Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser att man gjort ett aktivt val mer nöjd om man valt få listar om sig tveksamt om valen är välinformerade Internationella kontrollerade studier visar att individer som gör aktivt val av läkare är mer: nöjda benägna att stanna hos vald vårdgivare (dvs. bättre kontinuitet) benägna att följa rekommendationer (diabetes)
Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? 1 1. Glenngård A H, Anell A. (2012) Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Vårdanalys: Stockholm.
Upplevd patientnytta
Effekter av etableringsfrihet och konkurrens 200 nya enheter 80% koncentrerade till fem landsting (Stockholm, VG, Skåne, Halland, Jönköping) Olika spridningsmönster Åtgärder för förbättrad tillgänglighet Men små effekter på väntetider och patientmätningar Fler besök, men i olika grad
Janlöv N, Rehnberg C. Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm år 2010. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:15, s. 13.
Många kvarstående frågor Kvalitet? Produktivitet? Kostnadseffektivitet? Fördelningseffekter? Effekter på arbetsformer? Relationer med vårdgrannar? Syn på patienter?
Rapportens utgångspunkter 1 21 olika vårdvalssystem Vilka variationer finns och hur kan dessa förklaras? Uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Vilka konsekvenser får variationerna? Hur uppfattar verksamhetschefer principer och styreffekter? Material i form av enkätsvar från kontaktpersoner i landsting/regioner respektive verksamhetschefer 1. Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm.
Utformningen varierar Likartade övergripande principer, men många skillnader i utformningen I huvudsak små förändringar över tiden Ersättningsprinciper har varit i fokus De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper Halland, Västmanland, Stockholm Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner)
Några frågor I vilken utsträckning baseras ersättningen på kunskaper om hur faktorer faktiskt påverkar kostnaderna? Finns möjligheter att skapa bättre kunskapsunderlag genom mer samverkan? Ger omfördelningen av resurser utifrån ACG och socioekonomi mervärde för berörda individer? Hur utkräva ansvar för att resurserna används som det var tänkt?
Vad påverkar verksamhetschefers (uttalade) uppfattningar? Ersättningsprinciper Nivån på ersättningen Diskussioner bland kollegor Vilka man listar Egna mål, riskbenägenhet etc.
Produktivitet och patientnöjdhet i primärvården en studie av Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Anna Häger Glenngård och Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds Universitet KEFU-rapport
1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,8 0,6 0,4 0,2 DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) 1 Kvantitativ produktivitet (resurser besök) Kvalitativ produktivitet (resurser patientnöjdhet) Analys av data från Halland, Skåne och VGR: - Stora skillnader i produktivitet mellan enheter - Inga signifikanta skillnader mellan privata och offentliga - Ingen generell motsättning mellan kvantitativ och kvalitativ produktivitet - Högt ACG respektive CNI ger sämre produktivitet 0
Vårdval i primärvården är inte färdigt! Vårdval i specialistvården kan bli ett steg framåt, men också två steg tillbaka...