Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande förlust eller försämring av olika kognitiva funktioner. Minne, språk, orienteringsförmåga, igenkänning, läsoch skrivförmåga liksom omdöme, planeringsförmåga, empati och personlighet påverkas. Demenssjukdom är inte ett normalt åldrande, utan orsakas av olika sjukdomar och skador som påverkar hjärnans funktioner. Åldern utgör dock en betydande riskfaktor för utveckling av demens. I dag finns ingen bot för dessa sjukdomar, men det finns mediciner som kan fördröja försämringen, förhöja livskvalitén och som i sin tur kan framflytta behovet av vård och omsorg. Enligt Socialstyrelsen fanns det 2012 ca 158 000 personer med demenssjukdom i Sverige och varje år beräknas ca 25 000 personer insjukna (1). Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Man beräknar att ca 2/3 av de demenssjuka har denna diagnos. Sjukdomen kommer oftast smygande och kriterierna är något av nedanstående och symtomen skall ha varat i minst 6 månader. Kännetecknande för sjukdomen kan vara: Minnesstörning, nedsatt orienteringsförmåga och tidsuppfattning Svårt att komma ihåg vilken dag/månad/år det är Skriver minneslappar Får påminnelser om obetalda räkningar Förlägger saker Ger sig ut på ärenden på fel tid på dygnet Försämrad förmåga att tänka, planera och utföra Svårt att genomföra och avsluta olika moment när man t.ex. lagar mat, handlar eller städar Svårt att organisera Nedsatt ordningssinne Svårt att följa instruktioner Eslöv 2016-03-01 Ansvarig för plan och uppföljning Eva-Britt Minthon Demenssjuksköterska Eslövs kommun Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon 0413-620 00 E-post vard.och.omsorg@eslov.se Webb www.eslov.se

Kommunikationssvårigheter Tappar ord Svårt att uttrycka sig Sviktande förmåga att hålla en konversation flytande Sviktande förmåga att läsa och förstå text Svårt att fylla i blanketter och skriva brev Nedsatt praktisk förmåga Svårt att utföra vardagliga sysslor trots god rörlighet Svårt att använda apparater t.ex. kaffekokare, telefon eller fjärrkontroll Svårt att handla Svårt med av- och påklädning Nedsatt orienteringsförmåga Svårt att orientera sig i nya miljöer Svårigheter att hitta i närområdet Försämrad avståndsbedömning Andra kognitiva symtom Tänker trögare, reagerar långsammare, behöver längre tid att svara Problem att räkna, förstå sin ekonomi och pengars värde Tappar tanketråden och tystnar ibland mitt i en mening för man vet inte vad man skall säga Psykiska symtom Nedstämdhet och grubblande, medvetenhet om att man inte fungerar som tidigare Stresskänslig Rädd för nya situationer Ökad irritation Aggressivitet Rastlöshet Vanföreställningar, syn- eller hörselhallucinationer Förnekande i sin situation Förändrade sovvanor Vid normalt åldrande sjunker halterna av kemiska signalsubstanser i hjärnan. Vid demenssjukdom sjunker de ytterligare. Vid Alzheimers sjukdom finns mediciner att tillgå. Medicinerna bromsar upp nedbrytningen av acetylkolin. Därför är 2 (15)

det viktigt att man får en diagnos i tid och att man påbörjar medicineringen i ett tidigt skede innan halterna har sjunkit för mycket. Vaskulära demenser är den andra största gruppen. Den orsakas av sjukdomar i hjärnans blodkärl. Det kan handla om minnessvårigheter efter en stroke eller en generell kärlförändring. Mångårig diabetes kan till exempel utveckla vaskulär demens. Symtomen kan vara likartade i vad som beskrivs ovan, men skillnaden är att de oftast kommer efter ett plötsligt insjuknande. Det är också vanligt med blanddemens alltså både vaskulär- och Alzheimers sjukdom. I dag kan man diagnostisera ca ett 50-tal olika varianter på demenssjukdom. Det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har valt att indela stadierna i en mild fas, där individen klarar sin vardag med lite stöttning och stimulans. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede, där personen behöver hjälp för att klara sina vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom är den sena fasen som betecknar ett tillstånd där man behöver hjälp med det mesta i sin vardag. I denna fas vistas man oftast på vård- och omsorgsboende. Demenssjukdomarna kommer troligen att öka i framtiden. En faktor är att vi blir allt äldre och äldre. Det finns dock numera flera internationella studier som tyder på att förekomst och nyinsjuknande i demens i olika åldersklasser håller på att förändras. Det finns flera studier som indikerar en minskning, men enligt andra studier finns också en tendens till ökning. Minskningen antar man beror på att man i yngre åldrar är mer hälsomedvetna, äter bättre kost, bättre kontroll över blodtryck och välreglerade blodsockervärden. Det stora antalet äldre med demens innebär att många kommer att behöva insatser från kommunen. Kommunen är involverad redan i början av sjukdomen då vi kan bistå med dagverksamhet, men även i det egna hemmet och på vård-och omsorgsboende. Det är primärvårdens ansvar att utreda och ställa diagnos. Det är viktigt att en person med kognitiv svikt får reda på bakomliggande orsaker. Det finns andra sjukdomstillstånd som kan ge symtom på minnessvikt t.ex. depression och utmattningssyndrom vilka är behandlingsbara. Den basala utredningen omfattar; noggrann anamnes, blodprover, röntgen hjärna, MMSE-SR test och klocktest. MMSE-SR är ett frågeformulär som testar bl.a. minne, orientering i tid och rum, inlärning, visospatial förmåga samt språkförmågan. I klocktestet ber man patienten rita en urtavla och sätta ut alla siffror och visarna som visar tio över elva. Kan inte primärvården ställa diagnos på denna utredning, skall specialistremiss skickas till Minnesklinik. 3 (15)

Andelen personer med demenssjukdom inom åldersgruppen 60-65 år är omkring 1 %. Därefter ökar andelen till ca 50 % vid 90 års ålder. Enligt beräkningar från Socialstyrelsen (1) och SCB är andelen med minnessjukdom i Eslövs kommun ca 518 personer. Behandlingsmetoderna förbättras kontinuerligt vilket ökar möjligheterna för personer med demenssjukdom att bo kvar hemma längre. Förutom utredning, korrekt diagnos och medicinsk behandling, är information, råd och stöd till såväl den enskilde som till närstående av största vikt. En god omvårdnad av kompetent personal är också avgörande i omsorgen om personer med demenssjukdom. Plan: Omsorgen om dessa personer ska skötas av en mindre personalgrupp med särskild kompetens och intresse. De flesta personer med demens flyttar till särskilt boende inom 2-3 år efter diagnos. I Eslöv bor ca 60 % av alla i kommunen kända personer med minnessvikt på vård- och omsorgsboende. För att kunna möta de demenssjukas behov behöver vi se över hur verksamheten ser ut idag, utvärdera och vidareutveckla den. Demensvård i ordinärt boende Mars 2016 har vi kännedom om 133 personer med minnessvikt. Åldersfördelning 59-97 år. 51 är män och 82 kvinnor. 63 personer bor i ensamhushåll och 70 tillsammans med närstående. 91 personer har en diagnos på demenssjukdom. 71 personer har någon form av daglig tillsyn av kommunens personal. Hur ser verksamheten ut idag? Hemvården är indelad i 4 områden; söder, söder ytter, norr och norr ytter. Varje område är indelat i tre arbetslag. I varje område finns det brukare med minnessvikt och det är därför viktigt att organisera hemtjänsten så att man minimerar antalet personer som brukaren har kontakt med. Biståndshandläggaren har en viktig uppgift i denna verksamhet. Viktigt att hon/han känner till och har kunskap om minnesproblem. Vid minsta misstanke bör hon/han signalera till demenssjuksköterkan som kan göra en bedömning av de kognitiva funktionerna. Det finns en webbaserad utbildning speciellt framtagen för biståndshandläggare som innehåller en grundläggande 4 (15)

kunskapsnivå. http://www.demenscentrum.se/utbildning/samtligaplusutbildningar/plus-bistandshandlaggare/. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten ingår tillsammans med övrig personal i det tvärprofessionella teamet kring brukaren. Genom att analysera hur en person med demenssjukdom klarar att genomföra sina dagliga aktiviteter, hjälper arbetsterapeuten sedan till med olika insatser. Exempel på insatser som arbetsterapeuten ger till personer i eget boende, är olika strategier för att kompensera för sin minnessvikt, hitta aktivitetsbalans och välbefinnandesituationer, ge stöd i förhållningssätt och bemötande från omgivningen, vägledning vid behov av bostadsanpassning och hjälpmedel. Kognitiva hjälpmedel kan vara allt ifrån papper och penna till användandet av appar, påminnelselarm och hjälpmedel med lugnande effekt. Sjukgymnasten arbetar främst med de brukare som även har påverkan på sin gång och/eller förflyttningsförmåga. Vid olika demenssjukdomar påverkas motoriken och det är inte ovanligt att personen får försämrad balans och faller. Målet med både arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser är att främja självständighet och delaktighet i de aktiviteter som personen gör dagligen, till exempel duscha, klara inköp eller kunna gå på promenad. Dagverksamhet Dagverksamheten Alegården finns på Kärråkra i anslutning till boendeenheterna. Hit kommer personer som bor i ordinärt boende. De ska ha fått sin demensdiagnos innan de får tillgång till denna verksamhet. Demenssjuksköterskan är oftast den som initierar och introducerar dagverksamheten. På dagverksamheten arbetar undersköterskor med specialistkompetens i demenssjukdomar. Alegårdens målsättning är att ge den enskilde möjlighet till en meningsfull tillvaro, förströelse och enklare aktiviteter samt att ge stöd så att den enskilde kan bo kvar i det egna boendet så länge det är möjligt. En demenshandledare arbetar mest med utåtriktad verksamhet. Inom denna verksamhet fungerar demenshandledaren som en kontaktperson till de diagnostiserade men som ännu inte påbörjat dagverksamhet. Att vara steget före, för att kunna erbjuda insatser så snart behov uppstår är också en viktig del i verksamheten. Se individuella lösningar till demensdrabbade familjer, samverka med dagverksamheten, demenssjuksköterska, anhörigkonsulent, hemtjänst m.fl. 5 (15)

Kostnaden bedöms vara kostnadseffektiv, en dag på dagverksamhet motsvarar kostnaden för 1-2 timmar hemtjänst (2). Demenssjuksköterskan bedömer behovet och undersöker så att det finns en demensdiagnos. Kontakt tas med biståndshandläggaren för ett gemensamt besök för att berätta om verksamheten så att hon kan bevilja ansökan. Därefter bjuds brukaren in till besök på dagverksamheten tillsammans med närstående för att bekanta sig med verksamheten och träffa personalen. Behovet av dagverksamhet kan bestå i att den enskilde har behov av stimulans utanför hemmet. Det kan också vara att make/maka behöver egen tid. Dagverksamheten är öppen vardag mellan 8.00 16.00 för 8 personer/dag. De flesta gästerna kommer mellan kl. 9.00 15.00. Ibland kan någon behöva vara där lite längre och då anpassar sig personalen efter det. Aktiviteterna bedrivs utifrån personernas egna önskemål och förmågor. Det individuella behovet styr frekvensen på besöken. Plan: Det som troligen behövs i framtiden är dagverksamhet för yngre personer (under 70 år) med demenssjukdom. De har ett annat behov av stimulans än de äldre som oftast också är fysiskt skröpligare. I dagsläget finns kännedom om 9 personer med minnessjukdom som är under 70 år och som bor i ordinärt boende. En del av dessa klarar fortfarande sin vardag, med stöttning i stöd/råd och att kontakt hålls. Kontakter mellan dagverksamhet och team inom hemvården, t.ex. arbetsterapeut, sjukgymnast skulle förbättra möjligheten att i tid introducera exempelvis ett gånghjälpmedel som skulle kunna utgöra en träningsmöjlighet under dagverksamheten. Korttid/avlastning. I dagsläget finns 19 korttids/avlastningsplatser på Ölyckehemmet i Löberöd samt 2 avlastningsplatser på Kärråkra. Kärråkras platser är i första hand till för personer med demenssjukdom där make/maka vårdar och behöver en paus i vårdandet. Är man i behov av rehabilitering och annan vård är det korttidsplatserna som skall bokas. Växelvårdplatser har tidigare funnits i kommunen men numera måste man ansöka om avlastning vid varje tillfälle. Plan: Avlastning/växelvårdplatser bör finnas på Kärråkra till personer med demenssjukdom. Det kan underlätta framtida permanent flytt, när sjukdomen har blivit så svår att närstående inte orkar längre. Att ha regelbunden avlastning i form av växelvård är att föredra, då man som vårdare vet att om en vecka får jag avlastning igen. Då kan man även planera så att personen med demenssjukdom kan få komma till samma rum igen och kan då känna igen sig. 6 (15)

Biståndshandläggaren skulle t.ex. kunna bevilja växelvård under sex månader, med intervaller som familjen har behov av. Det kan ju handla om allt från var tredje vecka till att någon behöver en vecka varannan månad. Många gånger drar sig vårdaren för att ringa och ansöka och gör det när det är absolut nödvändigt, och då kan man kanske också få vänta till något är ledigt. Demensvård i Vård- och Omsorgsboende I dag har vi Kärråkra demenscentra med 54 platser som är avsedda för personer med utredd demenssjukdom. Dessa platser räcker inte till utan det finns de med demensdiagnos som flyttar till annat vård- och omsorgsboende. Plan: Avgörande för vart man skall flytta bör vara en bedömning av hur långt man är kommen i sin demenssjukdom. Av olika anledningar och av hänsyn till andra diagnoser, bör inte demensdiagnosen vara ett huvudargument för att flytta till ett demensboende. Har brukaren ett stort omvårdnadsbehov så är ett vanligt boende att föredra. Man bör låta de personer som fortfarande kan tillgodogöra sig aktiviteter och stimulans att komma till Kärråkra demenscentra. När personer med mildare kognitiv svikt som bor på vanligt boende, blir sämre i sin demenssjukdom och får ett förändrat beteende, bör man överväga en flytt till Kärråkra. Här bör demenssjuksköterskan vara delaktig i diskussionen. Beslutar man sig för flytt från ett boende till ett annat, så bör det ske under en överslussning, d.v.s. att personal från nya boendet besöker personen innan flytt och att den gamla personalen också är med under en dag för att introducera till det nya boendet. Sker detta för hastigt är det risk att vårdtagaren utvecklar grava BPSD symtom. Den enskilde kan inte uttrycka hur hon/han vill ha det. Många nya ansikten att känna igen. Det skapar otrygghet och kan ge uttryck för aggression och andra svårtolkade beteenden. Omvänt skall man kanske diskutera utflytt från Kärråkra, när omvårdnadsbehovet blir för omfattande och man inte kan tillgodogöra sig aktiviteter och stimulans. Plan: Involvera demenssjuksköterskan när ledig plats uppstår på Kärråkra. Det kan finnas brukare på vanligt vård- och omsorgsboende som kan behöva flyttas enligt ovan. Personal som vårdar personer med demenssjukdom bör få avsatt tid för reflektion och ha kontinuerlig handledning på sina omsorgsmöten. För att den enskilde skall känna trygghet är det viktigt att alla gör ungefär på samma sätt. Det räcker inte att det står i genomförandeplanen, utan måste även diskuteras personalen emellan. 7 (15)

Enligt nationella riktlinjer (2) ska personalen arbeta personcentrerat. Detta gäller inte bara på vård- och omsorgsboende utan i alla möten med personer med minnessjukdom. Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär bl.a. att personalen: bemöter personen med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån deras perspektiv bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelser av världen strävar efter att upprätta en relation till den demenssjuke ser den demenssjuke som en aktiv samarbetspartner I detta arbete har levnadsberättelsen stor betydelse. Personer med demenssjukdom får som regel allt svårare att samla och sortera sina tankar och minnesbilder. Har man skrivit en levnadsberättelse så har personal lättare att bemöta personen där den är. Levnadsberättelsen kan upprättas med den enskilde och gärna tillsammas med närstående. Om dokumentet inte medföljer personen när den flyttar till boendet så är det lämpligt att man upprättar en så snart personen flyttar in. Plan: Inför Levnadsberättelse för hela Vård och omsorg. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten ingår tillsammans med övrig personal i det tvärprofessionella teamet kring personen med demenssjukdom. I ett senare skede av sjukdomsförloppet kan förmågan att röra kroppen och förstå hur den skall användas bli kraftigt påverkad. Genom att analysera hur en person med kognitiv svikt klarar att genomföra sina dagliga aktiviteter, hjälper arbetsterapeuten sedan till med olika insatser. Målet är att kunna genomföra de aktiviteter som är betydelsefulla/meningsfulla för personens välbefinnande. Arbetsterapeuten tittar på personens förutsättningar och förmågor vilken aktivitet personen vill eller behöver klarar samt omgivningens förutsättningar så som miljö-, kulturella-, sociala- och fysiska faktorer. Exempel på insatser som arbetsterapeuten kan ge personer på ett vårdoch omsorgsboende, är olika strategier för att kompensera för sin minnessvikt, hitta aktivitetsbalans och välbefinnande-situationer, ge stöd i förhållningssätt och bemötande från omgivningen, ge vägledning och inspiration vid anpassning av närmiljön, utprovning och förskrivning av hjälpmedel för både fysiska och psykiska behov. 8 (15)

Vid olika demenssjukdomar påverkas motoriken och det är inte ovanligt att personer får försämrad balans och faller. Sjukgymnastens individuella bedömningar för att se hur träning och fysisk aktivitet kan anpassas efter personens behov. Träningens syfte kan till exempel vara att bibehålla gångförmågan, öka benstyrkan och därmed förebygga fall. Det är inte ovanligt att personer blir stela i lederna när de inte längre kan röra sig självmant. Sjukgymnasten kan här hjälpa till med rörelseuttag och vid behov viloställningar. Målet med både arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser är att främja självständighet och delaktighet i de aktiviteter som personen gör dagligen till exempel gå på toaletten eller äta. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten handleder även personal i förflyttningssituationer och hantering av hjälpmedel. Demens och utvecklingsstörning Demens vid utvecklingsstörning blir allt vanligare framför allt hos dem som har Downs syndrom. De utvecklar sin demens redan i 45-55 års ålder och man beräknar att ungefär 70-75% av personerna med Downs syndrom kommer att utveckla Alzheimers sjukdom. Dessa personer är också svåra att utreda då de ofta inte kan förmedla sig. Rekommendationer är att man följer omsorgstagare under flera år och använder skattningsformuläret Tidiga tecken. (Finns ifyllnadsbart på www.demenscentrum.se). Då kan man följa förändringar över tid. I kommunen finns många gruppboende för funktionshindrade med utvecklingsstörning. Plan: Se över personalens kompetens och där det finns personer med demenssjukdom så måste vi se till att de även har utbildning i demenskunskap. Fortsätta att arbeta med dokumentet Tidiga tecken. Kompetens och utbildningsbehov Inom demensområdet är det viktigt att arbeta både med den befintliga personalens kompetens och att rekrytera personal med rätt kompetens. Utbildning av personalen kring personer med demens bidrar till att personalens kunskaper ökar och att deras bemötande mot, och attityder till, personer med demenssjukdom påverkas positivt. Utbildning kan leda till att antalet BPSD symtom minskar och att vårdtagarnas välbefinnande ökar. Det allra viktigaste är dock att personalen har intresse och lämplighet att arbeta i demensomsorgen. Även personal med utbildning och kompetens behöver fortlöpande påfyllnad av kunskap. Detta leder till ökad arbetstillfredställelse och det har en positiv inverkan på omvårdnadens innehåll. Plan: Den webbaserade utbildningen Demens ABC (www.demenscentrum.se) 9 (15)

bör alla genomgå som arbetar med äldre och minnesproblem. I den finns moduler för särskilda boenden och även för hemvård. Utbildningen är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2). Även kunskapscentrum för demenssjukdomar i Malmö har webbaserade utbildningar. Plan: Handledning bör ske kontinuerligt. Det kan handla om reflektionstid 10 minuter vid arbetsdagens slut eller att ha professionell handledning i svåra situationer. Vid speciellt svåra situationer är det lämpligt att konsultera minnesklinikens mobila team för specifik handledning kring en person med avvikande beteende. Remiss från distriktsläkaren är nödvändigt. Beslut om konsultation, bör göras i samråd med omvårdnadsansvarig sjuksköterska, teamledare och demenssjuksköterska. Diskussionen förs på det varje vecka återkommande teammötet. Kvalitetssäkra omvårdnaden vid demenssjukdom Kommunen har avtalat att registrera i BPSD kvalitetsregistret. Ett register där syftet är att öka välbefinnandet och livskvalitén för personer med demenssjukdom. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom och tillståndet är något som drabbar upp till 90 % av alla personer med demenssjukdom någon gång under sjukdomsperioden. BPSD kan, enligt Läkemedelsverket 2008, delas in i: Affektiva symtom; depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom; hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet; agitation, vandringsbeteende, rop beteende, sömnstörning Apati; Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen Det man skall tänka på, är att beteendet har en mening för personen med demenssjukdom i den världen hon/han befinner sig i. Orsaker till BPSD kan vara: - Vårdmiljön - Vårdgivaren - Vårdtagaren Innan registrering görs en observation av personen under 3-5 dagar. Man iakttar om personen har symtom enligt NPI skalan (Neuropsychiatric Inventory, Cummings 1994). Intag av mat och dryck bedöms också. Man kontrollerar så att 10 (15)

personen får tillräckligt i sig. Hur är sömnen? Syn och hörsel? Finns tecken på smärta? Hur fungerar uttömningar, mage och blåsa? Hur ser läkemedelslistan ut? Har det gjorts läkemedelsgenomgångar? Därefter tittar man på vårdåtgärder. Vad kan man göra för att minska ett svårt beteende hos denna person? Här kan man även hämta information från närstående och levnadsberättelsen. Man försöker åtgärda i första hand med omvårdnadsåtgärder, såsom utevistelse, skapa en lugn och trygg miljö, vara en trygghet vid oro etc. I andra hand behandla med läkemedel för att minska beteendet. Boendeenheterna har särskilt utbildade administratörer, som har tillgång till och kan registrera i databasen. Innan registrering är det viktigt att man får samtycke från den enskilde. Ändringar har gjorts i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga (3). Denna lagändring innebär att när en person är i behov av vård, skall vårdgivaren kunna ta del av dokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke är bristfällig. Personens inställning bör ha klarlagts tidigare och det får inte finnas anledning att han eller hon skulle ha motsatt sig detta. Det blir också tillåtet att behandla uppgifterna i kvalitetsregister, både nationellt och regionalt. Efter skattning och registrering är det viktigt med uppföljning för att utvärdera hur omvårdnadsåtgärderna har fallit ut. Beroende på hur svårt problemet är ju tidigare behövs en utvärdering. Registret följer socialstyrelsen nationella riktlinjer (2). Plan: Alla boendeenheter ska registrera i BPSD-registret. Begränsningsåtgärder. Enligt Nationella riktlinjer (2) förekommer det fysiska begränsningsåtgärder för att förebygga skador och olyckor bland personer med demenssjukdom. Fysiska begränsningsåtgärder definieras som en mekanisk anordning som inskränker rörelsefriheten. Exempel är bälten, selar, brickbord och sänggrindar. De används för att förhindra fall men också för att erbjuda en god sittställning. Här har kommunen gjort upp rutiner som finns att hämta på intranätet. Även larmmattor, sensorlarm och dörrlarm innefattas av begränsningsåtgärder. Detta skall dokumenteras i journalen och utvärderas kontinuerligt. Svenskt demenscentrum har tagit fram ett utbildningspaket, för en demensvård utan tvång och begränsningar, Nollvisionen. Det består av fyra delar: 11 (15)

Handbok;vänder sig till personal inom vård och omsorg. Visar olika förebyggande förhållningssätt, fallbeskrivningar och förslag på lösningar för att undvika svåra situationer. Webbutbildning; avgiftsfritt komplement till handboken Anhörigskrift; broschyr om anhörigas viktiga roll för en personcentrerad omvårdnad. Vad säger lagen? Mobilapp; för både personal och närstående Vård i livets slut När personer med demenssjukdom flyttar in på vård- och omsorgsboende befinner de sig i en tidig fas av palliativ vård. Då personerna försämras, visar tecken på viktnedgång, undernäring och behöver hjälp med all allmän daglig livsföring (ADL) går de in i en sen fas i livets slutskede. Ofta förekommer tilltagande rigiditet (stelhet) med falltendens, mat- och sväljningssvårigheter, förstoppning och inkontinens. Ökad infektionskänslighet, trycksår och smärta är vanligt. En person med demenssjukdom kan inte alltid tala om att det gör ont. Ett plötsligt förändrat beteende kan vara en signal, t.ex. aggressivitet, oro, jämrande eller matvägran. Abbey pain scale är ett bedömningsinstrument för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal. Se vidare kommunens Riktlinjer för palliativ vård (4). Samverkan Samverkan mellan primärvård och kommun är ett viktigt område som behöver utvecklas mer. I dag får kommunen oftast kännedom om personerna när det inte fungerar i hemmet. Det kan handla om att närstående tar kontakt med biståndshandläggaren för att få insatser och stöd i hemmet. Biståndshandläggaren tar nästan alltid kontakt med demenssjuksköterskan när det finns minnesproblem. Ibland tar närstående direkt kontakt med demenssjuksköterskan med förfrågningar om hur man går tillväga när man misstänker att det finns minnesproblem. Samverkan med primärvården är viktig för att få kännedom om dessa personer tidigt i sjukdomen och då etablera en kontakt och försöka få till aktiviteter så att personerna inte isolerar sig. Årligen sker läkemedelsgenomgångar för att undvika olämpliga läkemedel för målgruppen. Plan: Samverkan med vårdcentralerna behöver utvecklas. Träffar har påbörjats mellan vårdcentralerna och demenssjuksköterskan. 12 (15)

Anhörigstöd En person som insjuknar i en demenssjukdom påverkar även de anhörigas och andra närståendes situation. Det kan innebära att anhöriga som vårdar försummar sina egna behov och drabbas av utmattning samt fysisk och psykisk ohälsa. I kommunen finns en anhörigkonsulent som har till uppgift att stötta anhöriga till de som vårdar personer med sjukdom. Till personer med demenssjukdom är det speciellt viktigt att kommunens vårdpersonal även har tät kontakt med närstående. Alla bör ha kunskap och kännedom om vad kommunen har att erbjuda för att avlasta och underlätta vårdandet. Utbildningsprogram för närstående har i studier, visat sig ha en positiv effekt på vårdandet. Har anhörig kunskap om demenssjukdom, dess symtom, orsaker och förväntad utveckling har de också en annan förståelse i vårdandet. Utbildningsprogrammen bör ske i små grupper för att alla skall känna sig delaktiga och kunna ha möjlighet att ställa frågor. Det är också viktigt att de träffar andra i samma situation. Plan: Fortsatt utbildningsprogram. En grupp på våren och en på hösten. Ca 8-10 deltagare/kurs. Förbättringsområden I juni 2014 kom Socialstyrelsen ut med en utvärdering av de Nationella riktlinjerna från 2010 (5). Mycket av förbättringsområdena kretsar kring samverkan mellan landsting och kommuner. Förslag till kommunernas förbättringsområden: - Upprätthålla och utveckla tvärprofessionella team - Tillsammans med landstingen utveckla rutiner för uppföljning och därmed öka andelen personer som följs upp. - Fortsätta utveckla metoder, kunskaper och arbetssätt som leder till personcentrerad omvårdnad - Se över bemanning vid särskilda boenden för att bedöma om den är tillräcklig för att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad - Se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvalitén på insatserna - Bygga upp varaktiga strukturer för regelbundet återkommande utbildningsinsatser till personalen. - I större utsträckning erbjuda personalen regelbunden handledning - Se över tillgången till dagverksamhet och vidareutveckla den 13 (15)

- Utveckla anhörigstöd i form av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram - Tillsammans med landstingen uppmärksamma och analysera förskrivningen av antipsykosmedel Källor: 1. Socialstyrelsen. Demenssjukdomarnas samhällskostnader 2012. Utkom i juni 2014. 2. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 3. Betänkande 2013/14: SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården 4. Riktlinjer vid Palliativ vård, Eslövs kommun 2014 5. Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 14 (15)

Handlingsplan för demensomsorg i Eslövs kommun. 1. Inför växelvård på Kärråkra. Resurser: För detta krävs inga större insatser, utom troligen ett politiskt beslut. Ansvarig för genomförande: Förvaltningsledning 2. Inför enhetlig levnadsberättelse på samtliga boenden. Resurser: Tid för kontaktperson som går igenom tillsammans med anhörig och brukaren. Ansvarig för genomförande: Enhetschef och teamledare på boendet. 3. BPSD skattning genomförs på samtliga boenden inom äldreomsorgen på personer med demensdiagnos. Skall vara klart under våren 2016. Resurser: Tid för skattning och registrering. Utbildning till personal. Ansvarig för genomförande: Enhetschef, BPSD-administratörer, samt demenssjuksköterska. 4. Dagverksamheten. I dagsläget omfördela till en dag för yngre demenssjuka. Resurser: Befintliga Ansvarig för genomförande: Enhetschef. 5. Anhörigutbildning för närstående till personer med demenssjukdom. Resurser: Utbildningsmaterial finns. Krävs tid för planering och genomförande. Ansvarig för genomförande: Demenssjuksköterska tillsammans med anhörigkonsulent 6. Samverkan primärvård-kommun. Få till rutiner för optimal vårdkedja till personer med demenssjukdom. Resurser: Tid för planering Ansvarig för genomförande: MAS, enhetschef för sjuksköterskor, Demenssjuksköterska samt verksamhetscheferna på vårdcentralerna. 7. Utbildning: All baspersonal ska ha genomgått Demens-ABC Resurser: Tid för genomläsning och kunskapstest. Ansvarig för genomförande: Respektive enhetschef. 8. Kontakt med demenssjuksköterskan vid ledig plats på demensboende Resurser: Befintliga Ansvarig för genomförande: Biståndshandläggare som fördelar boendeplatser 9. Handledning/reflektion Resurser: Avsatt befintlig arbetstid Ansvarig för genomförande: Respektive enhetschef 15 (15)