Mina barn - era ungar

Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län

BAKGRUND OCH SYFTE... 2 VARFÖR SKALL VI BRY OSS?... 2 GENERATIONEN PÅ SIKT... 2 FÖRDELAR ATT SATSA PÅ BARN... 2 HÄLSOEKONOMISKA ASPEKTER... 2 HUR HAR VI GÅTT TILLVÄGA?... 3 URVAL... 3 DATAINSAMLING... 3 STATISTISK BEARBETNING... 3 ETNISK BAKGRUND... 3 SOCIOEKONOMISK STATUS... 3 ARBETSSITUATION... 3 HUR MÅR DÅ VÅRA UNGDOMAR?... 4 ALLMÄN HÄLSA... 4 VANLIGASTE PROBLEMEN... 4 RÖKNING... 4 ALKOHOLKONSUMTION... 5 ÖVERVIKT... 7 FYSISK AKTIVITET... 8 PSYKISK OHÄLSA... 8 HUVUDVÄRK OCH ONT AXLAR... 9 RISKFAKTORERS SAMBAND MED SKOLPRESTATION... 9 VILKA ÄR RISKFAKTORERNA FÖR ATT MÅ DÅLIGT?... 10 UTSATTA GRUPPER... 11 UTSATTA OMRÅDEN... 11 HUR MINSKAR VI ANDELEN UNGA RÖKARE?... 11 SOCIALA NORMER... 12 KOMPETENSER... 12 HUR MINSKAR VI ANDELEN UNGA SOM DRICKER ALKOHOL?... 12 TILLGÅNG... 12 INSATSER FÖR FÖRÄLDRAR... 12 HUR KAN VI FÖREBYGGA FETMA?... 12 BREDA INSATSER INOM SKOLAN... 12 NÄRMILJÖ SOM STIMULERAR TILL AKTIVITET... 13 STADSPLANERING... 13 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD... 13 FRÅGOR SOM BÖR IDENTIFIERAS OCH BESVARAS... 13 SLUTKOMMENTAR... 14 NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅL... 15 1

Bakgrund och Syfte Liv och hälsa ung är en undersökning som genomförts av samhällsmedicinska enheten vid Landstinget i Uppsala län. Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga livsvillkor, hälsan och levnadsvanor hos ungdomar i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i vårt län. Undersökningen har genomförts vid tre tillfällen. År 2003 gick enkäten ut till samtliga skolor i länet utom Uppsala kommun, år 2004 besvarade Uppsala kommun enkäten och år 2005 besvarade samtliga kommuner enkäten. Detta innebär att för varje kommun finns ett jämförelsematerial från tidigare år. Syftet med följande rapport är tvåfaldigt: Det första är att beskriva hälsoläget hos ungdomar i Uppsala län år 2005. Det andra syftet är att bidra med kunskap och verktyg för att initiera en diskussion kring hur vi kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att komma åt viktiga hälsoproblem i denna grupp. Varför skall vi bry oss? Generationen på sikt Barnen som ingår i denna undersökning kommer inom en inte alltför lång framtid höra till den arbetsföra befolkningen. De skall arbeta, producera, själva bli föräldrar och förhoppningsvis leva ett liv med god livskvalitet. Om ingenting görs för att förändra vanorna kommer kostnaderna för de problem dessa på sikt orsakar bli oöverstigliga. Förebyggande insatser som syftar till ett mer hälsosamt liv kommer i framtiden kunna betala sig flera gånger om genom ökad livskvalitet, minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet minskade sjukvårdskostnader och för tidig död. Ur ett socialt perspektiv skulle troligtvis individernas behov av samhällets stödresurser minska genom tidiga insatser. Genom att satsa tid och pengar nu, innan flera av dessa individer utvecklat kroniska kostnadskrävande sjukdomstillstånd med följande långa sjukskrivningar/sjukpensioneringar och sämre förutsättningar att handskas med livssituationen skulle samhället kunna spara stora pengar och mänskligt lidande. Fördelar att satsa på barn Flera fördelar finns med att rikta åtgärderna mot barn och ungdomar. I och med att de ohälsosamma vanor som här rapporteras i de flesta fall handlar om beteenden så har detta blivit inlärt genom påverkan från flera håll. För att se saken från den positiva sidan så går beteenden som lärts in också att lära om, även om det inte sker över en natt. Det innebär att ohälsosamma vanor går att förändra till hälsosamma vanor. Eftersom barn och ungdomar i de flesta fall har en kortare inlärningshistoria, är under kontinuerlig utveckling och mognad så finns stora möjligheter att påverka barns och ungdomars inställning och beteenden. Detta innebär att det finns en stor potential att med relativt låga kostnader förändra utvecklingen i en positiv riktning. Hälsoekonomiska aspekter Att leva ett gott liv med hög livskvalitet och hälsosamma vanor är bra både för individen och för samhället ur flera aspekter. De samhällsekonomiska vinsterna är enorma om vi tillsammans kan arbeta förebyggande för goda vanor. Idag finns en rad hälsoekonomiska beräkningar som visar på vinsten av förebyggande insatser. Som exempel kan en beräkning från folkhälsoinstitutet nämnas (Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrarstöd, rapport 2004: 49). Genom insatser för föräldrar för att minska utåtagerande beteende hos barn vilket är en risk för framtida missbruksproblem har man genomfört hälsoekonomiska beräkningar. I den nämnda rapporten har man visat att för samma pengar som en insats för en missbrukare kostar under en livstid räcker insatsen till 6900 barns föräldrar. Om bara ett barn räddas från missbruk så betalar sig insatsen. Enligt dessa beräkningar förväntas betydligt fler än ett 2

barn kunna undvika ett framtida missbruk. Förekomsten av utåtagerande problem minskar också relativt snabbt med hjälp av preventiva insatser för föräldrar vilket innebär att insatsen beräknas ha betalat sig efter så kort tid som tre år. Hur har vi gått tillväga? Urval Samtliga elever i åk 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet erbjöds att deltaga. Totalt besvarades 9992 enkäter. Av dessa var 9670 ifyllda med kön vilket innebär att 78 procent av det totala utskicket gick att bearbeta. Tabell 1. Antal svar som går att bearbeta i respektive årskurs. Åk 7 Åk 9 Åk 2 gym Totalt Pojkar 1901 1677 1256 4834 Flickor 1850 1679 1307 4836 Totalt 3751 3356 2563 9670 Datainsamling Datainsamlingen skedde under tre veckor under mars månad. Lärarna eller i några fall skolsköterskan delade ut enkäterna till eleverna som fyllde i dem under en lektionstimme. För att garantera anonymiteten lade varje elev i sin enkät i ett klassgemensamt kuvert som sista eleven klistrade igen. Därefter transporterades enkäterna till samhällsmedicinska enheten för registrering och vidare transport till ett datainläsningsföretag. Statistisk bearbetning Beräkningsmetoder som använts för att beräkna procentuell fördelning och skillnader mellan grupper är Korstabeller och Kruskal-Wallis test. För att beräkna riskkvoter har binär logistisk regressionsanalys använts. Statistikprogram som använts är SPSS version 13. Etnisk bakgrund I följande rapport har två olika uppdelningar utifrån etnisk bakgrund använts. Som utländsk bakgrund betecknas elev som är född utomlands, född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, född i Sverige med en förälder född i Sverige och en utomlands. För att undersöka skillnader mellan olika geografiska områden har också en uppdelning genomförts på Sverige, övriga Norden, övriga Europa samt utom Europa. I de fall där föräldrarna kommer från två olika geografiska områden så har det land som ligger längst från Sverige valts. Den uppdelning som använts är samma uppdelning som Socialstyrelsen använt i Folkhälsorapport 2005. Socioekonomisk status Socioekonomi är beräknad genom att eleverna tillfrågas om de har tillgång till olika saker i sin tillvaro. Sju frågor ingår. Exempel på frågor: Finns det datorer hemma hos dig? Brukar familjen åka på utlandssemester? Om eleven svarar ja, på högst 2 av frågorna beräknas detta som låg socioekonomisk status (SES), svarar eleven ja på 3-4 så beräknas detta som medel SES och 5-7 beräknas som hög SES. Arbetssituation Utifrån ett resonemang om att arbetslöshet och sjukskrivning i de flesta fall är en belastning för familjen valdes en uppdelning i tre grupper: arbetande, sjukskrivna och arbetslösa. Denna kategoriserar huruvida minst en förälder är arbetslös eller sjukskriven. 3

För att få så renodlade grupper beträffande arbetande, arbetslösa och sjukskrivna skapades ytterligare en grupp som är kallad övrig. Där ingår olika kategorier, tex studerande eller där en är arbetslös och en förälder sjukskriven Detta innebär att denna grupp är mycket heterogen varför jämförelser med denna grupp ej genomförs. Hur mår då våra ungdomar? Allmän hälsa De allra flesta ungdomar har ett gott allmäntillstånd och är i stor utsträckning nöjda med livet. De flesta upplever också att de har en god kontakt med sina föräldrar. Pojkar skattar generellt sin hälsa som något bättre än. Både och med låg socioekonomisk status skattar sin hälsa som sämre än de med högre socioekonomi. Vad gäller härkomst så skattar svenska sin hälsa som bättre än från övriga nordiska länder. I övrigt är det inga skillnader mellan hur na uppfattar sin hälsa. Pojkarna skattar sin hälsa som lika god oavsett vilken bakgrund de har. Flickor till föräldrar där minst en förälder är arbetslös eller sjukskriven skattar sin hälsa som sämst av alla grupper. För så skattar de elever som har en arbetslös förälder sin hälsa som sämre än de som arbetar. Samma mönster avspeglar sig även i hur eleverna skattar sin nöjdhet med livet. Vanligaste problemen Vanligaste problemen som förekommer i ungdomsåren i Uppsala län är rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk aktivitet och psykisk ohälsa så som nedstämdhet och stress hos framförallt. I denna översikt kommer därför fokus att ligga på dessa områden. Rökning Andelen elever som röker är något mindre än vid förra undersökningen. Framförallt är det som inte är dagligrökare lika ofta. Av på gymnasiet så röker 16 procent dagligen, medan samma siffra för na är 6 procent. Tabell 2. Andel procent i de olika åldersgrupperna som röker dagligen Kommun Andel % dagligrökare Flickor åk 7 Pojkar åk 7 Andel % dagligrökare Flickor åk 9 Pojkar åk 9 Andel % dagligrökare Flickor Åk 2 Pojkar Åk 2 Enköping 3 2 10 7 19 5 Håbo 6 1 20 5 10 9 Knivsta 2 0 6 7 * * Tierp 1 0 13 8 20 8 Uppsala 2 1 9 6 16 6 Älvkarleby 2 2 12 5 * * Östhammar 0 0 12 4 18 4 * Saknar gymnasieskola I faktiska tal är det drygt 600 elever i denna undersökning som uppger att de röker dagligen. Ytterligare 1500 elever uppger att de röker någon gång ibland. Om vi beräknar att minst lika många till i åldern 13-18 ej deltagit i Liv och Hälsa och antar att deras vanor liknar de som svarat så har vi ca 1200 dagligrökare mellan 13 och 18 år. Utöver dessa dagligrökare så röker ca 3000 då och då. 4

Härkomst har inte någon betydelse för om man röker eller ej. Däremot så röker till sjukskrivna oftare än vars båda föräldrar arbetar. Ett negativt samband finns mellan de som röker dagligen och allmänt välbefinnande och nöjdhet med livet. De som röker dagligen är överlag mindre nöjda med livet än de som uppger att de aldrig rökt. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 Har aldrig rökt Röker någon gång ibland Nej, slutat Röker dagligen nöjd med livet Figur 1. Fördelningen mellan rökande och icke-rökande och hur de skattar nöjdhet med livet. En högre siffra innebär mer rapporterad nöjdhet. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta värde är 5. Alkoholkonsumtion I årets undersökning är det fler som säger att de aldrig druckit alkohol jämfört med tidigare undersökning. Det är också färre som säger att de berusar sig minst en gång i månaden. Trenden nationellt visar också på en liknande utveckling bland unga under senaste åren (Drogutvecklingen över tid 2004 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, rapport 82). Trots detta så är det anmärkningsvärt hög andel av eleverna som säger att de berusar sig minst en gång i månaden. Av de som svarat på frågan om berusningsdrickande (70 procent) så uppger en hög andel att de berusar sig så ofta som minst en gång i månaden. Tabell 3. Andel procent elever som uppger att de berusar sig minst en gång i månaden. I varje åldersgrupp är de två kommuner med högst andel markerade. Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Kommun Flickor åk 7 Pojkar åk 7 Flickor åk 9 Pojkar åk 9 Flickor Åk 2 Enköping 14 5 25 27 47 61 Håbo 23 15 20 20 45 30 Knivsta 22 6 20 16 * * Tierp 11 14 35 33 41 60 Uppsala 17 17 23 23 44 54 Älvkarleby 9 0 22 14 * * Östhammar 15 18 46 23 54 63 *Saknar gymnasieskola Pojkar Åk 2 5

100 80 60 40 20 1716 37 23 46 38 21 12 28 20 51 41 2003-2004 2005 0 åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 2. Andel procent som rapporterar att de berusar sig minst en gång i månaden. OBS! Svarsfrekvensen är 70 procent. Det finns en koppling mellan det allmänna hälsoläget, nöjdhet med livet och hur mycket alkohol eleven dricker. Ju mer eleverna dricker desto sämre uppger de att de mår. Oroväckande är också att s konsumtion skiljer sig relativt lite från s konsumtion. Ett av få områden där skillnader beroende på härkomst finns gäller berusningsdrickande. Pojkar ifrån Sverige och övriga Europa uppger att de oftast berusar sig 55 respektive 50 procent. Bland är det svenska och de med nordisk bakgrund som oftast berusar sig (32 respektive 35 procent). Flickor från länder utom Europa berusar sig mindre sällan än från Sverige och övriga nordiska länder. Bland både och är det ungdomar från länder utom Europa som uppger att de berusar sig mest sällan. Flickor till föräldrar som arbetar uppger att de dricker alkohol oftare än vars föräldrar är arbetslösa. Berusningsdrickandet var lika vanligt hos barn till arbetande, arbetslösa, sjukskrivna och hos de med hög, medel och låg SES. Det finns ett samband mellan allmänt välbefinnande och hur mycket alkohol eleverna uppger att de dricker. Ju oftare både och dricker desto sämre uppger de att de mår. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 Aldrig Ungefär en gång/mån Varannan mån 2-4 ggr/mån 2-3 ggr/veckan 4ggr/veckan eller mer Figur 3. Alkoholkonsumtion kopplat till hur och uppger att de mår. En högre siffra är ett bättre välmående. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta värde är 5. 6

Övervikt Andel ungdomar med övervikt är för 19 procent och för 11 procent. Pojkarna är alltså i större utsträckning överviktiga än. Dessa siffror är högre än vid förra omgången. I faktiska tal innebär det att närmare 1400 ungdomar i undersökningen är överviktiga. Av dessa är nästan 300 ungdomar feta. Om man beräknar att det finns lika många barn till på högstadiet och gymnasiet så skulle detta innebära att närmare 3000 barn mellan 13 och 18 år inom skolan är överviktiga eller feta i länet. Om man dessutom antar att fördelningen ser liknande ut i yngre årskullar innebär det att siffran blir avsevärt mycket högre. 25 20 15 10 5 3 10 2 3 8 8 3 4 4 15 16 16 fetma övervikt 0 åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 4. Andel procent med övervikt respektive fetma i Uppsala län Tabell 4. Andel procent med normalvikt, överviktig och fetma i de olika kommunerna i Uppsala län. Total andel % Andel % normalviktiga Andel % överviktiga Andel % feta överviktiga el. Feta Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Kommun Enköping 79 87 16 9 5 4 21 13 Håbo 75 80 18 13 6 7 24 20 Knivsta 84 90 14 10 2 0 16 10 Tierp 70 89 23 9 7 1 30 11 Uppsala 83 90 14 8 3 2 17 10 Älvkarleby 80 86 14 9 6 5 20 14 Östhammar 81 89 15 8 4 3 19 11 För båda könen har inte ursprunget någon betydelse för vikten. Däremot så är i högre utsträckning överviktiga om någon av föräldrarna är sjukskriven eller arbetslös. För är de med arbetslösa föräldrar överviktiga i högst utsträckning, 18 procent medan övervikt hos till arbetande föräldrar är 10 procent. För na är det fler överviktiga i gruppen till sjukskrivna föräldrar än gruppen arbetande. Av till sjukskrivna föräldrar är en fjärdedel överviktig medan samma siffra för där båda föräldrarna arbetar 18 procent. 7

Elever med låg socioekonomisk status är de med högst andel överviktiga för båda könen. 17 procent av na i gruppen med låg SES är överviktiga jämfört med 9 procent i gruppen hög SES. Motsvarande siffra för na är 24 respektive 17 procent. Elever med övervikt skattar sin nöjdhet som mindre än normalviktiga. Det finns alltså all anledning till att försöka komma åt överviktsproblematiken. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 normalvikt övervikt fetma Figur 5. Fördelning mellan normal, överviktiga och feta elever och skattad nöjdhet med livet. Högre värden innebär mer rapporterad nöjdhet. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta är 5. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet hänger samman med vikten och allmänt välmående varför detta är särskilt intressant att få bättre kunskap kring. Bland så tränar födda i Sverige mer än från övriga Norden och de från länder utanför Europa. För är det lika vanligt att de uppger att de tränar oavsett härkomst. Både och vars föräldrar arbetar uppger att de tränar mer än elever vars föräldrar är arbetslösa eller sjukskrivna. Elever med hög SES uppger att de tränar mer än elever med låg SES. 100 80 60 40 58 61 65 72 82 76 Flickor Pojkar 20 0 Låg SES Mellan SES Hög SES Figur 6. Andel procent som tränar minst två-tre gånger i veckan uppdelat utifrån SES. Psykisk ohälsa Nedstämdhet och grad av stress kan ses som delar av psykisk ohälsa. Flickor uppger överlag både mer nedstämdhet och stress än. Ju äldre na blir desto mer nedstämdhet och stress rapporterar de. Av gymnasie uppger en av tre att de känner sig nedstämda ofta eller alltid medan endast 1 av 10 rapporterar detta. 8

Härkomst har ingen betydelse för varken nedstämdhet eller graden av stress eleverna rapporterar. Flickor vars föräldrar är sjukskrivna rapporterar i högre grad än vars föräldrar har arbete att de är nedstämda och upplever sig stressade. Av na svarar 21 procent ja på de frågor som används för att mäta klinisk depression. Samma siffra för na är 9 procent. Även beträffande nedstämdhet är det en skillnad utifrån socioekonomiska förutsättningar där de med lägre socioekonomi skattar högre grad av nedstämdhet än grupper med bättre socioekonomi. Vad gäller upplevd stress är det inte några skillnader utifrån socioekonomiska villkor utan grupperna liknar varandra Känslan av sammanhang (KASAM) har klar betydelse för elevernas skattning av sin psykiska hälsa. Av elever som har en hög känsla av sammanhang så är det näst intill inga som hamnar över gränsvärdena för depression, medan 26 procent av na och 54 procent av na med låg KASAM hamnar över gränsvärdena. Ett liknande mönster visar sig för graden av fysisk aktivitet, allmänt välmående. Huvudvärk och ont axlar Det är vanligare att har ont i huvudet och ryggen än. Flickor med låg SES uppger att de oftare har ont i huvudet än med medel eller hög SES. Däremot var det ingen skillnad beroende på härkomst. 70 60 50 40 30 20 10 0 59 47 33 30 30 28 23 23 20 22 20 20 17 12 14 9 9 1011 6 8 8 Stress Nedstämdhet Depression Huvudvärk åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 7. Andel procent som upplevt stress, nedstämdhet, huvudvärk ofta eller alltid de tre senaste månaderna. Dessutom andel elever som skattar över gränsvärden för depression på DSRS utifrån kliniska klassifikationskriterier. Riskfaktorers samband med skolprestation För att utröna huruvida det fanns ett samband mellan de elever som uppgav hälsosamma levnadsvanor jämfört med elever med ohälsosamma vanor genomfördes en analys där skolprestation undersöktes. Elever med flera riskfaktorer hade i betydligt större utsträckning icke-godkänt i minst ett skolämne jämfört med elever som hade inga eller få riskfaktorer (Se tabell 4). Det är dock värt att påpeka att andelen med fyra riskfaktorer är lågt vilket innebär att få elever hamnar i denna grupp. 9

Tabell 5. Antal riskfaktorer (berusning, rökning, fysiskt inaktiva, övervikt) och sambandet med andel underkända i minst ett skolämne. Antal riskfaktorer Andel % underkända i minst ett skolämne (n=antal inom gruppen) Andel % underkända i minst ett skolämne (n=antal inom gruppen) 0 13,0 (n=1451) 19,6 (n=1604) 1 18,8 (n=1371) 27,3 (n=1321) 2 27,9 (n=870) 35,2 (n=815) 45,5 57,1 3 4 (n=457) 50,0 (n=46) (n=315) 61,5 (n=52) Vilka är riskfaktorerna för att må dåligt? De faktorer som visat sig vara stora problem så som övervikt, fysisk aktivitet, berusningsdrickande, nedstämdhet, stress, socioekonomi togs i en slutlig flervariabelsanalys med för att bedöma de olika faktorernas betydelse för ett dåligt hälsotillstånd. I en första analys genomfördes analysen med både och tillsammans. Denna visade att det är tre gånger högre risk att ha ett dåligt hälsotillstånd om man är flicka jämfört med om man är pojke. För att utröna könsspecifika skillnader gjordes analyserna därefter separat för och. De faktorer som föll ut visade att det är olika faktorer som har betydelse för och s allmänna hälsotillstånd. För som har dålig skoltrivsel, ofta känner sig stressade, lever i en familj med låg socioekonomi, upplever sig retade av skolkamrater, sällan tränar och röker dagligen så är risken högre för att också ha ett dåligt allmänt hälsotillstånd jämfört med de som skattar positivt vad gäller dessa faktorer. För så är risken för ett dåligt hälsotillstånd högre om man inte trivs i skolan, ofta känner sig stressad, upplever att man blivit kränkt av vuxen inom skolan, upplever sig retad av andra skolkamrater, om de har icke-godkänt i minst ett skolämne. Se tabell 6 och 7. (För en fullständig redogörelse med oddskvoter, betakoefficienter, konfidensintervall kan samhällsmedicinska enheten kontaktas). Tabell 6. Risken för ett dåligt allmänt hälsotillstånd för Variabler Antal ggr högre risk Dålig skoltrivsel 26 Stressad ofta 3 Underkänd i minst ett skolämne 2,4 Retad av kompisar 2,3 Illa behandlad av vuxen på skolan 2 10

Tabell 7. Risken för ett dåligt allmänt hälsotillstånd för Variabler Antal ggr högre risk Dålig skoltrivsel 21 Stressad ofta 13 Låg socioekonomi 3 Retad av kompisar 2 Tränar inte 1,7 Dagligrökare 1,7 Utsatta grupper En del av de problem som identifierats i Liv och Hälsa ung 2005 är stora folkhälsoproblem som gäller för stora grupper av individer. Detta gäller tex rökning alkoholkonsumtion, övervikt. Tonåren är en period av experimenterade vilket innebär att många testar olika saker under en övergående period. Det är sannolikt att vissa elever fortsätter sin höga alkoholkonsumtion, men de flesta kommer att ändra vanor med tiden. Eftersom barnen idag lever under helt andra kulturella och sociala betingelser än deras föräldrar är det dock svårt att basera en framtidsbild med hjälp av tidigare utvecklingstrender. De mest utsatta grupperna är sådana som framförallt kommer från grupper med lägre SES och där föräldrarna är arbetslösa eller sjukskrivna. De sociala olikheterna och påverkan på hälsa har i flera svenska och internationella studier visat sig ha en mycket stor påverkan på ojämlikhet i hälsa (Se tex Folkhälsoinstitutets rapport: Sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige, rapport, 2002:13). Dessa problem är särskilt påtagliga för övervikt och graden av fysisk aktivitet. Det är också värt att poängtera de stora könsskillnaderna som gäller speciellt för de mer psykologiska symtomen där uppger att de mår betydligt sämre än na. Elever som skattar att de har en låg känsla av sammanhang (KASAM) mår också över lag sämre än de som skattar känslan av sammanhang som hög. Det är dock viktigt att notera att sambanden som finns är komplexa och en mängd samverkande faktorer har betydelse Utsatta områden Vissa områden i länet är mer utsatta än andra även om problemen som här tas upp är utbredda. Rökning är ett större problem i Tierp över lag, även Enköping och Håbo hamnar högt. Övervikt och fetma är mest uttalade i Håbo för både och, Tierp för och Älvkarleby för. Psykisk ohälsa är svårare att peka ut olika områden eftersom det är mer komplext. Som grupp kan nämnas att både och i Håbo skattar högst på nedstämdhet. Även i Östhammar och Uppsala hamnar högt på detta mått. Avseende upplevd stress så hamnar Uppsalas högst, men också Enköping och Håbos ligger högre än övriga kommuner. Pojkarnas skattning av stress är betydligt lägre, men samma kommuner ligger högst. Hur minskar vi andelen unga rökare? Det är flera faktorer som påverkar huruvida unga börjar röka eller ej och flera områden måste bearbetas parallellt för att åstadkomma en bestående förändring Antalet som rökdebuterar och som sedan fortsätter att röka påverkas inte av enskilda faktorer. Snarare kan rökningen påverkas genom ett flertal aktiviteter parallellt. Dessa bör komma in tidigt under elevernas liv. Det är därför viktigt att flera instanser tar ansvar på sin respektive nivå. Skolan, kommunerna, landstinget bör därför se över och samverka kring vilka områden som är bäst lämpade att respektive organisation ansvarar för vad gäller det tobakspreventiva arbetet. 11

Faktorer som visat sig ha betydesle är: 1)Högt pris på tobaksvaror. 2)Försäljningsförbud och övervakning av detta. 3). Tobaksförbud på skolans område kombinerat med aktiv övervakning och sanktioner för elever som bryter mot förbudet. 4) Tobaksförbud i hemmet och program som riktar sig till föräldrar. Sociala normer Genom att ha negativa normer kring tobak kan ungdomars rökning påverkas. Faktorer som visat sig ha betydelse är tex 1) rökförbud på arbetsplats och skola 2) mediakampanjer och motreklam 3)samhällsinterventiva program. Som exempel på sådana insatser kan nämnas rökavvänjningsprogram för vuxna, information till vuxna, utbildning av hälso- och sjukvårdspersoanl, aktiviteter i massmedia och på skolor. Kompetenser Ungdomars framgång i skolan har en nära koppling till tobaksbruk. Förbättrad kompetens hos dessa elever kan därför ha betydelse för huruvida de rökdebuterar eller ej. Hur minskar vi andelen unga som dricker alkohol? Vad gäller alkoholkonsumtionen finns även här en mängd olika faktorer som visat sig effektiva för att förebygga ungdomars alkoholkonsumtion. Tillgång Faktorer som har betydelse för ungdomars alkoholbeteende: 1) Högt pris 2) Försäljningsförbud och övervakning av att detta efterlevs. 3) Restriktiv hållning inom familjen. Insatser för föräldrar Dessa syftar till att göra alkohol mindre tillgängligt hemma och samtidigt stärka föräldrar i en restriktiv inställning till alkohol. Det som också visat effekt är att arbeta mot barn och föräldrar med program för att minska risken för barn med utåtagerande beteenden. Barn med utåtagerande beteende är en högrisk grupp för framtida alkoholkonsumtion och dessa metoder kan användas när barnen är små för att minska deras framtida risk. Även kommunikations program som riktar sig till föräldrar med äldre barn har också visat sig verksamma för att minska alkoholkonsumtionen. Hur kan vi förebygga fetma? Det allmänna kunskapsläget idag talar för att övervikt och fysisk inaktivitet måste hanteras framförallt preventivt. Även om det vetenskapliga stödet för breda insatser inom skolan är relativt lågt så är det troligt att detta har betydelse för ungdomars vilja att röra sig och att matvanorna kan påverkas på detta sätt. Att fysisk aktivitet har positiva effekter på både den fysiska hälsan men också på andra områden så som inlärning och nedstämdhet finns det studier som visar. Att hitta effektiva strategier för att fånga upp de minst aktiva är därför en del som behöver utvecklas. Breda insatser inom skolan I de försök som visat sig verksamma har dessa framförallt fokuserat på att förändra miljön i skolan samt den mat som eleverna erbjuds samt möjligheten till fysisk aktivitet. 12

I ett försök som visat långsiktiga effekter satsades det speciellt på att stimulera s aktivitet utifrån deras intressen tex dans, aerobics och träning i självförsvar. Närmiljö som stimulerar till aktivitet Att ha tillgång till bra och stimulerande lekutrustning på skolgården har också visat sig kunna påverka nivån av fysisk aktivitet. Även tillgång till fria ytor att röra sig på inom närområdet har visat sig ha effekt på vuxnas aktivitet. Det är troligt att detta även skulle påverka barn och tonåringar positivt. Stadsplanering Ett samband mellan utglesning av städer och fetma finns. Därför är det troligt att städer bör byggas så att avstånden blir så korta att invånarna kan ta sig per cykel eller per fot till olika aktiviteter. Förslag till åtgärd *Ökade satsningar på evidensbaserade program inom landsting och kommun för att förhindra att elever börja röka. I dessa bör ingå de faktorer man idag vet är verksamma för att förebygga tobaksbruk hos ungdomar. Satsningarna bör vara långsiktiga och följas upp kontinuerligt. *Ökade satsningar på evidensbaserade program inom landsting och kommun för att minska alkoholkonsumtion och berusningsdrickandet hos ungdomar. I dessa bör ingå de faktorer man idag vet är verksamma för att förebygga alkoholbruk hos ungdomar *Ökade satsningar på evidensbaserade eller systematiskt upplagda program möjliga att utvärdera för att öka elevers grad av fysisk aktivitet och goda kost vanor. * Ökade satsningar på evidensbaserade program eller systematiskt upplagda program möjliga att utvärdera riktade mot framförallt s psykiska hälsa. Som exempel på sådana insatser kan nämnas: insatser som riktar sig till föräldrar, fysisk aktivitet som minskar risken för nedstämdhet, öka elevernas delaktighet, förbättra elevernas kompetenser. Genomgående i dessa bör vara att involvera föräldrar i högre utsträckning eftersom detta område är eftersatt, men har stor potential för att påverka livsstilsfaktorer. Landstinget och kommunerna i länet har gemensamt antagit en folkhälsopolicy med ett övergripande mål att bidra till en ökad jämlikhet i hälsa. Att utifrån denna utveckla handlingsprogram och effektiva strategier för att samverka kring de frågor som här berörs så som rökning, alkohol, övervikt och fysisk aktivitet torde vara av största vikt. Alla arenor som kommer i kontakt med dessa problem måste då identifieras och vem som har ansvar för olika nivåer måste kartläggas och vars och ens ansvarsområde specificeras. Dessa arenor finns inom en mängd områden och bör noggrant identifieras så som mödra/barnhälsovård, skolhälsovård, primärvård, slutenvård, skola, kommuner, frivilliga föreningar, föräldrar. Frågor som bör identifieras och besvaras Hur kan landsting, kommun, skolor samverka och samordna arbetet kring både förebyggande insatser samt mer behandlande insatser. Hur skall kostnader för arbetet fördelas? Vem har det övergripande ansvaret för dessa frågor? 13

Vilka hälsoekonomiska vinster kort och långsiktigt kan göras genom förebyggande insatser idag? Slutkommentar De problem som här diskuteras är på intet sätt nya utan väl kända. Många, både svenska och internationella studier visar på liknande fenomen som de Uppsala läns ungdomar har. Det är angeläget att det därför sker en kraftsamling kring dessa problem för att förhindra en ogynnsam framtida hälsoutveckling och för att bespara individen lidande och samhället onödiga kostnader. En hel del görs redan nu men vi måste försäkra oss om att verksamheten blir tillgänglig för alla i hela länet. Ett mål för allt arbete är att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Det är dock viktigt att rätt saker görs vid rätt tillfälle. Det innebär tex att det inte är säkert att det alltid är bättre att göra någonting än att inte göra något alls. Värt att tänka på är att metoder som används antingen bör vara evidensbaserade eller att de insatser som görs är möjliga att utvärdera på ett tillförlitligt sätt. Mycket kunskap finns redan idag, men verktyg och modeller för att sprida insatser så att de blir en naturlig del i all verksamhet behöver utvecklas. 14

Nationella folkhälsomål Som en uppföljning av nationella folkhälsomålen har en rapport presenterats (Folkhälsopolitisk rapport 2005:45). 42 områden lyfts som särskilt prioriterade med tanke på särskilda hot mot folkhälsan och hur folkhälsoarbetets kapacitet och kvalitet kan öka. I flera av förslagen är barn/ungdomar en viktig målgrupp. Nedan sker en redovisning av de målen. Ojämlika livsvillkor bidrar till psykisk ohälsa- målområde 1-3 Breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar ges möjlighet att delta i föräldrarstödsgrupper. Att den internationella folkhälsovetenskapliga forskningen som finns om förskola, skola, kompetenser och hälsa görs tillgänglig för lärare och andra ansvariga inom skolan. Arbetet i hälso- och sjukvården behöver utvecklas- målområde 6 Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet stärks i sjukvårdens basarbete med fokus på levnadsvanor som påverkar hälsa Övervikt och fysisk inaktivitet-målområde 9 och 10 Att insatser för att utveckla stödjande miljöer för hälsa prioriteras, dvs tillgängliga cykelvägar, grönområden. Att ämnet idrott och hälsa utvecklas och kvalitetsäkras. Att skolans arbete för goda matvanor stärks och kvalitetsäkras. Tobak alltjämt det enskilt största hälsohotet- målområde 11 Att tobaksavvänjning anpassas efter olika målgrupper och blir tillgängligt för alla som behöver stöd Alkohol ett gammalt och framtida hälsohot- målområde 11 Åtgärder som begränsar tillgängligheten. Föräldrar är en viktig målgrupp. Att insatser görs för att minska berusningsdrickandet. Ojämlik hälsa visar om folkhälsopolitiken nått sitt mål Åtgärder med ett brett befolkningsperspektv prioriteras i arbetet med att minska ojämlikhet i hälsa. Utöver hälsomålen ges förslag på andra åtgärder Delmål och etappmål behöver tas fram Folkhälsa bör få en central plats i politikområdenas målformuleringar Folkhälsoarbetet behöver utvecklas regionalt Det är viktigt att landstingens folkhälso/samhällsmedicinska enheter har kompetens och resurser för att ge stöd till att genomföra och följa upp folkhälsoarbetet. Dessutom trycker man på vikten av att kommuner och landsting erbjuds kompetensutveckling. 15

I rapporten beskrivs hur hälsan, livsvillkor och levnadsvanor ser ut för ungdomar i Uppsala län. Resultaten bygger på svaren från en enkätundersökning som genomfördes av samhällsmedicinska enheten vid landstinget i Uppsala län under våren 2005. 10 000 ungdomar i årskurs 7, 9 och gymnasiets årskurs 2 deltog. De problem som tas upp i rapporten är rökning, alkohol, övervikt/fysisk inaktivitet samt psykisk ohälsa. Ungdomar är en viktig målgrupp för förebyggande insatser och både individuella och samhällsekonomiska vinster kan erhållas genom att satsa på denna grupp. Genom att utveckla samverkan mellan olika aktörer, förbättra metoder och kontinuerligt utvärdera vad som görs kan sannolikt hälsan påverkas i en positiv riktning i denna grupp. Landstinget i Uppsala län Slottsgränd 2a Box 602 751 25 Uppsala tel 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 www.lul.se/folkhalsa Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben