Förskolan TRÄDGÅRDEN

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs

Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Pandan Vit

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Bakgrund och förutsättningar

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Förskola, före skola - lärande och bärande

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning Förskola 2012/2013 Påfågelns förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan 2014/Förskola

Brännans förskoleområde

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Kvalitetsrapport förskola Läsåret 2014/2015. Björkhälls Förskola Karin Svensson

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Verksamhetsrapport 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Transkript:

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Helena Lindkvist Kvalitetsredovisning 2012/2013 TRÄDGÅRDEN Välkommen till förskolan TRÄDGÅRDEN Vår profil är Utomhuspedagogik som bl.a. främjar Hälsa & Livsstil, språkutveckling, trygghet trivsel.

2 (32) SAMMANFATTNING..4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.1 ORGANISATION... 5 Barn... 5 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund... 6 Personal... 7 Resultat... 7 Förskoleenkät... 7 Analys beträffande organisation personalresurser... 8 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP (FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 9 Resultat... 10 Förskoleenkät... 10 Kvalitetsarbetets upplägg... 11 Analys beträffande styrning ledarskap... 12 1.3 KOMMUNIKATION (SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET)... 13 Resultat... 13 Förskoleenkät... 13 Analys beträffande kommunikation... 14 1.4 KOMPETENS... 15 Resultat... 15 Förskoleenkät... 15 Kompetensportalen... 16 Analys beträffande kompetens... 16 1.5 RESURSUTNYTTJANDE... 17 Resultat... 17 Förskoleenkät... 17 Analys beträffande resursutnyttjande... 18 1.6 IMAGE... 18 Resultat... 18 Förskoleenkät... 18 2. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING... 20 3. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT... 20 Analys beträffande image... 19 3.1UTVECKLING OCH LÄRANDE (UTVECKLING OCH LÄRANDE)... 20 Resultat... 21 Förskoleenkät... 21 Analys beträffande kunskaper färdigheter... 22 3.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN)... 23 Resultat... 23 Förskoleenkät... 24 Lokalutrymmen utemiljö... 25 Analys beträffande trygghet trivsel... 25 3.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN (BARNS INFLYTANDE)... 26 Resultat... 27 Förskoleenkät... 27 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen... 28 3.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL... 28

3 (32) Resultat... 28 Förskoleenkät... 28 Analys beträffande arbetssätt pedagogroll... 29 3.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE (FÖRSKOLA OCH HEM)... 30 Resultat... 30 Förskoleenkät... 30 Analys beträffande föräldrainflytande... 31 4. PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR

4 (32) SAMMANFATTNING Trädgårdens verksamhet ska leda till att barnen känner sig dugliga, kompetenta, positivt sedda uppmärksammade. Att få lyckas få respons är drivkraft till inre motivation lust. s reviderade läroplan Lpfö 98 innehåller mål men barnen i verksamheten ska inte uppnå några kunskapskrav. Bedömning ska ske utifrån hur hela förskolan lyckas att föra barngruppen mot målen. Pedagogernas uppgift blir att konstruera situationer som gör barnen nyfikna aktiva leder mot målen. Det lustfyllda ska bli det meningsfyllda. Trädgårdens förskola har 5 avdelningar hör till Skogsborgs rektorsområde. Trädgården ligger centralt i Katrineholm med närhet till statsbiblioteket Ängeln, Sportcentrum, flera lekparker skogsmiljöer. Knappt en tredjedel av barnen har utländsk bakgrund. UTOMHUSPEDAGOGIK Trädgården arbetar med en väl utvecklad profil - UTOMHUSPEDAGOGIK - d.v.s. lärandet sker till stor del utomhus i t.ex. matematik språkutveckling. Här ingår även vårt miljöarbete kring Grön Flagg. HÄLSA OCH LIVSSTIL Är en övergripande profil för hela Skogsborgs rektorsområde. Arbete kring mat hälsosam livsstil genomsyrar verksamheten från förskola till årskurs 5 för både barn personal. Vi fokuserar på att grundlägga goda vanor vad gäller kost, motion, frisk luft vila. Högt ställda förväntningar på barnen - att stödja varje barn så att det utvecklar god självkänsla självkännedom - ingår också i hälsoarbetet. Trädgården har ett tillagningskök som även lagar mat till förskolan Borgen. 2012/2013 Skogsborgs rektorsområde drabbades hårt av personalneddragningar hösten 2012. För att anpassa verksamheten på förskolan till de ekonomiska förutsättningarna sjönk personaltätheten till 2,95/avdelning. Utökad planerings- reflektionstid utifrån uppdraget i Lpfö 98, specialuppdrag såsom arbetslagsledare nyckelpersoner samt långa öppettider gör att Trädgården enbart kunnat ha 3 pedagoger samtidigt 3,5 timmar/dag. Vårterminen 2013 avvecklades den pedagogiska omsorgen inom Skogsborgs rektorsområde. Även detta gjordes p.g.a. de ekonomiska ramarna men också utifrån en minskad efterfrågan. Vi har under våra diskussioner i personalgruppen ständigt återkommit till barnens säkerhet. Färre personal ansvarar för ett ökat antal barn. Vår stora fina gård som verkligen inbjuder till lek har också lett till att barn skadats klättrat över staketet. För att öka säkerheten på Trädgårdens gård har KFAB under året planat ut de branta backarna, fyllt igen gropar, satt ytterligare räcken på höga trappor samt flyttat tvärslåar till staketets utsida. Ett staket med grind för att dela av den stora gården är också på gång. Diskussionerna kring Läroplanens uppdrag, trygghet, trivsel säkerhet har lett till att vi till hösten 2013 startar en ny organisation med helt nya arbetslag: 3 stycken 1-3-årsavdelningar 2 stycken 3-5-årsavdelningar. Den nya organisationen ska genom utökat samarbete utnyttjande av pedagogernas olika kompetenser leda till att vi bättre kan infria Läroplanens intentioner kring lärande, anpassade miljöer, barns inflytande m.m. Under året har personalen fått kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation, vi har börjat använda oss av verktyget Qualis i vårt kvalitetsarbete, alla avdelningar har börjat använda ipads i lärandet Trädgården har kommit med på hemsidan skogsborgsskolan.se. PRIORITERADE MÅL 2013/14 Förtroendefulla relationer ska råda mellan personal, barn föräldrar samt i personalgruppen ska arbeta aktivt med matematik, naturvetenskap, teknik samt språkutveckling. Utomhuspedagogiken kopplas till Hälsa livsstil Helena Lindkvist Förskolechef Trädgården 2013-09-18

5 (32) 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek lärande särskilt uppmärksamma hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (Lpfö 98) Trädgårdens förskola har 5 avdelningar Solen, Månen, Stjärnan, Molnet Regnbågen. På avdelningarna finns barn från 1-5-års ålder. Trädgården hör till Skogsborgs rektorsområde. Till området hör även skola med förskoleklass årskurs 5 förskolan Borgen. Trädgården ligger centralt i Katrineholm med närhet till statsbiblioteket Ängeln, Sportcentrum, flera lekparker skogsmiljöer. I vårt upptagningsområde finns både villa- samt hyreshusbebyggelse. En knapp tredjedel av barnen har utländsk bakgrund. Trädgården arbetar med en väl utvecklad Utomhuspedagogik d.v.s. lärandet sker till stor del utomhus i t.ex. matematik språkutveckling. Förskolechefen ansvarar för att leda verksamheten mot de nationella kommunala målen via systematiskt kvalitetsarbete, utveckla förskolans arbetsformer, tillse att personalen får kompetensutveckling osv. Detta sker i samarbete med två arbetslagsledare. Hela förskolan bildar ett stort arbetslag kring gemensamma frågor. De 5 avdelningarna bildar egna små arbetslag som arbetar med målen i sin barngrupp. Barn Antal barn förskolan Trädgården Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/10 47 48 95 15/3 56 50 106 Varav barn med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal barn inskrivna % Barn med utländsk bakgrund enligt 29 27 106 nedanstående definition 15/3 Barn som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år 3 106 3 Definition på barn med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Antal barn Pedagogisk omsorg Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/10 5 4 9 15/3 - - -

6 (32) Modersmål svenska som andra språk 15/3 Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd 16 106 15 Analys beträffande barn med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012 2014 framhålls att förskolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. På förskolan Trädgården har 27 % av barnen annat modersmål än svenska. Dessa är integrerade på samtliga avdelningar. Vi ser dessa barn som en tillgång som berikar verksamheten. är en spegelbild av övriga samhället. Pedagogernas kompetens har utvecklats under årens lopp. Idag arbetar vi tillsammans med modersmålsstödjare, använder oss av tolkar arbetar målinriktat för att visa den kulturella mångfalden. Trädgården samarbetar aktivt med modersmålsstödjare som talar arabiska somaliska. Dessa är delaktiga i den pedagogiska verksamheten (samlingar biblioteksbesök) så att barnen hör begrepp på modersmålet på svenska. Barnen får en ökad förståelse för det som sker. Vi har även använt oss av Skolverkets hemsida där olika föremål benämns på olika språk. Barnen har fått säga efter har på så sätt lärt sig lite av varandras språk. Styrkor Modersmålsstöd erbjuds i somaliska arabiska. Personalen tar tillvara familjens kunskap erfarenheter. Vi använder tolkar vid inskolning, utvecklingssamtal samt för annan viktig information. Vi har synliggjort några av de språk som finns representerade hos oss. Förbättringsområden Ytterligare synliggöra de olika språken. Ta del av synliggöra andra kulturer för barnen genom bl.a. sånger, mat högtider. Åtgärder för förbättring Familjefest där olika matkulturer sånger ingår. Kulturella kalendrar med olika högtider har köpts in till alla avdelningar för att vi lättare ska kunna uppmärksamma dessa.

7 (32) Personal Personalresurser Trädgården Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga 15/10 16 15 4 1 15/3 17 15 8 2 Personalresurser Pedagogisk omsorg Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskol- lärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga 15/10 2 - - 2 15/3 - - - - Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/10 14,75 6,4 1 0,3 15/3 15 7 1 0,3 Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar 38 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående har en väl fungerande organisation 58 - - Personalenkät Andel svar 100 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående har en bra mötesstruktur 72 - - har en väl fungerande organisation 79 - - Mitt arbetslag fungerar väl 79 - - föregående föregående I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut har ansvar i alla delar av verksamheten 79 - - 93 - -

8 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerande beslutssystem. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgifter. Organisationens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser Skogsborgs rektorsområde drabbades hårt av personalneddragningar hösten 2012. För att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna sjönk personaltätheten till 2,95/avdelning. Vårterminen 2013 avvecklades pedagogisk omsorg inom Skogsborgs rektorsområde vilket innebar att 3 barn samt 1 barnskötare från denna verksamhet gick över till förskolan. Detta ledde dock inte till en personalökning då barnskötaren ersatte en föräldraledig förskollärare. P.g.a. den minskade personaltätheten blev det under hösten nödvändigt att öka samarbetet genom ett nytt gemensamt schema för tre avdelningar. En del barn föräldrar upplevde att det blivit rörigare, man mötte t.ex. personal som man inte kände så väl vid hämtning lämning. Läroplanen Lpfö 98 har ett utökat uppdrag kring uppföljning, utvärdering utveckling. Pedagogerna har fått gedigen kompetensutveckling nya uppdrag kring detta under året. Dessa förändringar är positiva har blivit väl mottagna av personalen men här finns tyvärr också en baksida. Det utökade uppdraget innebär en minskning av personalens tid i barngruppen då vi under året infört 1,5 h/vecka för reflektion planering för alla förskollärare. Eftersom Trädgårdens personal består av 15 förskollärare så åtgår det mycket tid till detta. (barnskötare har kortare reflektions-/planeringstid). Pedagogerna har även olika specialuppdrag såsom arbetslagsledare, språkombud, mediainspiratör kulturombud. Dessa uppdrag upplevs som utvecklande viktiga men bidrar även till att minska tiden i barngruppen då vi inte haft möjlighet att sätta in vikarier. Trädgården har öppet klockan 6.00 18.30 varje dag. Det innebär att personalen ska täcka ett långt tidsspann. Med hänvisning till ovanstående - minskad personaltäthet, utökad planerings- reflektionstid, specialuppdrag samt långa öppettider har förskolan Trädgården i praktiken 3 personal samtidigt 3,5 timmar/dag. Under våren har diskussioner förts i personalgruppen vilka kommer att leda till att organisationen förändras på Trädgården till 3 stycken 1-3-årsavdelningar samt 2 stycken 3-5-årsavdelningar från med augusti 2013. Vår förhoppning är att detta bl.a. kommer att leda till att vi lättare kan infria Läroplanens intentioner.

Styrkor Datum Mycket hög andel förskollärare ger en bra samlad kompetens. Vi-känsla finns på förskolan - alla barn är allas. Väl utvecklat samarbete mellan avdelningarna 9 (32) Förbättringsområden Organisera Trädgården i grupper utifrån barnens ålder, behov intresse Åtgärder för förbättring Trädgården organiseras med tre stycken 1-3- två stycken 3-5- års avdelningar från augusti 2013. Nya arbetslag för att sprida pedagogernas kompetens kring t.ex. it, språkutveckling teknik. Från hösten 2013 ökar vi personaltätheten till 3,0 personal/avdelning. Anpassa avdelningarna efter ålder, behov intressen 1.2 Styrning ledarskap (Förskolechefens ansvar Rutiner för kvalitetsarbetet) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev)

10 (32) Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar 38 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag känner till förskolans mål 61 90 85 Personalenkät Andel svar 100 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Jag känner mig sedd bekräftad av ledningen 72 - - I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 86 - - Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska 79 - - verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling 71 - - systematiska kvalitetsarbete s ledning är öppen tillgänglig i sitt 64 - - ledarskap s ledning driver aktivt förskolans utveckling 57 - - I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 79 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisningen. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.

11 (32) Kvalitetsarbetets upplägg Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i de nationella kommunala målen. Det innebär bl.a. särskilt ansvar för att via systematiskt kvalitetsarbete följa upp, utvärdera utveckla verksamheten tillse att personalen får kompetensutveckling upprätta utvärdera Likabehandlingsplanen delta på arbetsplatsträffar avdelningsmöten kring barn med särskilda behov förtydliga utvärdera mål vid medarbetar- lönesamtal upprätta Kvalitetsredovisning göra verksamhetsbesök såsom frukost, lunch besök såväl inom- som utomhus Till sin hjälp har förskolechefen två arbetslagsledare. Hela förskolan bildar ett stort arbetslag kring gemensamma frågor. De 5 avdelningarna bildar egna små arbetslag som arbetar med målen i sin barngrupp.

12 (32) Analys beträffande styrning ledarskap Som redovisades tidigare under punkten Organisation så har förskolan Trädgården de senaste åren levt inom trånga ekonomiska ramar drabbats av flera uppsägningar. Pedagogerna upplever att man blivit bättre på att dokumentera synliggöra förskolans mål. Samtidigt visar föräldraenkäten motsatt förhållande, betydligt färre föräldrar känner till förskolans mål än föregående år. Personalens självvärdering hamnar på steg ett då vi inte synliggjort Trädgårdens prioriterade verksamhetsmål för föräldrarna. Styrkor Trädgården har gemensamma mål som är tydliga för personalen. Förbättringsområden Tydliggöra ledarskapet på alla nivåer Årshjulet för systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsredovisningen Verksamhetsplanerna behöver bli levande dokument för alla. Qualis ska bli ett hjälpmedel i kvalitetsarbetet. Pedagogisk dokumentation Lagledarnas placering Åtgärder för förbättring Förskolechefens, arbetslagsledarnas arbetslagens ansvar tydliggörs Förskolechefen ger kontinuerlig feedback på verksamhetens innehåll Lagledare samt nyckelpersoner för implementering av den reviderade läroplanen avsätter tid för att utveckla arbetet kring pedagogisk dokumentation. Från augusti 2013 finns en arbetslagsledare för arbetslagen med barn i ålder 1-3 år en i arbetslagen med barn i åldern 3-5 år. Qualisarbetet finns med på dagordningen vid avdelnings- arbetsplatsträffar.

13 (32) 1.3 Kommunikation (Samverkan med förskoleklassen, skolan fritidshemmet) skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98 rev ). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch. Resultat Föräldraenkätenkät Andel svar 38 % Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Personalenkät Andel svar 100 % har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter närsamhället i övrigt Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående 66 85 77 32 - - Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 79 - - 79 - - 36 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklima tet är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikati on internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikation med socialtjänsten myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbevakning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk.

14 (32) Följande antal klagomål synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande 1 Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, mat, värme m.m.) Övrigt 3 Säkerhet på gården Analys beträffande kommunikation Minskat resultat från föräldrar beträffande information om vad som händer på förskolan kan bero på den minskade personaltätheten. Föräldrarna träffar ofta personal från annan avdelning (även vikarier) vid lämning hämtning som gör att man kan uppleva att informationen inte är god kontinuerlig. Att använda modern teknik kring information från förskolan är ett stort förbättringsområde som vi hoppas ska åtgärdas under nästkommande år då Lärknuten införs även i förskolan. Vi har kontakt med Socialtjänsten vid behov. gör besök på Stadsbiblioteket, Backavallen Räddningstjänsten. Styrkor Överskolningsplan används när femåringarna introduceras till förskoleklass. Pedagogerna förskolebarnen har god kontakt med pedagogerna i förskoleklasserna. Elever från skolan kommer läser för förskolebarnen en gång/vecka. Förbättringsområden Vi ska arbeta för att få ett ännu öppnare förtroendefullare klimat mellan all personal samt mellan personal föräldrar. Förbättra metoderna för att sprida information, kunskaper erfarenheter Åtgärder för förbättring Använda påminna varandra om de olika PUG-strategierna (förhållningssätt). Det ska vara en återkommande punkt på dagordningen på alla möten. Alla avdelningar börjar använda Lärknuten för kommunikation med föräldrar under hösten 2013 t.ex. veckobrev, foton Vi utvecklar vägginformationen på alla avdelningar

15 (32) 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Personalenkät Andel svar 100 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 71 - - Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, 79 - - arbetslagens individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 79 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamhetens behov. har gemensamma individuella kompetensutvecklingsplaner. avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutveckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Pedagogerna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet

16 (32) Kompetensportalen Under året utvecklas användandet av Kompetensportalen. Förskolechefen har gått igenom Kompetensportalens mål, syfte upplägg vid medarbetarsamtal. Pedagogerna kommer att fylla i denna till nästa medarbetarsamtal då vi också kommer att få en samlad bild av Trädgårdens behov. Det som saknas i Kompetensportalen är dock den specifikt individuella kompetensutvecklingen som varje individ kan eftersträva t.ex. musikutbildning, språkutveckling, miljöinriktning. För detta finns ingen plats i portalen varför denna plan fortfarande måste föras i ett dokument vid sidan om det digitala programmet. Analys beträffande kompetens All personal på Trädgården, med ett undantag, har förskollärarexamen. Personalens skattning på steg ett beror på att alla inte kände till att det finns en Plan för introduktion av nyanställda. I med att alla nyexaminerade förskollärare kommer att få en mentor kommer introduktionen att bli bättre tydligare. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna har vi under året framförallt använt oss av kompetensutveckling från Viadidakts abonnemang. Styrkor Kommungemensamma utbildningsinsatser riktade till förskolan såsom Pedagogisk dokumentation, Kvalitet i förskolan Förskolechef en arbetslagsledare har fått kompetensutveckling kring Mentorskap för nyexaminerade förskollärare Förbättringsområden Pedagogisk dokumentation ska vara ett levande arbets-/förhållningssätt. Gemensam kompetensutvecklingsplan för förskolan Trädgården Personalen söker den utbildning som är kopplad till individen verksamhetens behov. Åtgärder för förbättring Förskolechefen upprättar gemensam kompetensutvecklingsplan för Trädgården Nätverksdiskussioner med andra förskolor är inplanerade. Lagledarna tillika handledare i pedagogisk dokumentation stöttar strukturerar upp tid struktur för dokumentation, reflektion analys. All personal ansvarar för att arbeta med pedagogisk dokumentation. Fem pedagoger går utbildningen Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan hösten 2013.

17 (32) 1.5 Resursutnyttjande Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11) Resultat Personalenkät Andel svar 100 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser 57 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Budget i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechef en säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring d.v.s utbildningens innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshantering.

18 (32) Analys beträffande resursutnyttjande Efter några år av kärva tider har Skogsborgs rektorsområde i juni 2013 en budget i balans. Pedagogerna har dock inte uppfattat detta vi stannar därför på steg 1. Stödteamet områdets specialpedagog finns att tillgå då förskolan behöver hjälp kring barn med särskilda behov. Men de personalresurser som funnits under verksamhetsåret har inte räckt för att arbetet ska fungera tillfredsställande med det extra arbete som krävs för dessa barn. Styrkor Budget i balans Stödteamet Områdets specialpedagog handleder personal Personal använder teckenstöd i arbetet Förbättringsområden Fortsatt budget i balans Användning av förskolans ekonomiska resurser Stöd till barn med särskilda behov Åtgärder för förbättring Undersöka möjligheterna kring ytterligare stöd till barn med särskilda behov Förskolechefen förtydligar hur de ekonomiska resurserna används 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. Resultat Trädgården har Utomhuspedagogik som profil sedan starten 2008, detta har spridit sig till andra förskolor föräldrar som visat intresse för vårt arbete. Föräldraenkätenkät Andel svar 38 % Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående har ett gott rykte 79 - - Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 82 93 89 barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 74 89 86 Personalenkät Andel svar 100 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Vår förskola har ett gott rykte 100 - -

19 (32) Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i 100 - - vår förskola Totalt sett är jag nöjd med vår förskola 86 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknads-föra sig själv. s image speglar den faktiska verksamheten. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättning ar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Kön till förskolan Trädgården är ständigt lång. Vi tolkar det som att vårt centrala läge samt vår profil Utomhuspedagogik bidrar till detta. Sänkningen av resultatet från förra årets föräldraenkät kan bl.a. bero på personalminskningarna samt en del frånvaro hos ordinarie personal. Vi har även haft stora svårigheter att få tag på vikarier. Extern intern information till föräldrar är ett stort utvecklingsområde. Från med våren 2013 finns förskolorna med på vår hemsida http//skogsborgsskolan.se. Under hösten 2013 kommer Lärknuten att introduceras för föräldrar i förskolan. Styrkor Tydlig profil - Utomhuspedagogik Femårsgruppen (Björngruppen) är ute varje vecka oavsett väder arbetar med olika aktiviteter där trygghet, lek lärande bildar en helhet. Dagen börjar alltid utomhus innemiljön används som ett komplement till uterummet. Personalen sprang KK-joggen i t-shirts med förskolans namn! Förbättringsområden All personal behöver kontinuerligt stärka utveckla sin kompetens i utomhuspedagogik. Detta är också kopplat till självärderingen angående kompetens i Qualis. Information kring profilen Åtgärder för förbättring Var en tar ansvar för att söka kunskap genom litteratur eller utbildning kring utomhuspedagogik. Mediainspiratörerna förskolechef utvecklar informationen på hemsidan http//skogsborgsskolan.se Mediainspiratörerna förskolechef utvecklar informationen på Lärknuten med hjälp av från Bildningsförvaltningen. Information på föräldramöte kring profilen

20 (32) 2. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Utveckling lärande Alla pedagoger har fått kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation påbörjat arbetet i verksamheten. Två pedagoger från Trädgården har även varit handledare i utbildningen för andra förskolor. Vi har tydliggjort barns lärande (främst språk kommunikation) via foton text på väggarna. Föräldraenkäten visar dock på att de vet mindre om barnens utveckling lärande i år än föregående år. Det kan bero på att den muntliga informationen har minskat men den dokumenterade har ökat. Barns inflytande Pedagogerna har tydliggjort hur när barnen har inflytande i verksamheten. Barnen har t.ex. varit delaktiga i miljöernas utformning. Vi har arbetat aktivt med att stärka barnens självkänsla för att våga ta egna initiativ berätta om sina önskemål. Styrning ledning Alla avdelningar arbetade fram en Verksamhetsplan under hösten 2012. Under våren 2013 har personal genomfört utbildning kring kvalitetssäkringssystemet Qualis. Personal, föräldrar barn har svarat på enkäter via Qualis dessa har analyserats. Personalens självskattning i Qualismatriserna arbetet utifrån skattningen är påbörjad. 3. Huvudprocesser resultat 3.1Utveckling lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98 rev). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna utvecklingen lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare.

21 (32) Resultat Under året har Trädgården har haft fokus på språkutveckling. Ett resultat av detta är att vi ser att barnen är mer nyfikna på nya ord, barnen läser sagor för varandra, dramatiserar sagor, rimmar mer. Genom att vi har gjort bokrecensioner ger barnen alltmer uttryck för sina åsikter, jag tycker att därför att. Barnenkät Andel svar 100 % (3-5 åringar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag får ofta visa vad jag lär mig 98 - - Föräldraenkätenkät Andel svar i 38 % Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 74 91 87 71 85 83 74 92 87 55 - - Personalenkät Andel svar 100 % Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet vårt arbete med barnens utveckling lärande Vår förskola har fokus på språk kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik naturkunskap i arbetet med barnens lärande Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 71 - - 86 - - 64 - -

22 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik inbjudande. Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling lärande. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling lärande. Pedagogerna stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Olika former av dokumentation utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling lärande. har fokus på språk kommunikation i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikationsutveckling. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap teknik. bedriver systematisk metodutveckling avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter Barnen anser att de får visa vad de har lärt sig. Det är positivt vi tror att det är en följd av att vi är noga med att vara med i barnens aktiviteter att barnen känner att vi ser dem. Vi har haft fokus på språk men i jämförelse med förra årets föräldraenkät har vi fått ett sämre resultat. Däremot har vi bättre resultat om vi jämför hur vi synliggjort hur vi arbetar med målen i matematik naturvetenskap än hur vi synliggjort språket. Detta speglar också hur vi har arbetat svaren i personalenkäten. Via föräldraenkäten, personalenkäten vår självvärdering ser vi att vi behöver utveckla fler metoder för att dokumentera varje barns utveckling lärande. Genom utbildning diskussioner är vi mer medvetna om miljöns betydelse för barnens utveckling lärande, vi ser miljön som en tredje pedagog. Detta är en viktig faktor när vi omorganiserar hösten 2013. Under våren fick förskolan en ipad/avdelning började använda dessa i arbetet med barnen inom- utomhus. Styrkor De intervjuade barnen upplever att de ofta får visa vad de har lärt sig Skogsborgs specialpedagog observerar barn handleder personal vid behov. En ipad/avdelning. Förbättringsområden Lärandemiljön ska vara öppen, innehållsrik inbjudande. Utvecklingssamtalet ska ha en tydlig koppling till barnets utveckling lärande.

23 (32) Fokus på matematik, naturvetenskap samt språk kommunikation Avändandet av ipads Åtgärder för förbättring Vi strävar efter att lärandemiljöerna ska vara öppna, innehållsrika inbjudande då vi organiserar om till hösten. En grupp arbetar fram underlag till utvecklingssamtal samt till portfoliopärmen. På avdelningarna i det stora arbetslaget diskuterar vi sambandet mellan pedagogisk dokumentation, utvecklingssamtal portfolion. Nätverk kring sambandet tillsammans med Borgens förskola. Alla läser John Steinbergs bok Professionella samtal inför hans föreläsning i oktober. Vi utvecklar användandet av ipads 3.2 Trygghet trivsel (Normer värden) Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 rev) I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Resultat I Trädgårdens Likabehandlingsplan var ett mål att alltid ha personal vid tre prioriterade platser. Vi har nästan alltid haft personal vid de tre prioriterade platserna. Genom kartläggning ser vi var barnen leker på gården. De är trygga även på ovan nämnda platser. Nästa mål i Likabehandlingsplanen var att alla avdelningar skulle synliggöra att vi har barn på förskolan med olika språk kulturer. Detta har skett på samtliga avdelningar. Alla har även gjort checklistan i Språkutvecklingsplanen vilken visade att vi behöver planera för ytterligare utmaningar i barnens språkutveckling. Barnen visar i handling ord hur man är en bra kompis. Barnens självkänsla har ökat även tryggheten tilliten till andra pedagoger barn.

24 (32) Barnenkät Andel svar 100 % (3-5-åringar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag tycker om att vara på förskolan 96 - - Jag är en bra kompis 100 - - Jag har någon att leka med på förskolan 100 - - Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 100 - - förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 98 - - Föräldraenkätenkät Andel svar 38 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Mitt barn trivs på förskolan 92 98 91 erbjuder bra mat 84 - - arbetar aktivt mot diskriminering 71 96 88 kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 79 92 86 är välstädad 68 - - har en stimulerande utemiljö 74 89 85 Personalenkät Andel svar 100 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Jag trivs på min arbetsplats 86 - - Barnen trivs på förskolan 100 - - Vi vuxna reagerar mot diskriminering kränkande 100 - - behandling bland gentemot Förhållandet mellan personal barn kännetecknas 100 - - av förtroende ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 79 - -

25 (32) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel Engagemang präglar förskolan. s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumenterade säkerhetsrutiner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggande dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering kränkande behandling. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminering kränkande behandling. har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminering kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Lokalutrymmen utemiljö Katrineholms kommuns skolplan 2012-2014 framhåller att förskolan ska erbjuda en lekmiljö präglad av variation kreativitet. Miljön skall upplevas trygg, samt främja god hälsa. Antal barn Tillgänglig lokalyta Antal kvm/barn 106 Uppgiften saknas Analys beträffande trygghet trivsel Trädgården har nya lokaler med väl fungerande ventilation (byggår 2008). har en stor gård med många kreativa lekytor såsom lekstuga, pulkabacke, trädgårdsland, flera gräsytor, flera sandlådor. För att öka säkerheten på Trädgårdens gård har KFAB under året planat ut de branta backarna, fyllt igen gropar, satt ytterligare räcken på höga trappor samt flyttat tvärslåar till staketens utsida. Barnenkäten stämmer väl överens med vad personalen upplever - barnen trivs känner trygghet. I med ökat samarbete på hela förskolan att barnen har fått vara på andra avdelningar än sin egen, har barnen lärt känna fler barn pedagoger från andra avdelningar känner sig på så vis tryggare med fler pedagoger.

26 (32) Pedagogerna arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster könsroller bl.a. har man läst olika böcker för barnen som tar upp ämnet. Föräldraenkäten har dock ett sämre resultat än föregående år vilket skulle kunna kopplas samman till förändrade personalresurser. Tryggheten upplevs mindre då föräldrarna inte känner personalen så väl. Vi har använt oss av kartläggning, både ute inne, för att se var barn pedagoger befinner sig vad personalen gör för att förbättra bl.a. säkerheten tryggheten. Självärderingen ligger på steg ett då Trädgårdens gård är stor kräver mycket personal för att trygga säkerheten. Styrkor Personalen har god vi-känsla arbetar aktivt för att alla barn ska känna sig trygga med alla pedagoger. Alla pedagoger använder sig av PUG-strategierna som beröm bekräftelse, lyfter fram det positiva hos alla, uppmuntrar bekräftar barnens varandras olika personligheter, uppmuntrar även barnen att se varandras positiva sidor. Vi stärker på detta sätt barnens självkänsla. Stor gård med många lekytor. Bra lokaler med god ventilation. Förbättringsområden Information till föräldrar hur alla pedagoger på ett medvetet sätt arbetar för att ge barnen trygghet tillit Öppet tillåtande klimat bland kollegor barn, att ta tillvara varandras olikheter. Säkerhet på gården. Åtgärder för förbättring På föräldramöte går vi igenom Likabehandlingsplanen delar ut miniversionen till alla föräldrar. På varje utvecklingssamtal pratar vi om barnets trygghet trivsel samt berättar hur vi arbetar med normer värden. Vi ska se olikheterna som en tillgång genom att uppmärksamma dessa på ett positivt sätt. Återkommande diskussioner om förhållningssätt bemötande, PUG- strategierna. Förskolechefen undersöker möjligheten att dela av gården med ett staket med grind (morgon- kvällstid). 3.3 Barns delaktighet i lärprocessen (Barns inflytande) Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande.

27 (32) I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 rev) Resultat Trädgårdens pedagoger har tillsammans med barnen utformat förändrat i miljöerna. Vi ser att barnen genom detta arbete lättare kan ta för sig själva. De vet att de kan får vara kreativa samt använda det material som finns framme. Vi har tagit tillvara barnens önskemål om att t.ex. få ha med saker hemifrån använt oss av deras idéer i verksamheten. Vi har föräldrar som stöttat sina barn att tala om sina önskemål vilket visar att föräldrarna känner till att barnen kan påverka sin vardag på förskolan. Barnenkät Andel svar 100 % (3-5-åringar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående föregående Jag får ofta välja vad jag vill göra 96 - - Personalenkät Andel svar 100 % Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående Barnen är delaktiga i lärprocessen 86 - - Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Pedagogerna följer upp arbetet med barnens Varje barn stimuleras att reflektera över sitt Varje barn görs medvetet om olika sätt att delaktighet. lärande. lära. Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet förskolans arbete med barnets utveckling lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhetens innehåll. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet.