Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25



Relevanta dokument
FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Karlskoga kommuns omvärldsdag

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

KRAFTSAMLING

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Vi växer för en hållbar framtid!

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Kronoberg inför Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram

Guide till HELSINGBORG

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Internationell policy för Tranemo kommun

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Mer Svedala för pengarna

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Hjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

RAPPORT FRÅN ETT:

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Regionala utvecklingsnämnden

Handbok för fullmäktiges beredningar

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Lidköping Framtidskommunen

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

Vision och övergripande mål

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Fokus Framtid. Projektrapport

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Välkommen på frukostseminarium!

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

vår hälsa länets möjlighet

Varför behöver fysisk planering, regional utveckling och attraktionskraft sammankopplas?

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Kommunens Kvalitet i Korthet

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Chefs- och ledarskapspolicy

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Utbildning i metoder för Medborgardialog

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Utva rdering Torget Du besta mmer!

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Vandrande skolbussar Uppföljning

Transkript:

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, dess syfte och innehåll. Därtill presenterades hur omvärldstrender såsom globalisering, klimatförändringar och urbanisering påverkar Uppsalaregionens och Knivsta kommuns utveckling. Vid seminariet belystes också vilka regionala problem, möjligheter och utmaningar som behöver hanteras i framtiden samt hur målbilden inför framtiden bör se ut. Mötesdeltagarna fick möjlighet att reflektera kring hur Knivsta kommun kan utvecklas. 41 mötesdeltagare närvarade vid seminariet varav 12 kvinnor och 29 män. Exempel på målbilder för kommunens utveckling för 2030 som mötesdeltagarna föreställde sig var att Knivstas centrum utvecklats, befolkningen ökat och blivit mer mångkulturell, infrastruktur och kommunikationer förbättrats liksom miljön, mer samarbete inom regionen och att kommunens strategiska läge skulle utnyttjas bättre. För att kunna uppnå målbilderna framhöll mötesdeltagarna vikten av att hitta metoder för att involvera fler medborgargrupper, proaktiv planering, flexibilitet vad gäller planer och en lyssnande dialog som sträcker sig hela vägen från EU till medborgarna. Stor vikt lades vid demokrati och medborgardialog. Claes Bergström Claes Bergström, kommunstyrelsens ordförande, informerade om den kommande regionbildningen och om hur olika aktörer kan samspela för att länet ska utvecklas och samarbetet mellan Knivsta och andra kommuner. Tomas Stavbom Tomas Stavbom, chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala, informerade om bildandet av den nya Uppsalaregionen. Under presentationen beskrevs paradigmskiften och trender som påverkar regionens utveckling, till exempel globalisering, klimatförändringar och urbanisering. Dessutom åskådliggjordes hur det lokala och globala påverkar varandra. Betydelsen av att blicka framåt genom visioner och målsättningar och vad som kan göras för att nå dit belystes samt hur regionen kan vara en förebild genom att bygga jobb och välstånd och samtidigt vara klimatsmart.

Workshop 1 Workshop 1 inleddes med att mötesdeltagarna ombads föreställa sig hur Knivsta kommun har utvecklats fram till år 2030. Mötesdeltagarna ombads sedan i mindre grupper beskriva och diskutera hur de föreställt sig att kommunen utvecklats. Knivsta kommun 2030 En grupp såg framför sig glada människor, olika språk, rent vatten och ren luft, elbilar och roligare varierad bostadbebyggelse. Vidare föreställde sig deltagarna att Alsike centrum byggts ihop med Knivsta och att det finns stråk som binder ihop grönområden och bostadsområden. En annan grupp föreställde sig 30-35 000 invånare, att kommunen är ganska tyst och grönare, stor andel elbilar och aktivare resecentrum och ett gymnasium med mer specialisering. En ytterligare grupp framhöll kommunens goda läge som en del av ett sammanhållet storstadsområde som måste mötas med ökad befolkning och mer inflyttning av serviceföretag. Dessutom såg de framför sig avknoppning från universitet i närheten som mycket väl kan ligga i Knivsta. Vidare trodde de att befolkningen ökat och blivit mer mångkulturell och menade att kommunen måste ha bättre balans mellan äldre och yngre. En grupp såg framför sig minst 30 000 invånare som inte alla ska trängas i Knivsta och Alsike då befolkningsökning även kan ske längre ut i kommunen. Vidare trodde deltagarna på en fyrspårig järnväg. Dessutom föreställde sig gruppen ett resecentrum som bildar kärnan i centrum med ett rejält serviceutbud och många arbetstillfällen. Gruppen såg framför sig att orten lever under dagtid och inte är en sovstad. Därtill trodde de att det skulle ske en naturlig sammanbyggning mellan Alsike och Knivsta och de hoppades kunna lösa sammanhållningen genom stora infrastrukturprojekt. En grupp såg också framför sig flexibla arbetsplatser så att man inte måste ta tåget från Knivsta dagligen utan kan stanna och träffa människor. Gruppen föreslog också en kommunledning som för dialog med invånarna. Dessutom såg de framför sig att Knivstas centrum utvecklats och att invånarna är stolta över sin kommun. En sista grupp instämde med övriga vad gällde fyraspårig järnväg, kanske nedgrävd för att ge utrymme för ett grönt stråk. Vidare föreställde deltagarna sig fler arbetsplatser, en grön, lugn och tyst stad där det är säkert för barn och äldre att röra sig längs med gångvägar, där biltrafiken är smartare och där man ska kunna cykla säkert och kunna röra sig säkert på vägarna. Deltagarna rodde även att det skulle ha satsats mer på Alsike genom större utbyggnad och bättre underlag för service och affärer. De såg även framför sig tätortsnära naturreservat. Workshop 2 Under workshop 2 ombads mötesdeltagarna beskriva vad som händer i omvärlden år 2030, hur det påverkar Knivsta och hur Knivsta kan dra nytta av det som händer.

Omvärlden En grupp trodde att världen och turisterna kommer till Knivsta där turismen idag är en näring med utrymme för utvecklig. I närliggande kommuner är turismen redan en näring och i Knivsta borde man ta till vara på alla värden som finns och samarbeta mer inom regionen angående boende, gårdsbutiker, ekoturism och närturism. En annan grupp menade att tryggheten i Knivsta blir mer attraktiv när världen är farlig och instämde i att turismen inte utvecklats lika bra som på andra håll i regionen. Deltagarna framhöll kulturturism, cykelturism, upplevelse av välbevarade kulturvärden och att kommunen är känd för miljövänliga kommunikationer. Ytterligare en grupp såg framför sig betydligt fler arbetsplatser med hjälp av Arlanda city där många fler jobbar om ett antal år vilket medför att Knivsta blir ett utmärkt ställe att bo på. Gruppen såg även framför sig att reningsverket i Knivsta inte längre finns kvar. Deltagare föreställde sig även att Knivsta hamnar mitt i världen och att trycket på Sverige som invandrarland ökar hela tiden och att det rör sig om många olika typer av invandring. Klimatet i regionen är bra vilket medför klimatinvandring. Vidare såg gruppen framför sig kreativa kunskapsutbyten och kulturella utbyten. Vad gällde miljö föreställde sig gruppen energisnåla lösningar, ren luft och rent vatten. Deltagarna trodde även att globaliseringen och glokaliseringen fortsätter och att det är en positiv bild för kommunen att vara mitt i smältdegeln för utveckling. Vidare menade en grupp att man måste finna sig i att det blir förändringar och att det inte ska finnas alltför många bromsklossar. Deltagarna såg framför sig 15 000 nya medborgare, många innovativa, medan 5-10 000 har flyttat ut. Vidare föreställde de sig ett mycket mångkulturellt samhälle. Vad gällde kommunikationer förutsåg en grupp att färjan till Skoklosterhalvön utvecklats och att Skokloster på så sätt knyts ihop med arbetsmarknaden i regionen. Vidare trodde gruppen att Bromma läggs ner vilket är bra för Arlanda, och att samma biljett gäller för Uppsala och SL, samt att cyklar får tas med på tågen. Gruppen såg också framför sig rent vatten i Mälaren, att klimatet blir varmare med fler översvämningar som följd och att Knivstaån breddas för att förhindra detta. Vidare såg de framför sig hållbar cykelturism och samåkning. Gruppen föreställde sig också att det kommer finnas mängder av företag i kommunen. Workshop 3 Under workshop 3 ombads mötesdeltagarna göra en tillbakablick och fundera kring vilka milstolpar som varit avgörande och vilka viktiga aktörer som varit med i utvecklingen mot framtidsbilden. Viktiga milstolpar En grupp framhöll tillväxt i Stockholm och Uppsala som också berörde Knivsta. I kommunalpolitiken kunde storvulna planer ses i Uppsala som satte press på Knivsta och som medfört fortsatt stort tryck på utbyggnad då fler vill flytta till kommunen. Gruppen underströk att det gäller att få balans mellan

den kommersiella och administrativa politiska sfären. Idag har kommersiella krafter stort inflytande och kommer förstärkas. Länsstyrelsen och migrationsverket har utövat mycket tryck på Knivsta idag och de kommer sätta ännu mer press menade en annan grupp. Processer måste gå snabbare och strategiska infrastrukturlösningar måste fattas i samarbete med andra aktörer. Gruppen framhöll beslut som rörde kollektivtrafik och E4:ans avfarter och påfarter. Vidare trodde gruppen att ett naturreservat kommer att ha bildats år 2030. Viktiga aktörer ansåg gruppen vara regioner, kommuner, EU, stater, medborgare och medborgargrupperingar. En ytterligare grupp trodde att kommunen kunnat dra till sig företagssamhet och innovationskraft och att företag med utvecklingskapacitet lyckats dra till sig en forskningspark. Vidare föreställde de sig en universitetsfilial. Deltagarna trodde även att det beslutats om en nordlig axel med fyra spår som kan kombineras med ett östvästligt stråk som givit Knivsta ökad betydelse. I östvästlig riktning finns större utrymme att vara centralort. Gruppren underströk också vikten av civilsamhället och att betydligt större vikt skulle läggas vid fria föreningar. En grupp såg framför sig att kommunen tagit tillbaka mark från byggföretagen. Vidare skulle Knivsta förstå att kommunen är mer än centrum. En översiktsplan som tydliggjort var och hur det ska byggas hade beslutats om trodde en grupp. Deltagarna trodde att de skulle finnas natur kvar för friluftsliv och att det på nationell nivå beslutats om järnvägsutbyggnad med trafikverket som avgörande aktör. Gruppen trodde även att det skulle finnas ökad it-kapacitet som möjliggör att man träffas även om man inte är samma rum vilket kan påverka resvanor. En annan grupp trodde att beslut skulle ha fattats som bidragit till att göra hela samhället delaktigt i utvecklingen. Många har inte möjlighet att vara delaktiga och deltagarna menade att delaktighet är nyckeln för att lösa problem. Ytterligare en grupp trodde att det skulle ha kommit beslut om grön stad, att drivmedel försvunnit till förmån för ökad elbilsanvändning, beslut om social hållbarhet via markanvisningsavtal, gemensamma beslut med Arlanda som kommer vara avgörande, samt beslut om strandpromenad. Vidare menade gruppen att beslut angående kollektivtrafik skulle ha varit avgörande och en medborgardialog som lett fram till att Uppsala har ett campus i Knivsta som driver hållbar samhällsbyggnad skulle ägt rum. Workshop 4 Under workshop 4 ombads mötesdeltagare prioritera en till två realistiska och genomförbara viktiga slutsatser, processer eller aktiviteter som de ville lyfta fram. Genomförande

Beslut och precesser som lyftes fram av deltagarna var proaktiv planering inom alla områden, medborgardialoger, att hitta metoder för att inkludera fler medborgargrupper, att involvera de som kommer till kommunen, främja delaktighet i nya former och finna sätt att diskutera. Vidare sågs översiktsplansprocessen som en möjlig grund för dialog och att det är viktigt med flexibla planer. Det bedömdes som betydelsefullt att utveckla en verkligt demokratiskt process nedifrån och upp och en vision som tas fram i den andan. Andra viktiga beslut var fyraspårig järnväg, välfungerande skolor och service för att locka till sig företag och ta hand om de som kommer till kommunen.