Byt vanor. och res klimatsmart

Relevanta dokument
NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

begränsad klimatpåverkan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

BILFRITT. because they re worth it

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Klass 6B Guldhedsskolan

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Fråga 1: Övergångsställen

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Att cykla till jobbet


Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Ekologisk hållbarhet och klimat

Arrangeras av Korpen Skåne/Halland på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne

Vandrande skolbussar Uppföljning

Innehållsförteckning:

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Du är gjord för att röra på dig

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Bakgrundsupplysningar for ppt1

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljöprogram

Rapport från Hälsotrampare Kronoberg Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin

Stadens sociala samband

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Brott, straff och normer 3

Kommunikationsavdelningen

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Temperatur. Värme är rörelse

Gå och cykla till skolan tävlingen

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Vår resepolicy i praktiken

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Guidelines Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Resultat av enkät nr 2 Testresenären

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Framtidens järnväg formas idag!

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Lupp Är du berättigad till skolskjuts (gäller inte dig som har vinterskolskjuts) Hur väl stämmer skolskjutsen med ditt schema?

Resvane- undersökning 2013

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Lokalbussen i Lycksele

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Lilla. för årskurs 8 & 9

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på

Verksamhetsrapport 2002

Okunskap och myter om bröd

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Storyline Familjen Bilgren

Vägverket 1. Hej!

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 26 Fredag den 17 september Gamla människor blir inlåsta

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

8 steg. till underverk

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Störst på ekologisk drift och robot

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Vad är syftet? Vad är syftet? Därför föreslår du/ni att: Därför föreslår du/ni att: Namn/grupp: Drakdräparna. Namn/grupp: Konvojen Babord


Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

SMÅ STEG SOM GÖR STOR SKILLNAD

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Transkript:

Byt vanor och res klimatsmart

Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att hjälpas åt med att bromsa koldioxidutsläppen som driver på klimatförändringarna. Vår energianvändning och transporterna på våra vägar står för största delen av de klimatutsläpp som bidrar till att jorden blir allt varmare, med allt vad det innebär för mänskligheten, djur och natur. Vad håller på att hända med klimatet? Klimatförändringarna, vår tids största miljöhot, beror på människans utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen har FN:s klimatpanel IPCC dragit. Enligt klimatforskarna förväntas jordens medeltemperatur öka med 1,4 till 5,8 grader, havsytan stiga med cirka 50 centimeter och nederbörden förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Detta kommer att hända fram till år 2100 och får allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Hur går det till? Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan dem skulle jorden vara kall och livlös. Växthusgaser, tex vattenånga och koldioxid, finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Mängden koldioxid ökar idag onormalt fort på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Ju mer växthusgaser som finns i atmosfären, desto varmare blir det.

Hur blir jag klimatresenär? Vill du bli klimatresenär ska du satsa på hållbara sätt att resa. Att gå och cykla är det mest hållbara sättet. Det är dessutom billigt och hälsosamt. Genom att planera din resa, starta tidigare och ge dig själv tid, tar du chansen att vara klimatresenär. Vad du gör spelar roll Visst går det många gånger snabbare och enklare att ta bilen. Men det får också konsekvenser. Bilåkandet ger klimatutsläpp som påverkar miljön både på kort och lång sikt. Välj gärna bort bilen när du ska åka en kort bit. Det här typen av resor är vanligast, drar mycket bränsle och påverkar därför miljön mest. Bilens katalysator blir faktiskt inte effektiv förrän efter cirka tre till fyra kilometers körning, när motorn blivit varm. När vi kör sprids farliga partiklar från våra bildäck i luften och naturen. För många skapar också bilkörningen onödig stress och irritation när det bildas köer och om det är svårt att hitta parkeringsplatser.

Klimatsmart är också hälsosmart Att cykla och gå är inte bara ett sätt att transportera sig på. Det är bra för kroppen också. Den som rör på sig mår bättre, blir piggare, får bättre koncentration och blir mer tolerant mot stress. Forskning visar att barn som hinner röra på sig och vakna ordentligt innan de kommer till skolan jobbar bättre och lär sig mer. Det funkar på vuxna med. Den nordiska folkhälsorekommendationen är att vi vuxna ska röra på oss minst 30 minuter per dag på måttlig nivå. Det förbättrar hälsan och motverkar välfärdssjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet motverkar psykisk ohälsa och stärker självkänslan. Genom att cykla eller gå, istället för att ta bilen, får du gratis motion. Gör du det redan nu? Gratulerar till ett klimat- och hälsosmart val.

Vad kan jag göra för att minska utsläppen? Cykla eller gå. Du sparar pengar och får bättre kondition. Utnyttja kollektivtrafiken eller samåk till jobb, skola eller fritidsaktivitet. Starta en vandrande skolbuss: ett organiserat sätt att gå tillsammans där flera föräldrar turas om att följa sina egna och andras barn till eller från skolan. Var ett föredöme för den yngre generationen. De gör som du gör. Kör mindre. Du kanske inte behöver ta bilen varje dag och speciellt inte korta sträckor. Kör lite långsammare, minska bilens vikt och luftmotstånd så får du en bränslesnål resa. När du ska byta bil: välj en mindre och mer effektiv bil eller en miljöbil.

Visste du att Idag är var tredje bilresa kortare än tre kilometer och varannan kortare än fem kilometer. De första fem kilometrarna förbrukar medelbilen i Sverige hela 1,4 liter per mil. En medelbil i Sverige kostar 36 000 kr per år att äga och köra. Idag sker tolv procent av det totala antalet resor i Sverige med cykel. En normalcyklist tar sig fram i 15 20 kilometer i timmen i snitt och når då ett resmål som ligger fem kilometer bort på 15 20 minuter. Cyklar du en mil tur och retur till jobbet eller skolan under en månad, istället för att köra bil, sparar du omkring 300 kronor i bensinpengar. Om du väljer att cykla en halv mil till jobbet varje dag, istället för att köra bil, minskar du utsläppen av koldioxid med 700 kilo per år. Genom att cykla en halvmil om dagen kan du förbättra din kondition med upp till 20 procent. Cyklar du i 30 minuter förbrukar du ungefär 300 kcal (kilokalorier). Cirka 14 procent av den vuxna befolkningen i Sverige rör inte på sig på fritiden. Läs mer om kampanjen på hemsidan: www.klimatresenaren.com Klimatresenären är ett projekt som delfinansieras med hjälp av Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram KLIMP.