Omvärldsspaning 2014 Innehåll Inledning... 2 Omvärldsanalysen i styrmodellen... 2 Metod... 2 Trender som påverkar det kommunala uppdraget... 2 Förändrade krav på välfärden och lokal rådighet förändras... 2 Generationsskifte och ökad brist på chefer... 3 Ökad urbanisering och regionförstoring... 5 Bilismen minskar... 6 Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter... 7 Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg... 8 Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar... 9 Databaserat beslutsfattande... 10 Tjänster dyrare och varor billigare... 11 Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi... 11 Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget... 12 Ökad global sårbarhet... 13 1
Inledning Omvärldsanalysen i styrmodellen Omvärldsanalysen är ett dokument som ska lyfta fram trender och tendenser i omvärlden som kan komma att påverka det kommunala uppdraget. Kommunstyrelsen fastställde en omvärldsanalys 2013 och den gäller i stora drag fortfarande. Den analys av trender du nu håller i din hand baseras på ett material som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram som heter Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 och den ska ses som ett komplement till omvärldsanalysen som fastställdes 2013. Metod SKL har tagit fram en rapport Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 med tillhörande verktyg för omvärldsbevakning. Efter sommaren 2014 har olika grupper med representanter från kommunens förvaltningar tagit del av och arbetat utifrån rapporten och verktygen. Resultatet av arbetet finns i denna rapport. Trender som påverkar det kommunala uppdraget Förändrade krav på välfärden och lokal rådighet förändras Den demografiska utvecklingen är en av de viktigaste förutsättningarna för att planera och genomföra de kommunala väldfärdstjänsterna. Det har relativt länge talats om kommunsektorns utmaningar att klara av att finansiera det växande kommunala välfärdsuppdraget. Idag ser vi att det demografiska trycket på kostnadsutvecklingen ökar och att den utvecklingen fortsätter framöver. Dessutom ökar förväntningarna på innehållet i de kommunala välfärdstjänsterna både genom statliga ambitioner men också genom egna lokala ambitioner. Sammantaget innebär detta att resursbehovet inom kärnverksamheterna växer framöver. De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning eller utformning. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information och verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. 1 - Inflyttning - Kunniga, aktiva medborgare - Individualiserade krav - Andelen äldre kommer att öka 1 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014. 2
- Diskussion om förstatligande av skola - Fler styrinstrument för att garantera likabehandling - Statlig detaljstyrning - Kontrollsamhälle Hur kan vi hantera trenden: - Relationsskapande - Teknikutveckling inom välfärden - Ökad bemanning servicegrad - God kvalitet kostar - Bättre på att prioritera vad vi ska göra och vad andra kan göra Den kommande åldrande befolkningen är fler till antalet och har en annan livsföring och kompetens än hittillsvarande generationer. Den bilden är sann även för Alingsås. Andelen äldre kommer att öka dramatiskt och det är främst åldersgruppen 65-79 år som ökar fram till år 2021. Därefter kommer den största ökningen att ske bland personer över 80 år. Det är uppenbart att många av de nya äldre inte kommer att acceptera den äldrevård och äldreomsorg som erbjuds idag. I undersökningar och studier av värderingar och synsätt bland den nya gruppen framträder en bild av behov som stämmer dåligt med dagens standardiserade och kostnadsstyrda äldrevård och äldreomsorg. Genom Öppna jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet och andra nationella instrument för jämförelser ökar transparensen för de offentliga verksamheterna. Media är ofta intresserade av resultaten och skriver om dem, vilket innebär att medborgaren lättare kan bilda sig en uppfattning om till exempel kvalitet i tjänster kommunen utför. Detta bidrar också till att andra krav kan komma att ställas från medborgaren. Det är viktigt att kommunen arbetar med resultaten i de olika undersökningarna. Analysen är mycket viktig, men även de åtgärder och aktiviteter som vidtas för att åstadkomma förändring. Generationsskifte och ökad brist på chefer Just nu pågår ett stort generationsskifte i Sverige och frågan är hur detta kommer att påverka vårt samhälle. Värderingarna skiljer sig delvis mellan den äldre och den yngre generationen, till exempel visar rapporter att unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering. De stora pensionsavgångarna kan gott och väl kompenseras av att den stora generation som är födda i början på 90-talet börjar arbeta. Men det kan uppstå matchningsproblematik om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. Inom de närmaste tio åren kommer ca 15 000 av dagens ca 37 000 chefer inom offentlig sektor att nå pensionsålder. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Det finns också en bild av att den offentliga sektorns chefer är mindre drivna, innovativa och begåvade än den privata sektorns chefer. Många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat när det gäller bland annat ökad effektivitet, snabba förändringar och inte minst allt större krav från olika aktörer och 3
parter. Rapporter visar att unga i allt högre utsträckning vill bli specialister eller experter snarare än chefer och talar hellre om personlig utveckling än karriär. 2 Tecken på att vi ser trenderna i Alingsås: - Stora pensionsavgångar - Högre omsättning på yngre personal - Svårt att rekrytera - Marknaden erbjuder bättre villkor - Förändrade krav från arbetstagaren - Förändring av chefers arbetsinnehåll - Unga vill köra ambulans, inte vårda äldre Hur kan vi hantera trenderna? - Attraktiv arbetsgivare - Inventera karriärsmöjligheter - Andra kommunikationskanaler - Kommunikativt ledarskap Den arbetsmarknadsregion som Alingsås ingår i kommer att kännetecknas av tre utvecklingstendenser under perioden 2015-2022. Pensionsavgångarna kommer att öka, babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder och antalet människor som kommer att bosätta sig i Göteborgsområdet kommer att öka. Det innebär sannolikt att den totala tillgången på arbetskraft kommer att vara god, men att många aktörer kommer att konkurrera om ny personal samtidigt. Det finns risk att den tillgängliga kompetensen inte alltid överensstämmer med kommunens behov. Vi kan redan nu se tendenser till att det är svårt att rekrytera arkitekter, civilingenjörer, förskollärare och chefer inom vård och inom omsorg. På lite längre sikt kan tillgången på lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och underköterskor komma att bli besvärande. Kommunen behöver därför arbeta vidare med att definiera sitt långsiktiga kompetensförsörjningsbehov och arbeta aktivt för att säkerställa den långsiktiga personalförsörjningen. Det innebär bland annat att stärka kommunens varumärke som arbetsgivare och att öka attraktiviteten i chefsrollen. Mera konkret kan det innebära översyn av löner, aktiv kompetensutveckling av redan anställda och fortsatt fokus på att befrämja en god arbetsmiljö. För att medverka till att morgondagens arbetskraft ser möjligheterna i den kommunala organisationen och skapa medvetenhet kring var framtidens arbetstillfällen finns måste vi bli bättre på att nå ungdomar redan innan de väljer studieinriktning till gymnasiet och till högskola. 2 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014. 4
Ökad urbanisering och regionförstoring Det är framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö som universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Ökningen beror främst på en större invandring av utrikes födda till städer, att en förhållandevis stor andel kvinnor i barnafödande åldrar bor där samt att ungdomar söker sig till orter med universitets- och högskoleutbildning. Det är inte längre tillgången till arbete som primärt styr var vi bosätter oss. Människor söker sig i större utsträckning attraktiva boendemiljöer; och dit folk flyttar, där föds också fler barn och underlaget för en bred arbetsmarknad säkerställs. 3 - Alingsås växer - Alingsås har både stadsnäraboende och landsortsboende nära Göteborg. - Unga flyttar ut - Bostadsbrist Hur kan vi göra för att hantera trenden? - Strategisk bostadsplanering - Tillgängliga kommunikationer - Viktigt med arbetstillfällen i kommunen Trenden visar att Göteborgsregionen, liksom Sverige i stort och framförallt de andra två storstadsområdena, kommer att fortsätta att öka i befolkning. Detta innebär att även Alingsås kommer att fortsätta att växa, förutsatt att bostadsbyggandet följer med. Befolkningsutvecklingen i Alingsås har de senaste åren legat stabil på en ökning om ca 0,8 procent årligen. 2014 ökade emellertid befolkningen med lika mycket under första halvåret som den totala årliga ökningen annars motsvarar. Alingsås kommun har främst en inflyttning av barnfamiljer. Flera ungdomar flyttar ut efter gymnasiet än som flyttar in. Föräldragenerationen flyttar efter och så uppkommer generationsväxlingar i kommunen och blir märkbar i olika områden. De äldre (+65 år) fortsätter att flytta till Alingsås. Flyttningarna hos de äldre är stor och påverkar såväl insom utflyttningen. De inflyttade har tidigare främst varit bosatta i Göteborg, Vårgårda och Lerum. Det är också dit som alingsåsare flyttar mest. Den ökade urbaniseringen kombinerat med ett lågt bostadsbyggande under flera år har fått konsekvenser i form av bostadsbrist. Enligt statistik från AB Alingsåshem stod drygt 11 600 personer i bostadskö i mitten av 2014 och den genomsnittliga kötiden är 4,5 år. Bostadsbristen i Alingsås rör, liksom i resten av landet, framförallt hyresrätter med förhållandevis låg hyra. På en individuell nivå innebär bostadsbristen, framförallt för mer resurssvaga grupper, ofta trångboddhet och osäkra kontrakt. Bostadsbristen minskar också incitamenten för att bosätta sig på annan ort för studier eller arbete. 3 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014. 5
Bostadsplaneringen påverkar vilka som flyttar in i bostäderna. Under några år har det byggts många bostadsrätter med hiss i tätorten och det finns ett stort intresse bland äldre att vilja flytta till dem. Småhusen intresserar framförallt unga barnfamiljer. Bilismen minskar En rad förändringar i samhället pekar på att bilismen kommer att minska i framtiden. Bilen har tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Ny teknik möjliggör hemarbete, minskar behovet av arbetsresor och gör att resan med kollektivtrafiken kan användas till såväl arbete som nöjen. Människor konsumerar på webben. Bilpooler och samåkning blir populärare i takt med att mobila och digitala system utvecklas. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsmiljön förväntas att bli förtätad i allt högre utsträckning. Stadsplanering i stråk, cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. 4 - Cykelbud och tjänstecyklar - Skillnad mellan innerstad och landsort - Hos vissa grupper är trenden stark - Bilpooler - Bättre cykelvägar - Alternativa transporter till och från Alingsås blir viktigare - Utbyggd kollektivtrafik Kommunen har ett uttalat mål att föra över resande från bil till hållbarare transporter och en trafikplan som stöder målet. Det finns dock inget dokument som prioriterar, tidssätter eller kostnadsberäknar åtgärderna som finns i trafikplanen. En viss elektrifiering av fordonsflottan (det vill säga elbilar) kommer sannolikt att ske i många kommuner under perioden. Här behövs tydligare kommunala mål och troligen också ett ökat samarbete med exempelvis Alingsås Energi. Troligen kommer även fler fordon som drivs av gas att införskaffas under perioden då utvinningen av biogas allt mer tar fart runtom i landet (till exempel i Vårgårda, Falköping, Lidköping, Borås och Göteborg). Alingsås har under flera år satsat på kollektivtrafiken och resandet har också ökat. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är utvecklingen längs med Västra stambanan; som har en kraftig ökning av antal resenärer men där desto svårare att få till en snabb utbyggnad. Västtrafik har genomfört en ny upphandling av busstrafiken. I och med detta kommer stadstrafiken i Alingsås tätort att trafikeras av hybridbussar, vilket bidrar till mindre buller och avgaser inne i centrala Alingsås. 4 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014 6
Kommunens pensionärer kommer att åka gratis med kollektivtrafiken inom kommunen, vilket förhoppningsvis kommer bidra till att minska bilberoendet och förbättra miljön. Om antalet resor med kollektivtrafiken ökar kan det komma att ställas krav på tätare förbindelser, främst i landsbygden där kollektivtrafiken inte är lika tillgänglig som i staden. De som väljer att använda gratis kollektivtrafik kommer också att kunna åka gratis med Närtrafiken, som är taxiresor som samordnas med färdtjänstresorna. Eventuellt kan antalet färdtjänstresor komma att minska och antalet närtrafikresor att bli fler. När fler pensionärer reser med kollektivtrafiken behöver vi också tillgänglighetsanpassa många fler hållplatser och även vägen till och från hållplatsen. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Under de senaste 30 åren har inkomstskillnaderna ökat i Sverige, vilket är en trend som ses även på global nivå. Inkomsterna har ökat för dem som har jobb och även antalet sysselsatta har ökat, men de ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. För 30 år sedan var det framförallt pensionärer som hade låg ekonomisk standard. Idag är det mer vanligt att det är ungdomar, flykting- och anhöriginvandrade samt ensamstående kvinnor med barn som har det. En viktig fråga gällande polarisering är om en ökad tillgång till information verkligen leder till ökad kunskap, förståelse och tolerans. Människor tenderar att sålla information och främst söka efter det som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten. Allt fler ungdomar har svårt att få jobb vilket leder till en ökad polarisering i samhället. Arbetsgivarna ställer högre krav samtidigt som fler ungdomar som går ut skolan är dåligt rustade för arbetslivet. Antalet ungdomar som inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg har ökat och många ungdomar, speciellt unga kvinnor, anger att de besväras av oro och ångest. 5 - EU-migranter SUV:ar - Segregerade områden - Intressebaserad informationsselektering - Använda fysiska planeringen för att motverka detta - Inkludering 5 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014 7
Förutsättningar för en god hälsa påverkas av olika faktorer, till exempel utbildning och sysselsättning, boendemiljö och levnadsvanor. Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2011 visar att drygt 7 av 10 alingsåsare anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd medan 1 av 20 bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt. Tittar man på länsnivå (MittenÄlvsborg) ser man att personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Sämst mår personer födda utanför Sverige och personer med svag ekonomi, där dubbelt så hög andel uppger dålig hälsa. Det finns sociala skillnader mellan olika områden i kommunen. De boende i Hemsjö/Ingared har den högsta utbildningsnivån, de högsta inkomsterna och minst andel ekonomiskt bistånd, jämfört med hela kommunen. I centrala Alingsås är fördelningen mer jämnt fördelad även om fördelningen skiljer sig åt mellan olika bostadsområden. Kommuninvånare som saknar bostad eller som bor i bostad med för hög hyra blir ett allt vanligare problem. År 2008 konstaterade Statens folkhälsoinstitut att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning. Så är det även 2014 och det är förmodligen ett resultat av sämre delaktighet inom många områden. Exempelvis har personer med funktionsnedsättning sämre ekonomi, motionerar mindre och tar mer sällan del av kulturutbudet. Bristande tillgänglighet gör att många exkluderas i samhället. Exempelvis krävs fungerande kollektivtrafik för att kunna ta sig till en fritidsaktivitet. För att kunna gå på kulturevenemang krävs bra ekonomi. Från och med 1 januari 2015 blir bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ny diskrimineringsgrund. I lagförslaget anges att med bristande tillgänglighet ska avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Som arbetsgivare kommer det att bli svårare att tilltala alla delar av arbetskraften. Kommunen har stora möjligheter att profilera sig och attrahera den som är samhällsengagerad, tycker att hållbarhetsfrågor är viktiga och som uppskattar att arbeta i en miljö fylld med meningsfulla mänskliga kontakter. Den ökade polariseringen kräver djupare analyser och tydliga vägval för att nå rätt målgrupp vid rekrytering. Det kan till exempel handla om att vi använder fler och smalare kanaler när vi annonserar samt att tydligare deklarera vad vi står för så att potentiella medarbetare kan gör aktiva val. När det gäller hälsa och arbetsliv så måste kommunen beakta att den ökande psykiska ohälsan bland unga kvinnor kan komma att ställa krav på särskild uppmärksamhet på vår psykosociala arbetsmiljö. Detta gäller särskilt som vår sektor är kvinnodominerad. Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Genom ökad teknisk kunskap och ett nära samarbete med brukare och patienter förbättrar ny teknik vardagen för människor samtidigt som resurser kan frigöras. Trots detta kommer resurserna inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar man sig att få den bästa 8
hjälpen just när man vill ha den. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked, utan ser sig om efter alternativ. 6 - Digitalisering i kärnverksamheterna inte bara i administrationen - E-hälsa - Ökad digital kompetens bland våra brukare - Det personliga mötet blir viktigare - Robotar inom våra verksamheter - Strategi, utbildning, budget - Ge dem som föredrar tekniken tekniken Verksamhetsutveckling och IT-system är en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet. Dokumentationskrav, uppföljningssystem, e-tjänster där användarvänlighet är i fokus för både personal, elever, vårdnadshavare, brukare och anhöriga är viktiga frågor, liksom autentisering av användare för sekretess och hantering enligt Personuppgiftslagen. Utvecklingen går snabbt och för att inte tappa styrfart behöver området bevakas och insatser bör stärka det digitala arbetssättet i de kommunala kärnverksamheterna. För att hantera ökningen av andelen äldre med omsorgsbehov behöver välfärdsteknologin utvecklas. Det finns även ett ökat teknikintresse hos äldre och anhöriga. Tekniken kan på många sätt göra vardagen enklare och tillgängligheten kan öka. Smarta produkter och enkla hjälpmedel kan vara till stor hjälp för både anhöriga och den äldre. För att möta behoven av att alltfler äldre väljer att bo kvar i hemmet, trots stora vårdbehov, krävs en satsning inom teknikområdet för att tillgängliga resurser ska räck till för att uppnå en god vård och omsorg. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla vet om allt. Förväntningar på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan. Sociala medier att medfört ökad tillgång till snabb information och att fler kan göra sina röster hörda. Men människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. 7 - Mobilitet och teknikkunskap är hygienfaktorer idag 6 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014 7 Källa: Ibid. 9
- Ökad efterfrågan på internetbaserad information - Kommunen definieras och mäts utifrån vårt rykte snarare än egna budskap - Nödvändigt med närvaro i sociala medier - Det krävs nya kompetenser i kärnverksamheterna - Annorlunda arbetssätt prioritera om. - Mer fokus på det som kan automatiseras. - Ökat behov av omvärldsspaning Arbetet med att digitalisera kommunens verksamheter pågår. Det är ett arbete som är mycket viktigt för att möta kommande behov och efterfrågan. Det ställer också krav på användarvänliga system och att personal har rätt kompetens för att använda de verktyg som finns. Gränsen mellan arbetstid och fritid kan för många yrkesgrupper bli mera flytande. Det ger större frihet i planeringen av det dagliga arbetet, men kan också innebära en stressframkallande gränslöshet. Kommunen behöver sannolikt adressera dessa frågor utifrån olika perspektiv. Det kan komma att handla om arbetsmiljöaspekter, kommunikationsvägar och behov av kompetensutveckling. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, s.k. Big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer alltmer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Big data finner mönster i datamängderna och i världen, som på gott och ont låter oss agera utan omvägen via förståelse av orsak och verkan. 8 - Många system som genrerar data - Hypergene - Rätt data in? - Arbeta med hur vi tar fram och använder oss av faktabaserade underlag - Användarvänliga system och lathundar för att få rätt data in i systemen - Analys blir allt mer viktigt I kommunen finns över 100 datasystem som på ett eller annat vis generar data. Data från systemen används på olika sätt. En del data lämnas vidare upp till nationell nivå, där datan utgör underlag i till exempel Öppna Jämförelser och Kommunens kvalitet i korthet. Annan data används som information i det dagliga arbetet. Det är viktigt att den grundinformation som matas in i våra system är rätt, eftersom beslut fattas utifrån den. 8 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014. 10
Arbetet med att utveckla våra beslutstödssystem kommer att fortsätta under perioden. Det kommer att bli allt mera nödvändigt att hitta lösningar som innebär att chefers beslutsstöd kan hanteras i ett eller väldigt få system för att IT ska kunna uppfattas som just stöd och inte som ett arbetsmiljöproblem. Tjänster dyrare och varor billigare Att producera standardiserade varor har blivit billigare vilket har lett till en ökad produktivitet. Detta förklaras bland annat av att en stor del av produktionen har flyttat till länder i Ostasien. Tjänstesektorn däremot, har inte ökat sin produktion i samma takt, vilket innebär att tjänster har blivit dyrare i relation till varorna. Tillväxt, som en följd av ökad varuproduktion, genererar bara till viss del mer reala resurser i den offentliga sektorn. Om lönerna ökar lika mycket lika mycket i den offentliga sektorn som i den privata, leder tillväxten bara delvis till mer reala resurser i den offentliga sektorn. Problemet är att välfärdstjänsterna måste följa den standardutveckling som sker i samhället, vilket får till följd att det blir svårt att finansiera den offentliga välfärden. 9 - Problem med finansiering - Löneläget i kommunerna halkar efter - Kräver högre kvalitet - Lean, Sex sigma, ständiga förbättringar m.fl. metoder som ett sätt att skapa mer effektiva processer - Tekniken behöver användas det förutsätter andra kompetenser - Utnyttja teknikens möjligheter - Krävs stödspecialister - professionalisering Den kommunala sektorn kommer liksom andra aktörer på arbetsmarknaden att vara i behov alltmer kvalificerad och specialiserad kompetens. Det kommer långsiktigt att öka lönekostnaderna för de anställda samtidigt som det ställer krav på den kommunala organisationen att hämta hem effektiviseringsvinster. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som till exempel religion, släkt och hemort har försvagats. Men behovet av principer för gemensamt och eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt för varje människa. Konsumtionen har därför blivit ett sätt att utforska och visa vilka vi är och med vilka andra vi vill höra samman. Vi konsumerar och använder statussymboler för att visa vilken grupp vi tillhör. Kapitalvaror som bilen, klockan eller 9 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2, 2014 11
väskan har delvis förlorat sitt värde som statussymboler. Vi söker istället upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor. Förr var det lättare att köpa sig status och bekräftelse. God ekonomi är förvisso fortfarande viktigt för att förmedla bilden av att vara en lyckad person. Men förutom pengar behövs nu också tid. Identiteten är minst lika viktig för kommunerna. Ett starkt varumärke kan locka till sig såväl företag som befolkning. 10 - Image, identitetsskapande - Employer branding/ Arbetsgivarmärke - Vi måste våga välja bort för att stärka identiteten - Kunddriven utveckling - Inkludering brobyggare - Interkulturalitet Det finns många begrepp och upplevelser som hänger ihop med Alingsås kommun som varumärke. Vissa kommunicerar vi själva medvetet, andra skapar våra medborgare när de pratar om kommunen och vår service via olika sociala medier. Kultur, kulturmiljö, upplevelser och fritidsutbud blir allt viktigare för att skapa en positiv image och attraktivitet. Delar av arbetskraften kommer att uppfatta närhet mellan arbete och fritidsliv som en viktig faktor när man väljer yrke och arbetsgivare. Samhällsutveckling och hållbar utveckling kommer att tilltala andra. Att utveckla ett arbetsgivarekoncept som ger balans mellan intressanta arbetsuppgifter och tid för att kunna tillvarata sin fritid kan vara ett exempel på anpassning till tendensen. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppmärksammat att kommuner som har ett lokalt näringsliv som engagerar sig lite utöver det som kan förväntas av dem, uppnår att gott lokalt företagsklimat ofta förenat med sysselsättningstillväxt och förbättrad befolkningsutveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. De är därmed beroende av en god kompetensförsörjning. Det handlar dels om direkta åtgärder i form av till exempel skräddarsydda utbildningar, dels om att med en god offentlig och privat service få fler människor att vilja bo på orten. En annan närliggande trend är att kommunerna i allt större utsträckning samverkar med civilsamhället genom köp eller avtal. 11 - Delar av samma varumärke Alingsås - Kommunens hemtjänst består av många små företagare - Initiativ till sociala företag 10 Källa: Ibid. 11 Källa: Vägval för framtiden, SKL rapport nr. 2 12
- Viktigt att bygga identiteten - Kommunens bolag katalysator - Fokusera på det lokala konstellationer som driver varandra - Kompetensförsörjning Kommunen behöver hitta långsiktiga modeller för att säkerställa organisationens kompetens för att möta ett mera aktivt näringsliv. Ett livaktigt lokalt näringsliv bidrar till tillgången på arbetskraft i närområdet. Ökad global sårbarhet Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta till exempel innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar. Det kan också innebära långa perioder av torka med risk för bränder. Allt färre kommuner kan räkna med stabilt snörika vintrar. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. 12 Tecken på att vi ser trenden: - Beroende av IT-system - Översvämningar, bränder - Svininfluensa, Ebola Hur kan vi hantera trenden: - Ökad krismedvetenhet och hantering av såväl fysiska som sociala risker. Klimatförändringarna gör sig tydliga även i Alingsås. Under sommaren 2014 har det kommit stora skyfall, vilket har varit en utmaning för kommunens VA-avdelning, dels med akututryckningar, dels med ersättningskrav från medborgare. Men det är inte bara överhängande risk för stora regnmängder i kommunen; även stormar, extremt kalla vintrar eller bränder kan inträffa. Att arbeta förebyggande och vidta åtgärder för att säkerställa väsentliga samhällsfunktioner vid extrema väderförhållanden är nödvändigt. 12 Källa: Ibid 13