Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2003/2004

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Munkfors kommun Skolplan

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Hantverksgymnasiet Enskede Gårds gymnasium

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsredovisning.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Kvalitetsredovisning för läsåret

Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Beslut för vuxenutbildningen

LUPP-undersökning hösten 2008

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Älvsbyns gymnasium

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Beslut för gymnasieskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005

Beslut för fristående grundskola

Kvalitetsarbete i skolan

Beslut. Melleruds kommunn Dnr : Mellerud. Komm

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsberättelse

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Solna Gymnasium Kvalitets- och årsredovisning 2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola

Skolplan för Karlshamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

FRIVILLIGA SKOLFORMER

Skolplan Trelleborgs kommun

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Kvalitetsredovisning

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Verksamhetsberättelse

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Skolans kvalitetsredovisning

Transkript:

1 Kvalitetsredovisning 2003-2004 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Strömstad Gymnasium Inlämnad av: Ola Nilsson

2 Inledning Strömstad Gymnasium omfattar ungdomsskolan och Lärcentrum. Denna kvalitetsredovisning gäller ungdomsskolan. Lärcentrum redovisas separat. Framställningen följer huvudområdena i den kommunala skolplanen: Demokratri delaktighet medansvar, Kunskapsutveckling, Miljö hälsa livsstil samt Samverkan för utveckling. I det inledande avsnittet redovisas gymnasiets organisation. Nedan följer några personliga reflektioner från skolledningen. Liksom tidigare år har arbetet med trivsel- och inflytandefrågor varit viktigt. Att utvärderingar visar att såväl elever som personal trivs mycket bra på Strömstad Gymnasium är därför värdefullt. Eleverna yttrar hög uppskattning av lärarnas engagemang och kvalitén på undervisningen. Vår förhoppning är att det konkreta arbetet med trivselmål i personalgruppen liksom hälsoarbetet ytterligare skall bidra till att personalen skall trivas. Att Strömstad Gymnasium gör ett mycket gott intryck på besökare utifrån har vi även detta läsår fått bekräftat vid ett antal tillfällen. Samarbetet med de fackliga representanterna har fortsatt varit gott, och årets innovation, en psykosocial skyddsrondsgrupp, tycker vi har varit ett värdefullt tillskott i arbetet med trivsel och psykosociala frågor. Skolledningens ambition har varit att i god kontakt med såväl individ som de fackliga representanterna på ett tidigt stadium starta processen med tjänstefördelning och organisation inför nästa läsår. Vi hoppas att vi därigenom har eliminerat en del av den otrygghet som präglade början av innevarande läsår. Vi vill uttrycka vår glädje över elevrådets arbete under läsåret liksom över att Skolkonferensen fungerat. Ett antal viktiga beslut tex om kalendariet, utbudet av individuella val och formerna för skolavslutning har fattats i dessa fora. Tidsutrymme för elevernas engagemang har skapats i form av en kurs i elevdemokrati. Men även om vi kan peka på dessa framgångar, är det fortfarande så att ett stort antal elever inte upplever elevrådets och klassrådens verksamhet som angelägen. Elevinflytandearbetet måste därför fortsätta med ständig förnyelse i ett långsiktigt perspektiv. Med stor tillfredsställelse konstaterar vi att andelen elever som fått slutbetyg och framför allt högskolebehörighet ökat markant i jämförelse med föregående läsår. Det finns många orsaker till detta. En vill vi lyfta fram: ett mycket gediget arbete av mentorerna att med studieplanen som grund mana sina elever att ta ökat ansvar ett arbete i enlighet med det stående och generellt formulerade målet att tydliggöra lärandets förutsättningar. Att i en så här komplex verksamhet lyfta fram exempel på framgångar under året kan medföra att de som inte nämns känner sig förbigångna, men vi vill ändå påminna om några framgångar i vår utbildning, som även bidragit till att sätta Strömstad Gymnasium på kartan. Entreprenörandan har blommat i ett stort antal unga företag, och när Ung Företagsamhet arrangerade sin mässa i Strömstad under våren, kammade elever från vårt gymnasium hem både första, andra och tredje placeringar på olika områden - bland åttio konkurrerande företag från hela Fyrbodalsområdet - och på riksmässan i Stockholm fick elever från Strömstad andra pris för bästa innovation.

3 Lilla Musikteaterlinjens föreställning Alice i landet under besöktes av ca 1300 åskådare och uppmärksammades med en mycket positiv recension i tidningen Bohuslänningen. Att samtliga rollprestationer vida överträffade undertecknads i en inledande biroll, gör att vi ser framtiden an med gott mod vad gäller kulturens växtkraft på Strömstad Gymnasium. Vilket understryks av ett starkt ökat intresse hos eleverna att välja LMT eller kurser i anslutning därtill inför nästa läsår. I detta sammanhang beklagar vi det politiska beslutet att inte starta ett Estetiskt program vid Strömstad Gymnasium. Skolans nyaste program, Hotell- och restaurangprogrammet, har synliggjort sin kvalitet bla i tävlingen Årets kock. En viktig framgång, sas i efterhand, är att en tidigare elev vid Roddgymnasiet, som fortsatt sin träning i dess verksamhet, såsom ende svensk roddare blivit antagen till OS i Atén. Att ett så här relativt litet gymnasium har två riksrekryterande utbildningar kan i sig kallas en framgång. Den ena är Roddgymnasiet, den andra är Förberedande Sjöbefälsutbildning. På denna har det hänt mycket det senaste året. Samarbetsavtal är skrivet med Sjöfarthögskolan Chalmers/Lindholmen, vilket bla innebär en kvalitetssäkring av hög utbildningsnivå samt en överenskommelse om examinationskurs, vilken förutom att den befäster elevernas kunskaper - renderar dem tillgodoräknandepoäng vid högskolan. Utbildningsfartyget Norsten är nu, delvis tack vare medverkan från Strömstadslokaler, en fungerande utbildningsplattform. Större delen av den avslutande examinationen genomfördes ombord på Norsten, som vid sina besök i olika hamnar bidrog till att göra utbildning känd och intressant för elever på grundskolan. Våra sjöbefälselever har uttryckt mycket stor uppskattning av examinationsresan med Norsten. Det unika med utbildningen är att den kombinerar sjöämnen med - genom att vara en inriktning på Teknikprogrammet - en bred utgång mot högskolestudier. Men det är inte bara så att solen lyst över Strömstad Gymnasium under läsåret. Framför allt har den ekonomiska utvecklingen legat som en våt filt över verksamheten. Sparkraven har varit omfattande och bla framtvingat ett inköpsstopp under höstterminen, begränsning av skolans internationella engagemang och personalneddragning inför nästa läsår. Likaså manar elevtalsutvecklingen till eftertanke. Vi måste även i fortsättningen göra stora ansträngningar för att marknadsföra och informera om våra utbildningar. Inför ht 2004 är det 65% av den egna kommunens elever som söker Strömstad Gymnasium i första hand, vilket motsvarar nivån från föregående år. Med hänsyn till skolans programutbud är detta en rimlig siffra. Prognosen för nästa läsår vad gäller elever från andra kommuner är en liten minskning, men i bakgrunden finns beslut i andra kommuner som inte vi kan råda över. En god grund att stå på i marknadsföringsarbetet är att 95% av de i vårens enkät tillfrågade eleverna anger att de trivs på Strömstad Gymnasium och 84% tycker att de kan rekommendera skolan för någon kompis. En förutsättning för att öka elevantalet är att utveckla formerna att tillmötesgå elevers individuella utbildningsbehov vad gäller såväl innehåll som hur man disponerar tiden. Arbetet på Samhälls- och Hotell- och restaurangprogrammen med studiepass har haft denna ambition, vilken uppskattats av eleverna. Eftersom många elever har uttryckt ett önskemål att pröva studiepass kommer detta att bli ett fortsatt

4 utvecklingsområde nästa läsår. Även andra former av flexibelt lärande bör diskuteras och prövas. Det kvalitetsarbete som förekommit på programnivå redovisas av utrymmesskäl mycket summariskt på de kommande sidorna. Samtidigt som programgrupperna framstår som ett bra forum för utvecklingsarbete, innebär de möjligen en alltför fast struktur för att möta skolans utvecklingsbehov. På det politiska planet har förutsättningarna för framtidens gymnasieskola klarnat något under året. Gymnasiereformarbetet på nationell nivå har tagit ett steg framåt dvs backat i frågan om gymnasieskolans kommande struktur. Bla under intryck av kommunernas tveksamhet till den omfattande omorganisation som gymnasiekommittén föreslog, har man valt att behålla den nuvarande programindelningen men att utveckla denna i 11 steg. Kommunförbundet Fyrbodals gymnasieutredning (FGU03), som syftar till gemensam intagningsorganisation och samverkansavtal mellan fjorton kommuner, har gett en lägesrapport i juni, som kommer att delges politiker och fackliga representanter (information finns dessutom på nätet). Från vår synpunkt vill vi framhålla två saker i ett fyrbodalsperspektiv: a) det måste finnas en balans mellan stora och små kommuner, b) förhållandet mellan utbildningsutbud och restid är annorlunda i Fyrbodal än i storstadsregionerna (vi hyser nämligen en viss oro för huruvida ett 08- perspektiv skall påverka gymnasierformarbetet). Det senare leder till att man i framtiden bör acceptera ett större överutbud av utbildningar i en region med våra geografiska avstånd än i en storstad (enl lägesrapporten kommer det år 2010 finnas ett 40 %-igt överutbud av utbildningar i regionen 2010). För Strömstad Gymnasium leder det till att vår ambition bör vara att erbjuda utbildningar med bredd och flexibilitet så att skolan, så långt det är möjligt, blir en god utbildningsplattform för den egna kommunens ungdomar men även attraktiv dels i närområdet, dels genom våra riskrekryterande utbildningar i hela landet. Bredden på vårt utbildningsutbud kommer att avgöras av dess kostnadseffektivitet, vilket bla manar till att söka nya lösningar på organisation och tidsanvändning under intryck tex av utvecklingen inom vuxenutbildningen och genom ökad samverkan i närområdet. Vi tycker att det borde politiskt tyckas mer vettigt att satsa på en något dyrare utbildningsplats i den egna kommunen än på utbildning i kombination med resor och inackordering i annan kommun. Vad gäller kvaliteten på vår verksamhet, såsom vi känner den, hyser vi ingen oro i en jämförelse med regionens större gymnasieskolor. Denna inledning är en sammanfattning och personligt skriven reflektion till den rapport som följer på kommande sidor. Även om denna är ganska omfattande så blir den ändå summarisk i förhållande till den verksamhet den beskriver. Om Du som läser detta, tycker att de kommande sidorna blir för jobbiga, så har vi framfört det vi tycker är mest väsentligt i denna inledning. Slutligen vill vi skolledare framföra ett varmt tack till de anställda och till eleverna för det gångna läsåret och deras medverkan till skolans grundbult att värna om den goda dialogen. Ola Nilsson, rektor Bjarne Halvordsson, bitr rektor

5 Organisation I september 2003 var antalet elever vid Strömstad Gymnasium 405, vilket innebär en minskning jämfört med föregående år vid samma tidpunkt. Elevantal 1994-2003 440 420 400 380 360 340 320 300 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På grund av skolbyten, studieuppehåll och avgångar därför att studierna slutförts, sjunker antalet elever något under läsåret (i april 2004 391). Under läsåret 2003-04 är det dock färre elever som slutar än under föregående läsår. Strömstad Gymnasiums programutbud omfattade under året sex nationella program - Elprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet samt det Individuella programmet (IV). Under året har beslut fattats att inte starta Estetiskt program vid Strömstad Gymnasium. Antalet inriktningar på de nationella programmen var 15. Bland dem märks två med riksintag, Den Förberedande Sjöbefälsutbildning (Teknikprogrammet) och Roddgymnasiet. Lokala profiler har varit Lilla Musikteaterlinjen, Lilla Fotbollslinjen och Lilla Journalistlinjen. Den pedagogiska personalen utgjorde ht 2003 45,4 heltidstjänster fördelade på ca 60 personer. Detta innebär en minskning med ca 2 tjänster jämfört med föregående läsår. Därtill kommer ytterligare några personer som rekryterats för undervisning i enstaka kurser. Skolledningen omfattar rektor och biträdande rektor. (Bitr rektorsansvar på Lärcentrum har legat på rektor). Övrig personal omfattar två assistenter, en studie- och yrkesvägledare, en datatekniker, två vaktmästare och en skolvärd. På Lärcentrum finns en tjänst som samordnare.

6 Föregående läsårs struktur på det inre arbetet har i stort sett bestått.. Lärarpersonalen bildade följande grupper med resp uppgift. Programgrupper - bedriva programutveckling. Varje program har uppsatt ett antal kvalitetsmål som redovisas nedan. Sektorsgrupper - utveckla metodik, kompetens och läromedel inom ämnet Rektor och bitr rektor delar på program-, personal- och elevansvar. Attraktiv skola Strömstad är en av 28 kommuner som deltar i den nationella skolsatsningen Attraktiv Skola. Syftet med satsningen är både att stärka kvaliteten i skolan och göra läraryrket mer attraktivt, men med fokus på lärarrekryteringen. Strömstads kommun har genom sitt deltagande i Attraktiv Skola valt att starta ett brett lokalt skolutvecklingsprogram med inriktning på attraktiva lärarmiljöer och lärmiljöer; ett målmedvetet utvecklingsarbete med sikte på en skola med hög kvalitet och kompetent personal. Av de områden som man på gymnasiet arbetade med under läsåret 2002-03 har följande fortsatt 2003-04: Högskolekontakter - Personalutveckling - Internationalisering Elevinflytande - Dialogprojekt i matematik - Överlämnande grundskola/gymnasium. Andra utvecklingsområden har fortsatt inom ramen för programutvecklingsarbetet. Den ekonomiska resurs, de sk mjukinvesteringsmedlen, som var knuten till Attraktiv skola har upphört fr o m januari 2004.

7 DEMOKRATI DELAKTIGHET MEDANSVAR Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildnings-förvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Mål Skolplanen framhäver att Strömstads Gymnasium skall profilera sig som ett gymnasium där elevernas önskemål och synpunkter sätter tydliga spår i verksamheten. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning 1. Kvalitetsarbetet förs ned på programnivå med betoning på ett par saker för varje program. Målet demokrati, delaktighet och medansvar omfattas av följande fokuseringar: Naturvetenskapligt program: att göra eleverna bättre på att tala i klassrummet i synnerhet flickorna Samhällsprogrammet: att stärka elevinflytandet i det övergripande programgruppsarbetet 2. Att utveckla elevrådets verksamhet på den grund som redovisats ovan. 3. Att genomföra språkrörsutbildning i början på höstterminen och därvid bla tydliggöra konflikthanteringsplanen och betona mentorernas roll. 4. Att återskapa skolkonferensen. 5. Att även fortsättningsvis utveckla dialogen om undervisningens förutsättningar Åtgärder som har genomförts På programnivå redovisas följande. Naturvetenskapligt program. Man har ändrat på arbetssätt för att skapa bättre förutsättningar att tala i klassrummet. Samhällsprogrammet. Elever har deltagit i arbetsluncher och på en del programmöten. Införandet av studiepass vid två tillfällen i veckan har gett eleverna möjlighet att prioritera i sina studier. Elevrådet och Skolkonferensen har haft regelbundna möten. Tidsutrymme har skapats genom kursen Elevdemokrati. Språkrörsutbildning är genomförd. Resultat och måluppfyllelse Vår bedömning är att det ovan redovisade kvalitetsarbetet på programnivå har lett till ökat elevinflytande. Skolkonferensen har under läsåret blivit ett demokratiskt verktyg. I ett antal frågor tex skolavslutningen, utredning om elevboende, läsårsplanering, utbud av individuella val - har den fattat beslut.

8 Grunden för dess verksamhet har varit ett aktivt elevråd. Förändringen på denna punkt är jämfört med föregående läsår dramatisk. Som en grund för Skolkonferensens och elevrådets verksamhet har en kurs i elevdemokrati startats. Fortfarande återstår att utveckla klassrådens betydelse i den demokratiska processen. Konflikthanteringsplanen har aktualiserats i samband med den under hösten genomförda språkrörsutbildningen. Vår bedömning är att behovet av inflytandemallar minskar i takt med att ovan nämnda strukturer utvecklas. Studiepass har under vt 2004 genomförts även på Hotell- och restaurangprogrammet (omfattning en halv dag per vecka). Utvärdering på såväl detta program som Samhällsprogrammet har visat att eleverna uppskattar arbetsformen. Dialogen om undervisningens förutsättningar är ett stående utvecklingsområde. En sida av detta är grunderna för hur betyg sätts och hur informationen ges. Av den elevenkät som genomfördes i slutet av vårterminen (svarsprocent 72%) framgår att 62% av eleverna inte tycker att elevrådets arbete är viktigt, samt att 53% är tveksamma till hur elevråd och klassråd fungerar Vad gäller planeringen av prov och läxor samt medverkan i planering av undervisningen visar enkäten ett bättre resultat (ca 70%). Till information om kursmål och betygskriterier och motivering för betygssättning förhåller sig eleverna också i regel positivt, men ca 30% av dem uttrycker någon form av tveksamhet. Till saken hör att ung 20% inte tycker det är viktigt att få vara med och planera undervisningen. Sammanfattningsvis kvarstår elevinflytande som ett utvecklingsområde liksom villkoren för betygssättning. Åtgärder för utveckling att utveckla klassråden att utveckla studiepassen att tydliggöra grunderna för betygssättning och utveckla rutiner för betygsinformation till eleverna att fortsätta kvalitetsutvecklingsarbetet på programnivå. Områden kommer att fastställas vid ht:s start.

9 K U N S K A P S U T V E C K L I N G Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Mål Av inriktningsmålen lägger skolplanen tyngdpunkten på att utbildningen skall planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Kompetensen att lära, lära om och lära nytt ska stimuleras. Vidare lyfts språkutveckling och kulturaktiviteter fram som viktiga i skolarbetet. Dessutom skall Strömstad Gymnasium profilera sig som ett gymnasium där elevernas önskemål och synpunkter sätter tydliga spår i verksamheten. En aspekt på detta är att anpassa utbildningsutbudet efter elevernas önskemål. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning 1. Att analysera orsaken till minskningen av antal elever med slutbetyg. 2. Kvalitetsarbete på programnivå inom området Kunskapsutveckling: Teknikprogrammet: integrering/infärgning av sjöbefälsdelen vad gäller kurser, moment och metoder. Naturvetenskapligt program: att utveckla samarbetet vidare mellan Svenska A och Samhällskunskap A kring områdena studieteknik, källkritik och informationssökning i åk 1 Elprogrammet: infärgning av kurserna Naturkunskap A och Arbetsmiljö och säkerhet Det Individuella programmet: att kartlägga motorn hos två utvalda elever vad är deras motivation, framgångsfaktorer och drivkraft? Hur utvecklas dessa faktorer under året? Hotell- och restaurangprogrammet: att utveckla inriktningen Maritim gastronomi för till fullo utnyttja unika lokala förutsättningar vad gäller fisk och skaldjur. Långsiktigt mål är riksintag. Samhällsprogrammet: att tillsammans med eleverna utveckla och tydliggöra kunskapsprogressionens röda tråd. 3. Att genomföra försöksverksamhet på Samhällsprogrammet med flexibelt lärande. 4. Att genomföra delvis ny organisation för stödresursen. Åtgärder som har genomförts Analys av föregående års studieresultat har lett till åtgärder i form av intensifierad mentorsuppföljning med den individuella studieplanen som grund. På programnivå har följande kvalitetsarbete genomförts: Teknikprogrammet: ämnessamverkan Matematik/ Sjöämnen Naturvetenskapligt program: Samarbete Sv/Sh kring demokrati- och ideologifrågor.

10 Det individuella programmet har kartlagt drivkrafterna hos ett par elever och funnit att delaktighet, beröm samt god lärar- och föräldrakontakt är motorns fyra cylindrar. Hotell- och restaurangprogrammet har utvecklat inriktningen maritim gastronomi. På Samhälls- och Hotell- och restaurangprogrammet har genomförts försöksverksamhet med flexibelt lärande (studiepass). Stöd har genomförts i form av verkstäder på fasta positioner i veckan i matematik, engelska och svenska. Resultat och måluppfyllelse Den ökade kvalitén i mentors- och studieplansuppföljningen har gett bättre möjlighet för eleverna att täppa till kunskapsluckor. I den elevenkät som tidigare nämnts, är eleverna positiva till lärarnas engagemang i hur det går för dem, mentorernas stöd och till undervisningen (89% tycker att den har hög kvalité). Andelen elever med slutbetyg (dvs som har betyg i samtliga kurser enligt sin stuideplan) vt 2004 är 87% vilket är en förbättring jämfört med föregående år (2002: 83,7%, 2003: 74,6%). Totalt fick 16 av 139 redovisade elever fick samlat betygsdokument vt 2004 (2002: 17 av 104, 2003: 34 av 134), dvs de uppnådde inte att få betyg i samtliga kurser som omfattas av deras treåriga utbildning. Andelen elever med högskolebehörighet (dvs som har godkända betyg i kurser omfattande minst 2250 poäng) ökat 91% av dem som fick slutbetyg (2002: 86%; 2003: 83%). Vad gäller slutbetyg och högskolebehörighet ser vi alltså i år en stark förbättring jämfört med föregående läsår. Slutbetyg, samlade betygsdokument och högskolebehörigtet vt 2004. Klass Elevantal 030915 Redov elever inkl med avg före 040610 Antal elever m Slutbetyg Andel elever m Slutbetyg Samlat betygsdok Antal behöriga Behöriga; andel av slutbetyg 3EC 28 26 22 79% 4 16 73% 3HP 9 9 7 78% 2 5 71% 3HR 8 8 8 100% 0 7 88% 3NV 29 29 28 97% 1 28 100% 3SPa 21 20 15 71% 5 15 100% 3SPb 25 25 25 100% 0 23 92% 3TE 22 22 18 82% 4 18 100% TOTALT 142 139 123 87% 16 112 91% ANM 7 elever - år4; slutfört tidigare än 040610, redovisade här Det Individuella programmet (IV) har under läsåret omfattat 31 elever inkl 6 PRIVelever. 7 av dem har varit lärlingar inom plåt-, frisör-, bygg- och fordonsbranschen. I de båda sistnämnda har samverkan ägt rum med Tanum. Måluppfyllelsen bedömer vi som mycket god.

11 För Roddgymnasiet hänvisas till Riksidrottsförbundets löpande utvärdering som visar på mycket goda resultat. Under hösten har 13 elever varit inskrivna vid Roddgymnasiet varav 11 på riksintag. Roddgymnasiets såväl nuvarande som tidigare elever får, som vi nämner i inledningen, en allt starkare profil i landslagssammanhang. En tidigare elev som fortsatt att träna i gymnasiets verksamhet, är såsom enda svensk roddare - uttagen till OS i Atén. Roddelevernas studieplan har utökats med Specialidrott C och D. I allmänhet når de goda resultat även i andra ämnen. Men kombinationen elitidrott gymnasiestudier gör att allt fler elever (i likhet med vad som sker på andra elitidrottsgymnasier) väljer ett fjärde år. Här redovisas statistik för nationella prov, procentuell andel elever för olika betyg i jämförelse med resultat läsåret 2001-03. I vissa kurser har sk provbanksprov använts. Matematik, fysik och svenska. IG G VG MVG Läsår 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 Antal elever KURS proc proc proc proc proc proc proc proc proc proc proc proc MaA (EC, HP, NV, TE) 32 58 39 6% 9% 5% 42% 50% 28% 26% 29% 49% 26% 12% 18% MaA (SP, HR) 40 46 57 12% 13% 11% 53% 63% 60% 33% 22% 23% 2% 2% 7% MA (totalt, alla program) 72 104 96 9% 11% 8% 48% 57% 47% 30% 25% 33% 13% 8% 11% MaB (NV, TE, SP) 77 81 64 9% 28% 31% 27% 28% 36% 45% 25% 25% 19% 19% 8% MaC (NV, SP, TE) 72 66 19 14% 9% 26% 25% 48% 63% 31% 24% 5% 30% 18% 5% MaD (NV, TE) 41 45 29 10% 2% 10% 32% 49% 34% 39% 27% 31% 19% 22% 24% MaE NV,TE) EJ 31 31 EJ 16% 10% EJ 19% 42% EJ 45% 26% EJ 19% 23% FyB (NV, TE) 18 22 33 17% 5% 21% 67% 9% 30% 5% 55% 27% 11% 32% 21% Fy A (NV, TE) 30 23% 50% 10% 17% SvB ht 01(HP, HR, SP) 43 EJ 23% EJ 53% EJ 17% EJ 7% EJ SvB Del A 33 128 129 0% 11% 10% 42% 50% 38% 58% 39% 52% MVG sätts ej på del A SvB Del B 33 127 128 15% 9% 9% 24% 38% 35% 43% 40% 41% 18% 13% 15% SvB Del C (muntlig) 33 116 124 0% 10% 3% 42% 22% 30% 43% 38% 44% 15% 29% 23% Engelska, tyska, franska och spanska. G el högre på alla utom ett delprov G el högre på alla delprov Läsår 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 01-02 02-03 03-04 Antal elever KURS proc proc proc proc proc proc EnA (EC, HP, HR) 37 0 21% 0% 49% 0% EnA (SP, NV, TE) 101 0 7% 0% 91% 0% EnA (totalt, alla program) 138 110 93 11% 21% 15% 80% 69% 76% EnB (SP,NV, TE) 83 95 72 10% 12% 17% 75% 78% 71% TyB,steg 4 5 25 6-8% 17% 100% 80% 83% FrB, steg 4 1 9 3-30% 0% 100% 67% 100% Fr B, steg 3 0 0 13 0% 0% 0% 0% 0% 85% Sp B,steg 3 21 10% 76%

12 Det är svårt att utläsa någon tendens i statistiken över tre år. I de fall då elevgruppen är relativt liten är statistiken föga meningsfull. Vi ser dock att ämnena matematik och fysik är svåra för en grupp elever. Å andra sidan noterar vi framsteg i MaA. Man bör även beakta att provens karaktär och svårighetsgrad har upplevts olika från år till år. Jämförelse med riket finns tillgänglig endast för läsåret 2002-03. Vid en sådan jämförelse framstår resultatet på Strömstad Gymnasium som gott. Anpassning av utbildningen till elevernas behov leder till att Strömstad Gymnasium som stående strävan har en optimal bredd på kursutbudet och att ständigt utveckla detta i form av individuella val, valbara kurser och nya utbildningar samt individuella lösningar för enskilda elever. Vi noterar tex med tillfredsställelse det starkt ökade intresset för Lilla Musikteaterlinjen. En stor grupp elever uttrycker behov av en mer flexibel tidsanvändning. 75% av eleverna anger att de vid något tillfälle i veckan önskar pröva modellen från SP- och HR-programmen med studiepass och 30% uppger sig sakna möjlighet till distansundervisning någon dag i veckan. Åtgärder för utveckling att genomföra gymnasieintroduktion med studieteknik, läxläsning och arbetsplanering att fortsätta arbetet med anpassning av utbildningsutbudet till elevernas behov att utveckla former för flexibelt lärande att utreda förutsättningarna för Barn- och Fritidsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet att fortsätta kvalitetsutvecklingsarbetet på programnivå. Områden kommer att fastställas vid ht:s start.

13 M I L J Ö H Ä L S A L I V S S T I L Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Mål I skolplanens inriktningsmål betonas värdegrunden en ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter samt vikten att reagera mot kränkande behandling. För att nå detta är det viktigt att odla en kultur där man lyssnar och bryr sig. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning 1. Följande områden i kvalitetsarbetet på programnivå relateras till miljö, hälsa och livsstil. Teknikprogrammet: social verksamhet för sjöbefäls- och roddelever vad gäller boende och kvälls-/fritidsaktiviteter Samhällsprogrammet: att tillsammans med eleverna arbeta för god psykosocial arbetsmiljö. 2. Att fortsätta arbetet i antimobbninggruppen och ta fram policy mot kränkande särbehandling. Åtgärder som har genomförts Arbete på programnivå: Teknikprogrammet: social verksamhet i form av bla grillkvällar och idrottskvällar. Eleverna har tagit initiativ till att bilda en skolidrottsförening. Elevboende. Kontakten med Strömstadslokaler har resulterat i en plan att på sikt friställa ett antal lägenheter för elever i första hand från andra kommuner. Elevrådets undersökning visar att det finns ett gott underlag för ett antal lägenheter. Arbetet mot kränkande särbehandling kommer att resultera i ett policydokument början av nästa läsår. Genom att Attraktiv Skola även har som syfte att öka läraryrkets attraktivitet har skolledning och personal på Strömstad Gymnasiet arbetat med arbetsmiljön. Utvecklingsuppdraget Personalutveckling innefattar arbete med att hitta former för att stärka personalens trivsel och psykosociala status och parallellt med vardagsarbetet skapa utvecklingsmöjligheter. Resultat och måluppfyllelse 95% av eleverna trivs på Strömstad Gymnasium och en stor majoritet av dem (83%) kan rekommendera skolan för en kompis. Viktiga orsaker till detta bedömer vi vara vad som nämnts i tidigare avsnitt nämligen lärarnas engageman, stödet från

14 mentorerna samt elevernas uppfattning av hög kvalitet på undervisningen liksom arbetet med inflytandefrågor. Ett stort antal elever (56%) uppger att de arbetar på fritiden och 14% medger att arbetet påverkar deras studier negativt. Ung en tredjedel av eleverna inser att de kunde ta större eget ansvar för sina studier. (Elevernas upplevelse enligt enkäten är att lärarna tar större ansvar för hur det går för dem än de själva gör). Skolidrottsföreningen har lyckats engagera ett stort antal elever vid ett par tillfällen i veckan. I elevenkäten anger fem elever att de känner ofta sig utfrusna. I de fall då vi upptäckt behov har antimobbningsgruppen agerat med framgång. Skolvärdens roll har visat sig vara betydelsefull för elevernas trivsel särskilt för våra sjöbefälselever, som ger hennes verksamhet ett starkt stöd. Det under föregående läsår inledda arbetet kring jämställdhetsfrågor har under detta läsår följts upp med temadag kring filmen Hip, hip, hora. Dessutom har elevrådet tagit initiativ till en kurs i självförsvar för tjejer (med tillträde även för killar), som kommer att starta ht 2004. Som ett viktigt led i skolans arbete för jämställdhet genomförs under sommaren kursen Teknik för flickor, som riktar sig till flickor år 8. Delvis finansieras kursen av Skolverket. Även personalen på Strömstad Gymnasium trivs. På en skala 1-6 blir medelvärdet 5,1. Resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av vårterminen 2003 har legat till grund för ett målinriktat arbete i trivsel- och medinflytandefrågor. Ett antal trivselmål med konkreta åtgärder har utarbetats. Som ett led i hälsoarbetet kommer varje anställd att under nästa läsår i sin tjänst ha tid för någon form av fysisk träning. Tid är avsatt för hälsopedagogisk handledning. Varje månad har genomförts en psykosocial skyddsrond, i vilken de fackliga skyddsombuden och ansvarig för personalutvecklingsprojektet (arbetet med trivselfrågor) deltagit tillsammans med skolledningen. Dessa träffar har varit mycket värdefulla. Åtgärder för utveckling att genomföra självförsvarskurs för tjejer att slutföra policyarbetet mot kränkande behandling att påbörja arbetet med kurs i livskunskap att koncentrera skolvärdinnans roll på elever från andra kommuner att skapa fler gemensamma mötesplatser för personalen att fortsätta samverkan med Strömstadslokaler ang elevboende att fortsätta kvalitetsutvecklingsarbetet på programnivå. Områden kommer att fastställas vid ht:s start.

15 S A M V E R K A N F Ö R U T V E C K L I N G Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Mål Skolplanen betonar vikten av samverkan inom skolan och med aktörer utanför skolan. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning 1. Följande områden i kvalitetsarbetet på programnivå relateras till miljö, hälsa och livsstil. Elprogrammet: att bygga upp apu-verksamhet Handels- och administrationsprogrammet: att utveckla företagsanknuten undervisning i ekonomi och turism Hotell- och restaurangprogrammet: att utveckla apu ur företagens synvinkel samarbete, förväntan på eleverna Det Individuella programmet: att studera sambandet skola-föräldrakontakter och skolnärvaro speglas i undersökningen av två elever (jfr Åtgärder att genomföra under Kunskapsutveckling). Naturvetenskapligt program: utveckla kontakterna med Marinbiologiska institutionen på Tjärnö. 2. Elevvårdsteamet: att fortsätta arbetet med överlämnande grundskola-gymnasium, överlämnande och förberedelse av elevärenden samt mentorsrollen 3. Att fortsatta följande utvecklingsområden med anknytning till Attraktiv Skola: Högskolekontakter Internationalisering Näringslivskontakter Turism 4. Att skriva kontrakt med Sjöfartshögskolan ang den Förberedande Sjöbefälsutbildning och ytterligare utveckla marknadsföringen av denna. 5. Att utveckla information och marknadsföring av gymnasiet i dess helhet. Åtgärder som har genomförts. Resultat. På programnivå har följande åtgärder genomförts. Elprogrammet: man har gjort stora ansträngningar att skapa apu-platser. Dock har branschen varit avvisande. Handels- och administrationsprogrammet: infärgningsprojekt för åk1 i handelsämnen, engelska och utländska näthandelsföretag samt i handelsämnen, matematik och bilföretag. Företagsrepresentanter från Sportsnet och Sällma har föreläst om näthandel och säljteknik. Man har förberett regional mässa i Ung Företagsamhet och guidat polska gäster. Ett par elever har med hjälp av medel från Skolverket genomfört APU på Irland. Utredning av turismutbildning har slutförts. Hotell- och restaurangprogrammet: Ansökan om EU-bidrag för att utveckla APU utomlands ( 4 veckors praktik i England för 8 elever) är beviljad. Syftet är att utveckla inriktningen Maritim gastronomi, vilket sker i samarbete med Miljöförvaltningen i Strömstad kommun, Tjärnö Marinbioloiska laboratorium, den lokala fiskarkåren och skola i Scarbotough i England.

16 Det individuella programmet: man har studerat och dragit slutsatser om utvecklingen hos sex elever som ett resultat av samverkan skola (samtliga involverade lärare) och hem. IV samverkar dessutom med Tanum och ett antal företag om lärlingsutbildning. Under sk släktträffar har man mött representanter för IV på andra skolor. Naturvetenskapligt program: samverkan med Tjärnölaboratoriet pågår kontinuerligt. Elevvårdsteamet: förbättrat överlämnande mellan grundskola och gymnasium. En stark ökning av antalet överlämnanderapporter. Högskolekontakter. VFU-samordnarens verksamhet har inriktat sig på kontakt med högskolan ang lärarutbildning i hela kommunen. Inskolningen av lärarkandidater går smidigt. Internationalisering. Utbyte har skett med vänskola i Berlin. APU för enstaka elever har genomförts på Irland och i Tyskland. Under höstterminen mottog vi svarsbesök av polska elever. På grund av politiska beslut har det ekonomiska utrymmet för internationalisering krympt. Detta har i viss mån kompenserats genom medel från Skolverket och ett par beviljade EU-ansökningar. Samverkansgruppen med näringslivet har under året inte varit aktiv. Elevernas kontaktyta med näringslivet har däremot påtagligt stimulerats av Ung företagsamhet, som valde att förlägga sin regionala mässa till Strömstad Gymnasium. Ett fyrtiotal elever har varit engagerade i Ung företagsamhet. I hård konkurrens - ca 80 företag från hela Fyrbodal deltog vann elever från Strömstad Gymnasium ett flertal första, andra och tredjepriser vid den regionala mässan och ett företag vann andrapris vid den därpå följande riksmässan. På programnivå har kontakt med näringslivet gällt APU (arbetsplatsförlagd utbildning) och projektarbetet samt det Individuella programmets samverkan om lärlingsutbildningar. Med hjälp av Rotary och Soroptimisterna genomfördes i februari fördjupad yrkesinformation. Med Sjöfartshögskolan Chalmers/Lindholmen är vid vårterminens förhandlingar om nytt kontrakt slutförda. Kontraktet omfattar även examination för tillgodoräknande av högskolepoäng. Särskild tonvikt har lagts vid marknadsföring av denna inriktning. Informations- och marknadsföringsarbetet har utvecklats i form av en ny broschyr, förbättrad webb-sida samt nya former för elevmedverkan. Den har genomförts med följande inslag: föräldramöten, utbildningsmässa, Öppet hus, och möjlighet till praktisk studieorientering. Dessutom har skolledning och studievägledning besökt samtliga klasser på Strömstiernaskolan, år 8 och 9. Sjöbefälsutbildningen har speciellt marknadsförts i Gymnasieguiden. I mitten av maj inbjöds alla som söker utbildningen till en informationsdag. Den avslutande examinationskursen för avgångseleverna kombinerades med marknadsföring av utbildningen för grundskoleelever i olika kuststäder, och i samband med Volvo Baltic

17 Sea Race i juni hade Strömstad Gymnasium och Sjöfartshögskolan gemensam information och marknadsföring. Roddgymnasiet samverkar med Riksidrottsförbundet och Centrum för prestationsutveckling (CPU). Dessutom med internationella tränare och förbund. Strömstad har blivit en internationell roddplats med besök av elitroddare från andra länder. Att de båda roddtränarna undervisar även andra elever och har andra uppdrag bidrar till att roddgymnasiet integreras i verksamheten. Med Barnomsorgen och Omsorgerna har en dialog inletts ang förutsättnnigarna för ett Barn- och Fritidsprogram och Omvårdnadsprogram vid Strömstad Gymnasium. Åtgärder för utveckling att skapa en mer flexibel struktur för inre samverkan att i budget 2005 skapa ett stabilt underlag för internationalisering att öka kontakten med grundskolan ang betygssättning och kravnivåer att ansvara för IV-programmets regionala släktträff ht 05 att ta förnyad kontakt med näringslivet ang apu på Elprogrammet att fortsätta kvalitetsutvecklingsarbetet på programnivå. Områden kommer att fastställas vid ht:s start