PRODUKTER AV MÄNNISKOR, FÖR MÄNNISKOR

PRODUKTER AV MÄNNISKOR, FÖR MÄNNISKOR Essä Jonatan Hannus KPP306 Ragnar Tengstrand Rolf Lövgren

Innehåll. 1 Inledning. 2 Design för alla. 2.1 Tanken bakom. 2.2 Syftet. 2.3 Kampanjen. 2.4 Exempel. 2.4.1 Talpenna 2.4.2 Fjärrkontroll 2.4.3 Process. 3 Ergonomi. 3.1 Exempel. 3.1.1 RBM 700 serie 3.1.2 SAS-kannan 3.1.3 Kinesis Advantage 4 Avslutning. 5 Källor. 1

1 Inledning. Ska det talas eller skrivas om Design anpassad för människan dyker ständigt ordet ergonomi upp. Ordet kommer från de grekiska orden ergo och nomia som betyder arbete och vetskap. Kunskapen om hur verktyg och omgivning påverkar oss i arbetet. I nationalencyklopedin skrivs att ergonomi är läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Vid en sökning på google.se ger ergonomi ungefär 717 000 träffar som handlar om allt mellan musarm och vikten av att ha rätt belysning på en arbetsplats. Jag tror att företag har börjat inse vikten av att inte slita ut sin personal fysiskt på grund av dåliga arbetsställningar men det är inne nu att som företag ha ett arbetsmiljöarbete. Tanken att anpassa arbetssituationer till att passa människans mekaniska egenskaper kan man tycka kom in ganska sent i den moderna tidens formgivning. Ergonomi Design Gruppen som sedan blev Ergonomidesign, är enligt många det första företaget som arbetade enbart för att förbättra olika produkters användning ur människans synvinkel. De grundade sin verksamhet så sent som 1969 och är nu ett världsomspännande företag som ständigt får fler uppdrag än de hinner genomföra. Jag kommer att skriva denna essä utifrån mitt eget sätt att se på produktanpassning och naturligtvis med hjälp av litteratur som jag läst och snappat upp. Jag kommer även att resonera lite kring en rörelse som heter Design för alla. I uppgiften att designa produkten för att den på ett vettigt sätt skall gå att använda finns ett stort dilemma, alla ser inte likadana ut. Det finns många sätt att definiera ergonomi, rätt eller fel tycker jag inte spelar så stor roll. Syftet är att när vi arbetar skall verktygen passa oss som människor, så många som det bara är möjligt. 2

2 Design för alla. Sverige har satt upp ett politiskt mål till 2010, vi skall vara ett mer tillgängligt land och ett bättre samhälle för alla. Det finns en handlingsplan och kommuner runt om i landet gör sitt bästa för att alla skall kunna ta sig till alla offentliga platser. 2.1 Tanken bakom. Det är en satsning som genomförts under tre år och kommer gå i mål nu sista juni 2008. Organisationerna som tillsammans ligger bakom projektet är SVID, stiftelsen SVensk IndustriDesign, EIDD Sverige, tidigare European Institute for Design and Disability, Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning och Handikappförbundens samarbetsorgan. Projektet har två huvudsakliga uppgifter och det första är att göra samhället uppmärksammat på att problemet finns och att beslutande organ i landet skall ta hänsyn till alla människor oberoende av eventuella funktionshinder. Hur skall samhället öka delaktigheten hos människor med varierande kroppsliga förmågor? Den andra uppgiften har varit mer synlig. Organisationen har varit delaktig i framtagningen av ett antal goda exempel där design för alla fungerar i praktiken. Lösningar i form av produkter eller processer som kan användas av alla. Dessa har också fungerat som inspiration till andra organisationer och företag kanske främst inom produktframtagning. Målet har under hela tiden varit att öka efterfrågan efter kompetens som tar tillvara alla människors behov vid utveckling av en produkt eller tjänst. Man vill naturligtvis också öka tillgängligheten och utbudet av sådana produkter och kompetenser hos arkitekter, designers och i handeln. Design för Alla är en vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för Alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten för en designer eller arkitekt i designprocessen är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel funktionshindrade. Designforalla.se 3

2.2 Syftet. Man vill poängtera att design för alla skall vara bättre för alla och inte bättre för en del och sämre för andra, alla användare skall vara i åtanke. Det skall vara en bra affär i alla aspekter, ekonomiskt och för samhället och för alla. Det skall även vara en utmaning för planerare, arkitekter och designers. Produkten kan vara en miljö, tjänst eller en fysisk produkt som är lätt att förstå och använda på rätt sätt, oavsett rörlighet, styrka eller nedsatt syn och/eller hörsel. Design för alla är god design av människan för människan som fungerar för alla människor. Detta skall gälla inom alla områden så som arkitektur, produkter/tjänster, kollektivtrafik, kultur och i arbetslivet. 2.3 Kampanjen. Under hösten 2006 genomförde man en kampanj som skulle sprida projektets budskap och man fick stor genomslagskraft. Slagorden var befria olikheten. Man ville visa på att gamla standarder inte gäller alla. Arkitekter och formgivare har sedan länge utarbetat standardiseringar som skall ge riktlinjer för hur ergonomiska produkter och byggnader skall utformas. Många av våra produkter är formgivna för en genomsnittsmänniska som inte stämmer. De flesta av oss ser inte ut som genomsnittet och produkterna passar följaktligen inte. Men kampanjen sattes tryck på beställare och planerare, ingen kunde säga emot att produkter tillverkade för människor borde vara anpassade för henne också. Under hela projektets gång har kommunikationen och intresset ökat. 2.4 Exempel. Här följer ett axplock av vad projektet har resulterat i hittills. 2.4.1 Talpenna Talpennan är en liten batteridriven skanner som läser in text för att sedan uttala orden. Efter en uppgradering kan den även användas som en översättare. Produkten utvecklades som stöd för dyslektiker, synskadade och personer som håller på att lära sig det svenska språket. Funktioner utöver uttal kan vara att användaren får en förklaring till svåra ord. Eller att skanna in önskad text för att spara på t.ex. en dator. 4

2.4.2 Fjärrkontroll En fjärrkontroll som är tänkt att fungera för alla användare. Många onödiga knappar är borttagna för att få en lättförstådd kontroll. Den är helt anpassningsbar för att användaren själv skall kunna ha de funktioner som är aktuella och önskas. Målgruppen är främst för barn, äldre och personer med nedsatt funktion, rörelse eller fysisk styrka. Knapparnas logotyper följer med vid köp och de är något nedsänkta för att förhindra kanalbyte av misstag. Grundtanken är att använda fjärrkontrollen till fem favoritkanaler, höja och sänka volymen samt ha en möjlighet att bläddra mellan övriga kanaler på ett enkelt vis. 2.4.3 Process SVID har utvecklat en ny designprocessmall som skall vara till nytta vid i produktutvecklingen, denna ingår också i resultatet från satsningen. Modellen är avsedd att använda i företagets hela utvecklingsprocess och fungerar som ett hjälpmedel för att nå kreativa och framgångsrika projekt. Det är meningen att detta skall vara ett komplext verktyg i utformningen av produkter och tjänster såväl som miljöer, budskap och utveckling av nya processer. Allt detta kan realiseras med designkompetens. SVID har valt att använda sig av sex olika steg för att kunna tillgodose alla synvinklar i ett utvecklingsarbete. Här följer en förenklad version för att få grunden i hur tankegången bör se ut. Man säger att de flesta designverksamheter har en modell att följa som kan skilja sig på en rad punkter men i grunden är alla lika. Denna mall har utformats för att ringa in alla delar som anses vara viktiga i en produkt ämnat för området inom design för alla. 1. Utgångspunkt. Hela vår omgivning och historia påverkar oss varken vi vill eller inte. Alla kommer i kontakt med både bra och dålig design. Design blir då ett kraftfullt verktyg för att påverka och signalera omtanke för människan. Tekniska och ekonomiska resurser bör i förväg definieras, även premisser kring tid och personer bör tas i beaktande. 2. Användarstudier. Analyser med funktioner och behov görs med hjälp av studier av vår omvärld. Undersökning genom formulär eller intervjuer bör göras och även tester med tänkta användare. Kontakter bör skapas med medier och skapa ett nätverk med övrigt intresserade. Detta är kunskap som bör finnas innan den kreativa fasen påbörjas. 5

3. Koncept och visualisering. Med de tidigare punkterna i bakhuvudet utvecklas med fördel ett antal konceptförslag som genomgår önskat antal tester för att eliminera så många framtida förändringar som möjligt. Detta arbete bör ske i samarbete med andra kompetenser på företaget inom t.ex. Produktions- och marknadsperspektiv. 4. Utvärdering och konceptval. Utvärderingen sker med olika prioriteringar och värderingar inom olika områden aktuella för den berörda produkten. Olika koncept i denna fas är nu konkurrenterr till varandraa men även eventuella befintliga produkter på marknaden. Ett eller ibland flera förslag arbetas vidare på. 5. Justering och genomförande. Det eller de vinnande förslagen utvecklas och förankras hos berörda parter. En mer utvecklad produkt testas på nytt och utvärderas ständigt. Ytterligare kompetens blandas in då ett underlag för produktion skall göras, för att sedan produceras. 6. Uppföljning och utvärdering. Efter att produkten gåttt till produktion görs en grundlig utvärdering av alla steg så att framtidaa projekt eventuellt kan förbättras. Användarstu udier och tester kring produktens identitet utförs för att underlätta marknadsföri ing och för att ständigt förbättra processen. Uppföljning och utvärdering. Justering och genomförande. Utvärdering och konceptval. Koncept och visualisering. Användarstudier. Utgångspunkt. Som sagt innan ser modeller av det här slaget ut ungefär lika var de än kommer från. Det som jag tycker bör sägas är att i många fall tror jag att det slarvas på många av de tidigare punkterna där det gäller att hitta ett behov och så vidare. Jag tror att den sista av dessa 6

punkter i de flesta fall hoppas över. När utvecklingen är klar av en produkt eller tjänst lämnas den helt enkelt till sitt eget öde. Det är synd att inte dra lärdomar av det just genomförda projektet för att få ett mer effektivt arbetssätt redan till det kommande. 3 Ergonomi. I denna del har jag tänkt delge några av mina egna och andras tankar kring ergonomi. Vad är ergonomi? Vad är syftet med ergonomi? För vem är ergonomi? ergonomi_ (av grek. e_rgon 'arbete' och -nomi_a '-kunskap', '-vetenskap', ytterst till ne_ma 'ordna'), läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Ergonomi är en ung tvärvetenskap; termen tillkom på 1950-talet. Utmärkande för ergonomin är den kombinerade kunskapen om biologi, teknik och psykologi i analysen av samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Människokroppens mått (antropometri), hur människan använder sina krafter och hur yttre krafter påverkar kroppen (biomekanik) ger underlag för kraftergonomin, som avser arbetsställningar, arbetsrörelser och kroppsliga belastningar. Neurofysiologi och psykologi blir allt viktigare, ju mer olika yrken kommer att innehålla informationsbehandlande uppgifter. Informationsergonomi (även kognitiv ergonomi) avser samspelet mellan maskin och människa på det mentala planet, t.ex. hur informationen på en kontrollpanel eller instrumentbräda uppfattas och bearbetas och hur den bearbetade informationen återförs till maskinen eller det tekniska systemet. Många arbetsuppgifter präglas av kontakt och samverkan med andra människor. Kunskaper om mänskliga relationer, gruppsykologi och ledarskap behövs för att skapa optimala ergonomiska förhållanden. I vidaste mening omfattar ergonomin alla aspekter på människan i arbete även emotionella. Ergonomin är inte bara en vetenskap, den är också en tillämpbar teknik. Den styr t.ex. fördelningen av arbetsuppgifter mellan människan och redskapen eller de tekniska systemen. Redskap är uthålliga, har närmast obegränsat minne och andra goda egenskaper. Människan har fantasi, känsla och intuition. Ergonomin söker utnyttja de bästa egenskaperna hos båda, men beaktar även bådas begränsningar. Synergonomin innebär att kunskaper inom såväl kraft- som informationsergonomi tillämpas på synfunktionen, t.ex. hur man kan undvika fixerade huvudställningar, svåravläst text eller olämpliga belysningsförhållanden. På sistone har ergonomibegreppet kommit att användas även utanför arbetslivet. Man talar om handikappergonomi, passagerarergonomi, bostadsergonomi m.m. Grundtanken är att använda biologisk, teknisk och psykologisk kunskap för att anpassa miljön till människans förutsättningar och begränsningar. Nationalencyklopedin 2000 7

I dagens produktutveckling förekommer det sällan att ergonomi inte har en viktig roll i utformningen av produkter. I stort sett finns ett behov av mänsklig närvaro i alla miljöer förr eller senare. I dagens hårda konkurrens krävs att verktygen är ergonomiskt utformade så fort en människa skall utföra ett arbetsmoment. Det har gått från att vara ett försäljningsargument till att vara mer eller mindre ett tvång. Sverige har vi under en lång tid varit duktiga på att framställa produkter med människan i fokus och är så fortfarande. Ettt klassiskt exempel på att ergonomi är lönsamt i längdenn är skruvmejslarna från Bahco. Dessa påkostades mycket redan i produktutvecklingen trots att Bahco hade över hundra års erfarenhet av att tillverka handverktyg. Ergonomer tillsammans med användare utvecklade en produkt som fortfarande 30 år senare är marknadsledande. I denna solskenshistoria är grunden att tillverka en skruvmejsel som passar handen den är tillverkad för. En rad studier låg naturligtvis som ett underlag till framgången. Litteraturstudier, analyser, observationer, modeller, tester, förbättringar och prototyper. Alla dessa punkter och mycket mer är ergonomi. Det är en strävan efter att tillverka det perfekta verktyget som driver arbetet. Jag kan inte annat än att tänka på de allra äldsta verktyg vi människor arbetade med. En enkel snickare fick för tusentalss år sedan lära sig att tillverka ok och andra verktyg för att passa användaren. Vetenskapsmän har i allaa tider skurit upp lik för att se hur saker och ting fungerarr i kroppen så hur kan det komma sig att vi tror att ergonomi är ett nytt begrepp? Även i detta kapitel ska jag vise några exempel på bra ergonomisk design. De tunga argumenten i marknadsföringenn av dessa produkter är just god design och ergonomi. I några fall tycker jag inte att ergonomin är så tydlig utan verkar vara ett svepskäl till att tillverka produkter med nya, spännande och utmanande former. Jag ställer en irriterande fråga efter varje kort info som ibland är lättt att svara på och ibland svår. 3.1 Exempel. 3.1.1 RBM 700 serie RBM påstår här att denna stol innehar en fulländad ergonomi med maximalt stöd och komfort tack vara ergonomiska egenskaper. Den är snygg men är det en ergonomisk stol? 8

3.1.2 SAS kannan Den berömda kannan från ergonomidesign som lanserades 1992 och som fortfarande är gångbar. Sägs vara världens mest ergonomiska tillbringare. Den är ergonomisk men är det god design? 3.1.3 Kinesis Advantage Ett ergonomiskt tangentbord som finns att köpa på t.ex. ergoff.se. Det är utvecklat för två händer ser vi och sägs sätta en ny standard för ergonomiska tangentbord. Det ser inte ut som något annat tangentbord men betyder det att det är ergonomiskt? 3.1.4 CREATIVE ZEN V Denna mp3-spelare marknadsförs med hjälp av ergonomi. En liten spelare med bara ett fåtal knappar. Betyder runda former ergonomi? 4 Avslutning. Som alla märker är jag ute efter att provocera en aning för att väcka en tanke inte minst hos mig själv. Jag tycker personligen att det skrivs för mycket att en produkt är t.ex. ergonomisk och designad. Alla produkter är designade och alla har en ergonomisk egenskap. Bara för att formen är vågad, annorlunda eller är tilltalande betyder det inte att ergonomin designen är bra. 9

Vad hände med verktyken kanske någon undrar? Jag vet inte. Sökningen efter produkter som marknadsförs att vara ergonomiska resulterade varken i bilmaskiner eller skruvdragare. Betydelsen av ordet har uppenbarligen tappat helt i kraft och ändrats från att handla om arbete till alla vardagliga produkter. 5 Källor. Löfgren, Bo, Design och produktutveckling, 2003 Nationalencyklopedin på DVD, 2000 Google.se Ergonomidesign.com Designforalla.se Alla har olika uppfattningar om vad ergonomi kan innebära. 10