Mobilnyckelprojekt i hemtjänsten, hemsjukvården och trygghetsjouren i Linnéstaden

Mobilnyckelprojekt i hemtjänsten, hemsjukvården och trygghetsjouren i Linnéstaden Göteborg, mars 2010 Maritha Myhrborg, Trygghetsjouren Elna Hansson, Senior Göteborg 1

2

Innehåll Sammanfattning. 5 1. Bakgrund... 6 1.1 Syfte 6 1.2 Målskrivningar 6 1.3 Projektorganisation. 7 1.4 Finansiering 8 2. Genomförande och metod 8 2.1 Val av Phoniro Lock System.. 8 2.2 Insamling av information 9 2.3 Test i Linnéstaden.10 2.3.1 Omfattning och urval. 10 2.3.2 Information och utbildning till personal, omsorgstagare och fastighetsägare...11 2.3.3 Installationer...12 2.3.4 Mätning av nyckelhanteringstid, kvalitativa intervjuer med personalen samt enkäter till omsorgstagarna. 12 3. Resultat 13 3.1 Resultatmål 13 3.1.1 Omfattning och urval..13 3.1.2 Information och utbildning till personal, omsorgstagare och fastighetsägare.13 3.1.3 Installationer...14 3.1.4 Personalens synpunkter..14 3.1.5 Omsorgstagarnas upplevelser 15 3.1.6 Testresultatet ur verksamhetsperspektiv.15 3.1.7 Kostnader och tidsbesparingar 17 3.2 Effektmål 19 3.3 Resultatuppställning ur fyra perspektiv.19 4. Diskussion 21 4.1. Reflektioner och slutsatser 21 4.2 Fortsatt arbete.23 3

Bilagor 1. Projektbeskrivning 2. Phoniro Lock. Öppning och låsning av ytterdörr med mobiltelefon i hemtjänst. Halmstad september 2007 3. Uppföljande tidmätning. Hemtjänsten i Vara kommun. Oktober 2007 4. En utvärdering av vårdtagarnas synpunkter på personallåset i Limhamn/Bunkeflo. Malmö 2008 5. Utvärdering av nytt låssystem hemtjänsten Bunkeflo/Tygelsjö. Malmö oktober 2008 6. Anteckningar från besök i Vara 7. Information till omsorgstagaren 8. Samtycke från omsorgstagaren 9. Information till fastighetsägarna 10. Enkät till omsorgstagaren om mobilnyckel 11. Tidmätning och intervjuer med anställda på hemtjänsten Linnéstaden Göteborg. Oktober november 2009 12. Utvärdering testprojekt mobilnycklar. Hemtjänsten Linnéstaden Göteborg Februari - mars 2010 4

Sammanfattning Denna rapport är framtagen inom projektet Design och Teknik för självständigt boende. Projektet syftade till att undersöka hur staden, genom nyckelfria låslösningar, kan kvalitetssäkra och kostnadseffektivisera nyckelhanteringen inom stadens hemtjänst, hemsjukvård och trygghetsjour. Phoniro Lock System är det system för nyckelfri låsöppning som projektet testat. Projektet startade med referensgruppsmöte i november 2008 och avslutas med denna rapport. Göteborgs Stad kommunstyrelse beslutade i september 2009, enligt förslag från S, MP och V, att ge stadskansliet i uppdrag att utreda frågan om nyckellös hemtjänst samt att utreda kostnaderna för ett eventuellt införande av nyckellös hemtjänst. Omsorgstagare med bistånd enligt både SoL och HSL och med många dagliga, planerade och oplanerade besök, prioriterades. Personal i hemtjänsten och hemsjukvården svarade tillsammans för urvalet. Under projektets gång har sammanlagt 38 omsorgstagare varit aktuella för information och installation. Projektet kom slutligen att omfatta 27 omsorgstagare som fick mobilnyckeln monterad på dörren. Projektet omfattade även installation av elektroniska entréportlås. Antal användare inom hemtjänsten var ca 40 personal, inom hemsjukvården 3 stycken samt på trygghetsjouren 6 stycken. Installationen av mobilnyckeln visade sig mer komplicerad och tidskrävande än planerat. Det finns många fler låstyper i lägenhetsdörrarna än vad genomförd inventering visade. För att mobilnyckeln skulle fungera har låsbyten, helt eller delvis, skett hos sju omsorgstagare. Personal, omsorgstagare och fastighetsägare har informerats vid personliga hembesök, vid möten och även skriftlig information har lämnats ut. Samtliga användare har utbildats i system och handhavande. Enligt en utförd enkätundersökning ökade tryggheten hos 40 % av omsorgstagarna medan 47 % inte upplevde ökad trygghet. Intervjuer med personal vid hemtjänsten visar att det finns en rad positiva effekter av systemet som de anställda upptäckt. Flera tror att det kommer att spara tid vid larm, spara tid genom att slippa vänta på sin kollega vid dubbelgång och man tror att det kommer att bli lättare att hjälpa och avlasta sina kollegor. Majoriteten av de intervjuade vill att systemet installeras fullt ut hos alla omsorgstagare under förutsättning att det blir lättare att hantera programmet i mobilen. Programmet i mobilen upplevs som krångligt och det krävs många steg och knapptryckningar innan dörren låses upp. Alla intervjuade bär med sig nycklar som en form av back up eftersom mobilnyckeln inte alltid fungerar. Administrativa systemet upplevs som lätt att använda. En ekonomisk uppskattning i projektet visar att installation och drift av nyckelfria låslösningar år 1 kostar ca 2800 kr/lghdörr. År 2 är kostnaden ca 40 % lägre. I siffran ingår inte nyckelfri låslösning på entréport. Tidsbesparingar avseende nyckelhanteringen har inte kunnat mätas på ett tillförlitligt sätt men tillsammans med övriga kommuners utvärderingar, Halmstad, Vara och Malmö, är det rimligt att anta en tidsbesparing på ca 2 %. För att införande av nyckelfria låssystem skall få ekonomisk effekt bör systemet troligtvis kompletteras med ytterligare funktionalitet som t ex registrering av insats, schemaläggning m.m. och att dessa funktionaliteter är kompatibla med Treserva, it-stödet inom välfärdsområdena som Göteborgs stad använder. 5

1. Bakgrund Inom hemtjänsten, hemsjukvård och trygghetsjour är hanteringen av nycklar till omsorgstagarnas hem en återkommande osäkerhetsfaktor. Nyckelhanteringen skapar press och stress för personalen genom att det är många nycklar att hålla reda på. Det tar tid för personalen att hämta och lämna nycklar, särskilt i samband med larm, och det händer att nycklar tappas bort. Förvaltningen ansvarar för många omsorgstagares nycklar och hanteringen fodrar många säkerhetsskåp. I samband med larm, då man först måste åka och hämta nycklar, orsakar nyckelhanteringen att det tar längre tid att komma fram till omsorgstagaren och förlängd resväg innebär också fler körda mil. Det är en relativt hög personalomsättning inom hemtjänsten vilket också ökar osäkerheten kring nyckelhanteringen. Göteborgs Stad kommunstyrelse beslutade i september 2009, enligt förslag från S, MP och V att ge stadskansliet i uppdrag att utreda frågan om nyckellös hemtjänst samt att utreda kostnaderna för ett eventuellt införande av nyckellös hemtjänst. 1.1 Syfte Projektet syftade till att undersöka hur staden, genom nyckelfria låslösningar, kan kvalitetssäkra och kostnadseffektivisera nyckelhanteringen inom stadens hemtjänst, hemsjukvård och trygghetsjour. Följande frågor ställdes i projektbeskrivningen, se bilaga 1. Vilka fler låslösningar finns på marknaden än Phoniro? Vilka är fördelarna med nyckelfria lås? Vilka är nackdelarna med nyckelfria lås? Vad kostar det? Hur kostnadseffektiva är nyckelfria lås? Hur informera till egna personalen? Hur marknadsföra/informera om nyckelfria lås till omsorgstagare /anhöriga? Vad skall det kallas? personallås? mobillås? trygghetslås? 1.2 Målskrivningar I projektbeskrivningen beskrivs vad som skall genomföras i projektet, resultatmål, samt en beskrivning av förmodade mål på lång sikt, effektmål. I projektet skall nedanstående genomföras Test med 50 elektroniska lås i Linnéstaden som ersättning för traditionell nyckelhantering. Dokumentera erfarenheter av införandet. Fastslå kriterier för val av omsorgstagare. Utröna hur information och presentation av systemet skall ske för omsorgstagare och övriga berörda. Undersöka behov av utbildning för personalen Dokumentera omsorgstagarnas respons på låset Bedöma hur tekniken fungerar Undersöka om systemet medför tidsbesparingar 6

Förmodade effektmål är: Minskad stress för personalen slipper att leta nycklar Minskad miljöbelastning - bilarna kör färre antal km/år Inga kostnader för låsbyten - inga borttappade nycklar Ökad säkerhet/låstrygghet både för brukare och personal inga fysiska nycklar hanteras/tappas bort, enbart behörig personal kan öppna Mer tid till brukarna nyckelhanteringen tar tid. Ökad säkerhet för personalen när alla har mobiltelefon möjliggörs snabb kontakt med polis/trygghetsjour/andra kollegor vid utsatta eller svårbedömda situationer 1.3 Projektorganisation Utskott för Design och Teknik Referensgrupp Projektgrupp Superanvändargrupp Projektet startade november 2008 då första referensgruppsmötet hölls. Projektledare är Maritha Myhrborg, chef för Trygghetsjouren i Göteborg. Projektgruppen bemannades med följande representanter: Elna Hansson, projektledare Design och Teknik, Senior Göteborg, Lotta Liffner, områdeschef för äldreomsorgen i Linnéstaden Maria Olsson, enhetschef hemtjänsten i Linnéstaden Shahin Koshnood, områdeschef, hälso- och sjukvården i Linnéstaden Som projektets styrgrupp har referensgruppen fungerat. Referensgruppen har haft följande bemanning: Kerstin Karlsson/Agneta Klingberg, chef/tf chef för Senior Göteborg Gunnel Mårtensson, planeringsledare välfärd- och utbildning Nils-Gunnar Främberg, verksamhetschef äldreomsorgen i Linnéstaden Ronald Caous, systemansvarig, välfärd- och utbildning, närvarande vid två möten Gruppen har träffats nio gånger. Projektet är ett delprojekt under projektet Design och Teknik för självständigt boende och projektet har därför också löpande redovisats till utskottet för Design och Teknik samt till ledningsgrupp Senior Göteborg. Superanvändarna har hanterat det administrativa programmet. Gruppen består av: Helen Andersson, samordnare hemtjänsten Linnéstaden Lise-Lotte Ackzén, tekniker trygghetsjouren Linnéstaden 7

Helene Garzell, tekniker trygghetsjouren Linnéstaden. Trygghetsjourens tekniker har ansvarat för installationerna av kåpan hos omsorgstagarna. 1.4 Finansiering Inom ramen för det övergripande projektet Design och Teknik för självständigt boende har projektet finansierats av Senior Göteborg samt under 2009 även av Hjälpmedelsinstitutet. 2. Genomförande och metod 2.1 Val av Phoniro Lock System Phoniro Lock System är det system för nyckelfri låsöppning som projektet provat. För projektledningen var vid projektstart Phoniro Lock System det enda kända systemet som öppnar lägenhetsdörrar utan att det krävs byte av lås. Byte av lås i lägenhetsdörrar är i sammanhanget kostbart. Byte av lås innebär också att kontakter med fastighetsägare behöver hanteras. Det fordrar fastighetsägares engagemang och godkännande med påföljande administration och faktisk hantering av överblivna lås. Andra system undersöktes men befanns vara i ett utvecklingsstadium och krävde byte av hela låset i ytterdörr och var därmed inte lämpliga i projektet. Phoniro Lock System är Phoniro Admin den administrativa programvaran. Phoniro Lock Base (PLB) är en lös installation, en kåpa, som monteras över befintligt vred på insidan av ytterdörren. Kåpan kopplas till personalens mobiltelefon. När personalen knackar på omsorgstagarens ytterdörr aktiveras batteriet i kåpan. Med blåtandsteknik mellan mobiltelefonen och kåpan på omsorgstagarens dörr öppnas dörren automatiskt. Mobilen behöver inte ha täckning för att kunna användas som nyckel eftersom överföringen sker via blåtandsteknik. Hemtjänstens grupplokal med Phoniro Admin programvara De digitala nycklarna fung Personal öppnar omsorgstagarens dörr med Phoniro phone i mobilen Omsorgstagare med Phoniro Lock Base på insidan av dörren 8

De digitala nycklarna fungerar endast ihop med en godkänd mobiltelefon och personalen har personlig inloggning i mobilen för ökad säkerhet. Den digitala nyckeln går inte att kopiera och mobilen kan spärras om den kommer bort. När personalen använder mobilnyckeln registrerades deras namn samt tid och datum för besöket i systemet. Med Phoniro Admin kan man också skriva ut olika typer av rapporter för uppföljning. Omsorgstagaren och anhöriga använder sina vanliga nycklar till ytterdörren precis som tidigare. Kåpan syns inte på utsidan av dörren. Kåpan gör ingen åverkan på dörren och kan bytas från en vårdtagare till en annan. Låset är batteridrivet. Batteriet har en beräknad livslängd på fem år. 2.2 Insamling av information Under våren 2009 samlade projektet information från olika kommuner som drev eller hade drivit projekt med Phoniro Lock System. Skriftliga rapporter inhämtades från tre kommuner Halmstad, Vara och Malmö, se bilaga 2-5. Projektledningen försökte få till stånd ett studiebesök till Halmstad eftersom det var den kommun som använt Phoniro Lock System längst. Detta visade sig inte möjligt utan istället kom delar av referens- och projektgrupp att besöka Vara kommun för att få ökad kunskap om Phoniro systemet i verkligt bruk, se besöksanteckningar bilaga 6. Ytterligare information om Phoniro Lock System söktes via nätet och rundringning till sammanlagt nio kommuner under februari 2009. Sammanfattningsvis framkom följande: Det finns inte någon kommun som har lång erfarenhet av Phoniro Lock System. På www.phoniro.se kunde man läsa att Vara kommun upphandlade november 2006, Grums upphandlade oktober 2007 och Halmstad november 2007. Resterande 14 kommuner har upphandlat under 2008. Majoriteten av kommunerna ligger norrut, där avstånden är långa och antalet körda mil kan minska betydligt och med långa avstånd uppstår också en tydligare tidsbesparing. Fem av de nio kommuner som projektet haft telefonkontakt med driver testprojekt. De som nyligen har startat är: Hässelby och Vällingby som båda startade i november/december 2008, Östersund och Gävle som startade i februari 2009 och Lund med start i mars 2009. Grums införde i oktober 2007 Phoniro Lock System. I Oskarshamn finns sedan i mars 2008 samma system men endast för nattpatrullens omsorgstagare. I Uppsala kommun infördes systemet i januari 2009 efter en stor upphandling. Få kommuner har gjort egna tidsstudier. Istället refereras till rapporten från Halmstad, bilaga 2. Utöver Halmstad har Malmö och Vara gjort egna tidsstudier. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i december 2008 att avsluta testprojektet och fortsätta att följa den tekniska utvecklingen inom området. Beslut om att införa systemet rekommenderades inte i slutrapporten. I utvärderingen från testprojektet i Malmö kan man läsa att tiden som ägnas åt nyckelhantering inte har minskat i någon större utsträckning. Däremot anges att både personal och vårdtagare upplevt ökad trygghet med systemet samt att personalens arbete blivit mer flexibelt. 9

Licenskostnaden, hård- och mjukvara, varierar allt från 150 kr/enhet till 240 kr/enhet. Största upphandlingen har Uppsala gjort. Bakgrunden ligger i att kommunen behövde ett tids- och insatsregistreringssystem eftersom kommunen from 1 jan 2009 tillämpar lagen om valfrihet fullt ut. 2.3 Test i Linnéstaden Referensgruppen beslutade att ett test skulle genomföras i ett geografiskt avgränsat hemtjänstdistrikt, Annedal, i Linnéstaden. Även andra stadsdelar övervägdes, t.ex. stadsdelar med stora avstånd till omsorgstagarna. Trygghetsjourens tillhörighet till Linnéstaden hade betydelse för valet av testområde. Projektledningen var medveten om att det kunde bli svårt att visa på en tidsvinst med nyckelhanteringen i ett innerstadsområde. Just ur den aspekten var därför Linnéstaden intressant som testområde. Testområdet Linnéstaden skulle även ge tydligare erfarenheter av vilka krav som stadsbebyggelse av innerstadskaraktär sätter på systemet. Inför att personal och omsorgstagare skulle informeras var det viktigt att fastslå hur testprojektet skulle benämna systemet. I Halmstad, Vara och Malmö kallade man systemet personallås. Referensgruppen beslutade att projektet skulle arbeta med systemet under benämningen mobilnycklar. 2.3.1 Omfattning och urval Målsättningen var att installera mobilnycklar hos 50 omsorgstagare över 65 år med biståndsbeslut enligt SoL och eller HSL samt med många planerade och oplanerade besök. Omsorgstagare med bistånd enligt både SoL och HSL och med många dagliga, planerade och oplanerade besök, prioriterades. Val av omsorgstagare som skulle medverka i projektet gjordes av hemtjänsten i samråd med hemsjukvården. Strax innan arbetet med att sluta avtal med återförsäljaren började, framkom från hemtjänsten i Linnéstaden att majoriteten av entréportarna i Annedal är låsta och kräver antingen nyckel eller kod eller tag för att öppnas. Nycklar, koder eller tags till entréportar hämtas också i hemtjänstlokalen på morgonen och växlas mellan personalen under dygnet precis på samma sätt som man gör med omsorgstagarnas dörrnycklar. Eftersom projektets avsikt var att pröva hur hemtjänsten skulle kunna komma från traditionell nyckelhantering och kunna göra en mätning av nyckelhanteringstiden, beslutade projektledningen att nyckelfria dörröppnare på entréportar också skulle ingå i projektet. Elektroniska installationer på entréportar benämns i rapporten main entrance (ME). Projektet kom slutligen att omfatta 24 st ME-installationer kombinerade med 27 st. Phoniro Lock Base-installationer hos lika många omsorgstagare. Avtal med återförsäljare av systemet slöts i slutet av september 2009 då bl.a. otydligheter med entréportar och ME installationer klarnat. Antal användare inom hemtjänsten var ca 40 personal, inom hemsjukvården 3 stycken samt på trygghetsjouren 6 stycken. 10

2.3.2 Information och utbildning till personal, omsorgstagare och fastighetsägare Enhetschefen för hemtjänsten informerade personalen löpande om testprojektets syfte och målsättning. Projektledaren medverkade i mitten av oktober på arbetsplatsträff på hemtjänsten i Linnéstaden för att ytterligare informera, visa tidplan, bjuda in till utbildning samt i övrigt svara på frågor. Enhetschefen för hemsjukvården informerade sin personal och utsåg därefter en kontaktperson för berörda sjuksköterskor som representant i projektet. Chefen för trygghetsjouren informerade berörd personal på trygghetsjouren. Återförsäljaren genomförde, enligt avtal, en tvådagars utbildning för samtliga användare och superanvändare. Användarna hade en heldags utbildning uppdelad på två eftermiddagar. Superanvändarna hade utbildning under två förmiddagar samt under ett kvällspass. Utbildningen innehöll introduktion till Phoniro Lock Systemet, installation av programvaran på mobiltelefonerna, genomgång av handhavande och praktiska övningar på att öppna och låsa upp med mobilerna. Kvällspasset genomfördes tillsammans med superanvändarna och innehöll bland annat montering av första kåpan hos en av omsorgstagarna. För att öka möjligheterna till praktisk övning monterades även en övningskåpa i hemtjänstlokalen. Vid utbildningstillfället installerades även Phoniro Admin programvara på datorer hos trygghetsjouren och hemtjänsten. Information till omsorgstagarna genomfördes av samordnaren i hemtjänsten tillsammans med teknikern från trygghetsjouren. Samtidigt som samordnaren informerade omsorgstagaren kunde teknikern inventera låset i lägenhetsdörren och avgöra huruvida det var en enkel installation eller om det krävdes låssmed vid installationstillfället. Inventeringen kunde resultera i att omsorgstagaren avböjde att vara med i projektet pga. att man inte ville byta lås i dörren eller att projektet avförde omsorgstagaren från projektet då kostnaden för låsbyte bedömdes högt alternativt att fastighetsägaren hade synpunkter på låsbyte och återställande. Samordnaren har bedömt i vilka fall som informationstillfället och samtycke också krävt medverkan från anhöriga, t.ex. vid demensdiagnos. Samordnaren överlämnade skriftlig information, se bilaga 7. Omsorgstagarna har skriftligen samtyckt till installation, se bilaga 8. Parallellt med att samordnare och tekniker besökte omsorgstagarna informerades aktuella fastighetsägare om projektet. Sammanlagt har sexton fastighetsägare kontaktats och gett sitt godkännande till projektet och installation av ME, se bilaga 9. Berörda fastighetsägare var utöver Medichus, Bostadsbolaget, tre villaägare, åtta bostadsrättsföreningar samt tre privata fastighetsägare; Stena, Rosén och Diligentia. Under hösten anordnades två informationsträffar för fastighetsägare på Trygghetsjouren. Flertalet, huvudsakligen bostadsrättsföreningarna, har dock kontaktats via telefon och mejl. Kontaktad ordförande/ledamot har oftast velat ha ett styrelsemöte innan godkännande har lämnats. Samtliga fastighetsägare har ställt sig positiva till projektet och dess innehåll. Installationer av ME har skett i 23 entréportar samt i en lägenhetsdörr. Information om testprojektet presenterades också på Linnéstadens hemsida i samband med att installationerna hos omsorgstagarna startade. 11

2.3.3 Installationer Inför installation av kåpan, mobilnyckeln, hos omsorgstagarna inventerades befintliga lås av hemtjänstpersonal. Låsen skulle klassas i olika låstyper i syfte att utröna om någon låstyp behövde bytas. Efter det att omsorgstagaren informerats och gett sitt samtycke enligt ovan avtalade teknikern från trygghetsjouren tid med omsorgstagaren för installation. Installationerna påbörjades i november 2009 och var i stort sett utförda vid årsskiftet 2009/2010. I de fall befintliga lås inte kunde hanteras ihop med kåpan tillkallades låssmed för att byta lås. Inför detta inhämtades muntliga godkännanden från såväl fastighetsägare som omsorgstagare. I en del fall krävde fastighetsägaren återställande till ursprungligt lås vid lägenhetskontraktets upphörande. Låssmeden har varit involverad i hälften av alla installationer. Låsbyten helt eller delvis har varit nödvändiga i sju fall. Hos samtliga omsorgstagare i projektet utom de tre villaägarna behövde mobilnyckeln kompletteras med en ME. När samtycke inkommit från fastighetsägare kontaktades elektriker antingen av projektet eller av resp. fastighetsägare för installation av ME. Teknikern på trygghetsjouren kopplade i det administrativa systemet ihop rätt adress till resp. ME-installation. Teknikern lämnade ut hårdvaran/styrboxen till elektrikern som därefter kunde montera ME enheten på respektive adress. Testområdet är i vissa delar bebyggt med stora sammanbyggda bostadshus där ingång till omsorgstagare kan ske såväl från gården som via port mot gatan. Därför fordrades i fyra fall installation av ME-enheter på två ingångar; en från gatan och en från gården, till samma adress. 2.3.4 Mätning av nyckelhanteringstid, kvalitativa intervjuer med personalen samt enkäter till omsorgstagarna. För att kunna beräkna kostnadseffektivitet bedömdes en minskad nyckelhanteringstid vara en viktig faktor att undersöka. Rapporten från Halmstads visade på en generell halvering av nyckelhanteringstiden från 6 % till 3 %. I Malmö visade utredningen på en mera marginell minskning och i Vara sjönk nyckelhanteringstiden från 5 % till 3 %. Projektet gjorde antagandet att även i storstadsbebyggelse borde nyckelhanteringstiden minska men troligen inte i samma utsträckning som i en landsbygdskommun som Vara eller mindre kommun som Halmstad. Personalens upplevelser av flexibilitet, lättare att kunna hjälpa varandra, säkerhet och kvalité var också viktigt att undersöka eftersom dessa faktorer troligen inverkar på effektivitet och kostnader i ett bredare perspektiv. För att få en bild av omsorgstagarnas upplevelser av mobilnyckeln ställde projektgruppen samman en enkät till medverkande, se bilaga 10. Enkäten fokuserade på omsorgstagarnas upplevelser av trygghet, säkerhet och snabb hjälp vid larm samt om man ville fortsätta med mobilnyckeln eller ej. Axánd Konsult AB har på uppdrag genomfört tidmätning, kvalitativa intervjuer med personalen samt bearbetning av enkät till omsorgstagarna, se rapporter bilaga 11-12. 12

3. Resultat 3.1 Resultatmål Projektet skulle testa nyckelfri låshantering hos 50 omsorgstagare i Linnéstaden. Projektet skulle vidare dokumentera hur installationer och införande av systemet fungerat. Personalens behov av utbildningen skulle utrönas. Likaså skulle personalen och omsorgstagarnas upplevelser av systemet dokumenteras. Projektet skulle också undersöka hur personal, omsorgstagare och övriga intressenter t.ex. fastighetsägare skulle informeras om projektet och systemet. Vidare skulle projektet undersöka hur tekniken fungerat och få en uppfattning om eventuella teknikmissöden. För att kunna bedöma kostnadseffektivitet skulle projektet även ge svar på om systemet inneburit tidsbesparingar. 3.1.1 Omfattning och urval Majoriteten av entréportarna i testområdet är låsta. För att kunna pröva nyckelfri dörröppning hela vägen till omsorgstagaren och för att kunna mäta nyckelhanteringstiden, kom projektet att omfatta även ME-installationer på entréportar. Därför kom projektet att omfatta 27 stycken installationer av låskåpa och 23 stycken MEinstallationer samt ytterligare en ME-installation i en lägenhetsdörr. Omsorgstagare med bistånd enligt både SoL och HSL och med många planerade och oplanerade besök prioriterades i projektet. Under projektets gång har sammanlagt 38 omsorgstagare varit aktuella för information och installation. Av dessa har 10 stycken inte lämnat samtycke till installation och en omsorgstagare har avlidit. 3.1.2 Information och utbildning till personal, omsorgstagare och fastighetsägare Personalen informerades under hösten av enhetschef och av projektledare. Majoriteten av de anställda verkade positiva till medverkan i projektet. En tvådagars utbildning genomfördes för samtliga användare. Uppföljande utbildningstillfälle efterfrågades inte och var heller inte inplanerat. Samordnaren på hemtjänsten gjorde hembesök hos omsorgstagarna för att ge information och få in samtycke. Efter hand fann projektet att bästa sättet att informera omsorgstagaren var att samordnaren i hemtjänsten, eller den som samordnaren med kännedom om respektive omsorgstagare utsåg, tillsammans med tekniker från trygghetsjouren gjorde första hembesöket. På så sätt kunde man på ett tidigt stadium avgöra om installationen krävde låsbyte eller annan åtgärd av låssmed. Tre av omsorgstagarna avböjde medverkan pga. att man inte ville byta lås i dörren. Enligt utvärderingen som utfördes av Axánd upplevde 60 % av omsorgstagarna att de fått tillräcklig information. Fastighetsägarna inbjöds till informationsträffar på trygghetsjouren. Projektet i sin helhet presenterades och representant från återförsäljaren fanns på plats för att informera och svara på frågor. Flertalet bostadsrättsföreningar har kontaktats via telefon och mejl. Sammantaget har 16 fastighetsägare varit involverade. I det fall bostadsrättsföreningar 13

varit fastighetsägare har det varit svårt att få fram uppgift om formella firmatecknare. Samtliga fastighetsägare har varit positiva till projektet och ME-installationer. 3.1.3 Installationer Installationen av mobilnyckeln, visade sig mer komplicerad och tidskrävande än beräknat. Det finns många fler låstyper i lägenhetsdörrarna än vad inventeringen visade. Av 27 installationer krävdes låsbyten på fem dörrar och på ytterligare sex dörrar krävdes åtgärder av låssmed för att få kåpan på plats och fungerande. ME installationerna löpte tidsmässigt bra men också här fanns en del svårigheter med långa ledningsdragningar för elförsörjning. Under projekttiden framkom också att mer än en ME enhet kan behövas per adress. Detta då personal från hemtjänst, hemsjukvården och trygghetsjouren använder sig av olika ingångar till omsorgstagarna. Några frågeställningar om säkerhetsklassning på lås uppmärksammades i samband med låsbyten i lägenhetsdörrar; Omsorgstagare har säkerhetsklass 3 på befintligt lås. Skall staden ersätta med samma säkerhetsklass eller kan ersättning ske med lägre säkerhetsklassat lås? I allmännyttans fastigheter som är försäkrade hos Göta Lejon, krävs t.ex. endast klass 1. Projektet har valt att nytt lås skall hålla samma säkerhetsklassning som det lås som bytes ut. En annan erfarenhet är att varje installation är nästintill individuell då man rör sig i äldre stadsmiljöer med flera fastighetsägare och där låsbyten inte nödvändigtvis skett samordnat över tiden. 3.1.4 Personalens synpunkter Intervjuundersökningen visar att de anställda på hemtjänsten i Linnéstaden upplever att systemet med mobilnycklarna är krångligt att använda och att det är tidskrävande att använda systemet. Alla intervjuade bär med sig nycklar som en form av back-up eftersom det händer att mobilnyckeln inte fungerar. En del verkar även använda traditionella nycklar till vårdtagare med det nya låset installerat. Att döma av intervjuerna har flera anställda inte riktigt gett systemet en chans. Här skall dock vägas in att installationerna har varit alltför spridda och få för att de anställda ska ha kunnat pröva systemet fullt ut. Dessutom har två system, traditionella nycklar och mobilnycklar, hanterats samtidigt vilket troligen påverkat de anställdas helhetsintryck av systemet. Någon intervjuad tycker inte att systemet har förändrat arbetssituation mer än så till vida att man behöver hålla reda på vilka vårdtagare som har mobilnyckel och vilka som inte har det. Ytterligare en anställd berättar att hon tycker att det tar längre tid att ta sig in hos vårdtagarna, och att det händer att vårdtagarna blir förvirrade vad gäller om dörren verkligen har blivit låst. Intervjuer med personal vid hemtjänsten visar även att det finns en rad positiva effekter av systemet som de anställda upptäckt. Flera tror att det kommer att spara tid vid larm, man upplever att man kommer att kunna spara tid genom att slippa vänta på sin kollega vid dubbelgång och man tror att det kommer att bli lättare att hjälpa och avlasta sina kollegor. Majoriteten av de intervjuade vill att systemet installeras fullt ut hos alla omsorgstagare, under förutsättning att det blir lättare att hantera programmet i mobilen. Några av de intervjuade påpekade att systemet har sina fördelar vad gäller påverkan på arbetssituationen. En person hade glömt att ta med nyckel till vårdtagaren vid ett tillfälle 14

och kunde då ta sig in i alla fall. En person upplever att det är skönt att kunna visa hur lång tid man spenderat hos en given vårdtagare. Drygt hälften av de intervjuade svarar att deras stressituation inte har förändrats alls till följd av införandet systemet. Av hemsjukvårdens personal har tre sjuksköterskor använt mobilnycklar med positiva resultat. För närvarande fungerar det så att hemsjukvården inte har nycklar till alla patienter. Det vanliga är då att personal från hemsjukvården lånar den nyckel som lämnats till hemtjänsten eller trygghetsjouren. Detta innebär att personal från hemsjukvården måste överenskomma med personal från hemtjänsten om att låna nyckel och planera per telefon när hembesök kan ske och kanske ändå få vänta in nyckeln från personal vid hemtjänsten då den personalen är försenad i sitt arbete. Med mobilnyckel kommer sjuksköterskorna mycket snabbare in till patienterna och upplever därför mobilnycklarna positivt. Hemsjukvården tycker att mobilnyckeln är smidig. Användarvänligheten är god men man upplever också att det krävs många knapptryckningar vid inloggning. Mobilnycklarna upplevs som en förenkling i arbetet men det skulle vara ännu bättre om alla omsorgstagare/patienter hade systemet installerat. Trygghetsjourens nattpersonal, sex personer, har använt mobilnyckeln vid planerade besök hos två omsorgstagare. Personalen upplever att systemet fungerat bra men några tycker att programmet i mobilen kräver många knapptryckningar. Personalen har inte haft problem med att mobilnyckeln inte fungerat men har ändå av vana och rädsla för att inte våga chansa hämtat omsorgstagarnas fysiska nycklar. Vid ett larmtillfälle kunde personalen åka direkt till omsorgstagaren som hade larmat. Utan mobilnyckeln hade personalen varit tvungen att först åka och hämta nyckel på trygghetsjouren. 3.1.5 Omsorgstagarnas upplevelser Omsorgstagarna är i huvudsak positivt inställda till mobilnycklar. 40 % av de intervjuade upplever att deras trygghet ökat till följd av användandet av mobilnycklar. 60 % av dem som använt sitt trygghetslarm har upplevt att de fått snabbare hjälp och lika många, 60 %, skulle vilja behålla systemet. Enbart 7 % svarar att de inte vill behålla systemet. Dock meddelar 20 % att de tycker att något blivit sämre efter installationen av låssystemet. Här handlar det om att låset hakar upp sig, ser klumpigt ut och att det har minskat tryggheten. 47 % anser inte att mobilnycklarna medfört ökad trygghet. Omsorgstagarna som beviljats trygghetslarm uppfattar det som otryggt att vid användande av traditionella låssystem anmodas att kopiera 3-5 extra nyckeluppsättningar till sitt hem för att delas till omsorgspersonal. Ur den aspekten skulle troligen en ökad trygghet kunna upplevas med mobilnycklar. 3.1.6 Testresultatet ur verksamhetsperspektiv Trygghetsjouren anser att under förutsättningen att alla omsorgstagare har systemet så skulle både kvalité och säkerhet för både omsorgstagare och personal öka. Varje vecka inträffar incidenter med nycklar, t.ex. att man får leta efter nycklar som inte finns på sin plats, nycklar tappas bort, nycklar glöms hos brukaren eller tas med hem av de anställda. Utvärderingen visar att personal i hemtjänsten upplever det krångligt och omständligt att hantera båda systemen samtidigt. Det har också funnits en del problem med systemet, till 15

exempel att mobilmodellen inte varit optimal för att användande av systemet samt att det inte har varit helt tillförlitligt. Det som blivit bättre i och med införandet av Phoniro Lock System är att personalen lättare kan hjälpa och avlasta varandra i de fall vårdtagaren har mobilnyckel samt att det har varit roligt att få vara delaktig i att testa och utvärdera systemet. Utvärderingen har väckt tankar hos personalen om att det finns andra sätt att jobba än med traditionella nycklar. Samordnaren upplever att i en förlängning är den största fördelen att man slipper nyckelhanteringen samt att det blir en kvalitetssäkring för både vårdtagare och vårdgivare. Det är samordnaren som framför allt är den som hanterat det administrativa programmet. Hon upplever att programmet har fungerat bra och är lättnavigerat, men att det inte varit helt tillförlitligt till en början. Samordnaren berättar dock att hon inte arbetar så mycket med programmet, och att hon inte använt det för att mäta statistik på tider och liknande. Enhetschefen svarar att hon inte skulle vilja behålla systemet som det ser ut i dagsläget, utan menar att systemet behöver utvecklas innan man kan använda det i verksamheten. 16

3.1.7 Kostnader och tidsbesparingar Genom erfarenheterna i projektet är det möjligt att beräkna kostnader för ett införande i större skala. Projektets genomsnittskostnad per ME installation uppgår till 2 750 kr. Genomsnittkostnad per mobilnyckel är 1350 kr. I projektets genomsnittkostnader för varje enhet ingår kostnader för elektriker och låssmed utslagna på samtliga enheter. Vid en större upphandling bedöms kostnader för installationerna sjunka. För att kunna göra ett räkneexempel uppskattas, vid upphandling, varje ME i genomsnitt kosta 2000 kronor och varje mobilnyckel kosta 1000 kronor. Kostnaderna för mobilnyckeln beräknas utifrån att låssmed gör installationerna. Installationstiden är beräknad på en timma per enhet i genomsnitt. Till installationskostnaderna skall månatliga driftskostnader läggas. Kostnaderna för hårdvara och mjukvaruprogram utgör licenskostnaderna och uppskattas till 100 kronor per månad och enhet. Enligt uppgift från Halmstad, 100309, betalar man där 102 kronor/ månad. Härtill skall kostnader för inköp av mobiltelefoner läggas, ca 1300 kr per mobiltelefon. I stadsbebyggelse krävs att även entréportarna utrustas med main entrance om man vill gå nyckellöst hela vägen till omsorgstagaren. Varje ME beräknas i genomsnitt kosta 2000 kronor vilket gör att projektet bedömer att antalet ME-installationer måste sänkas. Projektet bedömer att det borde vara framkomligt att montera ME endast på de entréportar som inte har kodlås eller tag, dvs. endast på entréportar som öppnas med fysisk nyckel. I nedanstående exempel är det räknat på att det görs ME- installationer på 5 % av 500 enheter. Här bör noteras att i detta antagande ryms en stor osäkerhetsfaktor. Vid införande bedömer projektet vidare att det krävs en projektledare som nära följer och stöttar personal och omsorgstagare. Projektledaren kan med fördel vara enhetschef i hemtjänsten eller samordnare. I exemplet nedan är det räknat på en undersköterska i sex månader. Systemet kräver slutligen utbildning från leverantören. I nedanstående exempel beräknas att personalen utbildas under två dagar. 17

Sammantaget visar exemplet, att år 1, uppgår kostnaderna för installation och drift till drygt 1.5 miljoner kronor vid 500 enheter och 75 anställda Exempel - 500 enheter - 75 anställda År 1 PLB-installationer 500st x1000kr 500 000 ME installationer 25st x 2750*kr 70 000 Licens PLB och ME 525st x100**kr/mån 630 000 (varav ME 30 000kr) Mobilinköp 75st x 1300kr 100 000 Projektledare(Usk) heltid 6 mån 205 000 Utbildning för leverantör 16 tim x1 000kr 16 000 Summa 1 521 000 * Räknat på det högre priset pga. få enheter ** Antagen licenskostnad Exklusive ME = 1 421 000/500 = 2842 kr/plb År 2 Licenskostnader PLB och ME 525st x100**kr/mån 630 000 Batteribyten 20 % x 90kr 9 000 Löpande installationer 200stx1000 200 000 ME-installationer 10 x 2750 27 500 Mobilkostnader 15 000 Summa 881 500 Exklusive ME = 824 000 kr/500st = 1648kr/PLB För att kunna bedöma kostnadseffektivitet bör man bedöma om systemet ger någon tidsbesparing. Axánds utvärdering menar att det är rimligt att anta att nyckelhanteringstiden minskar med 2 %. Detta motsvarar 0.74 timmar/vecka och heltid undersköterska.(0.02x37h) På helårsbasis motsvarar detta 1.2 usk räknat på i snitt 60 usk i daglig tjänst. Årskostnaden för en undersköterska beräknas till 410 000 kr. 1.2 usk motsvarar 492 000 kronor. 18

3.2 Effektmål I projektbeskrivningen anges förmodade effektmål. Med effektmål förstås här mål på längre sikt som t.ex. minskad stress för personal, minskad miljöbelastning, ökad säkerhet för både omsorgstagare och personal samt mer tid för omsorgstagarna. Projektettiden har varit för kort för att kunna visa på effektmål. Dessutom har installationerna varit alltför geografiskt spridda och för få för att kunna visa på effektmålen Utifrån detta kan man dock inte dra slutsatsen att positiva effekter inte nås på längre sikt. 3.3 Resultatuppställning ur fyra perspektiv Funktionalitet Trygghet/säkerhet Kvalité Kostnad Omsorgstagarna (omt) F.n. ej avsedd för omsorgstagarna. Anhöriga och omt använder nyckel som förut. Några omt tycker att kåpan är klumpig och ful. Räcker med att kopiera och lämna ut 1 st. nyckeluppsättningar till sin bostad, istället för 3-5 st. nyckeluppsättn. 40 % upplever ökad trygghet. 47 % upplever inte ökad trygghet. Får snabbare hjälp vid larm Kan på sikt föra med sig visst bidrag från omt för kostnadstäckning, eventuell taxeöversyn. Personal Är inte 100 %, säkert. Vågar inte chansa tar alltid mobil och nycklar. Ett nyckelpar till omt måste alltid finnas i lokal eller på trygghetsjour. Omständligt; Det krävs många knapptryckningar på mobilen. Slipper bära omkring på fysiska nycklar till omt s hem. Samordningsvinster genom ökad flexibilitet, lättare att hjälpa och avlasta kollegor. Spar tid vid larm. Rimligt att anta att nyckelhanteringstiden minskar med 2 %. Öppnar upp för att tex. ta fler larm. Admin.system är lätt att använda. 19

Forts. Funktionalitet Trygghet/säkerhet Kvalité Kostnad Verksamhet Omständligt att installera i stadsbebyggelse med flerbostadshus och stora sammanbyggda huskomplex. Kräver noggrann inventering av låstyper i lghdörrar, entréportar, vårdgivarnas gångvägar till omt. ME som komplement är en förutsättning för funktionalitet. Osäkerheten med försvunna nycklar, inbrott utan brytmärken mm minskar. Vid förlust av mobilen spärras den snabbt och lätt i motsats till förlust av fysiska nycklar Kan via rapporter från adm systemet visa när, hur och vem som gett och fått vård- och omsorg. Tidsbesparingen minskar om två system (mobilnkl + fysiska nkl) skall hanteras. Vid upphandling uppskattas i genomsnitt varje mobilnyckel kosta 1000 kronor Varje ME uppskattas kosta ca 2000 kr Härtill kommer årliga driftskostnader för hård- och mjukvara på ca 100 kr/månad/resp enhet. Kostnader för ökat antal mobiler och mobilabonnemang tillkommer. I stadsdelar med långa avstånd och för trygghetsjouren med större verksamhetsområde antas antal körda mil minska, vilket leder till minskad bilkostnad och lägre miljöbelastning. Ekonomi Support finns tillgänglig dygnet runt. Om support inte löser problemet tillkallas polis/låssmed precis som när traditionella nycklar/lås krånglar. Antalet låsbyten antas minska till nästintill noll eftersom fysiska nycklar inte skall hanteras mer än i undantagsfall. Omt kan få snabbare hjälp vid t.ex. larm vilket antas spara både tid och pengar. 20

4. Diskussion 4.1. Reflektioner och slutsatser Installationerna har varit allt för geografiskt utspridda och projekttiden för kort för att berörd personal skall ha hunnit bli bekväma med hantering av mobilnycklar med program. Trots detta ser majoriteten att det finns en potential till förbättring med nyckelfria låslösningar och är positiva till en förändring. Majoriteten av personalen anser emellertid att programvarans användarvänlighet inte var tillräckligt utvecklad. Att man upplever programmet i mobilen som krångligt kan bero på en kombination av två saker att det faktiskt krävs många steg och många knapptryckningar innan dörren låses upp och att användandet är begränsat. Troligen skulle personalen uppleva hanteringen mer positiv om de hade fått mer hjälp vid handhavandet och längre tid att pröva på. Tid för testprojekt bör bl.a. därför inte understiga 6 månader. Dessutom bör valet av mobil ske utifrån användarvänlighet och enkelhet att nå programvaran. Ökad erfarenhet leder till bättre hantering och upplevelse av systemet som mindre krångligt. Därför är det viktigt att personalen får bra utbildning i handhavandet och att uppföljande utbildningstillfälle bör inplaneras från start. Möjligen skall personalen också erbjudas utbildning i hantering av mobilen. Enligt enkätundersökningen ökade tryggheten hos 40 % av omsorgstagarna medan 47 % varken upplever ökad eller minskad trygghet. Troligen kan detta bero på hur man informerar och introducerar ett nytt system. I Malmö presenterades den nyckelfria låshanteringen som ett säkert sätt för personalen att legitimera sig samtidigt som omsorgstagaren förmodades uppleva en ökad säkerhet/trygghet i att veta att bara behörig personal kunde öppna. Malmös utvärdering visar att omsorgstagarna upplevde ökad trygghet med systemet. Troligen är det också så att omsorgstagaren skulle uppleva det som ökad trygghet att slippa behöva kopiera upp och lämna ut 3-5 nyckeluppsättningar till sin bostad för utdelning till vård- och omsorgen. Med nyckelfria låslösningar behöver vård- och omsorgen endast en uppsättning fysiska nycklar. Det är också viktigt att reflektera över hur informationen ges till omsorgstagarna. Första hembesöket bör göras av en person som omsorgstagaren har förtroende för. Likaså bör ett uppföljande hembesök göras för att förvissa sig om att omsorgstagaren uppfattat förändringen. Detta torde öka känslan av trygghet hos omsorgstagaren. Omsorgstagaren uttrycker osäkerhet kring låsbyte. Det skapar osäkerhet hos omsorgstagaren. Man är inte säker på hur många nycklar som sprids, och det är en åtgärd som man upplever sig tvingad till och där utföraren/staden kanske inte riktigt upplevs som legitimerad utförare. En idé är därför att i de fall låsbyte behövs bör fastighetsägaren involveras och hantera detta. Detta kan troligen minska omsorgstagarens osäkerhet kring låsbyte eftersom fastighetsägaren är den som vanligtvis hanterar lås. 21

Särskilt bör uppmärksammas hur omsorgstagare med diagnos demens skall informeras och introduceras. En särskild rutin bör ev. utarbetas där anhöriga också blir involverade i samtycke etc. Ur verksamhetsperspektiv finns några erfarenheter från detta projekt som förtjänas att lyftas fram. Vilka omsorgstagare skall omfattas av nyckelfria låslösningar? Skall alla omfattas eller speciellt utvalda utifrån angivna kriterier som t.ex. omfattning av bistånd, adress, utifrån hemtjänstens områdesindelning, etc.? Skall omsorgstagare med mycket bistånd under kort tid också involveras i nyckelfri låshantering? Kan personalen uppleva nyckelfria låslösningar som en förbättring om inte alla omsorgstagare i området omfattas av systemet? I stadsmiljöer kan det behövas installationer både på omsorgstagarens ytterdörr och i entréport/arna. Önskvärt vore att alla omsorgstagare med beviljat bistånd omfattades av mobilnyckelsystemet så att personalen bara har ett nyckelhanteringssystem att hantera. Dock kan ett första steg vara att installera mobilnycklar hos samtliga omsorgstagare i ett geografiskt avgränsat område som beviljats trygghetslarm och som har hemtjänst. Detta innebär visserligen att både fysiska nycklar och mobilnycklar behöver hanteras. Merparten av hembesöken bör då kunna göras med användande av mobilnyckeln som skulle innebära en förbättring i tid och pengar. Fysiska nycklar behöver då användas endast till de omsorgstagare som endast har trygghetslarm. En annan start att överväga är att helt enkelt välja att alla omsorgstagare, där vi hanterar fysiska nycklar, inom ett geografiskt område skall omfattas av nyckelfria låslösningar. Vinsten med detta angreppssätt är att det blir en enhetlig nyckelhantering. Vad avser de faktiska installationerna hos omsorgstagaren är erfarenheten att låssmed skall involveras från start. Låssmed tillsammans med personal från den egna organisationen bör göra den första inventeringen så att behov av låsbyte eller andra åtgärder framkommer tidigt. Det bör också undersökas om försäkringsbolag kräver att låsbyte utförs av låssmed. Eftersom det visat sig att olika vårdgivare dvs. hemtjänst, hemsjukvård och trygghetsjour använder olika ingångar till resp. omsorgstagare bör detta tidigt inventeras så att antalet installationer i portar blir korrekt, inte för många och inte för få. I detta sammanhang är det viktigt att samverkan med fastighetsägarna ökar. Antalet installationer i portar kan troligtvis minska om kodlås kan anpassas till hemtjänstens behov, dvs. kod som är i bruk dygnet runt och programmerade med kod för vård- och omsorgspersonal. Om endast tag används för att öppna entréporten bör det tillsammans med fastighetsägaren undersökas om mastertags kan erbjudas hemtjänsten. Därför rekommenderas en inventering av hur entréportarna öppnas; med tag, kod eller nyckel. Ett förbättrat samarbete med fastighetsägarna borde möjliggöra att ME skulle kunna reduceras till att installeras endast i portar som öppnas med fysisk nyckel. Det är troligen så att säkerheten ökar med mobilnycklar i jämförelse med fysiska nycklar. Om mobilnyckeln tappas och inte spärras omgående är det svårare att använda mobilen som nyckel än den fysiska nyckeln. Emellertid bör säkerheten med blåtandsteknik ytterligare undersökas. Det är troligen också så att osäkerheten kring försvunna nycklar och inbrott utan brytmärken minskar. 22

Det administrativa systemet med dess möjligheter att nyttja rapporter av olika slag bör kunna underlätta i verksamhetsplaneringen. En ekonomisk uppskattning i projektet visar att installation och drift av nyckelfria låslösningar år 1 kostar ca 2800 kr/lghdörr. År 2 är kostnaden ca 40 % lägre. I siffran ingår inte nyckelfri låslösning på entréport. Tidsbesparingar avseende nyckelhanteringen har inte kunnat mätas på ett tillförlitligt sätt men tillsammans med övriga kommuners utvärderingar är det enligt Axánds utvärdering rimligt att anta en tidsbesparing på ca 2 %. För att införande av nyckelfria låssystem skall få ekonomisk effekt bör systemet troligtvis kompletteras med ytterligare funktionalitet som t ex registrering av insats, schemaläggning m.m. och att dessa funktioner är kompatibla med Treserva, it-stödet inom välfärdsområdena som Göteborgs stad använder. I stadsdelar med långa avstånd antas antal körda mil minska, vilket kan leda till minskade bilkostnader och lägre miljöbelastning/koldioxidutsläpp. 4.2 Fortsatt arbete Det är viktigt att bevaka den tekniska utvecklingen inom området främst med avseende på ökad användarvänlighet i kombination med trygghets- och säkerhetsaspekten. Det är också viktigt att uppmärksamma hur andra funktioner i systemet kan utvecklas och nyttjas i verksamhetsplaneringen. Konkurrens på marknaden kommer att öka i takt med att fler leverantörer etablerar sig på marknaden. Under våren 2009 kontaktades projektgruppen av en chalmerist som inom ramen för sitt examensarbete för Göteborg Energi efterhörde stadens intresse för den teknik som Göteborg Energi använder för löpande avläsning av elförbrukning, zigbee-tekniken. Tekniken är intressant eftersom den redan finns installerad i samtliga fastigheter i staden. Om tekniken med befintlig infrastruktur kan användas för att öppna dörrar på samma sätt som blåtandstekniken gör, utan att man behöver byta lås eller göra åverkan på ytterdörren, så är det en intressant utveckling att se framemot. Säkerheten kring blåtandstekniken bör också undersökas grundligt. Säkerhetsklassning av lås och försäkringsfrågor som hänger samman med låsbyten bör undersökas ytterligare. Frågan berör såväl fastighetsägarna som omsorgstagarna. Kan t.ex. staden ersätta befintligt lås, klass 3, med lägre säkerhetsklassat lås? En annan oklarhet som behöver utredas är hur överlås/sjutillhållarlås skall hanteras. Många omsorgstagare har överlås/sjutillhållarlås monterade i lägenhetsdörren. Vid installation av mobilnyckel kan låset blockeras inifrån med täckbricka så att överlåsen inte kan användas inifrån men mobilnyckeln kan användas utifrån. Monteras inte täckbrickan måste tillhållarnyckel lämnas och hanteras av vårdgivare på samma sätt som traditionella nycklar. Riskscenario är att anhörig eller annan av misstag låser in omsorgstagaren genom att låsa överlåset. Omsorgstagaren kan då inte öppna eller komma ut i krissituation eftersom täckbrickan är monterad. Har staden något ansvar i detta? I en del fall kräver fastighetsägaren återställande till ursprungligt lås då lägenhetskontraktet upphör. Juridiska aspekter på detta bör också klarläggas. Vem äger vad? Vem är skyldig att återställa? 23