Lindsdal. översiktlig beskrivning



Relevanta dokument
Det här är Smedby. Malin Vikman

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Bostäder för studenter

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning

Statistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013

Skånes befolkningsprognos

Var med och beskriv läget i länet

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Välfärdsredovisning 2009

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan år i Jämtlands län.

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Befolkningsplan Trelleborgs kommun

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Planeringstal för befolkningsutvecklingen

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

5 Demografi och boende

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Befolkningsprognos

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben

Perspektiv Helsingborg

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Bostadsförsörjningsprogram

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

BEFOLKNINGS- PROGNOS

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Befolkningsprognos

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per invånare i ålder år.

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Resvane- undersökning 2013

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Boendeplan för Skellefteå kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Hälsosamt åldrande Delrapport Hölö/Mörkö

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Svartlå mer än bara en by

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län.

SÅ Tycker SPF Seniorerna. Valfrihet Ekonomi Bostäder

STHLM ARBETSMARKNAD:

2(16) Innehållsförteckning

Målgruppen. Bilaga DNR: Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Inflyttning till Skåne

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Rapport: Läget på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Vad tycker du om din kommun?

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Strategiskt program för boendeplanering

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Utbildning och kunskap

Rapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Den upplevda otryggheten

Välfärd på 1990-talet

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Transkript:

Lindsdal översiktlig beskrivning

Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-05-10 Diarienummer: KS 2011/00250 INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser 2 Många barnfamiljer och 60 74-åringar, få har utländsk bakgrund 2 Hög förvärvsgrad, inkomst och valdeltagande 2 Svårt att bo kvar och svårt att flytta till 2 Många äldre bor billigt och trivs bra 2 Svårighet för individ och rörlighet på bostadsmarknaden 3 Behövs tillgängliga hyres- och bostadsrätter 3 Samhällsplaneringen rår inte på grunderna till ojämställdheten 3 men kan stärka jämställdheten med tryggare utemiljö 3 Mer service, verksamheter och bostäder i centrum 4 Tätast runt centrum 4 Nya bostäder kan leda till förändrade krav på offentlig service 4 Ännu tätare kommunikationer med centrala Kalmar 4 för att bilåkandet kan minska 5 Beskrivning som underlättar planeringen 5 Tydligt avgränsat en mil norr om Kalmar 5 5 600 bor i Lindsdal 6 Färre invånare men fler äldre 6 Många barnfamiljer och 60 74-åringar men få ungdomar 6 Många jobbar och få har ekonomiskt bistånd 7 Många har bil 8 Fler unga män, fler äldre kvinnor 9 Män tjänar mer än kvinnor 9 Valdeltagandet är högt 9 De flesta hushåll saknar barn 9 Oförändrad befolkning till 2014 men fler äldre 9 2 000 bostäder, mest villor från 1970-talet 10 Knappt 1,8 miljoner för en villa eller 1,9 år för en hyresrätt 11 650 arbetar och 800 går i skolan i Lindsdal 11 Fler pendlar från än till Lindsdal 11 Service och arbetsplatser är koncentrerade till Lindsdals centrum 13 men kyrka, träningsanläggning och LSS-boenden i andra delar 13 fler förskolor och skolor även i andra delar 13 Eleverna har homogen bakgrund 15 100 procent behöriga till gymnasiet 15 Något fler barn och unga är aktiva i föreningar 15 670 barn och ungdomar är aktiva i föreningar 15 Målpunkter: Fjölebro, Lindsdals sporthall och Törnerum/Udden 15 Busslinje 401 och 18 trafikerar Lindsdal 16 Många känner sig trygga 16 Enkätundersökning visar äldres efterfrågan 16 Mark- och planeringsenheten Kommunledningskontoret Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx

2 (18) Inte aktuellt med flytt för många men flyttare vill stanna i Lindsdal 16 Hälften efterfrågar seniorbostad 17 men fler efterfrågar blandat boende 17 Många kan tänka sig en månadskostnad på 5 000 kronor 17 Viktigast med bostad i ett plan 17 Nya centrumnära bostadsrätter föll väl ut 17 Tillgängliga bostäder där en boende trivdes mycket bra 18 Sammanfattning och slutsatser Den statistiska beskrivningen bygger huvudsakligen på övergripande statistik från SCB men också från exempelvis Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Det är en generell och övergripande bild av Lindsdal som ges av denna statistik och den visar exempelvis inte ofta skillnader inom området. Nedan presenteras analysen och slutsatserna och därefter kommer den statistiska beskrivningen. Många barnfamiljer och 60 74-åringar, få har utländsk bakgrund Lindsdal ligger cirka 10 kilometer norr om centrala Kalmar stad och stora delar byggdes på 1970-talet enligt den tidens ideal med strikt funktions- och trafikseparering. De flesta bostäderna som är villor byggdes under detta årtionde och förde med sig att befolkningen ökade kraftigt. De senaste 20 åren har antalet invånare minskat samtidigt som medelåldern har ökat. Först 2009 skedde ett trendbrott när befolkningen ökade. I dag bor det 5 600 personer i Lindsdal. Många av dem är barnfamiljer och personer i åldern 60 74 år medan få är unga vuxna. Fram till 2014 kommer den totala befolkningen vara oförändrad medan andelen äldre ökar. Andelen med utländsk bakgrund är ungefär hälften av genomsnittet för kommunen. Hög förvärvsgrad, inkomst och valdeltagande Det är generellt en välmående del av Kalmar kommun; förvärvsgraden, inkomsterna, valdeltagandet och bilinnehavet är högre än genomsnittet för kommunen. Resultaten i högstadieskolan är också klart högre än genomsnittet för de kommunala skolorna. Få har ekonomiskt bistånd och få barn lever i familjer som är ekonomiskt utsatta. De som jobbar har ofta sin arbetsplats utanför Lindsdal. Befolkningssammansättningen gör alltså att Lindsdal är socioekonomiskt, demografiskt och etniskt segregerat i förhållande till andra delar av Kalmar kommun och stad. En stor anledning till detta är att bostadsbeståndet är homogent, eftersom de flesta bostäderna är stora villor. Svårt att bo kvar och svårt att flytta till Det ensidiga bostadsbeståndet begränsar möjligheten att bo kvar i Lindsdal under olika skeden i livet. Det kan exempelvis vara svårt att flytta hemifrån som ung till en bostad i stadsdelen, att separera men vilja bo kvar i området eller att behöva byta bostad när den egna rörligheten blir sämre med åldern. Det homogena bostadsbeståndet med många villor gör det svårt för exempelvis andra hushållstyper att flytta till Lindsdal. Det är brist på tillgängliga mindre bostäder. Det är dock möjligt att sådana bostäder går att hitta i andra delar av kommunen, exempelvis i andra delar av Kalmar stad. Många äldre bor billigt och trivs bra När de flesta bostäderna byggdes på 1970-talet var det framförallt vuxna par som flyttade till samhället. De bildade familj, barnen växte upp och flyttade, medan föräldrarna som nu är i 60 74-årsåldern bor kvar. Således har flera bott här länge och trivs troligen mycket bra samtidigt som många bor billigt i

3 (18) avbetalade bostäder. Både att människor trivs och bor billigt påverkar troligen inställningen till en flytt, såväl inom som utanför Lindsdal. I dag är rörligheten liten och få i förhållande till befolkningens storlek flyttar in respektive ut. Svårighet för individ och rörlighet på bostadsmarknaden Att bli äldre innebär inte automatiskt att rörligheten försämras. För att äldre ska kunna leva självständiga liv kan däremot fler äldre i de befintliga bostäderna i Lindsdal, leda till att fler bostäder behöver tillgänglighets anpassas med bidrag från kommunen. Äldre som bor kvar i sina stora, om möjligt anpassade, bostäder leder också till mindre rörlighet på bostadsmarknaden. Detta gör det svårt för yngre människor att flytta till stadsdelen och kan på sikt påverka möjligheterna till både kommunal och kommersiell service. Behövs tillgängliga hyres- och bostadsrätter Många äldre vill bo kvar i Lindsdal. Nya bostäder med bra tillgänglighet gör det fysiskt möjligt för exempelvis äldre att lämna villan för ett bekvämare boende utan att lämna Lindsdal. Det gör det också möjligt för dem som inte vill bo i villa att bosätta sig här. Bostäder i markplan utan nivåskillnader eller flerbostadshus med hiss är därför viktigt. Nyproduktion kan leda till att många äldre flyttar in i mer tillgängliga bostäder, vilket på sikt kan minska kommunens utgifter för bostadsanpassning. Dessutom skapas en flyttkedja och yngre personer kan flytta in i villor som frigörs. Härigenom kan Lindsdal få fler invånare, vilket är bra för servicen, såväl kommersiell som offentlig, och för föreningslivet. En osäkerhetsfaktor är att många äldre kan tycka att nyproducerade, eller andra tillgängliga bostäder, är för dyrt och att de därmed väljer att bo kvar i den nuvarande bostaden. Samhällsplaneringen rår inte på grunderna till ojämställdheten Männen har högre förvärvsgrad och inkomst men lägre utbildningsnivå än kvinnorna i Lindsdal. Uppgifterna indikerar att kvinnor och män inte lever under jämställda förhållanden. Statistiken visar inte fördelningen i exempelvis obetalt arbete. Samhällsplaneringen kan inte påverka löneskillnader eller sysselsättningsgrad som kan skapa ojämställdhet mellan kvinnor och män. Den fysiska miljön påverkar dock kvinnor, mäns, flickors och pojkars vardagsliv. Vardagsliv är allt det som vi människor gör under dygnets alla timmar, vi arbetar, lämnar barn på förskolan, promenerar i en park, handlar och förflyttar oss mellan olika platser. Alla människors dagliga liv ser olika ut. För någon underlättas vardagslivet av att kunna ta sig till platser med bil och göra inköp i andra delar av Kalmar stad, medan någon annans vardagsliv underlättas av bra cykelvägar inom Lindsdal och bra kollektivtrafik till centrala Kalmar på vissa tider av dygnet. Ett sätt för planeringen att underlätta människors vardagsliv, stärka jämställdheten och den miljömässiga hållbarheten, är att planera för lokalisering av service, verksamheter och bostäder nära hållplatser till kollektivtrafiken. men kan stärka jämställdheten med tryggare utemiljö I Polisens senaste trygghetsundersökning fick Lindsdal överlag gott betyg, men en tvåa på en sex gradig skala på frågan om man kände sig trygg utomhus en sen kväll. Människor som upplever otrygghet att vistas utomhus på kvällar eller nätter, utvecklar strategier för att hantera detta genom exempelvis ta andra vägar hem, röra sig snabbare eller helt avstå att gå ut. Det är svårt att vara aktiv i samhället om känslan av otrygghet gör att vi inte går ut på kvällarna. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet i den fysiska miljön än män. Orsaken till känslor av otrygghet går inte bara att hitta i den fysiska miljön utan svarare i

4 (18) jämställda villkor i samhället. Det är svårt att bygga bort det bakomliggande problemet men det går att skapa tryggare miljöer genom att integrera jämställdhetsperspektivet. 1 Planeringen kan bidra till att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män genom att exempelvis stärka tryggheten i nya boendemiljöer. Mer service, verksamheter och bostäder i centrum Arbetet med en översiktsplan för hela kommunen pågår för närvarande. Där konstateras att nya bostäder och verksamheter bör placeras nära befintligt centrum för att stärka det. Att planera för förtätning i områden där exempelvis järnvägsstationer och livsmedelsbutiker finns, underlättar vardagslivet för personer och bidrar till att behovet av resor kan minska i vardagen. I dessa lägen är gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriterad. Tätast runt centrum Lindsdals huvudsakliga funktion är i dag boende men de relativt få arbetsplatser som framförallt finns inom offentlig och kommersiell service är viktiga för det dagliga livet. För att förbättra möjligheterna att leva miljövänligt, vill kommunen därför att nya bostäder byggs i befintliga områden gärna runt centrum eller i lägen med bra kollektivtrafik. Lindsdals centrum och Majavallen är sådana lägen. Närmast centrum krävs effektivt markutnyttjande när nya hus byggs. Det handlar då om flerbostadshus eller markeffektiva småhus, medan friliggande villor kan byggas längre från centrum. En ökad täthet i och vid centrum kan bland annat stärka verksamheterna kring detta, förstärka de mötesplatser som finns och skapa nya, öka antalet människor som rör sig där under fler av dygnets timmar och därmed öka den upplevda tryggheten samt skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. Om centrum förtätas med fler verksamheter och bostäder kan även förutsättningarna öka för att fler går, cyklar och åker kollektivt samtidigt som färre använder bilen. Förflyttningar med fötterna eller cykel bidrar till ökad motion och förbättrad hälsa. Nya bostäder kan leda till förändrade krav på offentlig service När nya bostäder planeras är det viktigt att tänka på att det kan leda till större krav på exempelvis kommunal service som skola och förskola. Även om antalet barnfamiljer i en viss typ av nya bostäder är liten, kan de nya bostäderna skapa en flyttkedja som gör att barnfamiljer flyttar in i andra hus i området och att trycket på service ökar. Vid planering för nya bostäder är det därför av största vikt att byggnation av skola och förskola sker i samma takt som bostadsbyggandet. Det är samhällsfunktioner som är centrala i människors vardagsliv och ska ligga i anslutning till områden där bostäder och kommunikationer utvecklas. Förekomsten av förskola och skola i ett område är en viktig faktor för enskilda människors benägenhet att flytta dit och eventuellt investera i en bostad. Invånarnas åldersstruktur gör att det finns behov av att bygga ytterligare vård- och omsorgsboende för äldre. Ännu tätare kommunikationer med centrala Kalmar Beroende på barn och ungas ålder tar de sig till sina aktiviteter på olika sätt, yngre i sällskap med vuxna och lite äldre kanske i högre utsträckning ensamma eller tillsammans med vänner. Det är ovanligt att barn och unga går i andra skolor än de som finns i Lindsdal, därför är det möjligt att anta att många av framförallt de äldre barnen går eller cyklar till skolan men också att föräldrar 1 Boverket, 2010, Jämställdhet på dagordningen, Planera för ett tryggt och jämställt samhälle, Boverket, 2010, Plats för trygghet, Inspiration för stadsutveckling

5 (18) skjutsar med bil. De stora målpunkterna för föreningsaktiva barn- och unga är Fjölebro och Lindsdals sporthall som ligger i Lindsdal och med gång- eller cykelavstånd för många. Andra målpunkter som Udden utanför Rockneby eller simhallen i Kalmar stad, kräver antingen buss eller föräldrar som kan köra bil. En central fråga är exempelvis hur busslinjerna ser ut och hur ofta bussarna går de tider som barnen och ungdomarna rör sig. En parameter är att alla barn inte har dels ekonomisk möjlighet att delta i viss föreningsverksamhet och dels att föräldrar kanske arbetar på sådana tider att det är svårt att förena med exempelvis träningstider eller att det saknas bil i hushållet. för att bilåkandet kan minska Busslinjerna är även viktiga för gymnasieungdomar och vuxna, både som skoleller arbetspendlar och som använder bussen för andra resor. Bilinnehavet är högt, ungefär 80 procent av hushållen i har minst en bil och det finns fler bilar per 1 000 invånare än genomsnittet för kommunen. Bra gång- och cykelvägar samt busslinjer är viktiga för många människors vardagsliv och för att fler ska ta sig fram på dessa sätt och att bilresorna därmed kan minska på korta sträckor till andra delar av Kalmar stad. Beskrivning som underlättar planeringen Syftet är att beskriva Lindsdal i förhållande till Kalmar kommun och stad samt även ta upp skillnader inom stadsdelen där det är möjligt. Vi beskriver människorna, bostäderna och näringslivet utifrån tillgänglig statistik. Beskrivningen är viktig för att avgöra utmaningarna och kunna planera på ett bra sätt. Tydligt avgränsat en mil norr om Kalmar Lindsdal ligger cirka 10 kilometer norr om centrala Kalmar stad. En stor del av stadsdelen byggdes på 1970-talet och präglas av den tidens ideal med strikt funktions- och trafikseparering. Stadsdelen avgränsas av Stångådalsbanan i väster och E 22 i öster. Kalmarvägen går rakt igenom området i nordsydlig riktning. Genomströmningen inom området är liten, eftersom trafiksystemet är uppbyggt enligt SCAFT-principen 2 med en ringväg och säckgator. 3 2 SCAFT-principen är en planeringsprincip från 1960-talet som innebär att trafikslag separeras ifrån varandra. 3 Gata som slutar i en återvändsgränd och i vissa fall i en gång- och cykelväg.

6 (18) Lindsdal ligger avgränsat av Stångådalsbanan och E22 norr om Kalmar. 5 600 bor i Lindsdal Drygt 5 600 personer bor i Lindsdal. Räknas även den omgivande landsbygden med byar som Förlösa, har Lindsdal ungefär 6 000 invånare. Under 2009 ökade befolkningen med knappt 60 personer. Det är trendbrott mot tidigare år, då befolkningen har minskat. En anledning kan vara de inflyttningsklara villorna i Fjölebro. År 2009 flyttade fler till än från stadsdelen (32 personer) och fler föddes än avled (26 personer). Framförallt flyttade många in från övriga kommunen (25 personer) eller från utlandet (15 personer), men också från övriga Kalmar län (1 person). Däremot flyttade fler från Lindsdal till andra län än Kalmar, än tvärtom (-9 personer). Rörligheten är liten, under 2009 var inflyttningen i förhållande till 1 000 invånare den lägsta av alla områden i kommunen. Utflyttningen var näst lägst i förhållande till antalet 1 000 invånare 4. Färre invånare men fler äldre Befolkningen ökade under 1960- och 1970-talen i samband med att de flesta bostäderna byggdes. Sedan 1989 har antalet invånare minskat med 400 personer och befolkningsstrukturen förändrats. Medelåldern har ökat, från 32,6 år 1989 till 40,2 år 2009. Andelen barn och yngre medelålders har minskat medan andelen äldre medelålders och så kallat yngre äldre har ökat. Det beror på att framförallt vuxna par flyttade till Lindsdal på 1970-talet och bildade familj. Barnen växte upp och flyttade medan många föräldrar som nu är i 60 74-årsåldern bor kvar. Många barnfamiljer och 60 74-åringar men få ungdomar Jämfört med hela kommunen är många i åldern 0 15, 35 44 och 60 74 år i Lindsdal. Däremot finns få unga vuxna i åldern 20 34 år och äldre över 75 år. Hälften av befolkningen är kvinnor och hälften är män. Drygt 370 personer, 4 Här gäller kommunens områdesindelning, alltså tätorten Lindsdal men också omgivande byar och landsbygd, som Förlösa.

7 (18) eller 6,7 procent, har utländsk bakgrund. Det är en lägre andel än kommunens genomsnitt. Andel Åldersfördelning, Lindsdal och Kalmar kommun 30 25 20 15 Lindsdal Kalmar kommun 10 5 0 0 1--5 6--15 16-18 19-24 25-29 30-44 45-64 65-79 80-w Ålder Källa: SCB Källa: SCB Många jobbar och få har ekonomiskt bistånd Den generella utbildningsnivån är något lägre i Lindsdal än genomsnittet för hela kommunen 5. En högre andel av de vuxna förvärvsarbetar jämfört med kommunens genomsnitt. År 2010 är andelen personer som är öppet arbetslösa eller ingår i ett program med aktivitetsstöd lägre än i kommunen som helhet. 5 Andelen med förgymnasial utbildning är densamma som genomsnittet för kommunen. En högre andel har däremot gymnasial utbildning och en lägre andel har eftergymnasial utbildning. Det sammanvägda värdet är detsamma som genomsnittet för kommunen.

8 (18) Ohälsotalet 6 är lägre än genomsnittet för kommunen. Medelinkomsten för dem med inkomst är högre än genomsnittet för kommunen. En lägre andel av hushållen har ekonomiskt bistånd jämfört med kommunen som helhet. 7 Andelen barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll är liten i Lindsdal. Fyra procent av 0 17-åringarna finns i ekonomiskt utsatta hushåll, medan siffran för hela kommunen är nio procent. I såväl Lindsdal som i hela kommunen, bor en högre andel barn med utländsk bakgrund än svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll 8. Befolkningen i Lindsdal och Kalmar kommun, 20 64 år, 2008, andel Förvärsgrainkomst, Medel- Öppet Grund- Gymnasi Högskola kronor 9 arbetslösa 10 skola um Lindsdal 85 276 200 5,3 13 51 36 Kalmar 77 252 500 6,3 13 46 40 kommun Källa: SCB Många har bil Det finns fler bilar per 1 000 invånare i Lindsdal än i genomsnittet för kommunen. När det gäller antalet bilar per hushåll är skillnaden ännu större. Majoriteten, nästan 80 procent, av hushållen i Lindsdal har minst en bil. Drygt 20 procent av hushållen har dock inte någon bil. 11 Bilbestånd, biltäthet och bilinnehav i Lindsdal och Kalmar kommun 2009 Antal bilar Antal bilar/ 1 000 invånare Antal bilar/ 1 000 familjer Antal familjer utan bil Antal familjer med bil Andel familjer med bil Lindsdal 2 468 439 1 058 502 1 830 78,5 Kalmar 24 391 710 15 088 19 261 56,1 kommun 393 Källa: SCB 6 Ohälsotalet beräknas genom att summan med utbetalad sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen i samma ålder. 7 Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek varierar med behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader. Introduktionsersättning till flyktingar med flera beslutas av och utbetalas av kommunen. Även äldreförsörjningsstöd ingår. 8 Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer är litet. Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010 9 För dem med inkomst 10 Eller aktiva i program med aktivitetsstöd, 18 64 år 11 Hushållsstatistiken är osäker, exempelvis räknas två vuxna ogifta som bor ihop och saknar gemensamma barn, som ensamboende.

9 (18) Fler unga män, fler äldre kvinnor Hälften av befolkningen är alltså kvinnor och hälften är män. Det finns dock skillnader som är kopplade till ålder. Fler 19 24-åriga män än kvinnor bor i Lindsdal. Den generella trenden i hela landet är att män bor kvar längre i föräldrahemmet än kvinnor. Det skulle kunna vara förklaringen till att det bor fler unga män än kvinnor i Lindsdal. Här bor också fler äldre kvinnor över 85 år än män. Även detta mönster finns på riksplanet, eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Likaså bor det fler kvinnor än män i åldern 25 39 år i Lindsdal. Män tjänar mer än kvinnor Fler män än kvinnor förvärvsarbetar. Av de invånare som har en inkomst finns det en tydlig skillnad i medelinkomst. Män tjänar i genomsnitt ungefär 100 000 kronor mer än kvinnor. Fler män än kvinnor är öppet arbetslösa eller ingår i program med aktivitetsstöd. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. Kvinnor och män 20 64 år, i Lindsdal, i procent, 2008 Förvärvsgrad Medelinkomst, Öppet arbetslösa 12 Grundskola Gymnasiu m Högskola kronor Kvinnor 83 228 500 4,7 10 50 39 Män 86 324 500 5,8 15 52 33 Källa: SCB Valdeltagandet är högt Deltagandet i riksdagsvalet 2010 var högre än genomsnittet för kommunen. Det finns dock skillnader inom Lindsdal. Högst var valdeltagandet i Lindsdal SO/Fjölebro, där 91,4 procent av de röstberättigade röstade. Det var det valdistrikt med högst deltagande i hela kommunen. Lägst valdeltagande i Lindsdal fanns i Lindsdal NV/Förlösa. Där var det 88,2 procent som röstade, men även här var det över genomsnittet för kommunen, 86,3 procent. 13 De flesta hushåll saknar barn För behovet av och efterfrågan på bostäder spelar strukturen och utvecklingen av hushållen större roll än utvecklingen av befolkningen. Statistiken över hur hushållen ser ut är missvisande, eftersom exempelvis två ogifta personer som bor ihop och saknar gemensamma barn räknas som ensamboende. Enligt statistiken finns det drygt 2 300 hushåll, varav drygt 850 med barn och 1 450 utan barn. I de flesta hushåll med barn finns det två vuxna men det finns drygt 160 ensamstående föräldrar med barn. Av hushållen utan barn bor ungefär hälften ensamma medan andra hälften bor ihop med en partner. Oförändrad befolkning till 2014 men fler äldre Enligt kommunens befolkningsprognos väntas befolkningen för Lindsdalsskolornas upptagningsområde vara i princip oförändrad fram till 2014 som är prognosens slutår (först väntas befolkningen öka och sedan minska, för att i princip landa på utgångsläget). Det är dock svårt att göra prognoser för delområden, och den planerade nybebyggelsen i exempelvis Fjölebro påverkar prognosen. Om utbyggnadstakten blir högre påverkas också 12 Eller aktiva i program med aktivitetsstöd, 18 64 år. 13 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010

10 (18) befolkningsprognosen. Fram till 2014 antas befolkningen öka framförallt bland unga i åldern 19 24 år och personer äldre än 65 år. Ökningen av de unga kan främst handla om unga som bor kvar i föräldrahemmet och inte om unga som etablerar sig i nya hushåll i Lindsdal. Bland de äldre väntas främst gruppen 75 79 år öka i antal. Befolkningen antas däremot minska bland gymnasieungdomar i åldern 16 18 år och bland vuxna i åldern 25 44 år. 2 000 bostäder, mest villor från 1970-talet Knappt 2 200 bostäder finns i Lindsdal, varav mer än 2 000 i småhus. Av alla bostäder är ungefär 77 procent äganderätter (1 687 bostäder) och 15 procent 14 hyresrätter (322 bostäder). Av hyresrätterna är 58 särskilda bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning och de finns därmed inte på den ordinarie bostadsmarknaden. Det allmännyttiga bostadsbolaget Kalmarhem har 186 marklägenheter i kvarteren Kroppkakan (154), Dragkroken (22) och Frikadellen (10) 15. Alla dessa kvarter finns i stadsdelens mitt medan villorna finns runt om. 16 Bostadsrätterna står för åtta procent av beståndet (178 bostäder). Lindsdal präglas av stora bostäder, drygt 77 procent har fyra rum och kök eller mer. Inte oväntat finns de större bostäderna ofta i småhus medan de mindre oftare finns i flerbostadshus. Ungefär 65 procent av alla bostäderna byggdes 1971 1980. Källa: SCB 14 Gäller kalkylerat bostadsbestånd 2009. Dessa siffror är framskrivningar från den senaste folk- och bostadsräkningen som genomfördes 1990. Det är den gällande statistiken från SCB, även om vi är medvetna om att siffran som gäller hyresrätterna antagligen är för hög. 15 De 10 lägenheterna på Frikadellen räknas även in i de särskilda bostäderna. 16 www.kalmarhem.se

11 (18) Källa: SCB Knappt 1,8 miljoner för en villa eller 1,9 år för en hyresrätt Enligt prisstatistik såldes 127 villor i Lindsdal och Förlösa under 2008 2010. 17 Medelpriset var 1 754 000 kronor. Det är något högre än genomsnittet för hela kommunen, 1 727 000 kronor 18. Den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Lindsdal i Kalmarhems bestånd är 1,9 år 19. Det är knappt halva kötiden jämfört med centrala Kalmar och Söder, där kötiden är längst. Däremot är det längre tid än de norra delarna av Kalmar, Rinkabyholm, Smedby och Ljungbyholm. 20 650 arbetar och 800 går i skolan i Lindsdal År 2008 hade drygt 650 personer sin arbetsplats i Lindsdal, varav ungefär 400 kvinnor och runt 250 män. Mer än hälften av arbetstillfällena finns inom utbildning eller vård och omsorg. Jämfört med kommunen som helhet har Lindsdal en betydligt större andel sysselsatta inom utbildning, 36 procent jämfört med 12 procent i kommunen. Däremot är andelen sysselsatta inom näringsgrenarna tillverkning, civila myndigheter samt information och kommunikation betydligt lägre i Lindsdal än i kommunen som helhet. Fler pendlar från än till Lindsdal Drygt 2 660 personer av dem som bor i Lindsdal förvärvsarbetar. De flesta har sin arbetsplats utanför stadsdelen. Det är 2 400 personer som pendlar ut och 400 som pendlar in till stadsdelen. Nära 2 000 fler vuxna pendlar alltså från än till Lindsdal och stadsdelen fungerar därmed huvudsakligen som bostadsort. I dessa siffror finns inte gymnasieungdomar som exempelvis går på gymnasiet i Kalmar med. 17 Och en (1) bostad under 2011. 18 SCB, gäller september-december 2010 19 Men omsättningen, alltså antalet bostäder som blir lediga, kan vara lågt. 20 Mailfråga till Kalmarhem.

Karta med några av de viktigaste målpunkterna utmärkta. Mycket av verksamheterna finns i centrum. 12 (18)

13 (18) Service och arbetsplatser är koncentrerade till Lindsdals centrum I Lindsdals centrum som ligger ungefär mitt i området finns service i form av livsmedelsbutik (Ica), pizzeria, café, frisör, folktandvård, hälsocentral och apotek. Dessutom finns bibliotek, sporthall och fritidsgård. För äldre finns två särskilda boenden, Dragkroken och Frikadellen. Dragkroken är ett demensboende med 16 boende. Frikadellen har dels 14 boende, dels 10 servicelägenheter. 21 Runt centrum finns också handelsträdgård, förskola och skola. Förskolan heter Pulpeten och drygt 120 barn går där. Lindsdalsskolan är en 6 9-skola med knappt 350 elever. I områdets södra del finns en bensinmack med livsmedelsutbud. Längs med Kalmarvägen finns en bensinmack och en frisör. men kyrka, träningsanläggning och LSS-boenden i andra delar I närheten av centrum, i områdets mitt, finns Garvaregården som är Svenska kyrkans lokaler. 22 Nordöst om centrum finns en träningsanläggning. En hemtjänstgrupp är knuten till och utgår från Lindsdal. Dessutom finns hälso- och sjukvårdspersonal som utgår från Lindsdal och ansvarar för hemsjukvården. Fyra LSS-boenden 23 finns för personer med funktionsnedsättning. Gränden och Lästmakaren har vardera fyra lägenheter och ligger båda nordöst om centrum. Lindebo och Solrosen har vardera fyra korttidsplatser och en akutplats. På varje av dessa boenden är det ungefär 15 barn eller ungdomar som växelvis använder platserna. Lindebo ligger strax öster om centrum medan Solrosen ligger längst ner i söder. Totalt finns det alltså 18 boenden i särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. 24 fler förskolor och skolor även i andra delar Sjöängsskolan är en F 5-skola med knappt 470 elever och förskolan Sjöängen har drygt 100 barn. Båda ligger i områdets sydöstra del. Vissa av de yngsta eleverna går på Pulpeten/Lindsdalsskolan i centrum. I den sydvästra delen ligger förskolan Lindeberga med drygt 60 barn. I Förlösa finns också en resursskola, Gösbäck, med åtta elever. I Fjölebro finns även en ny förskola, Smedjan, med drygt 50 barn. 25 21 Särskilt boende är ett samlingsbegrepp för boendeformer där biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen krävs för inflyttning. I Kalmar finns tre kategorier särskilt boende: boende för äldre, boende för demenssjuka och servicelägenheter. I boende för äldre och dementa finns bemanning dygnet runt. Servicelägenheter är vanliga, tillgängliga lägenheter där hjälpen utförs av hemtjänsten. 22 Församlingen heter Förlösa-Kläckeberga församling 23 LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett LSS-boende är en form av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. För att bo i ett särskilt boende krävs beslut av kommunen. 24 Socialförvaltningen. 25 Barn- och ungdomsförvaltningen.

14 (18) Lindsdals centrum i november 2010. Fritidsgården och sporthallen i Lindsdals centrum. Norr om centrum finns gräsplan och några skateramper.

15 (18) Eleverna har homogen bakgrund Drygt 800 elever går i förskoleklass och grundskola i Lindsdal. De flesta barn som bor i Lindsdal går också i skola här och endast få har valt skola någon annanstans. Eleverna kommer från en homogen socioekonomisk bakgrund. Exempelvis har färre elever i Lindsdal utländsk bakgrund jämfört med kommunen som helhet. 100 procent behöriga till gymnasiet Eleverna på högstadieskolan Lindsdalsskolan har mycket hög behörighet till gymnasiet jämfört med elever i många andra av kommunens skolor. År 2010 var 100 procent av eleverna behöriga till gymnasiet, vilket kan jämföras med 92,2 procent för hela kommunen. Det var den kommunala högstadieskolan med högst genomsnittliga betyg och där högst andel nått målen i alla ämnen. Flickornas betyg är högre än pojkarnas i såväl Lindsdalsskolan som kommunen som genomsnitt. Däremot är andelen lika mellan flickor och pojkar när det gäller andelen som är behöriga till nationella program på gymnasiet eller som uppnått målen i alla ämnen 26. Något fler barn och unga är aktiva i föreningar 71 procent av 7 15-åringarna i Lindsdal är föreningsaktiva jämfört med 70,3 procent i kommunen. Av 7 20-åringarna är 55,3 procent aktiva i Lindsdal mot 51,6 procent i kommunen. I båda åldersgrupperna är det vanligare att pojkar är aktiva i föreningar än flickor. Det gäller både i Lindsdal och i kommunen som helhet. 27 670 barn och ungdomar är aktiva i föreningar I Sjöängsskolans upptagningsområde är 672 personer i åldern 7 20 år aktiva i någon förening. De vanligaste aktiviteterna är fotboll följt av innebandy och ridning. Av de föreningsaktiva barnen och ungdomarna finns flest träningstillfällen i Lindsdals IF, följt av Calmare Lindsdals innebandyklubb, Kalmar Simsällskap och IF Kalmar Hockey. De vanligaste målpunkterna under 2010 var Fjölebro (6 849 besök) följt av Lindsdals sporthall (4 533 besök), annan anläggning 28 (2 842 besök), Simhallen (1 883 besök) och Ishallen (1 473 besök). 29 Målpunkter: Fjölebro, Lindsdals sporthall och Törnerum/Udden Flickor och pojkar är aktiva i olika typer av föreningar. De vanligaste aktiviteterna för 7 20-åriga tjejer är fotboll följt av ridning och innebandy. Läggs hästvård ihop med ridning är det den vanligaste aktiviteten. Flest besök av föreningsaktiva tjejer har Lindsdals sporthall (2 193), följt av Fjölebro (1 592), Törnerum/Udden (1 180) och Simhallen (1 140). För pojkar i samma ålder är fotboll och innebandy de vanligaste aktiviteterna. Fjölebro (5 257) följt av Lindsdals sporthall (2 340) och annan (1 794) är de vanligaste målpunkterna för killarna. 30 26 Kalmar kommun, 2011, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010 27 Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga 28 Annan anläggning innebär en anläggning i någon annan kommun. 29 Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga 30 Kultur- och fritidsförvaltningens register över föreningsaktiva barn- och unga

16 (18) Busslinje 401 och 18 trafikerar Lindsdal Busslinjen 401 A och B går mellan Lindsdal och centrala Kalmar, med två tre turer i timmen på vardagar. En bussresa mellan Lindsdals centrum och Kalmar centralstation tar drygt 25 minuter. Även busslinje 18 mellan Revsudden och Kalmar går förbi Lindsdal. Linjedragningen för busslinjen 401, källa: KLT Många känner sig trygga Polisen i Kalmar län har gjort medborgarundersökningar sedan slutet av 1990- talet. För att förenkla jämförelser använder Polisen ett trygghetsindex, undersökningens resultat delas in i sju nivåer (0 6) där noll är extremt bra och sex extremt dåligt. I den senaste undersökningen från 2009 får Lindsdal/Norra kommundelen en etta i den totala sammanställningen. På frågan om oro att utsättas för misshandel eller överfall utomhus samt rädsla för speciella personer i det egna bostadsområdet, ges också en etta. På frågan om att känna sig trygg ute ensam en sen kväll får Lindsdal/Norra kommundelen en tvåa 31. Enkätundersökning visar äldres efterfrågan I februari 2009 genomförde Kalmar kommun i samverkan med Pensionärsrådet i Kalmar en enkätundersökning om behovet av och efterfrågan på seniorbostäder i områdena utanför Kalmar stad. Alla hushåll med personer över 65 år fick enkäten. I Lindsdal besvarade knappt 260 hushåll enkäten. Majoriteten av de svarande är i åldern 65 74 år och de flesta är samboende. Flertalet bor i villa och har en månadskostnad på 3 000 5 000 kronor. Inte aktuellt med flytt för många men flyttare vill stanna i Lindsdal Det ställdes en fråga om hushållet önskar byta bostad inom de närmaste åren. 45 procent svarade att det inte var aktuellt, medan 39 procent uppgav att de ville byta bostad om tre till fem år och 17 procent inom de närmaste tre åren. En annan fråga ställdes om när man önskade flytta och det var då en majoritet, 31 Kalmar kommun, 2001, Välfärdsbokslut Kalmar kommun 2010

17 (18) 68 procent, som ville flytta 2013 eller senare. 32 84 procent ville bo kvar i Lindsdal medan Kalmar stad är lockande för 15 procent. Hälften efterfrågar seniorbostad Andelen som svarade att de ville flytta till en seniorbostad var 48 procent, medan 15 procent inte kunde tänka sig det och 37 procent svarade att de inte visste. De flesta, 58 procent, var intresserade av att bo i hyresrätt, medan 32 procent ville bo i bostadsrätt och 10 procent ville bo i en äganderätt. Tre rum och kök var den mest efterfrågade bostadsstorleken, följt av två rum och kök. 33 men fler efterfrågar blandat boende Samtidigt som alltså nästan hälften svarade att de var intresserade av att flytta in i en seniorbostad, föredrog 60 procent av alla svarande en boendeform där olika åldrar och grupper finns representerade i den nära omgivningen på en annan fråga. Det var 18 procent som ville ha en bostad som enbart är avsedd för äldre, medan 22 procent svarade att det inte hade någon betydelse. Många kan tänka sig en månadskostnad på 5 000 kronor I förhållande till den bostadsstorlek de efterfrågade, kunde de flesta kunna tänka sig att betala 5 000 kronor i månaden och många svarade även 6 000 7 000 kronor. Medelvärdet låg på 5 300 kronor. För dem som ville bo i bostadsrätt, uppgav bara 14 personer (17 procent av de svarande på denna fråga) att de kan tänka sig betala mer än en miljon kronor i insats. Medelvärdet var 550 000 kronor. De flesta kunde tänka sig en månadsavgift upp till 5 000 kronor och medelvärdet var 4 600 kronor. Viktigast med bostad i ett plan Enligt de svarande är det klart viktigaste för ny bebyggelse i området att bostaden har ett plan. 34 Näst viktigast, men med klart lägre andelar, var närhet till dagligvaruservice följt av närhet till allmänna kommunikationer och att den är handikappanpassad. Det fanns möjlighet att göra anteckningar och några saker som kom fram där, var tillgång till vaktmästare, inte för dyrt och lyxigt, bastu och simbassäng, uteplats, nära till grönområden samt låg boendekostnad för personer med låga pensioner. På frågan om gemensamhetsutrymmen planeras i anslutning till ett seniorbostadsprojekt, är ett sällskapsutrymme med pentry viktigast, följt av gästlägenhet för uthyrning till släkt och vänner samt växthus eller trädgårdstäppa 35. Nya centrumnära bostadsrätter föll väl ut Jakobsson Rit & Bygg AB byggde 20 bostadsrätter som var inflyttningsklara 2007 och 2008/2009. De ligger strax öster om centrum i kvarteret Brasan. Samtidigt med bostadsrätterna byggdes även ett LSS-boende. Nästan alla bostäder har tre rum och kök och är runt 100 kvadratmeter. Tanken var att bygga ett alternativ till villaboende. Upplåtelseformen blev bostadsrätt, eftersom många vill placera pengarna från villan i ett annat boende. Bostäderna kostade drygt en miljon kronor. De sålde slut men uppfattningen var att det hade gått att sälja fler om priset hade varit lägre. Även om det stora flertalet av dem som flyttat in i bostäderna är äldre villaägare från Lindsdal eller byarna 32 Frågan hade lägre svarsfrekvens, 183 personer, mot 242 på frågan om man ville flytta. 33 Det kan finnas olika svarsfrekvens på olika frågor. Även de som har uppgett att flytt inte är aktuell, kan ha svarat på resten av enkätfrågorna. 34 Sex förutbestämda variabler som svarande skulle rangordna 1 6. 35 Tre förutbestämda variabler plus övrigt, som svarande skulle rangordna 1 4.

18 (18) runt omkring, har det blivit en bredare kundgrupp. Några bostäder har sålts till äldre personer från andra delar av landet som har barn och barnbarn i Lindsdal, medan några yngre personer har flyttat dit för att de gillade läget, arkitekturen och själva boendet. Nybyggda bostadsrätter i kvarteret Brasan. Tillgängliga bostäder där en boende trivdes mycket bra En av de boende, Kalle Olsson, i bostadsrätterna kan sägas vara en typisk inflyttare: pensionär som bodde tillsammans med sin fru och kom från närområdet. Paret trivdes mycket bra. Bostaden har tre rum och kök. Den upplevdes öppen och luftig och det var tydligt att byggherren medvetet velat skapa tillgängliga bostäder och boendemiljöer. Exempelvis fanns det inte någon trappa in till bostaden, dörrkarmarna var breda, badrummet stort och det fanns få eller inga trösklar. Kalle var positiv till den tillgängliga bostaden, även om de för nuvarande inte hade hjälpmedel som rullator eller rullstol. Det fanns uteplatser i två väderstreck (och möjlighet att glasa in en eller båda). Från ena uteplatsen fanns det utsikt mot en parkeringsplats och väg (upplevdes tryggt att ha uppsikt och se rörelser) och från den andra mot den gemensamma gården (där möten mellan grannar skedde spontant).