Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri
Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4 3 Finansiella nyckeltal...6 3.1 Finansiellanalys inkl koncern...6 3.2 Övergripande nettokostnader Vännäs kommun...7 3.2.1 Analys nettokostnader...7 4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg...9 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg...9 5 Grundskola...10 5.1 Analys grundskola...10 6 Gymnasieskolan...12 6.1 Analys gymnasieskolan...12 7 Äldreomsorgen...13 7.1 Analys äldreomsorgen...13 8 Individ- och Familjeomsorgen...15 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen...15 9 Sammanfattad analys...16 1
1 Inledning 1.1 Bakgrund Redan under 90-talet började intresset med att finna olika indikatorer på hur organisationer mår, istället för att fokusera på de traditionella intäkts- och kostnadsposterna. Beslutsfattare på alla nivåer behövde komplettent till den ekonomiska informationen, såsom verksamhetsvolymer och kvalitetsmått, för att kunna fatta adekvata beslut. Att jämföra sig själv med andra kommuner har blivit mer och mer en effektivitetsdrivande faktor. Genom att jämföra sina kostnads-, produktions- och kvalitetsmått med andras kan kommuner få signaler på var deras egen effektiviseringspotential finns och kommunens styrkor. De skillnader som finns mellan jämbördiga jämförelsekommuner förklaras av faktorer som kommunerna själva kan påverka. Det gäller till exempel ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, olika skattesatser och avgiftsnivå. Enligt en gjord undersökning 1 så har en kommuns vägval när det gäller inriktning av verksamhet och nivå fem gånger större betydelse för resultatet än vad de yttre omständigheterna (strukturella) har, såsom befolkning, täthetsindex etc. 1.2 Syfte Målgruppen för rapporten är kommunernas förtroendevalda revisorer och syftet är att: Skapa en koncentrerad analys över Vännäs kommuns verksamhets- och ekonomiska läge. Vara ett underlag inför granskningsplaneringen. Identifiera tänkbara områden för djupanalyser. 1 Kommunernas Balansgång, Rådet för kommunala analyser och jämförelser (RKA) 2
1.3 Metod All data som analysen bygger på är inhämtade ifrån officiella databaser 2. Analyserna är objektiva och baseras endast på erhållen information ur databaserna. 1.4 Avgränsning Vännäs kommun jämförs med ett rikssnitt, länssnitt och ett snitt motsvarande Vännäs jämbördiga kommuner i Sverige gällande övergripande struktur (befolkning, infrastruktur, täthetsindex, utbildningsnivå) samt i vissa fall Vännäs standardkostnad 3. Verksamhetsområdena som analyseras är utvalda med tanke på dess storlek i förhållande till totala Vännäs kommuns verksamhet; förskole- och barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Handikappsomsorgen analysers ej på grund av dess differentierade uppbyggnad ute i kommunerna, där sviterna från integrationen med landstinget under 90-talets första år samt den mellankommunala utjämningen återspeglas vid en jämförelse mellan kommuner. 2 Webor, SCB, Socialstyrelsen, Kommundatabasen, Skolverket 3 Standardkostnad = Den kostnad som kommunen beräknas ha pga sin strukturella uppbyggnad 3
2 Allmän grundanalys Med hjälp av grunddatan erhålls en överblick över Vännäs kommun, vilket är en bra grund inför jämförelsen inom de olika verksamheterna. Höga befolkningsandelar inom speciella ålderssegment, skapar problem. En hög andel utrikesfödda, t ex inom skolverksamheten, kan medföra ett högre täthetsindex på lärare och därmed högre kostnader. En hög andel av lågutbildade i en kommun, kan ge högre andel arbetslösa eftersom dagens arbeten blir mer och mer kvalificerade och därmed på sikt kan ge lägre skatteintäkter för en kommun. 2.1 Grunddata Allmän grunddata 20071231 Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i %: 0-6 år 7,8% 6,7% 7,2% 7,8% 7-15 år 11,6% 11,6% 10,2% 10,4% 16-19 år 7,3% 6,1% 5,9% 5,5% 20-39 år 20,4% 19,6% 26,2% 25,4% 40-64 år 33,8% 36,0% 32,4% 33,4% 65-79 år 13,1% 14,0% 12,9% 12,2% 80- w år 5,9% 6,2% 5,2% 5,3% Andelen utrikesfödda 20-64 år 4,9% 10,2% 6,0% 16,5% Andelen av befolkning arbetslösa 3,0% 3,5% 4,2% 3,8% Andelen lågutbildade 12,0% 18,3% 14,9% 15,6% Vännäs har en befolkningsstruktur som kännetecknas av sjunkande andel invånare under 15 år och relativt många invånare 65 år och äldre. Kommunen hade under 2007 en topp av unga i åldersgruppen 16 år. Med tanke på den sjunkande andelen invånare i åldern 25-31 år, kommer inte antalet barn teoretiskt att kunna öka den närmaste framtiden. Vännäs har relativt många i åldersklassen 50 till 64 år. Samtidigt som denna åldersgrupp går i pension om 10-15 år, kommer det stora antalet idag 65-79 år att bli föremål för serviceinsatser inom äldrevården. Antalet utrikesfödda i Vännäs är lågt i jämförelse. Vännäs har en låg andel lågutbildade samt en låg andel av invånare 16-64 år som har varit arbetslösa någon gång under 2007 jämfört med övriga grupper. 4
Antal invånare 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 Befolkningspyramid 0-19 år 2007 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Antal invånare 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Befolkningspyramid 23-39 år 2007 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Befolkningspyramiden 65 år äldre redovisas på sidan 14. 5
3 Finansiella nyckeltal De finansiella nyckeltalen påvisar Vännäs kommuns resultat och ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Anledningen till att de finansiella nyckeltalen redovisas inklusive koncernen beror på att kommuners organisation ofta skiljer sig åt, t ex vissa kommuner har vattenverket och bostadsbolag i bolag andra inte. Genom att använda sig av måttet resultat före extraordinära poster per invånare erhålls god jämförelse mellan sig själv i tiden och mot andra kommuner. Jämförs verksamhetens nettokostnad med alla skatteintäkter, statsbidrag-/utjämningsbidrag beskrivs en indikator på om kommunen klarar av att finansiera sin löpande verksamhet. Soliditetsmåttet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med egna medel och kommunens betalningsförmåga. 3.1 Finansiellanalys inkl koncern Finansiella nyckeltal Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets inkl koncern kommun grupp kommuner kommuner Resultat före extraordinära 2004 1 838 278-172 398 poster per invånare (kr) 2005 1 937 1 337 959 1 314 2006 1 506 1 806 1 853 1 748 2007 282 1 223 1 025 1 280 Verksamhetens nettokostnads- 2004 93,0% 97,9% 96,9% 93,6% andel (%) av skatteintäkter och 2005 94,0% 95,1% 95,2% 94,2% generella statsbidrag 2006 95,0% 94,7% 93,9% 93,6% 2007 97,0% 95,6% 95,8% 94,6% Eget kapital per inv 2004 21 787 21 856 31 608 23 373 2005 24 016 24 272 31 330 24 281 2006 25 454 25 367 33 674 26 045 2007 25 996 24 491 34 897 27 173 Soliditet inkl pensionsskuld 2004 0,0% 6,3% 7,5% 6,6% 2005 3,0% 10,4% 6,2% 7,4% 2006 2,0% 8,6% 6,5% 7,2% 2007-4,0% 2,1% 1,5% 3,8% Skattekraft per kr/inv 2004 119 236 127 764 117 775 138 309 2005 124 306 133 479 125 208 143 627 2006 128 896 137 206 128 793 147 515 2007 135 396 142 085 133 553 151 827 Kommunalskattesats 2007 22,90 21,38 22,79 20,78 Vännäs har en rejält sjunkande trend när det gäller resultat före extraordinära poster per invånare mellan 2006 och 2007. Positivt är dock att skatteintäkter och generella statsbidrag täcker de olika verksamheternas nettokostnader i Vännäs med tre procent, med tanke på värdesäkringen av kommunens egna kapital och finansnettot. Vid en jämförelse med de övriga grupperna har Vännäs ett lågt/genomsnittligt eget kapital. När hänsyn tas till pensionsskulden har kommunen en negativ soliditet, vilket tyder på att kommunens 6
kapital baseras på skulder och lån. Skattekraften per invånare är lägre än genomsnittet i Sverige, vilket innebär att Vännäs kompenseras från inkomstutjämningen. En av anledningarna till varför Vännäs har haft positiv resultat de senaste åren är utvecklingen av inkomstutjämningsbidraget, vilket har varit höga de senaste åren eftersom Sverige som helhet befunnit sig i en högkonjunktur. Nackdelen med att vara beroende av inkomstutjämningen är att ens kommun är mer sårbar vid allmänna konjunkturnedgångar. En faktor som kan komma att påverka Vännäs ekonomi i framtiden är den negativa nettokostnadsutvecklingen de senaste åren, inom en rad basverksamheter, se tabell 3.2.1. 3.2 Övergripande nettokostnader Vännäs kommun Nettokostnaden per invånare, d v s verksamhetens bruttokostnad minus intäkter 4, ger en övergripande analys på eventuella problemområden. Med en kommuns strukturkostnad ges en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått många gånger är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad. 3.2.1 Analys nettokostnader Nettokostnader kr/inv Vännäs Vännäs stan- Jämförelse- Länets Rikets Årsbokslut 2007 kommun dard kostnad grupp kommuner kommuner Barnomsorg 5 027 5 064 4 305 4 561 4 888 Grundskola 10 124 9 821 9 103 10 296 9 088 Gymnasieskolan 5 931 5 071 4 468 5 091 4 197 Äldreomsorgen 10 299 9 505 11 086 14 303 9 604 Individ- och familjeomsorg 1 797 1 704 2 017 1 917 2 344 Summa verksamhet 33 178 31 165 30 979 36 168 30 121 4 Med intäkter avses riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. 7
Vännäs kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Barnomsorg 1 035 572 4 700 515 455 426-752 997 309 655 Grundskola 7 448 754 2 290 497 2 766 454-6 417 856-2 523 923 Gymnasieskola - 4 392 107-4 847 741-5 185 157-13 770 926-7 187 539 Äldreomsorgen - 11 398 454-9 697 955-8 481 063-4 588 931-6 633 919 Individ och Familjeomsorgen 683 121 2 470 034 2 866 137 2 252 328-777 144 Summa differens kr totalt - 6 623 114-5 084 651-7 578 203-23 278 383-16 812 869 En övergripande analys visar att Vännäs fyra av fem största verksamhetsområden har höga nettokostnader både i jämförelse med standardkostnaden och i vissa fall mot övriga kommungrupper. I jämförelse med standardkostnaden totalt skulle Vännäs kunna ha en basverksamhet som skulle kunna kosta 16,8 Mkr mindre än redovisad nettokostnad för år2007, dock måste påpekas att standardkostnaden är preliminärberäknad för 2007. Det anmärkningsvärda är den negativa nettokostnadsökningen mellan åren 2003 till 2007 på cirka 10,2 Mkr. Det är viktigt att Vännäs håller sin standardkostnad med tanke på att de inte kompenseras från statens utjämningssystem för kostnader som överstiger den beräknade nivån för kommunen. Figuren nedan visar hur den totala nettokostnaden och standardkostnaden har utvecklats sedan 2003 i Vännäs kommun. 34 000 33 000 32 000 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 2003 2004 2005 2006 2007 Nettokostnad kr/inv Standardkostnad kr/inv Det har varit en anmärkningsvärt stor nettokostnadsstegring mellan åren 2005 och 2006. 8
4 Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Genom att bryta ner personaltäthet och nettokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg per invånare 1-5 år erhålls ett jämförbart tal. 4.1 Analys förskole- och skolbarnomsorg Barnomsorg Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 0-5 år 2007 6,8% 5,8% 6,2% 6,8% Nettokostnaden/inv 2004 3 473 3 825 3 776 4 072 2005 4 187 3 894 4 047 4 223 2006 4 392 3 937 4 164 4 405 2007 5 027 4 305 4 561 4 888 Nettokostnad/inv 1-5 år 2004 66 633 67 201 72 997 72 261 2005 67 108 70 672 77 919 76 254 2006 74 769 74 785 81 314 80 582 2007 72 797 78 655 84 923 84 488 Antal heltidsbarn 2004 3,9 4,0 3,7 4,0 per årsarbetare 2005 3,4 3,7 3,4 3,8 2006 3,1 3,6 3,3 3,7 2007 3,2 3,7 3,3 3,7 Vännäs bedrev enligt tabellen i 3.2.1 en förskoleverksamhet och skolbarnomsorg till en lägre kostnad i jämförelse med standardkostanden på 0,3 Mkr. Utslaget per invånare kan tyckas att Vännäs har för höga kostnader, men utslaget på invånare 1-5 år märks att Vännäs har lägre kostnader i jämförelse. Det som särskiljer Vännäs från jämförelsegruppen och länet är att kommunen har färre andel inskrivna barn i den kommunala förskolan, barntätheten är även lägre per årsarbetare. En låg barntäthet borde ha varit kostnadsdrivande, men i Vännäs är denna motiverad med tanke på det stora antalet barn i 1 till 2 års ålder vilka kräver mer personalresurser. En djupanalys visar att Vännäs personalkostnad i förhållande till den totala kostnaden är hög, vilket är anmärkningsvärt eftersom Vännäs har relativt lågt antal högskoleutbildade förskolelärare. Förklaringar till fenomenet varför Vännäs har en lägre kostnad än strukturkostnaden kan vara; inskrivningsgraden, barngruppernas storlek och ålderssammansättning, andel barn i behov av särskilt stöd, lokalkostnaden etc. 9
5 Grundskola Har personaltäthet, kunskapsnivå och kostnad något samband? 5.1 Analys grundskola Grundskola åk 0-9 Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 6-15 år 2007 12,5% 11,6% 11,2% 11,4% Nettokostnaden/inv 2004 9 650 8 951 9 719 8 584 2005 9 690 8 968 9 876 8 868 2006 10 495 8 894 9 992 8 928 2007 10 124 9 103 10 296 9 088 Kostnad/inv 6-15 år 2004 65 455 65 539 79 359 66 913 2005 69 533 69 140 83 814 70 576 2006 77 128 71 801 88 004 72 736 2007 81 597 75 357 93 311 76 273 Genomsnittligt meritvärde 2004 212,4 202,3 205,9 204,5 i åk 9 2005 209,5 203,5 206,5 203,8 2006 193,0 203,5 206,8 204,2 2007 207,5 202,2 205,5 204,5 Antal lärare per 100 elever 2004 8,9 8,0 9,4 8,0 2005 9,4 8,1 9,5 8,1 2006 9,4 8,2 9,6 8,3 2007 10,1 8,3 9,7 8,3 Vännäs har en högre kostnad per invånare 6-15 år gällande grundskolan jämfört med övriga grupper och enligt standardkostnadsberäkningen per invånare. I jämförelse med standardkostnaden satsar Vännäs kommun cirka 302 kr mer per invånare, vilket motsvarar 2,5 Mkr, än vad standardkostnadsberäkningen (se tabell 3.2.1) motiverar. Den stora förklaringen till den något för höga nettokostnaderna ligger i anpassningssvårigheter av skolorganisationen p g a de senaste årens vikande elevunderlag. Vilket syns extra tydlig i nyckeltalet som anger den höga lärartätheten i tabellen ovan (= höga personalkostnader). Under 2007 var det 59 elever fler som lämnade grundskolan än vad som skrevs in. Vännäs har fler behöriga lärare än övriga jämförelse kommuner. En djupanalys, förutom personalkostnaden ovan, visar att grundskolan inte har några specifika överkostnader i sin verksamhet. Avgångseleverna i grundskolan i Vännäs har de senaste 4 åren erhållit höga meritvärdet jämfört med alla jämförelsegrupper, förutom 2006. Enligt Skolverkets kvalitetsverktyg 10
SALSA har Vännäs eleverna ett genomsnittligt meritvärde som är 5 procent lägre än vad som är motiverat. Se figur: Samtidigt som Vännäs eleverna har ett genomsnittligt lågt meritvärde, så har eleverna jämfört med eleverna i Gävleborgs län den högsta procentuella andelen som klarar de uppsatta målen med tanke på sina förutsättningar. Vilket kan tyda på en restriktiv betygssättning. Om det genomsnittliga meritvärdet är lägre än det borde ha varit, så är det dock fler elever i Vännäs som uppnått mål. 11
6 Gymnasieskolan 6.1 Analys gymnasieskolan Gymnasieskolan Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 16-19 år 2007 7,3% 6,1% 5,9% 5,5% Nettokostnaden/inv 2004 4 750 3 824 4 264 3 521 2005 4 818 4 023 4 606 3 750 2006 6 098 4 248 4 824 3 961 2007 5 931 4 468 5 091 4 197 Kostnad/inv 16-19 år 2004 78 679 65 049 78 146 61 671 2005 78 091 67 288 80 724 63 038 2006 89 002 69 163 82 459 64 651 2007 81 202 70 084 83 931 66 741 Genomsnittligt betygspoäng 2004 14,1 13,8 13,4 14,1 2005 14,3 13,8 13,9 14,1 2006 14,1 13,9 13,7 14,0 2007 14,0 13,8 13,6 14,0 Antal lärare per 100 elever 2004 12,4 i.u 9,0 8,1 2005 13,2 8,5 9,2 8,1 2006 12,5 8,6 9,4 8,3 2007 12,2 9,0 9,4 8,1 Vännäs har högre kostnader för gymnasieskolan i jämförelse med standardkostnaden med cirka 7,2 Mkr. I Vännäs kostnader räknas de elever som är mantalsskrivna i Vännäs och går i det egna gymnasiet, men också de som studerar hos annan huvudman, samt de som kommer från andra kommuner för studier. Glädjande är att de genomsnittliga betygspoängen är höga för mantalsskrivna eleverna från Vännäs, oberoende var de studerar. Trots egen gymnasieskola går endast 59 % av kommunens elever i den egna gymnasieskolan, vilket innebär att kommunen har svårt att påverka kostnadsbilden på de övriga 41 %, dessa elevers studieval påverkar Vännäs kostnadsbild. Hela 69 % av eleverna i Vännäs gymnasieskola kommer från andra kommuner. Eftersom Vännäs har vissa specialinriktade yrkesprogram, som kräver stora resurser i form av personal, läromedel/utrustning och specialinriktade lokaler blir även kostnaden hög för dessa utbildningar, vilket syns tydligt i statistiken. Det är oklart om Vännäs tar fullt betalt av de andra kommunerna för att de tillhandahåller dessa utbildningar. Eftersom antalet gymnasieelever kommer att minska drastiskt de kommande åren, måste kommunen ha detta i sina strategiska beslut. 12
7 Äldreomsorgen Alla undersökningar menar att äldreomsorgen bäst kan indikeras med hjälp av storheten 65 år och äldre. Analysen påvisar Vännäs fördelning av äldreomsorgens kostnader. 7.1 Analys äldreomsorgen Äldreomsorgen Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets kommun grupp kommuner kommuner Befolkning i % 65-w år 2007 19,0% 21,5% 18,1% 17,5% Befolkning i % 80-w år 2007 5,9% 6,2% 5,2% 5,3% Nettokostnaden/inv 2004 9 795 10 687 12 179 8 838 2005 9 908 10 784 13 179 8 991 2006 9 611 10 691 13 718 9 308 2007 10 299 11 086 14 303 9 604 Kostnaden per inv 65-2004 59 526 57 673 61 157 51 618 2005 59 342 58 051 64 138 51 959 2006 57 463 57 317 66 513 53 744 2007 59 841 58 944 69 280 55 042 Ordinära boende 2004 12 642 19 681 14 610 16 583 kostnaden per inv 65-2005 11 049 19 601 15 166 17 177 2006 12 847 20 325 16 530 18 223 2007 13 915 21 541 17 369 19 019 Särskilda boende 2004 39 467 32 004 39 972 28 992 kostnaden per inv 65-2005 40 552 32 080 41 201 28 751 2006 37 880 31 117 42 358 29 399 2007 38 473 31 479 44 013 29 850 Vännäs har en äldreomsorg som är drygt 6,6 Mkr dyrare än motiverat jämfört med standardkostnaden. Vännäs har enligt standardkostnaden en klart gynnsam struktur att bedriva äldreomsorg, vilket innebär att jämförelse med övriga grupper kan bli missvisande. Vid djupare analys av hemtjänsten framkommer att Vännäs har en något högre andel biståndstagare men antalet biståndsbedömda timmar är genomsnittlig. Kostnadsdrivande inom det ordinära boendet är de höga kostnaderna för övrig verksamhet. Vid en jämförelse framkommer att Vännäs totalt sett har genomsnittlig personaltäthet inom de ordinära och särskilda boendena, men har en högre personalkostnad per årsarbetare. Vännäs har en högre andel av 65 år och äldre som har särskilda boendeplatser, dock är varje plats klart billigare. 13
Andra orsaker som kan ha orsakat de höga nettokostnader är de indirekta kostnaderna som påverkar verksamheten, såsom administration och/eller en låg avgiftsnivå. Eftersom Vännäs har relativt många framtida vårdtagare i ålderspannet 73 år och äldre i jämförelse med länet och landet i övrigt, kommer äldreomsorgens kostnadsmassa att öka de kommande åren. 110 100 Befolkningspyramid 65-w 90 80 Antal invånare 70 60 50 40 30 20 10 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95-14
8 Individ- och Familjeomsorgen 8.1 Analys individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeom- Årtal Vännäs Jämförelse- Länets Rikets sorgen kommun grupp kommuner kommuner Nettokostnaden/inv 2005 1 215 1 652 1 723 2 208 2006 1 355 1 770 1 777 2 243 2007 1 797 2 017 1 917 2 344 Barn o ungdomsvård, 0-20 år, 2005 605 919 839 1 105 kr/inv 2006 648 955 919 1 130 2007 849 1 082 973 1 220 Missbrukarvård för vuxna, 2005 283 232 285 355 kr/inv 2006 422 242 318 384 2007 454 322 332 414 Kostnaden ekonomiskt 2005 389 554 667 749 bistånd kr/inv 2006 403 541 666 731 2007 537 557 670 730 Nettokostnaden för kommunens 2005 169 332 295 282 samlade arbetsmarknads- 2006 139 352 336 303 åtgärder kr/inv 2007 235 432 384 344 Andelen av befolkning som varit 2005 4,5% 6,3% 7,1% 6,4% arbetslösa under året (16-64 år) 2006 5,0% 5,8% 6,9% 6,1% 2007 3,0% 3,5% 4,2% 3,8% IFO verksamheten har högre kostnadsnivå än vad standardkostnaden motiverar, med cirka 0,8 Mkr. I jämförelse med alla kommungrupper ovan, har Vännäs inga onormala höga kostnadsnivåer, förutom för missbrukarvården för vuxna. Barn och ungdomsvården uppvisar inga speciella avvikande aktiviteter, dock kan skönjas att Vännäs placeringar mindre på institution än övriga kommungrupper, samt kostnaden per dygn både inom institution och familjehem är låga. Kostnaden för missbrukarvården och då speciellt öppenvårdsinsatserna för vuxna är höga i Vännäs. Noterbart är att Vännäs har i jämförelse en större andel med korta perioder med ekonomiskt bistånd, färre relativt som någon gång under året som har haft insatsen, samt att varje bidrag har varit lågt i jämförelse, vilket kan förklaras av den låga arbetslösheten och/eller effektiv handläggning i kommunen. 15
9 Sammanfattad analys Vid en bedömning av Vännäs kommuns redovisade siffror efter verksamhetsåret 2007, kan följande trender skönjas: * Befolkningens ålderssammansättning blir äldre, de unga minskar i antal till förmån för de äldre. * Befolkningssammansättning med minskat antal invånare under 40 år medför framtida fertilitetsproblem, d v s minskade födslar. * Skatteunderlaget kommer att minska de kommande åren, om inte ny arbetskraft ersätter de som går i pension. * Kommunens positiva resultat de senaste åren, beror framförallt på en positiv inkomstutjämning, snarare än effektiv basverksamhet, se tabell 3.3.1. * Kapitalet i Vännäs är uppbyggd på lånade pengar (negativ soliditet), lån som ska återbetalas de kommande 15-20 åren. * Barn och elevunderlaget har och kommer att minska ännu mer i framtiden jämfört med dagens nivå, vilket kräver anpassningar av organisationen, strategiska djupanalyser rekommenderas. * Gymnasieskolan står inför stora utmaningar de kommande åren. * En djupanalys av hela organisationen inom Äldreomsorgen rekommenderas, alltifrån de indirekta kostnaderna till de direkta kostnaderna. * Individ och Familjeomsorgens öppenvårdsverksamhet för vuxna missbrukare har höga kostnader. 16