Det kommunala aktivitetsansvaret

Det kommunala aktivitetsansvaret KARTLÄGGNING OCH BEH OVSINVENTERING SKARABORGS KOMMUNALF ÖRBUND DECEMBER 2015- JANUARI 2016 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D 1

Det kommunala aktivitetsansvaret nuläge, hinder och utmaningar samt goda exempel och framgångsfaktorer Den 1 januari 2015 trädde ändringar i skollagen i kraft och Informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar blev det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Denna rapport initierades dels av ett behov av att se över hur arbetet med KAA bedrivs i kommunerna inom Skaraborgs kommunalförbund samt som ett underlag för att ta reda på vilka lösningar som efterfrågas för att möta dessa. Kommunerna inom Skaraborg har svarat på två stycken frågeunderlag samt att fyra stycken intervjuer genomförts. Ett flertal likheter mellan kommunerna har framkommit, främst efterfrågan på ökad grad av samverkan, främst inom kommunen. Sedan att det ska utformas mer riktad verksamhet mot målgruppen, framförallt de med en neuropsykiatrisk diagnos samt att utveckla arbetat med motivationsgrupper. I kontakten med ungdom finns svårigheter att nå ungdomen, bland annat på grund av sekretess. Det är också av godo om ansvarig för KAA är med i arbetet med ungdomen redan vid utskrivning från studier samt att det finns möjlighet att bygga en relation till ungdomen. Datasystemet IST används för administration, vilket har stött på vissa svårigheter men att det finns förhoppning om att det ska anpassas och bli mer ändamålsenligt. Slutligen lyfts vikten av att arbeta främjande. Anna Kjellberg, Ekovera ek. förening anna@ekovera.se Tel 0722 328 328 2

Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 8 Falköping... 10 Nuläge... 10 Utmaningar och hinder... 10 Goda exempel, lösningar... 11 Grästorp... 12 Gullspång... 13 Nuläge... 13 Utmaningar och hinder... 13 Goda exempel och lösningar... 14 Götene... 14 Nuläge... 14 Utmaningar och hinder... 15 Goda exempel och lösningar... 15 Hjo... 16 Karlsborg... 16 Lidköping... 17 Nuläge... 17 Utmaningar och hinder... 18 Goda exempel och lösningar... 19 Nuläge... 20 Utmaningar och hinder... 20 Goda exempel och lösningar... 21 Skara... 22 Skövde... 22 Nuläge... 22 Utmaningar och hinder... 23 Goda exempel och lösningar... 24 3

Töreboda... 25 Vara... 26 Nuläge samt utmaningar och hinder... 26 Goda exempel och lösningar... 27 Diskussion... 28 Samverkan... 28 Internt i kommunen... 28 Extern samverkan... 29 Riktad verksamhet mot målgruppen... 30 Funktionsnedsättning, framförallt npf-diagnos... 30 Motivationsgrupper... 30 Kontakt med ungdom och mellan ungdom och myndighet... 31 Sekretess... 31 Ansvarig för KAA som främjande och stöd... 31 Statistik och datasystem... 32 Budget och ekonomisk ersättning... 32 Främjande arbete... 33 Slutsats... 34 Bilaga Frågeunderlag 1... 35 Bilaga Frågeunderlag 2... 36 4

Inledning Ungdomar som väljer att avbryta sina studier och riskerar att hamna i ett utanförskap är ett allvarligt samhällsproblem. Därmed finns ett behov av att kartlägga hur arbetet med målgruppen sker. Skaraborgs kommunalförbund har ett upparbetat samarbete mellan kommuner angående det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och ett nätverk för regelbundna möten. Men det fanns att behov att ytterligare kartlägga hur arbetet sker, vilket är anledning till denna rapport. Främst att titta på vad som är hinder och utmaningar och på så sätt möta dessa med goda exempel och förslag på lösningar. Rapporten tar fasta på framgångsfaktorer och ambitionen att utbyta erfarenheter kommuner emellan för att lära sig av varandra, vilket också ligger inom nätverkets intentioner och ambition. Anledningen till att en ungdom väljer att göra ett studieavbrott är alltid individuellt och har föregåtts av ett långt förebyggande arbete inom skolan. Det är en mångfald av aktiviteter som dessa ungdomar har som sysselsättning istället för studier. Alltifrån avsaknad av sysselsättning, så kallade hemmasittare, till att vara i praktik/arbete eller att fortsatt studera men med individuell plan på Introduktionsprogram (IM), via vuxenutbildning eller folkhögskola. Då målgruppen har ett stort behov av individuellt anpassade åtgärder möter den ungdomen många av kommunens instanser, så som skola, arbetslivsförvaltning, socialtjänst, vård, barnoch ungdomspsykiatrin, vuxenutbildning m.fl. och i många fall är flera av dessa inkopplade för att hjälpa ungdomen, likaså kan även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vara involverad. I denna rapport ligger fokus på hur kommunerna valt att organisera och vem som har ansvar för KAA, vilket det finns både skillnader och gemensamma nämnare för mellan Skaraborgskommunerna. Rapporten har haft som utgångspunkt att kartlägga nuläget hösten 2015, efterfråga vilka hinder och svårigheter som finns samt hur dessa svårigheter kan mötas med förslag på lösningar och önskemål om kommande projekt och arbetssätt. Rapporten initierades dels av ett behov av att se över hur arbetet med KAA bedrivs i kommunerna samt som ett underlag för att ta reda på vilka lösningar som efterfrågas för att möta dessa, bland annat genom att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF). Bakgrund Den 1 januari 2015 trädde ändringar i skollagen i kraft. Informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar blev det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Syftet är att förtydliga ansvaret för de som: Inte påbörjar gymnasiet. Gör studieavbrott från gymnasiet. Inte har fullständiga betyg och därmed inte går på nationellt program utan introduktionsprogram. Tar studiebevis, istället för examensbevis. Sammanfattningsvis omfattar KAA de ungdomar mellan 16-20 år som inte läser på ett nationellt program samt de som inte klarar fullständiga betyg vid examen. Ändringarna innebär utökade skyldigheter för gymnasieskolor och kommuner, med ett tydligare fokus på ett aktivt ansvar att hjälpa ungdomarna inom målgruppen att hitta lämpliga 5

individuella åtgärder, i form av utbildning eller aktivitet. I första hand ska de motiveras till utbildning. I den nya lagen skärptes hemkommunens ansvar att löpande under året hålla sig informerad om hur samtliga ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Det innebär också ett utökat ansvar för huvudmannen för en gymnasieskola att snarast meddela hemkommunen när en elev som inte fyllt 20 år slutar vid en gymnasieskola eller när eleven utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Ändringarna innebär också ett utökat ansvar att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera de åtgärder som satts in. Under perioden april 2013 april 2015 genomförde Skaraborgs kommunalförbund projektet Fullföljda studier. Främst fokuserade projektet på främjande arbete. Resultatet finns presenterat i två rapporter, en kartläggningsrapport samt en slutrapport. I Fullföljda studier var också ett av syftena att stödja och stimulera utvecklingen av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret. Som en del av detta startades i januari 2014 Skaraborgs nätverk för det kommunala aktivitetsansvaret (SKAA). Syftet med nätverket är att utgöra en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, med fokus på det tidiga och förbyggande arbetet för att unga ska stanna kvar i utbildning på grund- och gymnasieskola samt underlätta övergångar däremellan. Samtliga 15 kommuner har haft representanter i nätverket, även om inte alla haft möjlighet att delta, och nätverket har haft 11 stycken möten fram till 2016. Det finns en ordförande/sammankallande, som leder möten och som är huvudansvarig för minnesanteckningar och ansvarig för återkoppling till skolchefsgruppen, förvaltningsrepresentanter samt även för kontakt med externa parter. Det finns även ett presidium som bereder ärenden inför möten och gör förslag på dagordning. Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga hur kommunerna i Skaraborgs kommunalförbund arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret, med fokus på att presentera nuläge 2015-2016 samt identifiera utmaningar/behov och framgångsfaktorer samt goda exempel. Detta ska leda fram till förslag på rekommendationer för fortsatt utvecklingsarbete. Metod Metoden för att göra en kartläggning har främst varit intervjuer med de som har ansvar för KAA. Materialet från kommunerna består i huvudsak av svar på två stycken frågeunderlag. Det första skickades ut i början av hösten 2015 och behandlar KAA övergripande, i form av storlek på kommun, antalet ungdomar som omfattas, beskrivning av arbetet med mera. Frågeunderlag 2 utformades efter nätverksträff med SKAA den 26 november 2015, utifrån vilka områden som under nätverksmötet beskrevs som extra tuffa, svårlösliga eller utmanande att arbeta med. För frågeunderlagen, se bilaga 1 och 2. Fyra stycken kvalitativa intervjuer har också genomförts, med kommunerna Götene, Lidköping, Mariestad samt Skövde. I viss mån har även skriftliga dokument legat som underlag, i form av exempelvis projektbeskrivningar. Möjligheten att vara med i kartläggningen har skiljt sig väldigt mycket åt från kommunerna, vilket innebär att vissa kommuner endast ytligt beskrivs medan andra, speciellt de där intervju genomfördes, har en mer detaljerad beskriven arbetsgång. Ambitionen har varit att alla 6

kommuner ska vara delaktiga i kartläggningen men tyvärr har Essunga, Tibro och Tidaholms kommun inte kunnat återkoppla inom kartläggningens tidsrymd. 7

Resultat Arbetet med KAA skiljer sig åt i Skaraborgs kommuner och organiseras på olika sätt men med många gemensamma nämnare. Flertalet av utmaningarna samt de goda exemplen är liknande. Den största skillnaden återfinns i vilken typ av profession personen som arbetar med KAA har, samt vilken andel av sin profession som är tillägnad specifikt KAA. Studie- och yrkesvägledare (SYV) är den vanligaste professionen med ansvar för KAA, men som en del av en tjänst som innehåller en mångfald av arbetsuppgifter och ansvarsområden. Vissa kommuner har valt en annan väg och satsat på tjänster som är vikta för just KAA. Tabellen nedan beskriver profession och tjänstegrad med fokus på KAA fördelat per kommun. Tabell 1. Profession och tjänstgöringsgrad KAA Kommun Profession med ansvar för KAA Tjänstgöringsgrad med fokus på KAA Essunga SYV Ca 25 % Falköping Elevvårdskonsulent 50 100% Grästorp Team av skolsköterska, SYV mfl. 50 % men ej under höst 2015 Gullspång SYV och ungdomskonsulent 52% (12% SYV och 40% ungdomskonsulent) Götene Aktivitetsansvarig 100% Hjo Rektor/SYO Komvux Ej definierat Karlsborg SYV Ingår i SYV-tjänsten Lidköping Verksamhetskoordinator 320% (projektledare), ungdomscoacher (socionom, fritidspedagog), SYV Mariestad Pedagoger 120% (50-70% pedagog + 50% pedagog) Skara SYV 20% Skövde Pedagog och socialpedagog 120% Tibro Tidaholm Pedagoger 100% Töreboda Programansvarig för Ej definierat Introduktionsprogrammet Vara SYV och skoladministratör Ej definierat 8

Det finns stor samstämmighet i Skaraborg vilken förvaltning som har ansvar för KAA, vilket tabell nedan visar. Dock finns stora skillnader hur väl förankrad frågan är politiskt, vilket visar sig i hur rapportering till nämnd och den politiska ledningen varierar. Tabell 2. Ansvarig förvaltning och rapportering till nämnd Kommun Ansvarig förvaltning Sker rapportering till nämnd Essunga Utbildning Ja, men sällan Falköping Barn- och utbildning Nej Grästorp Gullspång Barn och utbildning + arbetslivs Osäkert Götene Utbildning Förekommer, ej regelbundet Hjo Utbildning Två gånger per år Karlsborg Barn och utbildning Inte i nuläget men ska göras Lidköping Utbildning Regelbundet till utbildningsnämnden Mariestad Barn och utbildning I maj och oktober varje år Skara Barn och utbildning Ja, via chef. Skövde Barn och utbildning Två gånger per år Tibro Tidaholm Barn och utbildning Töreboda Utbildning och kultur Vara Bildning Har skett en gång Registrering och bokföring sker i systemet IST. De ungdomar som inte studerar, varken i hemkommunen eller annan kommun, ställs samman i en lista. Systemet är av de flesta använt sedan länge men med fokus på den Interkommunala Ersättningen (IKE). Viss begreppsförvirring har rått då IKE är ett etablerat begrepp men att det inte ännu finns ett etablerat begrepp för KAA-listan. Detta har lett till att datasystemet ömsom kallats för IST och ömsom för IKE. För att klargöra, IST är själva namnet på det bolag som tagit fram systemet och IKE en av dess funktioner. I rapporten används IKE och IST utifrån vad den intervjuade benämner systemet för. IST har under hösten haft flertalet svårigheter och upplevts som krångligt snarare än hjälpfullt, exempelvis har de ungdomar som studerar i annan kommun än hemkommunen automatiskt registrerat som KAA, fast de har behörighet och studerar på nationellt program. De som tagit studenten har också hamnat i systemet, oavsett om de har fullständiga eller ofullständiga betyg. I december beslutade skolchefsgruppen inom Skaraborgs kommunalförbund att köpa in en tjänst från Universitets- och högskolerådet som åtgärdar detta. Antagningskontoret har ansvar för samverkan och att underlätta arbetet med IST. Det fanns i första frågeunderlaget en ambition att samla statistik angående hur många ungdomar som omfattas av KAA. Då det har varit osäkert vilka som ska räknas, samt ovanstående problem med det administrativa systemet, har den statistiken blivit ofullständig. Den säkraste siffran är vilka som är inskrivna på IM men det visar endast en andel av de som omfattas av KAA. Utifrån att förbättringar i systemet har skett finns förhoppning om att detta kommer vara möjligt att ta fram inom kort men det kommer inte täckas av denna rapport. 9

Falköping Nuläge Falköping kommun har sedan 2014 en tjänst som elevvårdskonsulent med ansvar för KAA. Tjänsten är organiserad under Barn- och utbildningsförvaltningen med kontor på Ållebergsgymnasiet. Rektor är närmsta chef. Tjänsten har 100% fokus på KAA samt att det ingår uppföljningsansvar för de elever från Falköping som studerar på gymnasiet i annan kommun. Den främsta samverkan sker med de fyra studie-och yrkesvägledarna (SYV) som finns i kommunen. De arbetar med både grund- och gymnasieskolan, vilket beskrivs som gynnande för eleverna som då kontinuerligt blir följda längs med sin skolgång. Det är också gynnande för elevvårskonsulenten då det ger gott stöd för samverkan mellan SYV och hen. Annan viktig samverkanspartner är administratörer på gymnasiet, som hjälper till att hitta, söka och få information om elever. Personalen på IM är viktig kring in- och utskrivning av elever, när det gäller samverkan kring praktikplatser samt att IMs specialpedagog är inkopplad för studiestöd. Uppföljningsmöten sker varannan vecka med praktikmentor på Yrkesintroduktion (IMYRK) samt specialpedagog. Förebyggande arbete sker genom att elevvårdskonsulent är delaktig i IMs elevgenomgångar, för att ha gemensam planering kring de elever med svår situation och som är i riskzon för att avbryta studier. De elever som har funderingar att hoppa av är välkomna att samtala med elevvårdskonsulenten. Det sker också god samverkan med Lärcenter, som bedriver Falköping kommuns vuxenutbildning. Lärcenter bedriver projekten Se möjligheten och Vändpunkten. Slutligen sker samverkan med Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare, via veckovis telefonkontakt för uppföljning av gemensamma ungdomar samt månadsvisa möten med Arbetsförmedlingen och ungdomshandläggare på Socialtjänsten. De ungdomar som är mellan 16-18 år och inte önskar studera får en individanpassad planering. Målsättningen är tät kontakt med föräldrar samt samverkan med SYV och försök till behovsbaserad samverkan med aktuell instans så som Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vården eller Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Är ungdomen obehörig finns möjlighet att skriva in på IMYRK med individuell plan mot arbete. Då nuvarande anställd har ett ett-årigt vikariat på grund av föräldraledighet av ordinarie kommer under året fokus vara på att förvalta tjänsten och inte att utveckla den på nya sätt eller starta upp nya projekt. Dock finns det i nuläget osäkerhet kring hur kommande projekt i och med Delegation för Unga till Arbete (DUA) kommer påverka målgruppen. Utmaningar och hinder Det finns i nuläget ingen formell handlingsplan samt att det inte sker en regelbunden kontakt med varken skolchef eller ledningschef på annan förvaltning. Samverkan saknar tydlighet och ägarskap. Kontakt med andra aktörer beskrivs som att den sker vid behov. Kontakt med skolverksamhet, så som SYV, administratörer, personal på IM samt Lärcenter beskrivs som god samt att det finns närhet och möjlighet för samverkan. Men önskemål finns om att samverkan ska ske mer formaliserat, med elevhälsan, vården, Arbetsmarknadsenheten (AME), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och framförallt med Socialtjänsten. I nuläget sker kontakt med Socialtjänsten men att elevvårdskonsulenten önskar vara mer aktiv i planering kring ungdomen samt att hitta tydligare former för samverkan. 10

Ingen rapportering sker till nämnd och den politiska förståelsen för frågan beskrivs som helt tyst och att det i nuläget inte är klart vilken kunskapsnivå som finns. En handlingsplan som är tydligt förankrad hos både politiker och förvaltning efterfrågas. Om ungdom som är mellan 16-18 år och inte önskar studera är behörig till nationellt program kan ungdomen inte skrivas in på IM och på så sätt få en individuell plan. Det finns i nuläget inga motivationsgrupper eller annan gruppverksamhet. Vid enstaka tillfällen har samverkan med AME skett kring praktikplats. Om ungdom skrivs in på Arbetsförmedlingen finns möjlighet till praktikplats den vägen men hen bör då vara över 18 år. Det utgår ingen ekonomisk ersättning för praktik vare sig via AME eller Arbetsförmedlingen. För många av dem som omfattas av KAA kan det finns en problematik kring funktionsnedsättning, exempelvis neuropsykiatriskt funktionshinder eller depression. Samverkan med sjukvården beskrivs som välbehövlig men klurig och att det är svårt att komma till barn- och ungdomspsykiatrin. Sjukvårdens bedömningar ger elevvårdskonsulenten ett viktigt verktyg för hur insatser till ungdomen ska utformas. I skolan kan det i många fall gå att arbeta individanpassat utan att ungdomens svårighet är utredd och diagnostiserad, men vid kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan beskrivs det som väsentligt med diagnos för att kunna ge anpassade insatser. Det finns en arbetsgång för hur stödet för de som har funktionshinder och omfattas av KAA ska hanteras vid inskrivning. Det sker även kontakt med LSS i de fall det är aktuellt. Men för dem som är under 18 år saknas möjlighet att gå den vägen. Det finns stora utmaningar i hur sekretessen ska hanteras. IKE är inte ett anpassat system men är i nuläget det verktyg elevvårdskonsulenten använder för att dokumentera kontakttillfällen med ungdom samt åtgärder. Dokumentering sker även skriftligt och förvaras i plastmapp inlåst på kontor. Det sker med andra ord dokumentation på fler ställen, vilket beskrivs som att det känns inte så säkert och väldigt ineffektivt. I och med att det är endast en person som har ansvar för KAA fungerar det arbetssättet i nuläget, men det finns önskemål om ett enhetligt datasystem för hela skolan, med olika behörighetsnivåer. Detta för att kunna följa elevens skolgång. Goda exempel, lösningar Ungdom som omfattas av KAA, vare sig ungdomen är behörig eller obehörig, erbjuds veckovisa vägledande och stödjande samtal för att finna sin väg till utbildning eller jobb. Medborgarskolan erbjuder verksamhet för unga funktionshindrade, kallad Kliv in, som Falköpings kommun deltar i. Det finns ingen riktad kommunal verksamhet mot dem som omfattas av KAA men en ambition att starta upp en sådan grupp, även om beslut inte är taget. Kliv in riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som omfattas av LSS eller socialtjänstlagen och är ett komplement till nuvarande sysselsättning, exempelvis på Samhall eller kommunal LSSverksamhet. Unga vuxna är prioriterade och projektet riktar sig till hela Skaraborg och det finns 16 stycken platser. Syftet är att hjälpa deltagarna att närma sig arbetsmarknaden genom att stärka självkänslan och självförtroendet angående sin förmåga på arbetsmarknaden. Innehållet har ett fokus på identitetsstärkande genom individuella samtal, gruppcoachning samt gruppaktiviteter och föreläsningar. Projektet löper under 12 veckor med start januari 2016. 11

Se möjligheten är ett projekt som bedrivs av Lärcenter, som ligger under AME, och som är riktad mot ungdomar mellan 18-29 år med ofullständig gymnasieutbildning och som har ett funktionshinder. Syftet är att slutföra fullständiga gymnasiebetyg. För att vara aktuell i projektet behöver ungdomen vara inskriven på en myndighet så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten. Projektet erbjuder kartläggande samtal med pedagog, att läsa en eller flera kurser med hjälp av specialpedagog och extra stöd av lärare, handledning i studieteknik samt handledning i att öka motivation och/eller stärka självkänslan. Projektet pågår max ett år och det utgår ersättning från den myndighet personen är inskriven på. Se möjligheten lyfts fram som ett bra tillvägagångssätt av elevvårdskonsulent. Elevvårdskonsulent exemplifierar med en ungdom som upprepade gånger testat att börja läsa på gymnasiet, med olika inriktningar, men som på grund av dåligt mående och depression inte fullföljt studierna, vilket resulterade i hemmasittande med mycket datorspelande. Via vägledande samtal med elevvårdskonsulenten och gemensamt möte med SYV på Vuxenskolan, beslutades att ungdomen skulle testa Se möjligheten. Ungdomen är dels inskriven på Arbetsförmedlingen och dels testar studier via Lärcenter. Ungdomen har kommit igång med studierna, som passar hen mycket bättre än gymnasiet och beskriver att hen trivs och har mål att via Vuxenskolan söka utbildning hösten 2016. Vändpunkten är riktad till personer under 30 år där det finns oidentifierade hinder för att ta sig vidare till arbete/studier. För att vara aktuell i projektet behöver ungdomen vara inskriven på en myndighet så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Syftet är att identifiera hindret och visa på möjliga vägar framåt. Projektet erbjuder coachsamtal med arbetspsykolog, praktik, studie- och yrkesvägledning, samtal/utredning med specialpedagog riktad både till de som ska praktisera och de som ska studera. Deltagaren kan testa arbets- /studieförmåga och göra en självinventering gällande kompetenser och intressen. Maxtid för projektet är sex månader. Önskemål som framförs är, förutom tidigare nämnd ökad grad av formaliserad samverkan, att ha en person på IM som arbetar främjande samt att det ska finnas en motivationsgrupp som fokuserar på att skapa mål och motivation kring både hälsa, arbete och studier. Det borde också vara möjligt med ersättning till elev vid praktik även för dem som är behöriga. Grästorp Grästorp kommun var under hösten-vinter 2015 inne i en period av personalbyte och nya organisationsrutiner angående KAA. Ansvaret för KAA ligger på Team Agera, ett samarbete mellan skola och Socialtjänst som består av ett multiprofessionellt team av personal med erfarenhet både från skola och socialt arbete. Team Ageras övergripande mål är att tidigt upptäcka barn i riskzon och motverka att barn hamnar mellan stolarna, att ge stöd till barn/unga och deras föräldrar i ett mycket tidigt skede samt att öka och förbättra samverkan mellan professioner som möter barn/unga och deras familjer. I samband med att Team Agera fick KAA i uppdrag skedde också en personalförstärkning på en heltidsanställd skolsköterska, vars tjänst till 25% skulle vara vikt åt KAA. Ytterligare 25% skulle åligga Team Agera att fokusera på KAA. På grund av att ordinarie skolsköterska, anställd till 60%, har slutat under hösten har det arbetet inte varit möjligt att hinna med. Även SYV har slutat och vid intervju var rekrytering för en heltidsanställd SYV igång. Det innebär att när rekrytering av ny SYV samt skolsköterska har slutförts kommer Team Agera återuppta arbetet, som fram till januari 2016 enligt direktiv från skolchef har varit parkerat. 12

Därmed har Grästorp inte kunnat svara på frågeunderlag under just rapportens slutförande, men de har stora förhoppningar om ett förbättrat arbetssätt framöver. Gullspång Nuläge Gullspång kommun har en heltidsanställd ungdomskonsulent som hör till AME samt att det på grundskolan finns en SYV anställd som hör till Barn- och utbildningsförvaltningen. Det är dessa två som samverkar kring KAA uppdraget. Det finns i nuläget ingen handlingsplan men den är under framtagande med mål att slutföras de första månaderna under året. Den kommer tydliggöra upplägget av hur samverkan ska ske. Redan nu sker ett nära samarbete mellan SYV och ungdomskonsulent. Ungdomskonsulenten har också samverkan med gymnasieskolor, i första hand Mariestad, men även med andra skolor och skolformer där det är aktuellt. Ett samarbete med kommunens näringslivsansvarig är under utformande och planer finns för deltagande av SYV och ungdomskonsulent i en rad aktiviteter för att göra uppdraget känt och etablera kontakt med arbetsgivare. Under höstterminen 2015 kontaktades ungdomar inom KAA via brev, med frågor om sysselsättning. Vid de fall anmälning från skola skett angående studieuppehåll har ungdomen kontaktats och ett möte har bokats i, för att utifrån individens behov bestämma nästa steg. Ungdomen erbjuds utifrån individanpassade behov praktik, inskrivning på IM, folkhögskolestudier eller förlängd grundskoletid samt vägledningssamtal med SYV eller coachingsamtal med ungdomskonsulent. Det finns i nuläget ingen särskild ersättning till ungdomar inom KAA, förutom att inskriven på IM har CSN/studiebidrag. Utmaningar och hinder Innan valet 2014 upplevdes politiker som väl införstådda i uppdraget, i dess dåvarande form, men att det i och med nytillträdda politiker kan behövas ytterligare informering. I de fall det är aktuellt sker samarbete med Socialtjänsten, men det finns ingen formaliserad samverkan utan sker behovsbaserat. Samarbeten beskrivs som överlag behovsbaserade men att i och med den nya handlingsplanen finns förhoppning om att vissa samarbetsformer kommer bli mer regelbundna. Det uttrycks önskemål om att kontaktnätet ska utformas till fler aktörer, både inom och utom kommunen, för att öka kännedomen om vem som ska kontaktas på varje instans och därmed spara tid och arbete. Det finns planer på ökat samarbete med Försäkringskassan, barn och ungdomspsykiatrin, habiliteringen, Polisen samt ungdomsmottagningen. Det finns i dagsläget endast lite samarbete med Arbetsförmedlingen men att efter DUA överenskommelse tagits i bruk finns förhoppningen att den samverkan kommer bli mer regelbunden och tydligare. IST- systemet har inte fungerat tillfredsställande, vilket inneburit mycket administrativt arbete med att söka reda på ungdomar, som sedan visat sig studera på nationellt program samt ha gymnasieexamen och därmed inte är aktuella för KAA. IST innebär också problem angående sekretessen och det finns önskemål om en egen mapp på gemensamma plattformen som endast SYV och ungdomskonsulent har tillgång till. I en liten kommun är sekretessen och hanteringen av känsliga uppgifter av största vikt. Sekretessen har vid några tillfällen hanterats genom att ungdomen signerar ett dokument gällande hur information får delges de inblandade. 13

Goda exempel och lösningar Arbetet med KAA är nytt, samverkan sker sedan oktober 2015 och därmed är de ärenden som hanteras för nya för att utvärderas och veta om de kommer bli goda exempel. Men en stor styrka är att ha olika professioner, ungdomskonsulent och SYV, som har en nära samverkan. Det finns önskemål om att arbeta mer förebyggande och att SYV tillsammans med årskurs nio besöker den mötesplats där ungdomskonsulenten har sitt kontor. Detta för att ge information om samverkan mellan de olika myndigheter och verksamheter som finns där och vad KAA innebär. Det efterfrågas också att SYV får kännedom om att elev inte kommer gå vidare på nationellt program och därmed kan träffa både ungdomen och vårdnadshavare för att, gemensamt med ungdomskonsulent, starta arbete med en enskild handlingsplan. Att tidigare bli informerad av skola när elev är i riskzon för studieavbrott för att på så sätt kunna arbeta motverkande. Det finns önskemål om att SKAA nätverket gemensamt kan ta fram en rutin för oro kring elev som varje gymnasieskola i Skaraborg ska använda. Götene Nuläge Götene har en heltidstjänst som heter aktivitetsansvarig och som är vikt för KAA. Uppdraget ligger under sektor Barn- och utbildning men det sker ett tätt samarbete med AME och även Socialtjänsten. Aktivitetsansvarigs närmsta chef är skolchefen och det sker en avstämning en gång i veckan, där aktivitetsansvarig även får orientera sig i vad som är på gång för övrig verksamhet inom skola, både för- och grundskola. Förutom nära kontakt med skolchef sker kontakt med ledningsnivå på sektor Individ- och familjeomsorg. Den 25 september 2015 informerades politikerna om KAA, vilka upplevdes som de hade låg kunskapsnivå men stor förståelse och intresse för uppdraget. Götene har haft en funktion motsvarande aktivitetsansvarig under flera år, även om det sedan 2015 är en ny person på posten. Det fanns därmed upparbetade rutiner och kontaktnät att arbeta med, dock innebär den nya lagförändringen 1 januari 2015 ett utökat ansvar från tidigare samt det nya datasystemet IST. Nytt för 2015 är även den politiska organisationen, där det tidigare endast var kommunstyrelse men nu är uppdelat i nämnder, kallat sektorer, med olika ansvarsområden. Närmsta samverkanspartner är ledning och elevhälsa/syv på gymnasieskolor runt om i Skaraborg, speciellt med gymnasieskolor i Lidköping och Skara samt även Naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. Mycket kontakt sker med både de kommunala och fristående gymnasieskolorna, där de små friskolorna utmärker sig med att vara tillmötesgående och skapa individanpassade lösningar. Förutom med skolor sker samverkan med AME, Socialtjänst, Integrationsenheten, sjukvård, anhörigstöd, drogrådgivare samt Polis. Det upplevs finnas tydlighet och ägarskap angående hur samverkan ska ske, som sker både enligt fastställda tider uppsatta under året och behovsbaserat. Kontakt med ungdom mellan 16-18 år som inte önskar studera sker via brev eller telefon. De erbjuds stöd. Ifall de tackar nej följs de upp varannan månad. Ifall de önskar stöd hålls ett kartläggningssamtal som antingen går vidare i motiverande samtal eller inskrivning på praktik. Ifall de önskar praktik skrivs remiss till AME. Praktikbesök och uppföljning sker kontinuerligt. Från och med januari 2016 kan de som är 16-18 år erhålla praktikersättning på 1050 kr/mån. 14

Sekretess hanteras genom sekretessbrytande överenskommelser eller att beskriva ärendet generellt och avpersonifierat. Utmaningar och hinder Det är svårt att nå dem som tackar nej till stöd och inte vill lämna hemmet. Oftast är det en social fobi eller andra ångestsjukdomar som kan ligga bakom, samt autism/aspeberger. Det finns i nuläget ingen formaliserad samverkan för att nå denna grupp men Skara och Götenes vårdcentraler har eventuellt ett projekt på gång riktade till de mellan 16-20 år men där är aktivitetsansvarig inte delaktig. Det finns exempel på lyckad samverkan med LSS men också fall där det inte har fungerat. Aktivitetsansvarig uttrycker att det är svårt att veta vad som ska göras för den grupp som tackar nej till erbjudanden, speciellt i de fall där det är svårt att få kontakt med vårdnadshavare samt att det finns en risk att ungdomen bollas mellan LSS och Individ- och familjeomsorg. Det har tidigare varit hinder för att nå sjukvården men mycket underlättades av att hitta en personlig kontakt. Båda typerna av verksamhet, aktivitetsansvarig och familjevårdcentral, är belägna i samma hus, tillsammans med en rad övriga kommunala och andra verksamhet, vilket underlättar att knyta kontakter. Överlämningar mellan olika instanser skulle behöva förbättras för att lättare komma i kontakt med målgruppen, där kan sekretessen stundtals vara ett hinder. Ibland uttrycker vårdnadshavare och ungdom en rädsla för socialtjänsten och då får aktivitetsansvarig förklara att de är till för att stödja och hjälpa. Redan nu förbereder sig aktivitetsansvarig och skolchef för att en del av de nyanlända kan komma bli aktuellt för KAA. Dock är det osäkert, dels för att det dröjer tills asylprocesser samt skolgång påbörjas samt att många av de nyanlända beskrivs som väldigt motiverade. Dock kan det behövas andra lösningar än inom gymnasieskolans omsorg. De som har studiebevis upplevs som en grupp som inte behöver extra stöd. De får samma behandling som övriga inom målgruppen, med brev som efterfrågar hur de är sysselsatta. Vanligtvis är de i arbete eller av annan anledning inte relevant för stöd. Det är få som är intresserade av att träffa aktivitetsansvarig. Att det överlag är en självfungerande grupp är en risk att de med behov av hjälp inte uppmärksammas, fast de troligtvis behöver bara en liten push för att komma i sysselsättning. Goda exempel och lösningar Aktivitetsansvarig tycker Götenes arbetssätt fungerar relativt bra kring uppdraget. Det finns också ett bra främjande och förebyggande arbete med gymnasieskolor som tidigt meddelar Götene KAA när det finns bekymmer kring elev. Däremot skulle arbetet påbörjas tidigare, redan i grundskolan, genom att utreda hög frånvaro och utveckla bra metoder mot kränkningar. Angående att Götene kommun har ett bra uppbyggt arbetssätt kring samverkan, så tror de ansvariga att det handlar om att det funnits ett arbetssätt under en längre tid samt att kommunen är liten och är van vid att samverka. Detta både internt i kommunen med bland annat näringslivet och föreningar samt utåt med andra kommuner, exempelvis Skara och Lidköping. Praktikersättningen innebär att de som gör praktik får motsvarande studiebidraget. Det motiveras med att en skolplats som köps i annan kommun, vilket alla platser görs då Götene inte 15

har egen gymnasieskola, kostar 7 500 kr/månad och därmed innebär praktikersättning ingen merkostnad. Genom att betala ut praktikersättning motiverar man ungdomen att hålla sig sysselsatt och i rutiner, istället för att bli hemmasittare. Slutmålet är att motivera tillbaka till studier. Beslutet att införa praktikersättning hade stort stöd av skolchefen och blev förankrat i nämnd. Ansvariga för KAA i andra kommuner har visat intresse för hur praktikersättningen införts och det fick också stort intresse när det diskuterades i SKAA nätverket. Götene har inte en egen motivationsgrupp men köper från och med januari 2016 platser som Lidköping KAA tillhandahåller. Aktivitetsansvarig har också ansökt om stimulanspengar från Folkhälsorådet i Götene, för att tillsammans med fritid/ungdom och studieförbund genomföra aktiviteter med undersysselsatta ungdomar som själva ska få vara med och bestämma, exempelvis studiebesök, graffitikurser, matlagning, yoga och så vidare. Fokus är arbeta främjande och förebyggande. Besked kommer i januari 2016 men kommer troligtvis att godkännas. Ansökan har även gjorts och godkänts om projektmedel inom DUA, som kommer användas för en ungdomsplattform med en arbetsgrupp bestående av KAA, AME, handläggare Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd, mentor för projektet Level up samt en projektledare. Level- up är ett pågående projekt i Samordningsförbundet Västra Skaraborgs regi, riktat till ungdomar 20-29 år som är långtidsarbetslösa, har funktionsnedsättningar eller är sjukskrivna. Det sker i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och AME, och innebär bland annat att få en mentor som hjälper till att stödja och stötta ungdomen. Viktigt för ett framgångsrikt arbete är att fokusera på relationsbyggande, då mycket av den viktiga samverkan bygger på kontakter och nätverk. Det är också viktigt att informera om KAA så att det blir välkänt, framförallt inom kommunen. Hjo I Hjo kommun är KAA organiserat under utbildningsförvaltningen med rektor/syo för Komvux Hjo som ansvarig. Samverkan sker med andra förvaltningar, främst Socialförvaltningen och AME. Varannan månad sker en redovisning till barn- och utbildningschefen, som vidarebefordrar till andra förvaltningschefer. Det sker också en redovisning till politikerna två gånger per år och de visar intresse för hur läget är i kommunen. Samverkan sker även med Hjo Folkhögskola, Komvux samt IM-programmet. Den sker när behov uppstår. Centralt är att hitta en individanpassad lösning som bygger på den enskildes intresse, exempelvis praktik. När det gäller funktionshinder utformas lösningar för varje fall, eftersom varje ungdom kräver olika lösningar. Sekretessen kan vara ett hinder, då det kan vara svårt att få information exempelvis från Arbetsförmedlingen om en elev finns där eller inte. Det kan innebära en förlängd tid för att få kontakt med ungdomen och därmed fördröja möjligheten att hitta lösningar. Karlsborg Utbildningsförvaltningen har ansvar för KAA i Karlsborgs kommun, med SYV som ansvarig för att bevaka och omedelbart kontakta gymnasieelever som väljer att avbryta sina studier på grundskolan eller gymnasiet i förtid. De ungdomarna, och de på IM, blir vägledda att fortsätta sina studier eller i samarbete med AME hitta lämpliga praktikplatser. Målsättningen är alltid fortsatta studier som leder till godkända betyg. 16

Under 2015 påbörjades arbetet med att skapa en övergripande samsyn mellan nämnder och förvaltningar när det gäller KAA. Det arbetet kommer fortsätta under 2016 med målet att formaliseras och en arbetsgrupp har skapats med representanter för skolan, Individ- och familjeomsorg, AME och personalenheten. Kommunen har också tecknat en DUA överenskommelse med Arbetsförmedlingen. I och med kommande förändringar finns förhoppning om att skapa möjligheter som innebär att ansvaret för målgruppen blir ett ansvar för hela kommunen. Lidköping Nuläge KAA är organiserat under Utbildningsförvaltningen men anses vara hela kommunens ansvar. En av tre tjänster betalas av Social- och arbetsmarknad och de andra två av Utbildningsförvaltningen. Gruppen består av en verksamhetskoordinator och två stycken ungdomscoacher. KAA rapporterar regelbundet resultat, frågor och behov till Tidigt Samordnade Insatser (TSI). I TSI sitter förvaltningscheferna för Barn och Skola, Utbildning, Kultur och Fritid, Vård och omsorg samt Social och arbetsmarknad med. Det finns också en beredningsgrupp med chefer på lägre nivå, exempelvis rektor för gymnasieskolan. Den senare är också närmsta chef för KAA-gruppen. TSI finns också som en politisk nivå där ordförande och vice ordförande för respektive TSI nämnd är med. Till alla tre nivåer har KAA rapportering och kontakt med. Det finns ett tydligt intresse och kunskap från politiskt håll. Utöver detta sker regelbunden kontakt och samverkan med områdeschefer inom Social och arbetsmarknad, Barn och Unga, AME samt representanter för Arbetsförmedlingen. Det är KAA som är sammankallande med andra aktörer, förutom när det gäller TSI där det finns en samordnare. För ungdomar 16-18 år som inte vill studera finns ett nära samarbete med gymnasiet och framförallt IM. Det finns också tidsbegränsade motivationsgrupper, både för dem som helt avbrutit sina studier och de som läser på deltid. Kunskapsverkstaden är en grupp för dem som förbereder sig för att studera. Det finns också en grupp för dem som i nuläget behöver stort stöd i att hitta motivation och att veta vad hen vill göra. I motivationsgrupperna stöttas ungdomarna att hitta sig själv, sin motivation och drömmar. Varje tillfälle har teman, som exempelvis att flytta hemifrån, privatekonomi samt hälsofrågor så som kost, stress och sömn. Gruppverksamhet varvas med enskilda coachande samtal, ofta med koppling till vad ungdomen berättat i gruppen. Ungdomar får hjälp med att veta vad för stöd som finns inom kommunen samt träffar Arbetsförmedlingen, AME och skolan för att visa lösningar för ungdomarna. Motivationsgruppen tränar på att vara i grupp och skapa struktur i vardagen, exempelvis att passa tider. KAA-gruppen arbetar inte med att ordna med praktikplatser, utan det ordnas via AMEs verksamhet Fenix. Fenix riktar sig mot arbetslösa unga i åldern 18-24 år och ger stöd för att ta sig till studier eller arbete. Verksamheten är uppdelad i dels daglig gruppverksamhet där den unga vuxna får stöd i att skriva CV, studie- och yrkesvägledning, studiebesök på företag och skolor, där fokus är att stödja och motivera. I andra delen går unga vuxna ut på heldagspraktik, oftast inom näringslivet, och regelbundna uppföljningar sker. AME har även Anna, verksamhet riktad till unga vuxna 18-29 år som behöver extra stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. Anna har både gruppverksamhet och enskilda samtal med personal för att utreda, stödja och motivera. Verksamheten har bland annat 17

studiebesök, föreläsningar, friskvård, jobbsök och matlagning. Det är möjligt med praktik inom kommunala förvaltningar och på företag. Utmaningar och hinder En stor del av de som omfattas av KAA har diagnoser inom neuropsykiatri samt att några har diagnoser som gör att de tillhör målgruppen för LSS. Det finns ingen formaliserad samverkan kring gruppen, utan den sker utifrån varje individs behov. KAA är ofta sammankallande till nätverksmöten. Det är en problematik att väntetid till ungdomspsykiatrin kan vara så lång, upp till två år, samt att när ungdomen fyller 18 så bollas hen över till annan verksamhet. I de fallen försöker KAA-gruppen vara spindeln i nätet som hjälper ungdomen att lotsas vidare. Sekretessen är den stora utmaningen i det uppsökande arbetet. Alla ungdomar som KAAgruppen regelbundet har kontakt med skriver på samtyckesdokument. Största problemet är dock de ungdomar som KAA-gruppen inte får kontakt med. Detta problem har diskuterats mycket med Socialtjänsten, vilket lett till att de namn som KAA-gruppen inte når får Socialtjänsten del av och har KAA i åtanke om de träffar dem. Den samverkan fungerar men kräver ständig påminnelse från KAA-gruppens sida. KAA-gruppen har haft som målsättning att använda sig av IKE för att inte skapa parallella processer då de är flera som arbetar, men hittills har inte systemet motsvarat kraven från Skolverket. Men systemet har utvecklats och det finns hopp om förbättringar. Dessutom ska SKAA-nätverket ha gemensam utbildningsdag om systemet. Nackdelar med systemet är att det inte ska innehålla information om de som KAA-gruppen haft förebyggande kontakt och samtal eller dem som fyllt 20 år. Dessutom tolkar inte alla som använder systemet koder på samma sätt. Koderna är för breda eller motsvarar inte verkligheten, exempelvis finns ingen kod för att ungdomen avböjt aktivitet. Fördel är att systemet samlar mycket information på samma ställe. TSI är en väldig bra ingång som förenklar arbetet med KAA, men samverkan är svårt och det upplevs fortfarande som att KAA-uppdraget faller tungt på gruppen och inte som ansvar för hela kommunen. Det finns också en risk att samverkan sker mellan chefer men att det inte förankras ner till tjänstemännen. KAA-gruppen har sammankallat till Västbusmöten, fast de har känt att det borde varit någon av de andra aktörerna som tog det ansvaret, men i slutändan är det viktigaste att få till de möten som behövs för ungdomens skull. Det är främst skolan som tar kontakt med KAA-gruppen, fast att Socialtjänsten också skulle kunna använda sig av dem. Det är en utmaning att nå ungdomen vilket är något KAA-gruppen lagt mycket tid på att reflektera och utveckla. Det är en tidskrävande process att hitta ungdomen och att sedan få kontakt. Att ta kontakt via brev med kommunlogga på innebär en risk att brevet inte ens öppnas och blir läst. Därmed skickas numer ett vykort ut, med samma information till alla. Det sänker tröskeln för ungdomen att ta del av informationen och gör också att vårdnadshavare lättare tar del av den. Men de har av ungdomarna hört att det uppfattas som reklam, inte viktig information. Facebook är ett verktyg som används men som också är problematiskt. Dels att ungdomar kan skicka och ta emot väldigt många meddelande varje dag och informationen från KAA därmed drunknar, dels att det blir informellt och kan för anställd kännas som att göra intrång, speciellt att som man skicka till yngre tjejer. Det bästa sättet att skapa kontakt, enligt tillfrågade ungdomar, är att ha varit ute i klasser och informerat om KAA. Det gör att det finns en grundläggande förståelse för vad KAA är, samt ett ansikte till namnet som kontaktar en och underlättar ett relationsbyggande. Att vara med vid utskrivning är ytterligare ett sätt att korta tiden för uppsökande arbetet och att från start kunna 18

stötta ungdomen. Det fungerar i nuläget bra med de ungdomar som skrivs ut från studier inom Lidköping kommun men är svårare för de elever som studerar i andra kommuner eller vid friskolor. Goda exempel och lösningar Verksamhetkoordinator för KAA har lagt mycket tid på samverkan och varit runt och presenterat KAA i en rad olika sammanhang. Det har också varit en målmedveten strävan att få till regelbundna tider för rapportering och information till politiska sammanhang. Det har gett effekt för arbetet och är en tydlig framgångsfaktor. KAA-gruppen kopplas in även för dem som läser reducerat, för att erbjuda ungdomen att komma till motivationsgrupp. Ungdomen behöver med andra ord inte avbryta sina studier helt för att få stöd. Det finns en tydlig ansvarsfördelning i att KAA-gruppen inte arbetar med att ordna praktik, utan att AME i och med Fenix eller Anna har det ansvaret, för att inte skapa flera kommunala instanser som ordnar med praktikanskaffning för samma målgrupp. KAA-gruppens syfte är att stötta och vägleda de ungdomar som inte ännu är redo för praktik eller annan sysselsättning och på så sätt vara en introduktion till annan verksamhet. Motivationsgrupperna ger inte rätt till ersättning men ifall ungdomen fortfarande är inskriven vid skolan kan hen ha rätt till CSN. Det finns också de som kommer via Socialtjänsten eller Försäkringskassan och där deltagande i motivationsgrupp är krav för ersättning från dem. Motivationsgrupperna har hittills varit i tvåveckorsperioder med tre stycken förmiddagar i veckan. Varje tillfälle har startats med frukost, då många ungdomar dels har vänt på dygnet och dels inte har vana att äta frukost. Det är både social träning som förbereder för kommande fikarast på framtida jobb och säkerställer att ungdomen har fått näring för att orka verksamheten. Det har diskuterats att göra motivationsgrupperna löpande, för att ungdom ska kunna vara delaktig i den tidsperiod som hen har behov för. Även de som avböjer erbjudande om aktivitet fortsätter KAA-gruppen att kontakta, fram till att de fyller tjugo år. Även i de fall där hembesök skett men ändå utebliven förändring så ger inte KAA-gruppen upp kontakt. KAA-uppdraget har utvecklats från att vara 20 procent av en SYV-tjänst. Vid skapande av KAAgruppen tillsattes först 2,2 tjänster som före årsskiftet 2016 utökades till tre heltidsanställda. Till hösten kommer ytterligare en tjänst tillsättas. I KAA-gruppen träffar alla ungdomar, både enskilt och i grupp, men verksamhetskoordinator träffar även chefsnivå och är informationsbärare uppåt och nedåt i organisationen. Det nya antagna DUA-projektet kommer innebära mycket, framförallt att samordna verksamheterna för att skapa en väg in för ungdomen. De verksamheter som arbetar med ungdomar kommer samlokaliseras, så som AME, KAA, arbetsförmedlare, handläggare på Socialtjänst, och också ökad samverkan mellan professionerna. Ungdomen ska inte behöva bli kartlagd av varje enskild instans och förhoppningen är snabbare vägar och motverka att ungdomen ska behöva börja om vid kontakt vid ny instans. Det finns fortfarande frågor att utreda, så som budgetfördelning mellan samverkande förvaltningar, men DUA-projektet upplevs som att det kommer bli givande och leda till förbättringar. Det beräknas vara igång till hösten 2016. 19

Mariestad Nuläge I Mariestad ligger KAA under Barn- och utbildning och har dels en pedagog som arbetar 50 70% med uppdraget samt en pedagog som till 50% arbetar med målgruppen i en motivationsgrupp. Närmsta chef är rektor på vuxenutbildningen och det finns en nära dialog. Samverkan sker utifrån behov, både internt inom kommunen och till externa aktörer så som Arbetsförmedlingen och frivården. Det sker också ett samarbete med näringslivet när det gäller praktikplatser. Mariestad kommun startade i september 2014 motivationsgruppen Maria Nova, för de ungdomar som omfattas av KAA. Lokal är inte på gymnasiet eller grundskola utan i samma hus som AME och annan kommunal verksamhet. Detta dels för att ungdomen ska komma bort från en skolmiljö som för hen förknippas med misslyckande och dels för att ha möjlighet att samarbeta med övrig verksamhet som ligger nära målgruppens behov. En deltids lärartjänst finansieras i nuläget med EU- medel via Skaraborgs Samordningsförbund och lokalen av Socialförvaltningen. Fortsatt finansiering är under diskussion. Verksamhet bedrivs fasta tider 9.30 14.00 varje dag och ungdomen förväntas närvara under hela tiden. Aktiviteter varierar väldigt mycket och utgår också från förslag från ungdomarna. Det är alltifrån att stöpa ljus, matlagning, till att välja nya möbler och inredning på second hand till de gemensamma ytorna. De gör också utflykter där de bland annat har ridit och fiskat. Aktiviteterna är lustbetonade men syftar också till att lära, exempelvis att matlagning också ger näringslära. Däremot är det inte skoluppgifter och de blir inte heller bedömda. Det är centralt att alla deltar och att turas om att få bestämma innehåll och att ändå delta på de moment man inte själv tycker är kul. Verksamheten syftar till att ställa förväntningar på ungdomarna, om att komma i tid, vara aktiv med förslag och också själv ta ansvar. Fokus ligger på att lyfta det som fungerar, exempelvis de dagar ungdomen kommer i tid och inte de tillfällen då hen inte gjorde det. Slutliga målet är motivera tillbaka till studier eller hitta annan passande sysselsättning, exempelvis praktik. På torsdagar har motivationsgruppen estetisk verksamhet, som de gjort i samverkan med Panncentralen, ett kulturcenter med en rad olika typer av verksamheter. Under hösten 2015 var fokus att dekorera en lokal och förbereda med matlagning inför en vinterfest för alla de som är involverade i Panncentralens verksamhet. Angående sekretessen används ett samtyckesdokument där ungdom över 18 år skriver på själv och för dem under 18 år är vårdnadshavare. Utmaningar och hinder Att KAA ligger under Barn- och utbildning beskrivs som ett problem då det inte täcker helheten av vad KAA ska innebära, exempelvis att Socialtjänsten och AME varken är tillräckligt insatta eller själva lyfter frågor angående KAA. Att KAA ligger under Barn- och utbildning har med att göra att det är knutet till skollagen, men frågorna kring målgruppen har mycket med Socialnämnden, där även AME ligger under, att göra. Den verksamhet som finns för KAA är liknande som den AME kan bedriva men att AME arbetar med en äldre målgrupp, ändå sker lite samverkan mellan verksamheterna. Rapportering sker till Barn- och utbildningsnämnden två gånger per år och de är insatta och intresserade medan Socialnämnden beskrivs som att sakna 20

förståelsen. Ansvarig pedagog uttrycker det som att Socialnämnden är fångade i sitt stuprör. Den samverkan som sker med Socialtjänsten är behovsbaserad och sker på individnivå. Ansvarig för KAA efterfrågar tydligare formaliserad samverkan och driver även på att det ska bli verklighet. Det saknas tydlighet och ägarskap kring samverkan främst på ledningsnivå medan samarbetet mellan enskilda professioner exempelvis med elevhälsan så som kurator och specialpedagog fungerar bra. Det finns för många av ungdomarna i målgruppen en barriär att själva söka sig till aktuell instans och att rent fysiskt gå dit, exempelvis Arbetsförmedlingen eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Detta kan underlättas genom att personal som känner ungdomen sedan tidigare och har en uppbyggd relation med hen följer med, exempelvis ungdomens mentor. Det är också en resursfråga där ansvarig pedagog tycker att det inte uppmärksammas att det saknas budget. Skolpengen för behörig elev på nationellt program kostar även den och därmed borde motsvarande summa kunna läggas på det främjande och stöttande arbetet för dem som omfattas av KAA, vilket inte görs i nuläget. Ansvarig pedagog är kritisk till IST och använder sig inte av det systemet, utan det datasystem som är gemensamt med elevhälsan på gymnasieskolan, PMO. Det passar utifrån uppdraget och kan användas som en loggbok där möten och överenskommelser med ungdomarna kan samlas. Goda exempel och lösningar Det fungerar väldigt bra med att ha dialog med näringslivet och efterfråga praktikplatser, som i många fall kan passa målgruppen bättre då ungdomen inte känner sig bedömd på samma sätt som den förut gjorde i skolan. Motivationsgruppen fungerar väl. Det är en fördel att personalen i gruppen har olika bakgrund, erfarenhet och kön samt är olika till sättet. Gruppen ger också möjlighet till att bygga relationer och lära känna ungdom, något som är centralt för ett framgångsrikt arbete. Motivationsgruppen är en bra landningsplats efter en skolgång som av olika anledning upplevts problematisk. Den nära kontakten med vuxen ger upphov till samtal och möjlighet till förtroende. Det finns inga mallar för hur fortsatt aktivitet efter motivationsgruppen ska se ut. Det finns exempel på de som kombinerat motivationsgruppen med praktik och andra med studier på IM. Ungdom som går tillbaka till studier håller ansvarig pedagog uppföljning på och stöttar vid behov. De ungdomar som går i motivationsgruppen tolkas som att de är i aktivitet vilket ger dem rätt till CSN och studiebidrag. Det är ett sätt att säkerställa att de kommer på aktiviteterna. Vid hög frånvaro riskerar studiebidraget att dras in. Ansvarig pedagog har god kännedom om målgruppen och känner vanligtvis till vilken anledning eller problematik som ligger till grund för att omfattas av KAA. Det kan bero på alltifrån att ungdomen föredrar praktik, till föräldraledighet eller problem med droger samt kriminalitet. Pedagogen bedriver ett aktivt uppsökande arbete med nära kontakt med ungdomarna. Om ungdomen inte dyker upp eller hör av sig så blir hen kontaktad. Pedagogen åker också och hämtar ungdomar och skjutsar till aktivitet. Pedagogen har som syfte att skapa känsla av sammanhang (KASAM) och vill skapa en yttre motivation som slutligen kan bli en inre. Ansvarig pedagog har också extra ansvar för sex stycken elever som är riskzon för studieavbrott, som hen arbetar främjande med, exempelvis genom att skjutsa till skolan för att säkerställa att ungdomen kommer dit. Det finns också en ambition att vara tillgänglig för dem på gymnasiet 21

som behöver prata, för att på så sätt hindra studieavbrott. Drömscenariot är att få vara delaktig i det främjandet arbetet redan i grundskolan men också att det ska finnas bra verksamhet som fortsätter efter ungdomen fyller 20 år. Skara KAA är organiserat under Barn- och utbildningsförvaltningen med en SYV som har uppdraget till ca 20% av sin tjänst. Det finns en planerad utökning av samverkan efter årsskiftet 2015-2016 till att omfatta även skola, Omsorgsförvaltningen och AME. Då ska även flera riktade ungdomsprojekt startas upp, som en del i DUA- överenskommelsen. Det kommer finnas en gemensam lokal för projekten där representanter för de berörda förvaltningarna samt Arbetsförmedlingen kommer vara på plats. Även om det arbetet inte ännu är igång har det redan gett fördelar i användning av flerpartssamtal. Samverkan sker regelbundet men kan också ändras beroende på situation och aktuell problematik. Ansvarig SYV känner att det finns kontakt och dialog både med egna förvaltningens ledning och andra förvaltningars ledningsnivå samt tydlighet och ägarskap i frågan. Rapportering till nämnd sker via chef och inte direkt av SYV och det upplevs att det finns en god politisk förståelse för frågan. SYV arbetar med att identifiera och kartlägga målgruppen för att sedan ta kontakt med ungdomarna och erbjuda vägledningssamtal och diskussion, för att motivera till aktivitet i form av utbildning eller praktik. Även förebyggande arbete för att minska att studieavbrott från gymnasiet sker, där SYV är med som samtalspartner om elev överväger avbrott. När det gäller ungdomar med funktionshinder skiljer sig inte det arbetet från det övriga, förutom att samverkan med andra instanser blir extra viktigt, då det kan finnas andra möjligheter för de ungdomarna, exempelvis via LSS eller Arbetsförmedlingen. Det kan finnas begränsat med möjlighet till praktik och utbildning för de ungdomarna samt att det i nuläget saknas formaliserad samverkan. Det skulle därmed vara gynnande med utökad samverkan och kunskapsöverföring för ungdomar med funktionsnedsättning. Sekretessen kan vara ett problem men genom att arbeta med flerpartssamtal där ungdomen är delaktig kan det till viss del lösas. Även om det ibland kan upplevas som att lagar och förordningar skapar hinder så är det viktigaste att klargöra vem som har ansvar för vilken del, för att gemensamt hitta bra lösningar för ungdomen. Skövde Nuläge I Skövde kommun arbetar en socialpedagog heltid med KAA samt att pedagog på IM har 20% av sin tjänst vikt åt KAA. Uppdraget ligger under sektor Barn- och utbildning. Närmsta chef är rektor för IM. Det finns ett aktivt nätverkande och kontakt med andra aktörer, så som Socialtjänst, Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) och ungdomsmottagningen. Ansvarig för KAA har sitt kontor beläget i Nyeport, vilket är en ungdomsgård. Nyeport har en rad olika aktiviteter, där både kommunala tjänstemän som arbetar med ungdomar har möten, det bedrivs ungdomsverksamhet samt att ungdomsföreningar kan driva egna projekt. I och med lokalen finns möjlighet till att i vardagen träffa berörda tjänstemän och ungdomar. Den pedagog på IM som har 20% av sin tjänst vikt till KAA är en dag i veckan på Nyeport och är även en brygga till IMs verksamhet. Hen arbetar främst med dem som inte studerar alls utan är på praktik. 22

Rapportering sker till Barn- och utbildningsnämnden regelbundet samt att Socialnämnden har fått information om uppdraget och dess förutsättningar och omfattning. Numer är ansvarig för KAA också med i Social InsatsGrupp (SIG), där Socialtjänsten är huvudansvarig i samarbete med Polisen. Ansvarig för KAA använder sig av IST och tycker trots de initiala problemen att det är ett bra hjälpmedel och att det sker förbättringar. Dock är det för mycket av tjänstens tid som behöver läggas på administration. Utmaningar och hinder Även om ansvarig för KAA uppskattar att arbetet är fritt med mycket eget inflytande saknas en tydligare styrning med uppdragsbeskrivning och tydligt stöd och intresse från ledningsnivåer med gemensamt ansvar för målgruppen. Hen exemplifierar att det ofta är väldigt uppskattat när hen informerar olika instanser om KAA, exempelvis skolchefer. Dock att det inte finns en vilja att lösa problem gemensamt, så som att ungdom inte kan gå kvar på nationellt program och samtidigt få praktisera. Ansvaret för lösningar faller tungt på ansvariga för KAA. Liknande attityd finns i kontakten med AMA, som anser det i mångt handlar om skolfrågor och inte är deras ansvar. Det finns därmed stor intresse för att lyssna men ansvarig för KAA saknar mottagare och att röra sig bort från stuprören. Det saknas också formulerat vilka mandat ansvarig för KAA har, exempelvis om hen har rätt att vara med och besluta om ett fjärde skolår om det kan behålla ungdomen kvar i studier. Arbetsförmedlingens regler kan för många ungdomar, speciellt för dem inom målgruppen, upplevas som svåra att förstå sig på, vilket skapar frustration och besvikelse. Ansvarig för KAA exemplifierar med ungdom som hade praktikplats som ville ta emot hen redo och skulle gå via Arbetsförmedlingen, men efter möte med handläggare upplevde sig osäker på vad som gällde och ifall hen behövde söka jobb. Ungdomen ville endast till sin praktikplats och försökte få ersättning för detta. Det ledde till att ungdomen under flera veckor inte aktiverade sig eller tog tag i sin situation. Efter kontakt med ansvarig för KAA, som numer ska följa med på möten på Arbetsförmedlingen och stödja och tolka informationen, är nu hen igång igen. I och med kommande DUA projekt är ett ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, KAA och AMA på gång. Är ungdomen under 18 år kan det vara svårare att ordna med praktik, speciellt om eleven är behörig till nationellt program. Dock har ansvarig för KAA använt sig av IM när det handlar om att hitta en praktikplats på våren för att invänta nästa termin för att söka ny utbildningslinje. Praktik säkerställer att ungdomen inte bli hemmasittare. Men just åldern 16-18 år är ett vakuum när det gäller att erbjuda aktiviteter. Vissa ungdomar har med hjälp av dispensansökan för särskilda skäl börjat studera kurser, både distans och lektionsbaserat, via Komvux. Angående ungdomar med funktionsnedsättningar finns det en linje på IM med individuellt val autism, men ansvarig för KAA anser att det saknas aktiviteter. Det är en extra utsatt grupp där Skövde kommun överlag har ett behov att se närmare på vad som kan göras. Övergången från grundskola till gymnasiet kan vara extra svår av många anledningar, exempelvis att taxistödet upphör och därmed blir ett stopp för många. I nuläget finns en samverkan med LSS och deras verksamhet Sensim, som riktar sig till unga 18-29 år med neuropsykiatriskt funktionsnedsättning som vill ta sig in på arbetsmarknaden men behöver stöttning. Sensim stöttar och coachar på praktikplatser. 23

Det har stadigt legat kring att ca 70-80 stycken ungdomar omfattas av KAA i Skövde kommun. Oavsett utflödet av dem som inte längre omfattas av KAA finns också ett liknande inflöde. Det visar tydligt att själva omfattningen av KAA inte faller på ansvarig, utan är en del av en mer komplex helhet av att skolans främjande och förebyggande arbete. I och med nyanlända kommer Språk IM att öka stort i antal men för övrigt ser inte ansvarig för KAA att de nyanlända kommer bidra till ökning, då de generellt är väldigt motiverade till studier. Det är viktigt att inte benämna dem inom KAA som hemmasittare, då det är endast en väldigt liten andel av de som omfattas som inte är i någon form av aktivitet, utan istället är på exempelvis folkhögskola, behandlingshem, eller arbete i olika grad. Ansvarig för KAA har märkt att många ungdomar inte svarar när okänt nummer ringer, därmed använder hen sig av sms i många fall. Dock har inte alla ungdomar ekonomiskt råd att svara, sms kan därmed vara bra för att påminna om aktivitet eller tid för möte. För att nå dem som varken svarar på brev eller telefon har ansvarig för KAA börjat använda sig av Facebook för att söka upp dem. Nystartat är också att KAA Skövde har närvaro på Facebook för att ungdomarna ska kunna söka sig dit med frågor. Ett hinder för ungdom till att starta igång aktivitet eller komma på möten, exempelvis vägledningssamtal med ansvarig för KAA, kan vara att bo på landsbygden och inte ha råd med busskort eller ha vuxen som kan skjutsa. Därmed har ansvarig för KAA för ungdomens räkning ansökt om busskort till dem. Goda exempel och lösningar När nuvarande anställd tillträdde tjänsten, som har funnits i ett flertal år, för två år sedan fanns initialt en väldig frustration över hur isolerat och frånkopplat uppdraget kändes från övrig kommunal verksamhet. Under två år har därmed ett idogt nätverkande och relationsbyggande varit i fokus, där ansvarig har deltagit i en mängd olika forum. Det är ett arbete som har burit frukt då KAA numer är mer etablerat. Därmed kan ansvarig bli kontaktad, av exempelvis ungdomshem, angående frågor om ungdom inom KAA, vilket både sparar tid för ansvarig i att hitta ungdom samt kortar arbetsgången och ger snabbare stöd för ungdomen. Relationskapandet med andra förvaltningar och verksamheter har också bidragit till större förståelse för andras verksamhet, exempelvis att bli mer insatt i Socialtjänstens lagar, vilket i förlängningen bidragit till ett bättre och smidigare samarbete. Det har också underlättat arbetet med sekretessen som initialt kändes frustrerande och hindrande men att med god kommunikation och samtycke från ungdom kommer man runt de svårigheterna. Att ansvarig för KAA är med vid skedet innan utskrivning från gymnasieskola har verkat främjande. I att förklara vad alternativet till studier är så har motivationen för att klara skolgången ökat, vanligtvis i kombination med att reducera kurser. Men den största främjande aspekten är att redan i det steget kunna skapa en relation med ungdomen, så att om utskrivning sker finns redan en kontakt. Det möjliggör att snabbare komma igång med annan aktivitet. Det är också arbetsbesparande för ansvarig för KAA som lägger ner stor tid på att som första steg få kontakt och kunna möta ungdomen. Att redan ha träffats vid utskrivning är därmed av stor vikt. Det har också varit väldigt framgångsrikt att arbeta i nära kontakt med vårdnadshavare. När ungdom fyller 18 år upphör oftast informationen till vårdnadshavare och fast ungdomen i de flesta fall bor kvar hemma kan kommunikationen emellan ungdom och vårdnadshavare vara bristande. Att konsekvent koppla in vårdnadshavare trots ungdom fyllt 18 år har varit framgångsrikt och gjort att det finns fler vuxna kring ungdomen som är insatt och vill hjälpa. 24

Med start januari 2016 kommer en estetisk verksamhet med fokus på bild och skapande att formas för målgruppen. En eftermiddag i veckan har ungdom som är sysslolös möjlighet att komma, med syfte att motiveras och träna på att vistas i grupp och följa tider samt att ansvariga för KAA kommer vara tillgängliga för samtal. De ungdomarna kommer också bjudas in till att delta på Nyeports öppna grupp för bild, som leds av samma pedagog, för att ytterligare träna social interaktion. Ansvarig för KAA ser stor möjlighet i ung till ung och har bjudit in unga vuxna som tidigare omfattats av KAA (eller motsvarande utifrån dåvarande lagstiftning) och haft svårigheter med skolan och att komma vidare, för att berätta om sin egen resa. Det handlar om ungdomar som var hemma under flera år men med hjälp av exempelvis distansstudier hittat sin väg i livet. Detta för att inspirera och ta bort lite av stressen av att allt måste ordna sig på en gång. Töreboda Programansvarig för Introduktionsprogrammet har ansvar för KAA i Töreboda och därmed faller frågan under skolan. Ansvarig förvaltning är Utbildning och kultur. Förvaltningschefen och områdeschefen hålls kontinuerligt informerad via mejl. Det sker ingen kontakt med andra förvaltningars ledningsnivå. När KAA lyftes i en samverkansgrupp visades intresse och viss kunskap. Samverkan saknas överlag och ansvarig för KAA uttrycker att hen känner sig ensam i frågan. Det sker enstaka kontakter till Socialtjänst samt rektor eller SYV på aktuell grundskola för att fråga om en elev. Sekretessen beskrivs inte som ett problem då skolan och Socialtjänsten har nära kontakt, på grund av att Töreboda är en liten kommun. Dock har det varit stor omsättning på personal vilket försvårat samarbetet. Enligt IST var 84 stycken ungdomar berörda av KAA i åldern 16-20 år och som ansvarig kontaktat via brev. Av de ca 40 stycken svar som kommit tillbaka har majoriteten svarat att de arbetar eller studerar på eftergymnasial nivå. Endast några få har inte varit i sysselsättning och de har fått hjälp och blivit lotsade till Arbetsmarknad och Utbildningscenter (AMU) eller Arbetsförmedlingen. Ansvarig uttrycker dock oro att de som verkligen skulle behöva hjälp är de som valt att inte svara och därmed når hen inte dem med störst behov. Har ungdomen inte behörighet till nationellt program finns möjligheten att fånga upp dem för ramen för IM, vilket det finns uppbyggda rutiner och verksamhet för. Svårare är den målgrupp som har studerat på nationellt program men valt att avbryta sina studier. De kan inte skrivas in på IM och är ofta för unga för att skrivas in på Arbetsförmedlingen. Ansvarig har uttryckt önskan om att samarbeta med AMU och har lämnat förslag om att få igång en grupp med riktad verksamhet för målgruppen, i form av motiverande samtal, föreläsningar, matlagning, friskvård, studiebesök och prova på kurser som i efterhand kan kombineras med praktik. Sådan verksamhet är inte ännu igång och det sker i nuläget lite samverkan med AMU. I kommunen ligger naturbruksgymnasiet Sötåsen, som har en grupp riktad mot unga i behov av extra stöd men som inte har tillhörighet till särskolan. Det är bra verksamhet för en grupp ungdomar som annars riskerar hamna mellan stolarna. På IM utformas individanpassade lösningar, både för dem med extra svårigheter i form av funktionsnedsättning och/eller låg motivation till studier i syfte att försöka möta ungdomen och att motivera till aktivitet. 25

Töreboda kommun driver även ett DUA-projekt, där arbetet med de i målgruppen 18-20 år som omfattas av KAA kommer underlättas. Målsättningen är att öka samarbetet mellan KAA och AMU. Ansvarig för KAA uttrycker stor förhoppning om att det projektet kommer leda till förbättringar. Vara Nuläge samt utmaningar och hinder Arbetet med KAA är i Vara under omorganisation och förändring. Tidigare har SYV och skoladministratör på Lagmansgymnasiet samarbetat kring uppdraget, med SYV som huvudsakligen ansvarig. I början av december 2015 slutade SYV, och riktade kritik till det ohållbara i att vara enda SYV för både nior, gymnasium, särgymnasium, IM och samtidigt ha ansvar för KAA. Speciellt eftersom KAA har växt i både ansvarsuppgifter och antal ungdomar. Frågeunderlag har därmed besvarats av skoladministratör i samarbete med rektor och handläggare på AME, som också är insatt i kommande DUA projekt. Kontakt med ledningsnivå i egen förvaltning beskrivs som ganska dålig samt att kunskapsnivån och förståelsen från politisk nivå som låg. Kontakt med Socialförvaltningens ledningsnivå sker och närmsta samarbetspartner är sektionen för Arbete och sysselsättning. Det finns regelbunden samverkan, med månadsvisa möten där skoladministratör, rektor, personal från IM, skolsköterska, SYV och verksamhetsansvarig från Socialförvaltningen deltar. Då sker avstämning av vad de ungdomar som omfattas av KAA gör i nuläget. SYV har ansvar för kontakt med ungdomar för samtal och åtgärd. Ungdomen har erbjudits inskrivning på IM, praktik via IM samt verksamhet via Punkten. Punkten är verksamhet som drivs av Individ och familjeomsorg och riktar sig till dem mellan 16 29 år, som är i behov av extra insatser för att närma sig sysselsättning och egen försörjning. Samverkan sker utifrån deltagarens behov med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, hälsooch sjukvården samt skolan. Punktens handledare lotsar deltagaren till rätt insats och arbetar med hen både individuellt och i grupp. Alla deltagare har en individuell plan. Om deltagaren är på praktik eller undervisning har handledare en uppföljande funktion. I det beviljade DUA-projektet finns detaljerad statistik över de 142 ungdomar mellan 16-24 år som saknar sysselsättning i Vara kommun. Av de 142 personer finns 18 stycken som saknar betyg från grundskolan. Projektet konstaterar att det är en förhållandevis stor grupp som saknar fullgjort gymnasium och att det finns en grupp som hamnar i långvarigt utanförskap med långa perioder i åtgärder från Arbetsförmedlingen eller försörjningsstöd från kommunen. Under hösten har det pendlat mellan 25-35 ungdomar som omfattas av KAA. DUA-projektet konstaterar också att det finns få anpassade lösningar för dem. Punkten lyfts upp som en bra verksamhet med bra resultat för sin målgrupp, där 60% av deltagarna går vidare till studier eller arbete. Hösten 2015 startade ny verksamhet med ett ungdomslag, med max 8 stycken deltagare som tillsammans med ungdomshandledare utför arbeten inom kommunens verksamheter. Placering sker via åtgärdsanställning eller annan arbetsmarknadsåtgärd men är också möjliga via Individoch familjeomsorg eller Försäkringskassan. Vara kommun är också delaktiga i Level-up, se Götene för mer detaljerad beskrivning av det projektet. För dem som har funktionshinder finns en anpassad grupp som kallas lilla studiegruppen på gymnasiet, men det finns inga övriga rutiner riktade till dem som omfattas av KAA och har funktionshinder. 26

Sekretessen beskrivs som att fungera bra, då samarbetet med Socialtjänsten är bra. Det blir dubbelarbete i viss mån då anteckningar inte kan göras fullt ut i IKE. Därmed finns både separata anteckningar och information i IKE. Det finns önskemål om att IKE ska kunna anpassas för att fullt ut kunna vara enda systemet. Goda exempel och lösningar Som en del i DUA kommer sektionen för Arbete och sysselsättning samla resurser från olika aktörer i gemensam lokal, i syfte att underlätta ungdomens myndighetskontakter. Initialt kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vara på plats men på sikt bör även SYV och Socialtjänst finnas tillgängliga. Nytt i och med DUA kommer vara Utbildningskontrakt, Traineeplats samt Branschpraktik. Utbildningskontrakt innebär att ungdom som inte fullföljt gymnasiestudier kan kombinera praktik med studier. Studierna bedrivs i individuell omfattning och med handledning, via exempelvis Vara folkhögskola eller Campus Lidköping. Traineeplats innebär att ungdomar med gymnasiebetyg men behov av komplettering kan kombinera en kommunal arbetsplats med fortsatt vidareutbildning. Ca fem platser kommer att tas fram. Samverkan kommer också ske med näringslivet för att kombinera arbetsplats med den kompetensutveckling företagen efterfrågar och även det kommer innebära ca fem stycken platser. När det gäller Branschpraktik samverkar näringsliv och offentlig verksamhet för att möjliggöra att prova de yrken där man anser det kommer finnas behov i framtiden. För ungdomar kommer finnas chansen att i 2-3 veckor testa en eller flera branscher. 27

Diskussion Det är i kartläggningen väldigt tydligt att arbetet med KAA är i en pågående utveckling, där mycket antingen nyligen har skett eller kommer ske i början av 2016. Många av de ansvariga för KAA har en pågående reflektion, och även i vissa fall diskussion med andra inom kommunen, huruvida KAA är en kommungemensam fråga eller en skolfråga. Vanligtvis ligger nuläget mittemellan de ståndpunkterna men utifrån kommunens förutsättningar, samverkanskultur och bakgrund. Kommunerna inom Skaraborgs kommunalförbund har valt olika strategier och organisering kring KAA, där den tydligaste skiljelinjen är ifall ansvarig för KAA är en person eller i en grupp/ett team. Men att ha en tjänst som ansvarig är inte symtomatiskt med att arbeta ensam, vilket syns i både Falköping och Götene där den heltidsanställde har nära samverkanspartners, främst inom skolan. Samverkan Samverkan är den tydligaste tendensen i fortsatt utvecklingsarbete, vilket märks i nästintill samtliga kommuner har antingen organisatoriska förändringar på gång eller uppstart med nya projekt. Undantag är Falköping, som sedan tidigare har en organisation kring KAA med heltidsanställd elevvårdskonsulent och även redan väl fungerande samverkan med AME och deras projekt. I Karlsborg, Skara, Vara kommer under året förändringar i organisationen kring KAA ske, med fokus på ökad samverkan och i många fall som en del i DUA. I Grästorps fall har de organisatoriska förändringarna genomförts under 2015 men på grund av personalbyte inte kunnat bedrivas i önskad form, vilket i och med nyrekrytering hoppas ge ett bättre arbete under 2016. I Gullspång är den nuvarande organisationen igång sedan hösten 2015 och kommer fortsatt utvecklas, bland annat i form av framtagandet av en handlingsplan. Lidköping har under snabb tid utvecklat arbetet med KAA från att vara en del av SYVs tjänst till en specialiserad grupp och deras arbete fortsätter utvecklas 2016 med ytterligare en tjänst. I Mariestad efterfrågas ett större ansvarstagande från alla kommunens berörda instanser men att i nuläget faller KAA tungt på ansvariga pedagoger. I Töreboda har ansvarig eftersökt en större samverkan med framförallt AMU, men i nuläget inte fått gehör. Det kommande DUA-projektet kan dock innebära en förbättring. Även Skövde, där ansvarig arbetat mycket med att synliggöra KAA, upplever att ansvaret stundtals känns ensamt, för trots ett stort intresse saknas det samlade greppet. KAA är ett tvärsektoriellt uppdrag som stundtals hindras av att kommunal organisation kan fungera i stuprör. Internt i kommunen Ökad intern samverkan inom kommunen efterfrågas starkt, även av dem som i nuläget har en uppbyggd organisation och struktur kring KAA. I många fall sker en samverkan som beskrivs som god mellan personer/professioner men att det handlar om att få kontakt med egna förvaltningens ledningsnivå samt andra förvaltningar. Även att den ska ske formaliserat, till skillnad från den vanligtvis behovsbaserade som är i nuläget. Det är framförallt Socialtjänsten som ansvarig för KAA efterfrågar mer samverkan med. Samverkan kan vara god med en eller flera av de andra instanserna, både kommunal och extern, men att den efterfrågas att utökas för att gälla alla de instanser som har kontakt med målgruppen. Det som saknas är en känsla av tydlighet och ägarskap. 28

Det skiljer sig mellan kommuner med rapportering till politisk nivå. Alltifrån enstaka rapportering till ansvarig nämnd, så som i Vara, till regelbunden två gånger per termin, till att även rapportera till andra nämnder. Lidköping, som även är den kommun som resursmässigt i form av personal satsar mest på målgruppen, har en tydlig politisk förankring i en bredd av nämnderna i och med TSI. Men även Lidköping efterfrågar ökad samverkan, med utmaningar i att förankra arbetet med tydlighet, ägarskap och ansvarsfördelning. Det finns olika traditioner av samverkan inom kommunerna, där Götene och dess gemensamma hus för en rad av de berörda instanserna för målgruppen lyfts fram som en styrka. Götene är också den kommun som i minst grad efterfrågar ökad samverkan då nuvarande samverkan beskrivs som god. Fler kommuner har sett nyttan av att samla aktörer i samma hus och i kommunerna Skara, Lidköping och Vara finns planer på kommande samlokalisering. En framgångsfaktor som är tydlig i arbetet med KAA, i bland annat Skövde och Lidköping, är att synliggöra uppdraget inom kommunen. Det tar tid och kraft att informera men är givande tillbaka genom att ha etablerat ett kontaktnät och att andra inom kommunen känner till KAAuppdraget och därmed vänder sig direkt till ansvarig. Det kortar den tid som det tar innan ansvarig för KAA och den berörda ungdomen når varandra. Det kan också vara ett sätt att öka förståelsen förvaltningar emellan, både för varandras uppdrag och om lagstiftning skiljer sig, exempelvis få större förståelse för socialtjänstlagarna. Att på så sätt bygga relationer inom kommunen lyfts som väldigt givande för det fortsatta arbetet. Gullspång har fokus på att bygga upp relation med det lokala näringslivet genom att skapa samarbete med kommunens näringslivsansvariga, för att på så sätt göra uppdraget känt och etablera kontakt med arbetsgivare. En viktig funktion för KAA är SYV. Antingen i att SYV är ansvarig för KAA i nuläget men också att i de fall annan profession är ansvarig, är SYV vanligtvis en viktig samarbetspartner i arbetet med KAA. Det finns också en tydlig tendens att organisatoriskt röra sig bort från att ha en ensam SYV som ansvarig och i allt större grad ha ett team eller grupp och ökad samverkan. Likaså är det en framgångsfaktor att ha nära kontakt med de gymnasieskolor där merparten av kommunens ungdomar är elever, vilket är extra tydligt i Götene och Gullspång. I och med att de kommunerna inte har en egen gymnasieskola är det väsentligt att upprätthålla bra kontakt med de gymnasieskolor där kommunens elever går. I Götenes fall finns en upparbetad kontakt även för de elever som är i riskzon för studieavbrott. Gullspång håller på att bygga upp det arbetet och har dels administrativa problem med IST och dels efterfrågar att nätverket SKAA kan ta fram en gemensam rutin för oro kring elev med hög frånvaro, som varje gymnasieskola i Skaraborg ska använda. Extern samverkan Det efterfrågas ökad samverkan med Arbetsförmedlingen men i och med DUA ser många ansvariga för KAA positivt på att det kommer öka samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, eller motsvarande funktion i kommunen, och Arbetsförmedlingen. DUA är också en breddning av perspektiven, där målgruppen inom KAA är en av flera. SKAA- nätverket lyfts som positivt och har ett generellt högt deltagande med aktiva diskussioner. Det är med andra ord ett sätt att få lyfta frågor som man som ansvarig brottas med i sin dagliga verksamhet med andra som har förståelse för uppdraget, dess utmaningar och hinder samt att inspireras av varandras arbete. 29

Riktad verksamhet mot målgruppen Det efterfrågas riktad verksamhet till målgruppen. Målgruppen inom KAA har individuell problematik och därmed behövs en mångfald av aktiviteter att erbjuda för att se till varje individ. De projekt och verksamheter som finns som är passande för målgruppen bedrivs vanligtvis av AME, eller motsvarande funktion, och är även riktade till äldre unga vuxna, exempelvis upp till 29 års ålder. I Falköping finns Se möjligheterna som beskrivs ha goda möjligheter att hjälpa ungdom inom KAA samt Vändpunkten. I Lidköping har AME praktikansvaret samt sina två verksamheter Fenix och Anna. Gemensamt för alla nämnda AME-verksamheter är att kartlägga individens förmåga och vilja och att studie- och yrkesvägleda. I Mariestad borde det finnas större möjligheter att samverka med AME, då både KAAs och AMEs verksamhet bedrivs i samma hus, än vad som görs i nuläget. Det beror både på att samverkan inte är upparbetad och att ungdomen beskrivs inte känna sig hemma hos AME. Skara anger att riktade projekt kommer startas upp i och med den nya organisationen kring KAA. Skövde lyfter möjligheten att inspirera ungdomen genom att bjuda in unga vuxna som tidigare varit inom den dåvarande formen för KAA men som kommit vidare och hittat sin egna väg. I Vara ingår de kommande projekten i DUA och riktar sig därmed till en breddare målgrupp, men som kommer innebära erbjudande om utbildningskontrakt, tranieeplatser samt branschpraktik. Förutom verksamhet och projekt inom kommunen lyfts Level-up, som Samordningsförbundet Västra Skaraborg driver. Funktionsnedsättning, framförallt npf-diagnos Det finns i många fall inte riktad verksamhet för de ungdomar som har funktionshinder, där det lyfts att framförallt de med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har ett större behov än vad som tillmötesgås i nuläget. Töreboda lyfter naturbruksgymnasiet Sötåsens riktade grupp som en bra verksamhet. I Skövde finns IM individuellt val autism samt att det finns samverkan med LSS-verksamheten Sensim som stöttar och coacher på praktikplatser. I Vara finns lilla studiegruppen som är en anpassad studiegrupp på gymnasiet. Det finns även Kliv In, som drivs av Medborgarskolan och som är riktad till unga funktionshindrade. Det är Falköping som lyfter Kliv in men projektet riktar sig till hela Skaraborg. De riktade studierna beskrivs som att det främjar dem att inte hamna i KAA. Det är därmed bra verksamheter. Dock behövs riktad verksamhet för dem som redan omfattas av KAA, där Sensim och Kliv In kan vara inspirationsexempel för hur det kan bedrivas. Motivationsgrupper För dem inom målgruppen för KAA som har svårt att vara både i skola eller på praktik/arbete lyfts behovet av motivationsgrupper och hur viktigt det är att låta ungdomen skapa rutiner, ha social interaktion och möjlighet att tillsammans med ansvarig för KAA fundera på hur man ska komma vidare i sitt liv. De ungdomarna med behov av motivationsgrupper har generellt ett dåligt mående och kräver mycket stöttning för att komma igång. I nuläget finns motivationsgrupper i Mariestad och Lidköping. De verksamheterna ser liknande ut men struktureras olika i omfattning och längd. Götene och Skövde kommer under våren 2016 starta upp motivationsgrupper, där den i Skövde har fokus på bild och estetiskt skapande. Götene gör det i samverkan med studieförbund. Falköping efterfrågar att ha en motivationsgrupp och i nuläget finns ingen sådan verksamhet. 30

Både när det gäller arbetet med motivationsgrupper och riktad verksamhet mot de med funktionshinder, speciellt de med NPF-diagnos, efterfrågas ett ökat erfarenhetsutbyte över kommungränserna. I vissa fall är det också möjligt att samverka, exempelvis kommer Götene med start från 2016 köpa platser i motivationsgrupp i Lidköping. Kontakt med ungdom och mellan ungdom och myndighet En återkommande utmaning är att nå ungdomen. Har en utskrivning från gymnasiet väl skett kan det vara ett långt och tidskrävande arbete för den ansvariga för KAA att hitta korrekt telefonnummer och ibland även den adress där ungdomen faktiskt befinner sig. En mångfald av kontaktvägar prövas, så som brev, telefonkontakt både som samtal och via sms, samt att använda sig av Facebook. Skövde och Lidköping reflekterar över hur Facebook kan användas. Alla kontaktvägar har för- och nackdelar och oftast krävs en kombination. Sekretess Ett hinder i arbetet med att nå ungdomen kan vara sekretessen. Det är främst i det uppsökande arbetet som sekretessen är en utmaning. Hjo lyfter att sekretessen kan vara ett hinder i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Lidköping uppger att samverkan med Socialtjänsten är av största vikt, då de kan komma i kontakt med ungdomen i andra sammanhang och det därmed är fördelaktigt om Socialtjänsten kan informera om KAA. IST är inte anpassat att administrera sekretessbelagd information, vilket kan leda till dubbelarbete i att förvara den informationen på annat sätt, i Falköpings fall skriftligt och förvarat inlåst på kontor. Även Vara lyfter dubbelarbetet i att förvara sekretessbelagd information på annan plats än IST och önskemål om att IST ska fullt ut anpassas för att hantera problematiken. Gullspång efterfrågar att kunna låsa informationen så att endast de två ansvariga för KAA, SYV och ungdomskonsulenten, har tillgång till den. Överlämning mellan instanser behöver förbättras lyfter Götene, men just där kan sekretessen vara ett hinder. Götenes arbete har underlättats genom att skapa en personlig kontakt med vården och överlag kan ökad samverkan vara ett sätt att överbrygga sekretessen som ett hinder. Även Töreboda lyfter samverkan med Socialtjänsten och att det underlättar att skapa kontakt då Töreboda är en liten kommun. Dock har personalbyten försvårat samarbetet. Skara lyfter också ökad samverkan, där flerpartssamtal där ungdomen är delaktig kan viss del lösa svårigheter med sekretessen. Lidköping har som rutin att alla ungdomar de arbetar med skriver på ett samtyckesdokument. Ansvarig för KAA som främjande och stöd Det är en framgångsfaktor om ansvarig för KAA är delaktig redan när ungdom är i riskzon för studieavbrott, dels för att kunna arbeta främjande för att behålla ungdomen i skolan men också etablera kontakt. Om avbrott är ett faktum kan ansvariga för KAA snabbt komma igång med handlingsplan och individanpassade åtgärder. Det motverkar den ofta mödosamma process där ansvarig för KAA inte har kunskap om hur ungdomen bäst nås och inte heller har en relation till hen. Både Mariestad, Skövde och Lidköping lyfter att ungdomen kan behöva stöd och stöttning i kontakt med både andra kommunala instanser och Arbetsförmedlingen. Dels att exempelvis när ungdomen fyller arton hjälpa till att lotsa vidare till de andra typer av verksamheter och åtgärder som då är lämpliga men också att vara ett stöd och även tolkning i kontakt med Arbetsförmedlingen eller kontakt med vård och psykiatri. 31

Framgångsfaktor i kontakten med ungdomen är att bygga en relation. Det ger utrymme för att på bästa sätt vägleda ungdomen. Där är Mariestad ett gott exempel på hur vikten av relationsbygge leder ungdomen vidare. Statistik och datasystem Under hösten har datasystemet IST, ofta beskrivet som InterKommunala Ersättningar (IKE) vilket är en av funktionerna systemet har, haft många initiala svårigheter och inte känts anpassat för uppdraget. Falköping, Lidköping och Vara uttrycker att de vill använda IST men att i och med att det inte till fullo täcker de efterfrågade önskemålen blir det mycket dubbelarbete, exempelvis att inte kunna föra in samtal med de som är i riskzon för avbrott eller att det inte finns en kod för att ungdom erbjudits aktivitet som hen avböjt. Gullspång lyfter att det tagit mycket tid att kontrollera uppgifterna i IST för ungdomar som sedan visat sig vara i sysselsättning. Skövde och Lidköping uppger förhoppning om att systemet kommer fortsatt utvecklas men instämmer i de initiala svårigheterna. Mariestad och har inte velat använda IST utan ser ett behov av att samordna sig med det system som används på gymnasieskolor, vilket ger fördelar i det samverkansarbetet och därmed prioriteras. I och med att arbetssättet kring IST inte till fullo etablerats samt att själva programmet är under utveckling, finns i nuläget inte en enhetlig statistik men en förhoppning om att så kommer vara fallet framöver. Budget och ekonomisk ersättning Merparten av de ungdomar som omfattas av KAA har möjlighet till studiebidrag, i form av att de är inskrivna på IM, folkhögskola eller annan motsvarande aktivitet, så som motivationsgrupp, som berättigar till det. Ungdom kan också få ersättning via Socialtjänsten, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Ökat erfarenhetsutbyte om hur ansvarig arbetar kring ersättningar till ungdom inom KAA skulle vara av stor nytta. Det finns i och med det kommunala självstyret och utifrån rådande lagar tolkningsutrymme, vilket innebär att kommuner har valt olika vägar utifrån lokala förutsättningar och budgetprioriteringar. Det innebär också att det i nuläget är olika vad som ses som möjligt att genomföra i de olika kommunerna, vilket är frustrerande för de ansvariga för KAA, då de har samma utmaningar men inte får gehör för förslagen på liknande sätt i de olika kommunerna, exempelvis när det gäller praktikersättning. I och med ökat erfarenhetsutbyte finns möjlighet att de ansvariga för KAA kan stötta varandra i både att komma på lösningar men också förslag hur de skulle kunna genomdrivas. A och O för att få igenom ersättning till ungdom, exempelvis så som Götene infört praktikersättning, är att politiskt förankra frågan. En framgångsfaktor i det arbetet är också ett tydligt samarbete mellan KAA och AME. Målgruppen 16-18 år kräver andra typer av åtgärder än de som fyllt 18 år och de har sämre möjligheter till ersättning. Via IM går mycket att lösa men de som är behöriga på nationellt program men ändå inte önskar studera har sämre utbud av möjligheter, då det generellt inte går att praktisera via nationellt program. Det finns också risk att ungdom som väljer att avbryta studier på grund av att vilja läsa ett annat program till nästa hösttermin, riskerar att få ett glapp som kan leda till hemmasittande och försämrad studiemotivation. DUA innebär en rad olika projekt i ett flertal kommuner. Själva kärnan är ett ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AME, eller motsvarande funktion i kommunen, och i många fall 32

ett involverande av KAA. Det kan därmed leda till nya vägar för att hitta lösningar för ungdomen och eventuellt ökad möjlighet för ungdomen till ekonomisk ersättning. KAA har i flertalet av kommunerna i Skaraborg inte en egen budget utan ingår i annan tjänst, exempelvis SYV eller via IM. Det kan leda till begränsade möjligheter för att anordna aktiviteter anpassad för målgrupp. Speciellt när det gäller motivationsgrupper leder det till ett beroende av projektansökningar och därmed osäkerhet på huruvida verksamheten kan fortsätta. Främjande arbete Det finns ett tydligt önskemål om att få arbeta främjandet och vara med tidigare i processen. Gullspång planerar SYV och ungdomskonsulent att bjuda in årskurs nio till ungdomskonsulentens kontor för att informera om KAA. Detta dels för att informera om sitt uppdrag men och att motivera ungdomen att vara kvar i skolan. Götene har en upparbetad kontakt med gymnasieskolor där Götenes elever går, som tidigt meddelar KAA när det finns bekymmer kring elev. Men Götenes ansvariga för KAA skulle vilja vara delaktig än tidigare, redan på grundskolan, i att exempelvis utreda hög frånvaro. Även Mariestad lyfter en vilja att vara delaktig redan i grundskolan. Lidköping lyfter att de redan nu informerar elever om KAAuppdraget och att det fått positiv respons från ungdomarna. Det gäller de skolor som finns inom Lidköping men det är svårare nå Lidköpingselever som studerar i annan kommun eller vid friskolor. Ansvarig för KAA i Mariestad har extra stödansvar för sex stycken elever i riskzon för studieavbrott och som hen arbetar främjande med. Ambitionen är att vara tillgänglig för samtal för alla de ungdomar som behöver diskutera och reflektera kring studieavbrott. Det är inte ansvarig för KAA som i slutändan avgör hur många som omfattas av KAA. Även om matchning till aktivitet är välfungerande och ungdom motiveras tillbaka till studier avgörs hur många som omfattas av KAA främst av hur stort inflödet är, det vill säga hur många ungdomar som inte vill, eller klarar av, att fullfölja sina studier. Det främsta främjande arbetet måste därmed sättas in i ledet innan KAA blir aktuellt. Slutligen finns det en målgrupp som kan komma att bli aktuell inom KAA, de nyanlända ungdomarna. Mycket är i nuläget osäkert om och hur det kommer påverka arbetet med KAA. Dock är det väl värt att beakta den gruppen, utifrån de individernas personliga förutsättningar, ifall det inom kort kommer innebära större eller förändrade behov för hur arbetet med KAA ska bedrivas. 33

Slutsats Det mest efterfrågade önskemålet är en ökad grad av samverkan och att den ska ske formaliserad med tydlighet och ägarskap. Det är främst ökad samverkan inom kommunen som efterfrågas men även med Arbetsförmedlingen. De kommande DUA-projekten ses som främjande för den senare. DUA påverkar arbetet med KAA och leder både till organisatoriska förändringar, samlokalisering och uppstartade projekt. Det andra mest efterfrågade önskemålet är riktad verksamhet till målgruppen. Idag sker i flera fall samverkan med AME, eller motsvarande funktion, där ungdomen kan vara med i deras verksamhet och få studie- och yrkesvägledning, göra studiebesök, praktisera m.m. Förutom IM är den verksamhet som är specifikt anpassad för målgruppen så kallade motivationsgrupper, där ungdomen får fasta rutiner, träna på social interaktion och göra motiverande aktiviteter, med slutmålet att fundera på vart hen vill och hur hen ska komma dit. Motivationsgrupper är efterfrågade och finns i nuläget i två kommuner och med uppstart till våren 2016 i fler. Ansvarig för KAA lyfter också att en framgångsfaktor är att vara delaktig vid oro för elev redan innan utskrivning sker från studier. Det är dels ett sätt att arbeta främjande för att hålla kvar ungdom i studier och dels för att skapa kontakt och relation som underlättar arbetet om utskrivning faktiskt sker. Ifall den ansvariga för KAA har möjlighet att bygga en relation underlättas arbetet med att hjälpa ungdomen vidare till anpassad sysselsättning, exempelvis praktik eller anpassade studier. Relationsbyggande är väldigt viktigt även när det gäller den ansvariga för KAAs möjligheter att synliggöra sitt uppdrag inom kommunen, vilket återigen hänger samman med att öka samverkan. Målgruppen möter en rad olika kommunala, och externa, instanser och om alla de instanserna är informerade om KAA-uppdraget och hur arbetet sker inom kommunen kortas arbetsgången. Det leder till bättre möjligheter för ansvarig för KAA att erbjuda anpassade åtgärder men också att tiden mellan att ungdom omfattas av KAA tills åtgärd kommer igång förkortas väsentligt, vilket är av stor vikt och ökar möjligheterna till lyckad åtgärd. Speciellt med tanke på att en av de svårigheter som återkommande lyfts i rapporten är att nå ungdomen och reflektioner kring vilken kontaktväg som har bäst effekt. Där finns utvecklingsmöjligheter, exempelvis genom sms och Facebook. Dock behövs reflektion kring vad som är lämpligt, både ur ekonomisk synpunkt samt vad som känns bra för ungdomen. Sammanfattningsvis finns det inom SKAA-nätverket goda möjligheter att fortsätt utveckla KAAuppdraget. Dess främsta styrka är erfarenhets- och kunskapsutbytet som sedan kan plockas med tillbaka till kommunen för att fortsatt utveckla utifrån lokala förutsättningar. 34

Bilaga Frågeunderlag 1 Antal invånare totalt Antal ungdomar i åldern 16-20 år totalt Antal ungdomar i åldern 16-20 år utan gymnasieexamen Antal ungdomar i åldern 16-20 år inskrivna på IM Antal ungdomar i åldern 16-20 år utan examen och sysselsättning Tjänster inom KAA % Vilka professioner har dessa tjänster Handlingsplan Formulerat uppdrag för KAA Förebyggande arbete Vilka insatser erbjuder vi inom KAA Under vilken kommunal förvaltning finns KAA organiserat Rapportering till nämnd Samverkan med andra förvaltningar/ sektorer Samverkan med eventuella externa aktörer Dokumentation kring typ av kontakt mellan kommunen och unga inom KAA Budget Ersättning till ungdomarna inom KAA Exempel på utvärdering av åtgärder Vad behövs för att utveckla KAA? 35

Bilaga Frågeunderlag 2 Frågor angående kommunala aktivitetsansvaret Skaraborg Beskriv placering av KAA i den kommunala organisationen. Använd gärna nedanstående frågor som ledning. Saknas perspektiv i dem, skriv med det också. - Är det en fråga för utbildningsförvaltningen (skolan) /arbetsmarknadsenheten/socialtjänst eller samverkan mellan flera? - Har du/ni en kontakt och dialog med ledningen i din/er aktuella förvaltning angående KAA? - Har du/ni kontakt med andra förvaltningars ledningsnivå angående kaa? - Hur upplever du/ni kunskapsnivån och förståelse från den politiska nivån angående kaa? Beskriv din/er samverkan med andra aktörer, både kommunalt och externt. Använd gärna nedanstående frågor som ledning. Saknas perspektiv i dem, skriv med det också. - Vem är din/er närmsta samverkanspartner? - Finns tydlighet och ägarskap angående samverkan? - Sker den regelbundet utifrån fastställda mallar eller är den behovsbaserad utifrån uppkomna situationer? Beskriv hur arbetet med målgruppen 16-18 år som inte önskar studera ser ut i nuläget. Beskriv hur arbetet med de med funktionshinder och som omfattas av KAA ser ut. Använd gärna nedanstående frågor som ledning. Saknas perspektiv i dem, skriv med det också. - Vilken typ av problematik kan det generellt handla om? - Finns formaliserad samverkan eller beslutat arbetssätt/metod? - Har du ett förslag på ett arbetssätt/metod eller samverkan du anser skulle vara främjande? Beskriv hur du/ni hanterar sekretessen. Använd gärna nedanstående frågor som ledning. Saknas perspektiv i dem, skriv med det också. - Vilka utmaningar och hinder finns? - Hur kan man arbeta med de utmaningarna och hinder? - Finns det önskemål på förändrat arbetssätt? Beskriv hur ditt/ert drömscenario för att arbeta främjande med målgruppen skulle vara. Berätta om minst ett gott exempel på hur man framgångsrikt kan arbeta med KAA utifrån hur din kommun arbetar. Det kan vara inom hela spektrumet som ryms inom KAA samt både mindre och större. Tanken är att bygga en kunskapsbank med erfarenhetsutbyte för att lära och inspireras av varandra så alla exempel är viktiga. 36