Makten över textanalysens fokus Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet
Arbetsplatser, organisationer De vet inte vad vi gör. De har en förenklad syn på kommunikation. Forskning Konsulttjänster, paketlösningar Studenter Vem ska jag lyssna på? Kunder, läsare, medborgare Hjälp?
Rönn (2009): Praxisorienterad kommunikationsanalys 1. studerar kommunikation som en del av sociala praktiker 2. fokuserar på problem för utövare av de sociala praktikerna 3. är utformad delvis i samverkan med utövarna 4. söker vidareutveckla redskap och metoder som utövarna kan använda för att synliggöra sin kommunikation.
Metodfråga för praxisorienterad forskning: Hur kan man få fram vilka textanalysmetoder som är nyttiga i både forsknings- och praktikerperspektiv?
Vad kan och bör man som forskare försöka påverka? Vad är egentligen textanalys? Är det bara att gå in i en färdig text och relatera den till kontexten? Vems kontext?
Cicourel (1982, 2007) om ekologisk validitet Roberts & Sarangi (1999) om problemformulering från praktikens och forskarens perspektiv Kvale och Säljö om vad man egentligen får fram när man frågar folk Engeström & Co om intervention, förändring i organisationer
Karlssons kloka konklusioner Det finns alltså ingen standardmodell för textanalys med etnografisk inramning, men den vägledande principen bör vara att analysen ska förankra texterna i den konreta användningen och ytterligare fördjupa förståelsen för hur texterna fungerar i det sammanhang de förekommer i. (2006:168) När man identifierat vilka betydelser i den sociala processen som texter stabiliserar (eller vilka relationer de reglerar) blir uppgiften att studera hur språket (och andra semiotiska resurser) åstadkommer denna stabilisering (2010:172)
Textanalyskategorier främst valda utifrån forskarens analys av kontexten Björkvall (2000): barnmatsmärkning, konsumentundersökning Göransson & Ledin (2009): läromedel i ledarskap, etnografisk ram Lind Palicki (2010): Försäkringskassans broschyrer, kontakter med sändaren, kontextanalys på övergripande nivå
Textanalysmetoder valda efter/i samråd med praktiker: Vatn (1998, 2007) Problem: olyckor på oljeplattformar delvis pga otydliga texter Relaterar textkvaliteter med textkompetenser hos både deltagare och forskare Teoretisk ram: sociointeraktionism Metod för att få fram deltagares tysta kompetenser och kategoriseringar: Repertoary Grid Technique
Textanalysmetoder valda efter/i samråd med praktiker: Schryer (2000) Problem: Försäkringsbolags avslag vid livslång arbetsoförmåga Beställarens problemformulering: Grammatik och stil Teoretisk ram: Sociokulturell teori och genreteori Metod: textanalys (läsbarhet, disposition, kritisk diskursanalys) intervjuer med skribenter som också fick gruppera brev i effektiva och icke-effektiva
Kunder, läsare, medborgare Arbetsplatser, organisationer Studenter, utbildning Forskning Forskningsföretag, språkkonsulter
Vikten av fortlöpande kontakter mellan organisationer och forskning (t.ex. via studenter, praxisorienterad forskning, forskningsföretag) för att få relevanta analyser och lösningar, inte bara tidlösa paketlösningar metoder och teoretiska perspektiv som stimulerar till medvetandegörande av deltagares problemformuleringar/kategoriseringar och vice versa att studera texter i kontexter.
Referenser Björkvall (2000): Svensk barnmatsmärkning: en diskursanalytisk studie av märkningens design och tillgänglighet. Blåsjö (2007): Medierande redskap ett sätt att se på högre utbildning och yrkesliv i samverkan? I: Matre m.fl. (red)., Skrive for nåtid og framtid. Band I. Skriving i arbeidsliv og skole Cicourel (1982): Interviews, Surveys, and the Problem of Ecological Validity. American Sociologist 17(1) s. 11-20 Cicourel (2007): A personal, retrospective view of ecological validity. Text & Talk 27 (5/6), s. 735-752 Engeström (1998): The tensions of judging. Handling cases of driving under the influence of alcohol in Finland and California. I: Engeström & Middleton (red.), Cognition and communication at work Göransson & Ledin (2009): Räddningstjänsten och kunskapssamhället. En fallstudie. I: Nyström Höög (red.), Medborgare och myndigheter. TeFa 47 Karlsson (2007): Text, situation, praktik. Om ramar och resurser öfr tolkning av texter i arbetsrelaterade skrifthändelser. I: Gunnarsson & Karlsson (red.), Ett vidgat textbegrepp. TeFa 46 Karlsson 2008. Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillämpad och praxisorienterad språkforskning. I: Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi.
Karlsson (2010): I textanalysens utmarker? Om att intressera sig för vad texter gör (och för hur de gör det). I: Byrman m.fl. (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk Kvale & Brinkmann (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun Lind Palicki (2010). Normaliserade föräldrar: en undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974-2007 Nord (u.u.): Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext Rahm & Ohlsson (2009): Klarspråksarbete, myndigheter och mottagare. Exempel från äldreomsorgen och Malmö stad. I: Nyström Höög (red.), Medborgare och myndigheter. TeFa 47 Roberts & Sarangi (1999): Hybridity in gatekeeping discourse. Issues of practival relevance for the researcher. I: Sarangi & Roberts (red.), Talk, work and institutional order Rönn (2009). "Det är inte förrän man gör det som man förstår": om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola. Sarangi (2005): The conditions and consequences of professional discourse studies. Journal of Applied Linguistics 2(3), s. 371-394
Schryer (2000): Walking the fine line Writing negative letters in an insurance company. Journal of Business and Technical Communication 14 Sundberg (2009): Praktikanten som kommunikationsetnograf. I: Nyström Höög (red.), Medborgare och myndigheter. TeFa 47 Vatn 2007. Et møte mellom forskningsbasert og erfaringsbasert tekstkompetanse. I: Matre m.fl. (red)., Skrive for nåtid og framtid. Band I. Skriving i arbeidsliv og skole