer i analytikern David Janssons krönika. Följ också med till några innovativa ICA-handlare och få en inblick i hur de gör för att förenkla och förgylla kundernas vardag på sid 24 35. Edward Blom, expert på näringslivshistoria, tar dig med på en resa genom dagligvaruhandelns utveckling. Men vi blickar också framåt och belyser fenomen som e-handel, det kontantlösa samhället och ansvarsfullt företagande. Dessutom ger Anna Maria Corazza Bildt dig koll på god affärsed. Sid 36 55.
Bransch i ständig förändring 4
LEDAREN Detaljhandelsmarknaden är i ständig förändring. Den traditionella butiken består, men i dag har internet etablerat sig som en självklar säljkanal, branschglidningar har blivit överlevnadstaktik och erbjudanden i sociala medier har exploderat. Parallellt finns också motkrafter som ifrågasätter hela konsumtionssamhället. Som handelsaktör gäller det att hänga med och agera snabbt utifrån samhällets förändringar och kundernas behov. ICA:s affärsmodell, som vi kallar ICA-idén, bygger på drivkraften i det egna företagandet i lokal miljö i kombination med stordriftsfördelar. Varje dag öppnar drygt 1 350 ICAbutiker dörren för sin lokala kundkrets. I såväl glesbygd som storstad gör ICA-handlarna sitt yttersta för att infria kundernas förväntningar. För att lyckas behövs dock mer än en lokal fingertoppskänsla och entreprenörsanda. Det förutsätter också en samspelad och effektiv inköps- och logistikverksamhet. Bakom butikskulisserna trimmar därför många medarbetare vår affär med samma kundfokus som handlarna själva. Eftersom en ICA-handlare har full frihet att handla utanför vårt system konkurrensutsätter vi oss själva dagligen. Det gör att hela ICA vaknar varje morgon med en drivkraft att möta kunden och det svenska samhället på bästa sätt. Tillsammans har ICA-handlarna i Sverige elva miljoner kundmöten i veckan. Handeln är också en stor arbetsgivare. En färsk undersökning visar att ICA-handlaren som arbetsgivare betyder mycket för sysselsättningen på sin ort. Framför allt för unga människor. I dag är hälften av alla medarbetare i en ICA-butik under 25 år. Här vill vi fortsätta utveckla oss och målet är att ICA ska vara en av Sveriges bästa ungdomsarbetsgivare. Handelskraft är vårt årliga magasin för att belysa aktuella frågor och förändringar som påverkar dagligvarubranschen. Vi hoppas att läsningen ger dig de stora perspektiven, såväl som förståelse för det unika i ICA:s affärsmodell. Per Strömberg, vd ICA Gruppen Claes-Göran Sylvén, vd ICA-handlarnas Förbund PS. Från och med maj 2013 hittar du ICA Gruppen på Stockholmsbörsen eftersom Hakon Invest byter namn efter en av årets största börsaffärer. se filmen med per OCH CLAES-GÖRAN!! Därför bjuder vi er läsare på något alldeles extra: Med hjälp av gratisappen Aurasma får du tillgång till filmklipp som ger innehållet ännu en dimension. Ladda ner på en minut och låt magasinets bilder vakna till liv! Se Per Strömberg och Claes-Göran Sylvén berätta mer! 5
Här är nya ICA Gruppen Den stora affären gick i lås och ägandet i ICA är tryggat. ICA och Hakon Invest har bildat koncernen ICA Gruppen ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag på börsen. Detta ger oss möjlighet att långsiktigt utveckla ICA-idén och jag är övertygad om att vi genom detta skapat de bästa förutsättningarna för såväl ICA som för enskilda handlare säger Claes-Göran Sylvén, vd för ICA-handlarnas Förbund. Investmentbolaget Hakon Invest, som tidigare ägt 40 procent av ICA AB, köpte den 11 februrari i år resterande 60 procent av aktierna av nederländska Royal Ahold för 20 miljarder kronor. Genom köpet blev ICA och Hakon Invest en koncern, ICA Gruppen, med en gemensam strategi. Namnbytet är också ett sätt att markera inriktningen i verksamheten. Förvärvet av resterande aktier i ICA innebar att vi har säkrat ägandet i ICA för framtiden. Härigenom har vi skapat de bästa förutsättningarna för såväl ICA som för den enskilde handlaren, samtidigt som vår roll som huvudägare tydliggörs. Det är en bra affär för alla aktieägare inklusive ICA-handlarnas Förbund, konstaterar Peter Berlin, styrelseordförande i förbundet. Affären ledde även till förändringar i ledningen. ICA:s vd Per Strömberg tillträdde som vd för nya ICA Gruppen, medan tidigare Hakon Invests vd Claes-Göran Sylvén kvarstår som vd för ICA-handlarnas Förbund. Genom att den nya koncernen får en gemensam strategi får vi också en enklare struktur och större beslutskraft i organisationen, säger Claes-Göran Sylvén. ICA värderades till 33 miljarder kronor i affären. Förvärvet finansierades med befintliga likvida medel och en säkerställd bryggfinansiering från Handelsbanken och Nordea. Det är också orsaken till att Hakon Invest inte kommer att lämna någon utdelning under 2013. Köpet har inte fått någon direkt påverkan på de samarbeten, exempelvis inom inköp, som finns mellan ICA och Ahold i dag. Ahold har för avsikt att fortsätta dessa samarbeten eftersom de gynnar båda parter. I samband med affären blir även Industrivärden ny delägare i ICA och bolagets ägarandel kommer att uppgå till 10 procent av röstetalet och kapitalet i den nya ICA Gruppen. Claes-Göran Sylvén tycker det är bra för ICA att ha en till tydlig ägare. Industrivärden passar bra och är lång- 6
ICA-AFFären ica gruppens ägarstruktur siktig och har stor erfarenhet av att driva stora företag, säger han. Samtidigt som ICA-handlarnas Förbund har lång erfarenhet och stor kunskap inom detaljhandelsområdet kan Industrivärden bidra främst med erfarenhet och kunnande i strategi-, finans- och ägarstyrningsfrågor. Den 24 maj lanserades nya bolaget ICA Gruppen AB efter att Hakon Invests årsstämma godkänt förslaget om namnhämdringen till ICA Gruppen. Affären är nu slutförd på bästa sätt. Genom att vi byter namn tar vi sista steget i den här processen, där Hakon Invest och ICA blir en koncern ICA Gruppen. Vi har mött ett mycket positivt mottagande, säger Per Strömberg, vd för ICA Gruppen. Industrivärden 51,3 % 10 % ÖVRIGA aktieägare 38,7 % ICA GruPPEN AB är ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag med cirka 2 400 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge samt de tre baltiska länderna. I koncernen ingår ICA Sverige, ICA Norge och RImi Baltic, ICA Fastigheter, ICA Banken samt de helägda portföljbolagen Forma Publishing Group och inkclub, samt de delägda portföljbolagen Cervera, Hemtex och Kjell & Company. ICA sverige ICA norge rimi baltic ica banken ICA Fastigheter PORTFÖLJ- BOLAG 7
JOBBLÄGET Nu satsar ICA på ungdomarna Möt arbetsförmedlingens Angeles Bermudez Svanqvist Handeln som karriärväg 220 000 40 000 personer Antalet sysselsatta inom handel personer Antalet anställda i ICA butiker 100 000 ungdomar Drygt antal inskrivna hos Arbetsförmedlingen Om fem år är jag handlare, säger Malin Andersson, 22, frukt- och gröntansvarig på ICA Kvantum Lidingö. Hon är en av de många ungdomar som börjar karriären med extrajobb inom dagligvaruhandeln. Nu satsar ICA i samarbete med Arbetsförmedlingen på att ge fler ungdomar jobb. Handelskraft gör en djupdykning i handeln som karriärväg. 8
9
Malin Andersson, med handlaren Per-Erik Nilsson som gett henne möjlighet att växa inom ICA. Jag ska bli egen handlare. Snabb karriär i butik Via frukt- och gröntavdelningen på ICA Kvantum Lidingö har Malin Andersson, 22, stakat ut sin väg. Hon har varit chef på avdelningen en kort tid, men vet redan nu vad hon vill i framtiden: Inom fem år är jag egen ICA-handlare, säger hon. Malin Andersson, frukt- och gröntansvarig vid ICA Kvantum Lidingö, började sin ICA-karriär redan under gymnasiet. Då jobbade hon extra i kassan. Men jag bestämde mig för att inte jobba inom ICA, trots att många i släkten gör det. Det kändes faktiskt inte särskilt lockande. Efter studenten var det bestämt att Malin skulle läsa utomlands. Men hon ändrade sig. Jag blev erbjuden ett fast jobb här i butiken på frukt och grönt. Nu kan jag säga att jobbet var mycket roligare än vad jag trodde. Jag fick eget ansvar, en chans att vara kreativ, förändra och påverka. Det är nu fyra år sedan och i dag är Malin ansvarig för avdelningen med två anställda i sitt team. Jag och mitt team jobbar ihop, vi bygger inspirerande exponeringar och ser till att det är fräscht och fint. Dessutom försöker vi locka till merförsäljning genom att satsa på nya och roliga varor. Vi har lyckats bra. Malin berättar att det var enkelt att tacka ja till jobbet som avdelningsansvarig. Det är nämligen ett steg närmare målet. Jag ska bli egen handlare om fem till sju år. Jag ska gå utbildningar och se till att jobba i fler butiker inom ICA:s profiler och på andra avdelningar. DEN största utmaningen med jobbet som avdelningsansvarig är att få teamet att jobba mot samma mål och få alla att växa. Men också för Malin att själv hinna med att förverkliga sin handlardröm. Det är den största utmaningen men också den bästa moroten, konstaterar hon. En bra arbetsgivare ska vara lyhörd och låta personalen utvecklas, anser Malin. ICA Kvantum Lidingö är en jättebra arbetsgivare som plockar in unga människor som vill framåt. Jag har fått allt stöd jag behöver och jag hoppas att fler unga tar chansen att utvecklas inom ICA. text: malin byström foto: maria OLSSON 10
jobbläget kolla filmen! Hur? Se sidan 2. ICA satsar på unga ICA 2020 är ett initiativ som ska tillvarata unga medarbetare och samtidigt ge fler ungdomar möjligheten att jobba inom ICA. Sveriges ICA-butiker är en stor undomsarbetsgivare. Cirka hälften av de 40 000 anställda är under 25 år och karriärvägarna är många om man har rätt driv och vill framåt. Men för att locka ännu fler unga förmågor startar nu ICA projektet ICA 2020, som syftar till att ta tillvara och utveckla möjligheten för fler unga att arbeta inom ICA. Vi kraftsamlar i ett gemensamt initiativ, som bygger vidare på de aktiviteter som redan görs lokalt av ICA-handlarna. Förhoppningen är vi ska uppfattas som Sveriges bästa ungdomsarbetsgivare. Det här är början på en lång resa, säger Birgitta Roos vid ICA AB. ICA 2020 är uppdelat i två delar: att rekrytera ungdomar, och att ta tillvara alla unga anställda som redan jobbar på ICA. Initiativet riktar sig till unga som är 25 år eller yngre. Främst vill vi ge unga som står längst ifrån arbetsmarknaden chansen att komma ut i yrkeslivet och samtidigt synliggöra oss som ungdomsarbetsgivare. Det stärker branschens image, menar Birgitta. Förhoppningen är att under de kommande åren sysselsätta fler unga som i dag lever utanför arbetsmarknaden. Här kommer lokala samarbeten med olika partners och lösningar kring respektive individ vara viktiga. Arbetsförmedlingen är redan i dag en partner för många butiker. Vi kommer att erbjuda ICA:s introduktionsutbildning för de unga som rekryteras till butik via projektet. Det är så klart väldigt viktigt med handledning och utbildning på jobbet, samt att man har ett intyg på detta, fortsätter Birgitta. Även om vi kanske inte kommer att kunna anställa alla, så har ungdomarna genom sitt jobb på ICA fått erfarenhet och kontakter samt yrkeserfarenhet att skriva i sin CV. De får också ett bra tillfälle att pröva vilka arbetsuppgifter de passar för, exempelvis om de vill jobba med människor eller hur bra de klarar att hantera stress. ICA kommer dessutom att erbjuda yrkespraktik inom handeln; en påbyggnad för de studenter som avslutat Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet. I den andra delen av initiativet vill ICA ta tillvara och uppmärksamma alla de unga Vi vill ge de unga som står längst ifrån arbetsmarknaden chansen att komma ut i yrkeslivet. ICA-handlaren Elisabeth Eriksson på ICA Supermarket Alunda ger ungdomar praktikplats i butik. som redan jobbar inom ICA. Genom en ungdomspanel och ett nätverk för diskussion och innovation ICAs unga nätverk ska de unga medarbetarnas åsikter lyftas fram. Tanken är att få veta hur de unga uppfattar ICA som arbetsgivare och hur de ser på framtiden. Deras tankar blir värdefulla bidrag till ICA-handlarna för utveckling av ICA-butiken som arbetsplats. ICA har stora förhoppningar om att ungdomarna ska bidra med nya perspektiv och idéer. Något vi måste bli bättre på är att berätta att man kan göra karriär inom handeln och att branschen är spännande och bjuder på många möjligheter vi har en stor innovationskraft som vi måste lyfta fram. I och med ICA 2020 startar vi ICAs version av denna berättelse, avslutar Birgitta. TEXT: KICKI risander BILD: jeanette hägglund 11
ICA-handlaren Pernilla Eskils tillsammans med praktikanterna Lina Wahlgren, Tobias Thoren och Jennifer Zequiri. Alla ungdomarna har vuxit med uppgiften och tack vare att praktiktiden är så pass lång har de hunnit komma in i arbetet och jobbat upp tempot. 12
jobbläget kolla filmen! Hur? Se sidan 2. Pernillas praktikanter Tolv ungdomar, tre månaders praktik och två veckor på varje butiksavdelning. ICA-handlaren Pernilla Eskils hjälper arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden. Det lokala initiativet är en förebild för andra butiksägare runt om i landet. Idén var lika enkel som genial. En tremånaders praktikperiod på ICA Maxi i Kumla för att ge ortens arbetslösa ungdomar en chans på arbetsmarknaden. Ändå var Pernilla själv osäker på om det hela skulle fungera från början. Jag presenterade idén för min kontakt på Arbetsförmedlingen och han nappade direkt. Redan vid första intervjutillfället förstod jag att det här skulle bli ett viktigt projekt. De här ungdomarna hade vi nog aldrig anställt hos oss, de var väldigt osäkra och blyga i förhållande till de ungdomar vi normalt anställer. Men nu skulle vi ändå ge dem en chans. Pernilla lade upp ett tolv veckor långt program där ungdomarna arbetade två veckor på varje avdelning. På så sätt fick de en överblick över butiken och koll på alla arbetsuppgifter. Alla ungdomarna har vuxit med uppgiften. I och med att praktiktiden är så pass lång har de hunnit komma in i arbetet och jobba upp tempot. En ambition är att de ska få tydliga mål att jobba emot, så att de vet vad som förväntas av dem när de kommer till sin första arbetsplats. Jag försöker också prata om hur viktigt det är att ha roligt på jobbet och att skapa en god stämning i butiken. Kunderna känner av det mer än man tror. Det märks att Pernilla Eskils brinner för att hjälpa ortens ungdomar. Hon är entusiastisk när hon berättar om resultatet både om duktiga ungdomar och om det lokala samarbetet med Arbetsförmedlingen. Som ICA-handlare känner hon ett ansvar i samhället. Men när man tar emot så pass många praktikanter som Pernilla gör, är det omöjligt att ge alla jobb efter praktikperioden. Det är något jag tycker är lite svårt, för jag vill ju inte utnyttja någon. Men när jag diskuterat saken med min kontakt på Arbetsförmedlingen så har jag förstått att det är mycket värt för ungdomarna att få den här erfarenheten och kunna skriva något i sin CV. Och resultatet kan man inte kalla dåligt. Två av ungdomarna är anställda på längre vikariat, ytterligare en har möjlighet till längre vikariat och sex får sommarjobb. Detta trots att ingen av dem skulle haft en chans till jobb utan praktikmöjligheten. Samarbetet har fungerat så bra att ICA Maxi i Kumla och Arbetsförmedlingen är på gång med att diskutera en ny praktikomgång i höst. Ungdomspraktiken är inte den enda idén Pernilla genomfört. För fem år sedan startade hon ett nätverk för kvinnliga ICAhandlare. Anledningen var att hon ofta kände sig lite vilsen och ensam som kvinna på de träffar som ICA arrangerade inom hennes region. Jag tröttnade på att det bara var karlar överallt. Det finns en gammalmodig jargong som inte tar tillvara den kvinnliga kompetensen tillräckligt, konstaterar hon. Då fanns det fjorton kvinnliga handlare och numera är det åtta av dem som ingår i nätverket och träffas regelbundet. Förutom jobbet pratar vi om allt mellan himmel och jord. Vi hjälper varandra med problem och peppar när det behövs. Ett konkret exempel på hur medlemmarna i nätverket har inspirerat varandra är just ungdomspraktiken. Idén och modellen för rekrytering av ungdomar till butiker kommer från Marianne Sjöö, handlare på ICA Kvantum Ale utanför Göteborg. Pernilla tycker sig märka ett större socialt intresse bland ICA-handlarna de senaste åren. Att göra skillnad i samhället är något som hon själv tycker är viktigt. När affärerna går bra vill man hjälpa till på något sätt. Nu känner jag verkligen för begreppet ICA:s goda affärer. ICA betyder mycket för den enskilda individen i vardagen och, som Bamses skapare Rune Andersson en gång sade: Om man är stark måste man också vara snäll. Text: KICKI risander foto: filippus foto PERNILLA ESKILS Ålder: 33. Jobb: Handlare på ICA Maxi i Kumla. Familj: Maken Erik,barnen Felicia 14, Fanny 12 och Felix 8. Intressen: Laga och äta god mat i trevliga vänners sällskap. Läsa böcker och fika. Dröm: Ett hus i Sälen. Dold talang: Tennis och förhoppningsvis snart golf. Gör om tio år: Driver Sveriges största och bästa butik. Har fått fler styrelseuppdrag där jag får dela med mig av min kunskap. 13
Ungdomar ger energi i butiken Ungdomar ger positiv energi, är anpassningsbara och flexibla med arbetstiden. Det är några av anledningarna till att ICA-handlare helst anställer ungdomar under 25 år, enligt en färsk undersökning utförd av ICA-handlarnas Förbund. INFÖR ICAs satsning ICA 2020, där ungdomarna lyfts fram, har ICA-handlarnas Förbund utfört en undersökning med över 1 500 ICA-handlare över hela landet. Resultatet visar entydigt att den genomsnittlige ICA-handlaren är en stor ungdomsarbetsgivare, även om viss variation finns mellan de olika butiksprofilerna. På ICA Supermarket och ICA Nära var alla som nyanställdes under 2012 under 25 år, på ICA Maxi var 14 av 18 nyanställda under 25 år. Men många ICAhandlare betonar också vikten av en bra balans åldersmässigt i butiken. De unga har mycket att lära av de äldre och vice versa, säger Elisabeth Due, ansvarig för näringslivs- och branschfrågor på ICAhandlarnas Förbund. Ett butiksjobb går utmärkt att kombinera med studier och leder då ofta till en karriär inom handeln. Extrajobbande studenter finns ofta med på lönelistan i 5 15 år och beskriver ICA-butiken som en trygg arbetsplats med gott kamratskap och varierande arbetsuppgifter. Enligt de tillfrågade handlarna bidrar ungdomar med positiv energi i butiken. Butiksjobbet går utmärkt att kombinera med studier och leder då ofta till en karriär inom handeln. Unga gillar desutom utmaningar och är lätta att utbilda. De är flexibla och har lätt att anpassa sig till öppettiderna i butik, säger Elisabeth Due. enligt undersökningen ser de flesta ICA-handlare ett stort värde i att anställa lokal arbetskraft. Detta både för att det är viktigt att ta ansvar för arbetslösheten bland unga, och för att det är bra att unga känner sig viktiga och ser en framtid på orten. Majoriteten ICAhandlare rekryterar via spontanansökningar. När det gäller ICA-handlare som har mindre butiker är också personlig rekommendation vanligt förekommande. Större butiker som ICA Maxi och ICA Kvantum rekryterar även via sina hemsidor. Totalt sett så har hela 60 procent av landets ICA-handlare ett väl fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen positivt med tanke på det nyligen lanserade initiativet ICA 2020. Enligt undersökningen är också skolor vanliga som rekryteringspartners. Över 65 procent av alla ICA-handlare samarbetar med de lokala skolorna, både på högstadie- och gymnasienivå, samt andra utbildningar. Närmare hälften av de som svarat på undersökningen, 45 procent, samarbetar även med kommunen eller regionen vad gäller rekrytering. Även en praktikplats leder ofta till jobb på ICA. FADDERSKAP är något som drygt 70 procent av ICA-handlarna använder som en del i introduktionen vid nyrekrytering. Uppåt 60 procent av ICA-handlarna anger att de låter nyanställda och praktikanter gå någon av ICAs alla internutbildningar, som till exempel ICA:s goda affärer, men somliga har även en egen praktikanthandbok och egen internutbildning. Många utbildar själva praktikanter och nyanställda i butiken enligt devisen learning by doing. När ICA-handlarna ska värdera vad som är viktigt vid en anställning så kommer personligheten högst upp på skalan. Betyg, utbildning och arbetslivserfarenhet har något lägre prioritet. Artig, trevlig, ärlig, snabbtänkt, serviceminded, ordning och reda är några eftersökta egenskaper när ICA-handlarna söker ny personal. Flexibelt arbete, bra lön och spännande utvecklingsmöjligheter är några av skälen till att arbetssökande i sin tur vill till ICA, säger Elisabeth Due. Text: KICKI RISANDER ICA en populär arbetsgivare ICA Sverige inte bara behåller sin position som attraktiv arbetsgivare bland studenter, utan klättrar i rankingen jämfört med 2012. Det visar Universums Företagsbarometer 2013, en undersökning där bland annat över 20 000 högskole- och universitetsstudenter fått ranka Sveriges attraktivaste arbetsgivare. Både bland ekonomer, civilingenjörer och data/it-studenter klättrar ICA i rankingen jämfört med föregående år. Allra bäst betyg får ICA av gruppen samhällsvetare. ICA är fortfarande mer attraktiv som arbetsgivare bland så kallade young professionals. Anledningen är att ICA kan erbjuda en trygg anställning med mycket eget ansvar och en bra balans mellan arbete och privatliv. Generellt är ICA mest popoulärt bland kvinnor. 14
jobbläget Jobbsnack Varför lockar handelsbranschen, hur ska en chef vara och vad söker en arbetsgivare vid rekrytering? Handelskraft mötte ICA-handlaren Marianne Sjöö, ICA Kvantum Ale, och butiksmedarbetaren Belton Sswankanbo, ICA Supermarket Hjällbo, för att få svar. MARIANNE SJÖÖ Ålder: 57 år. Bor: Göteborg. Jobbar: ICA Kvantum Ale. År i butik: 33 år, handlare sedan 2003. Favoritmat: Torskrygg med skirat smör och pepparrot. Varför jobbar du inom handeln? Det var egentligen en slump. 1980 flyttade jag och fick barn. Jag blev tipsad om en ledig tjänst som kontorist i en ICA-butik och fick den. Sedan har det rullat på. Eftersom jag trivdes från första stund blev jag kvar, så småningom som butikschef. Efter att ha gått ICAs butiksledarutbildning gjorde jag karriär på ICA centralt, där blev jag kvar i 14 år. Vad skiljer din butik från andra? Kundbemötande är något vi jobbar mycket med. Vårt motto är att varje dag bli lite bättre i alla situationer. Vad är den största utmaningen i ditt jobb? Att det ska vara roligt för både medarbetare och kunder att komma till butiken varje dag. Vad letar du efter när du anställer någon? När jag anställer vill jag se att personen har rätt attityd och klipp i stegen. Har man som handlare ett engagemang och en passion för jobbet och ser och uppskattar de anställda så blir arbetsplatsen också attraktiv för arbetstagare. Hur vill du vara som chef? Jag vill ha ett coachande förhållningssätt till medarbetarna en närvarande chef som respekterar medarbetarna och får respekt tillbaka. Sedan vill jag att de ska bli så självgående som möjligt. Ett väl fungerande ledningsgruppsarbete är nyckeln till mycket. I en butik är det tusentals arbetsmoment som måste fungera varje dag. BELTON SswANKANBO Ålder: 22 år. Bor: Göteborg. Jobbar: I kassan och på spelavdelningen, ICA Supermarket Hjällbo. År i butik: 2 år. Favoritmat: Thaimat. Varför jobbar du inom handeln? Från början var det en barndomsvän som jobbar här som tipsade chefen om mig. Jag fick prova några veckor och så fick jag jobbet. Det är kul man möter nya människor och lär sig något nytt varje dag. Kundkontakterna är roligast, man träffar många olika personligheter, speciellt här i Angered. Vad skiljer din butik från andra? Vi är inte bara en butik utan också en träffpunkt. Ofta får vi hjälpa till lite extra, kunderna här kommer från många olika länder. Exempelvis kan de ha svårt med språket och då får vi tolka. Vad är den största utmaningen i ditt jobb? Att kunderna ska få så snabb och bra service som möjligt. Det tänker jag på varje morgon när jag kommer till jobbet. Vad letar du efter hos en arbetsgivare? Viktigast är att han/hon tror på mig och långsamt ger mig mer ansvar. Möjlighet att kunna utvecklas och få större ansvar är viktigt. Samtidigt är det upp till mig att göra något bra av det och visa att jag vill mer. Lön och arbetstider kommer på andra plats. Vilken typ av chef vill du ha? Han/hon ska lyssna på de anställda, om man har olika åsikter ska man mötas halvvägs. Att få gruppen att dra åt samma håll och att fungera som en enhet är också viktigt. Chefen får gärna vara sträng, men ska samtidigt sprida en positiv stämning till de anställda. Text: KICKI RISANDER FOTO: NICKE JOHANSSON 15
Fyra studenter om Center for Retailings retailklubbar Malin HELLMAN, 21 ÅRSKurs 2 ERIK BAHRI, 22 ÅRSKurs 1 BJÖRN GuSTAFSSON, 20 ÅRSKurs 1 SANNA HOLST, 22 ÅRSKurs 1 Jag har valt att engagera mig i H&M:s retailklubb för att det är en fantastisk inkörsport till retailbranschen, en bransch där man som ny-examinerad student tidigt ges stort ansvar. H&M är dessutom ett spännande företag där jag också skulle kunna se mig själv jobba i framtiden. Genom retailklubben har jag fått en inblick i verksamheten och lärt känna människorna som jobbar där. Men sedan tror jag att man behöver nog plugga klart innan man verkligen vet vad man vill göra i framtiden. Under studietiden vill jag suga åt mig så mycket kunskap jag bara kan och få så många infallsvinklar som möjligt på arbetslivet. Därför gick jag med i Swedish Match retailklubb, ett företag jag inte kände till. De har en aktiv klubb och är engagerade i studenterna. Hittills har jag jobbat med ett projekt om merförsäljning. Det är en spännande utmaning att marknadsföra tobak, som man inte får göra reklam för. De företagskontakter som vi får under utbildningen är jättebra att ha inför framtiden. Mitt mål med utbildningen på Center for Retailing är att läsa till en master. Jag vill gärna jobba utomlands och då tror jag att det är viktigt att ha en examen. Det vore också kul att starta ett eget företag någon gång, gärna ett handelsföretag. Jag har valt att engagera mig i Ikeas retailklubb därför att de har gjort häftiga projekt tidigare. Jag tänkte också på arbetsmöjligheterna i framtiden. Ikea är ett spännande företag med stora möjligheter om man vill jobba internationellt. Retailklubben lär oss att jobba i projektform och man får företagskontakter och bygger upp ett nätverk. ICA känns som ett klockrent val för mig. Jag har jobbat extra i butik sedan jag var 16 år, det väckte mitt intresse för handel och livsmedel. Framtiden ser jag inom livsmedelsbranschen. Ju mer jag jobbar med ICA desto mer spännande tycker jag företaget är. Här finns möjlighet att utvecklas. ICA känns som ett företag som jag vill vara en del av det är en sådan stor del av folks vardag! 16
jobbläget Handels siktar på handeln Bristen på arbetskraft med högre utbildning har gjort studier till en allt viktigare karriärväg också inom handeln. Center for Retailing, vid Handelshögskolan i Stockholm, är den första utbildningen med specialinriktning på just detaljhandelsbranschen. Handelshögskolan i STOCKHOLM, HHS, har egentligen alltid haft en omfattande forskningsverksamhet inriktad på handel. Ändå dröjde det till 2008 innan skolan lanserade det treåriga kandidatprogram som bedrivs vid Center for Retailing, CFR, på Campus Roslagen i Norrtälje. Utbildningen, som är den första i sitt slag, vässar i dag cirka 176 studenter årligen till fullfjädrade detaljhandelsproffs. I den växande detaljhandelsbranschen finns ett ökat behov av djupare och bredare kompetens, säger rektor Jens Nordfält. När HHS startade för drygt 100 år sedan var ämnet handelsteknik, eller affärsmannaskap, något självklart. Med tiden har det delats upp i en mängd specialområden, som organisation, företagsekonomi, marknadsföring och redovisning, vilket lett till att de flesta befintliga ekonomutbildningar har ett mycket litet inslag av handel. Den traditionella yrkesvägen inom handeln har varit att börja som affärsbiträde för att sedan arbeta sig upp till butikschef. Men i takt med att de svenska handelsföretagen under 2000-talet har förvandlats till storföretag har också insikten om behovet av fler personer med akademisk bakgrund vaknat. Problemet är att det akademiska systemet länge har gått hand i hand med tillverkningsindustrin. Då handeln tar en allt större plats i samhället ställer det krav på anpassningar av utbildningsprogrammen, menar Jens Nordfält. Annars är risken att vi får en grupp nyanställda akademiker som inte förstår branschen, och en grupp som har gått den långa vägen och kan branschen men inte ser i modeller hur man kan utveckla strategier. Ambitionen med kandidatprogrammet är att skapa ett akademiskt nav med fokus på detaljhandel. Samtidigt är de svenska handelsföretagen delaktiga på olika sätt vilket bidrar till att göra utbildningen verklighetsförankrad. SAMARBETET organiseras genom olika så kallade retailklubbar där studenterna redan under utbildningen får möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i praktiken. Det kan handla om allt från forskningsprojekt till studiebesök och fokusgrupper. Genom retailklubbarna får studenterna också träffa representanter allt från koncernchefer till specialister från många olika företag under utbildningen. Förstaårsstudenten Sanna Holst valde att engagera sig i ICAs retailklubb. Jag jobbar nära HR-avdelningen på ICA och vi har gjort ett projekt för Handels i Jönköping om hur man ska behandla kunderna, exponera varor och driva kampanjer. Men vi får också besöka huvudkontoret och lära känna företaget på ett helt nytt sätt. Ju mer jag jobbar med ICA desto mer spännande tycker jag att företaget är, säger Sanna Holst. Under studietiden får företagen möjlighet att lära känna eventuella nya medarbetare och studenterna bidrar med ny kunskap och nya synsätt till företagen. I praktiken kan man se det som tre år långa arbetsintervjuer där både studenter och företag har stor nytta av varandra, säger Jens Nordfält. INTRESSET för de två årskullar som hittills har gått ut har enligt honom varit stort. Flera personer i ledande befattningar på företag har hört av sig till skolan och frågat efter studenter till olika positioner. Med en högskoleutbildning lär du dig ett akademiskt förhållningssätt till kunskap med kritiskt tänkande, analys och modet att testa nya tankebanor. Det är precis vad vår bransch behöver, samtidigt som det kan bidra till att höja statusen för branschen, säger Jens Nordfält. Text: KARIN ARNELL foto: magnus fond FÖRETAG engagerade I retailklubbarna: Axel Johnson, Hakon Invest, H&M, ICA, Ikea, KF, Swedish Match, Roslagens Sparbank De erfarenheter och företagskontakter som vi får under utbildningen är jättebra att ha i framtiden. Erik Barhri. förstaårsstudent 17
HANDELSBRANSCHEN: Här trivs vi bäst Kommunicera, gilla dina medarbetare och hjälp till i butiken. Så ser framgångsreceptet ut för den chef som vill lyckas i handeln. En ny rapport visar att många redan fattat det och att handelsanställda trivs så bra att forskarna knappt tror på siffrorna. Minst sju av tio som jobbar i handeln trivs med det. De flesta är också nöjda med sina arbetsuppgifter och hur de kan utvecklas på jobbet. Det visar den nya rapporten Personalledning i detaljhandeln, som också kommer fram till en annan slutsats: Det är framför allt de sociala relationerna i butiken som gör medarbetarna nöjda och tillfredsställda. Man kan också beskriva det på ett annat sätt: Om relationen med chefen fungerar tycker man att jobbet är trevligt, säger Mikael Wickelgren, ekonomie doktor vid Högskolan i Skövde. Fungerar det här sakerna märks det i butiken. Det märks på hur kunderna trivs och det märks inte minst på resultatet. Men sanningen att säga blev Wickelgren och hans medförfattare till rapporten, Stefan Tengblad, Thomas Andersson och Ali Kazemi, förvånade över de höga trivselsiffrorna; mellan 70 och 77 procent av alla intervjuade uppgav att de trivdes bra eller mycket bra på jobbet. Siffrorna var så höga att forskarna först trodde att de hade gjort något fel. Men den enda slutsatsen vi kan dra är att folk som arbetar inom handeln är rätt nöjda, säger Mikael Wickelgren. studien har nu resulterat i boken Uppdrag butikschef, där man kan läsa om att chefer som lyckas i handeln har vissa gemensamma nämnare: De är bland annat bra på att kommunicera och lyssna. De arbetar nära verksamheten, det vill säga sitter inte bara på kontoret eller styr verksamheten på distans. De sätter också tydliga gränser, ofta på ett informellt sätt. Eller som det står i rapporten: Gränserna för vad som var acceptabelt beteende tydliggjordes i en frekvent och vardaglig kommunikation och icke önskvärt beteende fick konsekvenser av till exempel uppsägning. Vår undersökning visade också att många chefer verkligen anstränger sig för att jobba ute i butiken, även de som driver riktigt stora butiker. Att bevisa att nöjda medarbetare leder till högre försäljning är svårt, och inte heller den här rapporten har tillräckligt på fötter för att göra det. Däremot, menar Wickelgren, tyder resultatet på det och det finns absolut inget i rapporten som motsäger det. Att skapa en lönsam butik bygger på en mängd faktorer och kräver en hel del kompromisser. Har man då engagerade medarbetare som tar ansvar för verksamheten, som arbetar hårt och målmedvetet, ökar chansen betydligt för att man ska lyckas. SvERIGE bäst på trivsel Text: THOMAS ARNROTH I Sverige trivs de handelsanställda, men utomlands ser det annorlunda ut. Forskning i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland ger en helt annan bild än den svenska rapporten Personalledning i detaljhandeln. Där har man inte alls samma höga siffror för hur medarbetarna trivs, vilket enligt rapporten beror på en skillnad i synsättet på medarbetarna. Internationellt ses de butiksanställda mer som en produktionsfaktor bland många andra, som man vill minimera kostnaden för. 1 så lyckas du som chef var nära dina MEDARBETARE! Ledarskap som är obyråkratiskt och verksamhetsnära skapar närmare relationer mellan chefer och medarbetare. Det i sin tur skapar större trivsel på jobbet. 2 kommunicera MERA! God kommunikationsförmåga är den absolut viktigaste egenskapen hos en chef. En chef ska både kunna tala och vara tydlig samt lyssna på sina medarbetare. 3 gilla din PERSONAL! En butikschef som verkligen gillar sin personal får medarbetare som är mer lojala, mer benägna att anstränga sig extra och mindre benägna att byta jobb. 4 satsa på RELATIONEN! Ju bättre relation en chef har med sina medarbetare, desto bättre blir även relationerna sinsemellan medarbetarna. Då trivs alla bättre på jobbet! 5 håll alla NÖJDA! Det finns ett samband mellan personaltillfredsställelse och kundnöjdhet i butik. Butikspersonal som trivs skapar en god stämning så att också kunderna trivs. 18
jobbläget största utmaningen: Rekrytera rätt Att hitta folk är inte problemet för handelns rekryterare. Snarare ligger utmaningen i att hitta rätt folk. Yrket blir allt mer komplext och det krävs mycket mer än social kompetens för att jobba i butik i dag, visar en undersökning gjord av Handelns utvecklingsråd (HUR). D etaljhandeln har en stor fördel jämfört med många andra branscher; det är inga problem att rekrytera. Det finns ett konstant inflöde av både unga och äldre som vill arbeta i handeln. Men det innebär inte att handeln saknar utmaningar, tvärtom. Det gäller att rekrytera rätt personer. Där man tidigare sett handeln mer som en genomgångsbransch, börjar det nu bli en tydligare karriärväg. Handeln har förändrats ganska dramatiskt de senaste tio åren, och förändringen kommer att fortsätta. Därför kräver yrket en helt annan kompetens i dag och det blir det än viktigare för handeln att hitta metoder för att rekrytera bättre från början, säger Kristina Langhammer, doktorand vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. På uppdrag av Handelns utvecklingsråd har Kristina Langhammar undersökt rekryteringsstrategierna hos Bauhaus, Systembolaget och ICA. 2006 gjorde SvENSK handel en undersökning av vilka kompetenser handelsföretagen efterfrågade vid rekrytering. När Kristina Langhammer frågade samma sak 2012 fanns vissa skillnader. Både då och nu efterfrågades exempelvis initiativförmåga, men i dag dominerar framför allt ord som trevlig, tillmötesgående, driftig och noggrann. För att göra karriär i handeln måste man helt enkelt ha en social förmåga. Man måste tycka om att möta människor och prata med folk. Att jobba i handeln innebär kontakt med andra människor, nu mer än någonsin, säger Langhammer. Men det räcker inte längre, butiksarbetet har blivit mer komplext och specialiserat än förr, vilket kräver andra typer av kompetenser än bara social förmåga. Man måste tycka om att möta människor. INSIKTEN om att man måste rekrytera noggrannare och ha strategier för karriärvägar är förhållandevis ny inom handeln. Där andra branscher sedan länge har försökt skapa tydliga processer för det, har handeln mer förlitat sig på att det vardagliga arbetet snabbt ska visa vilka som har talang för jobbet, och vilka som inte har det. Det har sin förklaring. Om någon inte fungerar i en butik märks det snabbt. Det går inte att gömma sig. Andra anställda kommer att drabbas då de måste göra även dennes arbete och på sikt minskar försäljningen. Man kan säga att i en butik som fungerar bra, med en ledning som är nära verksamheten och är socialt kompetent, kommer det snabbt att visa sig om nyrekryteringen fungerar eller inte. Handeln har ju också fördelen att man lätt kan ta in nya medarbetare på timmar eller för att jobba lite extra, så jämfört med många andra branscher är det relativt enkelt att se vem som fungerar bra och vem som inte gör det, menar Langhammar. MEN det är också här handeln har en tendens att lura sig själv. Det kostar pengar och kraft att rekrytera fel, även om det bara är för några dagar. Varje rekrytering kräver mötestid, administration och någon som lär upp. Om den nyrekryterade inte lär sig snabbt eller passar för jobbet kommer det att drabba den som ska lära upp honom eller henne. Det blir ringar på vattnet, och för en stor butik med många nyrekryteringar varje år kan det handla om stora summor som går förlorade på det här sättet. Utmaningen är att hitta processer och metoder som gör att man kan träffa mer i prick när man rekryterar. I stället för att intervjua tjugo personer för tre tjänster kanske man kan komma ner till fem eller sex redan från början, säger Kristina Langhammer. En annan effekt av detta blir att företaget får tydligare karriärmöjligheter. Vilket är viktigt om man både vill locka och behålla de bästa medarbetarna. Duktiga och drivna människor behöver nya utmaningar, annars blir de uttråkade och går vidare till något annat. Och omvänt, om det hela tiden finns utvecklingsmöjligheter och sätt att göra karriär stannar man. Text: THOMAS ARNROTH FOTO: magnus fond 19
Så får vi in unga på arbetsmarknaden Arbete och sysselsättning är viktigt både ur ett samhälls- och individperspektiv. Bland ungdomar är arbetslösheten högre än i övriga åldersgrupper och de påverkas också mer av konjunktursvängningar. Katrien Vanhaverbeke, VD, Arena för tillväxt, ger sina bästa råd om vad vi gemensamt kan göra för att underlätta situationen. 5 råd från Arena för tillväxt NyANSERA debatten kring arbetslösheten Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (feb 2013) står över 75 000 arbetslösa ungdomar, det vill säga 6,1 procent av det totala antalet 15 24- åringar, helt utan sysselsättning (heltidsstuderande som sökt arbete exkluderat). För att dessa ungdomar ska få adekvat hjälp behöver debatten nyanseras och ungdomarna måste stå i fokus! STÄRK kopplingen mellan arbetsmarknad OCH skola Öka inslagen av praktik på gymnasiet och hjälp de skoltrötta att lämna gymnasiet med kompletta betyg. Kommunen och det lokala näringslivet kan upprätta gemensamma samhällskontrakt om att erbjuda ungdomar praktik. SÄNK trösklarna till arbetsmarknaden Anställningsbarheten för de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden behöver förbättras. För att öka gruppens attraktivitet behöver arbetsgivarnas kostnad vara låg initialt, och trappas upp över tid. Det är inte acceptabelt att gamla tabun utgör hinder för att hitta funktionella och hållbara lösningar för dessa ungdomar. ÖKA rörligheten på arbetsmarknaden För att aktivt möta globaliseringens krav på ständig förändring bör rörlighetens betydelse för arbetsmarknadens funktionalitet utredas, i syfte att konstruktivt söka en lämplig mix mellan trygghet och flexibilitet. STIMuLERA entreprenörskap och sörj för ett GOTT lokalt företagsklimat Börja redan tidigt i skolan med att stimulera entreprenörskap i nära samarbete med det lokala näringslivet. Arbeta aktivt med att utveckla samarbete och kunskap mellan politik, offentlig förvaltning och det lokala näringslivet ingen tillväxt utan välfärd och ingen välfärd utan tillväxt. Fakta: Arena för tillväxt startade år 2000 och ägs av ICA, Swedbank och Sveriges kommuner och landsting. Arena för tillväxt arbetar med att främja lokalt och regionalt tillväxtarbete genom i första hand kunskapsförmedling och processtöd riktat till privata och offentliga beslutsfattare. ANTAL BUTIKER Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln ANTAL ANSTÄLLDA Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln 60 000 150 000 50 000 125 000 40 000 100 000 30 000 75 000 20 000 50 000 10 000 25 000 0 1995 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 0 1995 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 20