Diarnr. PVN-HSF12-016 Nämndens årsredovisning 2011 Primärvårdsnämnden
Innehållsförteckning Inledning... 3 Väsentliga förhållanden och händelser... 3 Sammanfattande analys... 3 Perspektiv... 5 Medborgare (patient, kund)... 5 Personal... 12 Förnyelse... 14 Miljö... 17 Ekonomi... 18 Specifik avrapportering... 19 Samlad analys - personal och ekonomi... 21 Intern kontroll... 31 Patientperspektivet... 31 Personalperspektivet... 32 Miljöperspektivet... 33 Ekonomiperspektivet... 33 Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 2(34)
Inledning Sammanfattande analys Hälsoval Sörmland infördes 1 januari 2010. Detta innebär att invånarna får lista sig på vilken vårdcentral de vill i länet. Den landstingsdrivna primärvården har efter två års erfarenhet av ersättningsmodellen anpassat sig väl till de nya förutsättningarna. Verksamhetscheferna har lärt sig det nya systemet där man hela tiden måste tänka affärsmässigt med intäkter och kostnader. Det har blivit ett tydligt patientfocus. Under åren som gått har vissa snedfördelningar blivit uppenbara. Genom dialog med beställaren kommer dessa att rätas till för 2012. Primärvårdens resultat 2011 slutade med ett överskott på 10,5 mnkr. Efter att primärvården prognostiserade negativt årsresultat under våren sattes en rad åtgärder in för ekonomi i balans. Under året beslutades om ett nytt resultatkrav för primärvården och utfallet är 5 mnkr bättre än detta krav. Den positiva utvecklingen gällande telefontillgängligheten har fortsatt hela året och i december 2011 har de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna en telefontillgänglighet på 99 % och av dessa har 14 vårdcentraler en tillgänglighet på 100 %. Det redovisade resultatet är bättre än riksgenomsnittet som var 89 % vid vårens nationella mätning. Även väntetiden till ett läkarbesök i primärvården visade vid vårens mätning ett resultat bättre än riksgenomsnittet. Resultat är en förbättring jämfört med 2010. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är också infört. Nya kompetensområden har utvecklats i primärvården, exempelvis hjärtsviktsmottagningar och KOL-mottagningar. Under året har antalet medarbetare minskat totalt i de landstingsdrivna vårdcentralerna, men förändringen varierar mellan de enskilda vårdcentralerna där vissa har fler anställda än föregående år. Glädjande nog har antalet ST-läkare ökat vilket på sikt torde medföra mindre behov av hyrläkare. Hjärtsviktsmottagning, delprojekt inom Från Bra till Bäst, finns eller är under uppbyggnad vid flertalet av vårdcentralerna. I stort sett alla vårdcentraler har nu även full tillgång avseende de uppsatta kompetensnivåerna psykoterapeuter, via SRS-kliniken, samt steg-1 kompetens inom KBT hos de egna beteendevetarna. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 3(34)
Väsentliga förhållanden och händelser HBT-certifiering Vårdcentralen City i Eskilstuna blir pionjärer i Sörmland genom att bli länets första HBT-certifierade vårdcentral. Ett avtal mellan vårdcentralen och RFSL är klart. Den åtta månader långa utbildningen startar i höst. Ombyggnad vårdcentralen Strängnäs Under senvåren startade en omfattande ombyggnation och renovering av vårdcentralen för att anpassa lokalerna utifrån dagens verksamhet och uppdrag. Denna är uppdelad i fem etapper och beräknas klar innan sommaren 2012. Verksamheten har bedrivits parallellt med ombyggnationen vilket gjort att det dagliga arbetet bedrivits i provisoriska lokallösningar. Detta kan ha påverkat listningen. Ombyggnad vårdcentralen Bagaregatan i Nyköping Under 2011 har mycket tid och engagemang lagts på planering för nya lokaler och under senhösten även tid för planering av flytt till tillfälliga lokaler under ombyggnationen. Byggtid planeras till ett år. Ökad konkurrens i Flen Flens vårdcentral har fått ett minskat patientunderlag med cirka 500 listade under året. Vårdcentralen blev konkurrensutsatt i samband med att en privat vårdcentral startade i kommunen. Familjecentral i Vingåker Mödravård, barnavård, öppen förskola och socialtjänst är sedan hösten 2011 samlade under samma tak på Familjecentralen Vingåker. Nyetablering i Eskilstuna I september 2011 öppnades en ny privat vårdcentral i Eskilstuna, vilket ökat konkurrensen för de landstingsdrivna vårdcentralerna i Eskilstuna. Sommaranalys Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom all hälso- och sjukvård, även primärvården. De senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur vårdcentralerna upplevt sommaren, både mellan olika primärvårdsområden och mellan olika år. För sommaren 2011 är dock rapporterna ovanligt samstämmiga i att primärvården i stort fungerat bra på alla orter i länet. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 4(34)
Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet dygnet runt samt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra denna. Vården ska vara kunskapsbaserad Socialstyrelsen publicerade i juni en rapport Nationell utvärdering 2011 strokevård, Delrapport: Landstingets insatser. Rapporten är en uppföljning av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård som presenterades hösten 2009. Socialstyrelsen ger i rapporten rekommendationer om vilka områden inom strokevården som behöver förbättras. I slutet av november publicerades delrapporten om kommunernas insatser som även avser att spegla samarbetet landsting och kommun. Landstinget har deltagit i den nationella strokekampanjen som startar under hösten. Under november publicerades också den sjätte upplagan av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Ett analysarbete av detta material har påbörjats. Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser. Vården ska vara säker Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Patientsäkerhetsronder har genomförts med samtliga verksamheter i primärvården under året med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionschefen. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar och introduktionen av SBAR (se nedan) gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även införts på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har inom hälso- och sjukvården rapporterats 6553 avvikelser, varav 559 i Primärvården, alla kategorier (en ökning med 14%) varav 5339 (81 %) är avslutade, vilket är samma andel Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 5(34)
som 2010. Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa genomförs i samarbete med chefsläkarna. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. Vården ska vara patientfokuserad Under hösten 2011 har Nationella Patientenkäten genomförts för tredje gången på vårdcentralerna. Dessa resultat rapporteras första kvartalet 2012. Vården ska ges i rimlig tid Vårdgarantin enligt 3 g hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska innehålla en försäkran om att landstingen uppfyller tillgänglighetsgarantin samma dag som den enskilde söker kontakt med primärvården, besöksgarantin inom primärvården inom 7 dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver besöka läkare, Kontakt med vården samma dag Nationellt mäts vårdgaranti 0 (kontakt samma dag) via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas på den nationella väntetidsdatabasen. Den senaste nationella mätningen i mars visar en tillgänglighet på 98 % vid de landstingsdrivna vårdcentralerna vilket är en förbättring från föregående år. Motsvarande siffra för riket är 89 %. Landstingets interna kontinuerliga uppföljning redovisas månatligen. Den positiva utvecklingen har fortsatt hela året och i december 2011 har de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna en telefontillgänglighet på 99 % och av dessa har 14 vårdcentraler en tillgänglighet på 100 %. Besök inom 7 dagar hos primärvårdsläkare Väntetiden till ett läkarbesök i primärvården följs upp vid de två nationella mätningarna. Resultaten från senaste mätningen i mars visar att 95 % av sörmlänningarna som behövde träffa en primärvårdsläkare vid de landstingsdrivna vårdcentralerna fick göra det inom sju dagar, vilket är en förbättring jämfört med föregående år och bättre än riksgenomsnittet som visar ett resultat på 93%. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 6(34)
Under våren 2010 inledde landstinget även en intern månatlig uppföljning av läkarbesök inom sju dagar. Mätningen i december 2011 visar att 94 % av dem som behövt ett läkarbesök vid de landstingsdrivna vårdcentralerna har fått det inom 7 dagar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Respektfullt bemötande av patienterna redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras Andel höftfrakturpatienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) 91 Nationella Patientenkäten genomförs hösten 2011 och redovisas 2012. >95% För att förhindra höftfrakturer genomför vårdcentralerna olika typer av aktiviteter i arbetet med fallprevention. Yrsel/balansgrupper startade hösten 2011 på VC Fröslunda och skall utvärderas för e v fortsättning och införlivande i den ordinarie verksamheten. Vårdcentralen City har tagit fram en handlingsplan för screening av fallrisk för patienter äldre än 65 år. Patienters väntetid till kontakt, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Patienters väntetid till besök i primärvården, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska 98% 100% Kontakt samma dag med primärvården per telefon. 94% 100% Besök hos primärvårdsläkare inom 7 dagar Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg för olika sjukdomsgrupper baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården kompletterad med hälsoekonomiska bedömningar. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella diagnoserna, som kan ge patienterna ökade möjligheter att bli botade och få bättre livskvalitet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 7(34)
Under 2011 har komplettering av nationella riktlinjer för hjärt- och strokesjukvård genomförts. Implementering för hjärtriktlinjen är genomförd och riktlinjen används som underlag i den länsgemensam vårdöverenskommelse mellan primärvården och sjukhuset. En vägledning kost vid diabetes är framtagen som en komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården. Slutversionen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder publicerades i december. Landstingsgemensamma vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Pågående revideringar är kvinnosjukdomar, öronsjukdomar samt psykiatri. Sjukskrivningsprocessen Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar främst överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess s k Sjukvårdsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin och ingår i uppdraget för styrgruppen för sjukskrivningsprocessen. Sjukvårdsmiljarden hanteras ekonomiskt inom finansförvaltningen och rehabiliteringsgarantin inom hälso- och sjukvården. Överenskommelser för Sjukvårdsmiljarden har funnits sedan 2006 och för Rehabiliteringsgarantin sedan 1 juli 2008. I bilaga om sjukskrivningsprocessen beskrivs området i sin helhet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden. Det ena är att bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och det andra är att sörja för att utbildning tillhandahålls så att medarbetarna i landstinget har rätt kompetens och är rätt rustade för att utföra detta arbete. Samarbete pågår med andra aktörer inom hälsoområdet inom länet såsom Länsstyrelsen, kommuner, Sörmlandsidrotten och Korpen. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och det nationella nätverket för fysisk aktivitet och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. Vidare pågår samarbete med Västmanlands och Uppsala läns landsting för utvecklandet av arbetet med hälsofrågor. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 8(34)
Under året har Kollegiala granskningar inom HFS regi genomförts tillsammans med landstinget Västernorrland. Detta innebär att det hälsofrämjande arbetet har granskats och jämförelser har gjorts mellan Västernorrlands och vår egen landstingsdrivna primärvård. Erfarenheten från granskningen har tagits med i arbetet inför de kommande åren. I första prioritet för detta arbete ligger primärvården där hälsofrågorna lyfts på ett strukturerat sätt i mötet med patienten och arbete med att stötta patienten till förändring av levnadsvanor sker där detta är motiverat. Detta sker bl.a. genom användandet av Frågor om din hälsa. Under året har en struktur arbetats fram tillsammans med Hälsoval för att ersätta hälsofrämjande insatser som görs inom primärvården inom olika levnadsvaneområden, såsom fysisk aktivitet, matvanor, tobak och alkohol. Ersättning för dessa insatser startar 2012 på samma sätt inom de landstingsdrivna som de privata vårdcentralerna. Samtliga vårdcentraler har fått information om det hälsofrämjande arbetet. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är också infört. I år förskrevs 1.435 recept, vilket är en ökning med drygt 550 recept jämfört med föregående år. Under året har 16.665 hälsosamtal utifrån frågeformuläret Frågor om din hälsa genomförts. Detta är ca 4.000 fler än föregående år. Hälsokoordinatorer Hälsokoordinatorskonceptet är infört på alla vårdcentraler i länet. Nätverk i länet för hälsokoordinatorerna är etablerat. Nätverk för respektive levnadsvaneområde finns och kontaktperson för respektive nätverk är utsedda och samarbetar med hälsosamordnaren i länet. Samtliga nätverk har kontinuerliga träffar och närvarofrekvensen på träffarna har varit god. Diplomerad hälsocentral Under 2011 har en möjlighet att bli diplomerad hälsocentral införts. Detta bygger på att ett antal kriterier i hälsokoordinatorskonceptet är uppnådda. Av de totalt 26 vårdcentraler som finns i länet uppnår 9 vårdcentraler kriterierna för att bli diplomerade hälsocentraler. Rökfrihet i samband med operation Arbetet med att införa ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökavvänjning i samband med operation är infört på samtliga tre sjukhus i länet. Detta bygger på ett samarbete mellan tobaksavvänjare på vårdcentralerna och nyinrättade funktioner för tobaksavvänjning som finns på respektive sjukhus i länet. Hälsomottagningar på länets tre sjukhus Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 9(34)
Arbete påbörjades med planering för start av hälsomottagningar på länets tre sjukhus, dit bl.a. tobaksavvänjarna på sjukhusen skulle vara tillhöriga och en arbetsgrupp la fram en struktur för detta. P.g.a. den ekonomiska situationen fick planerna skjutas på framtiden. En grund till hälsomottagning finns i den verksamhet som sker på Hälsotorget på Kullbergska sjukhuset. Hälsotorget är en utgångspunkt och förebild för hur motsvarande verksamheter skulle kunna byggas upp på Mälarsjukhuset och på Nyköpings lasarett. Nationella riktlinjer Under året har Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder presenterats och implementeringen av dessa har påbörjats, men kommer att intensifieras under 2012. En arbetsgrupp för detta implementeringsarbete finns. Utbildning inom Motiverande samtal Utbildningar i motiverande samtal (MI) omfattande 2 dagar har genomförts under året. Fördjupningsutbildning inom MI har också införts under året. Ca 60% av behandlande personal på vårdcentralerna har nu MI- utbildning. Medarbetare har gått MI-lärarutbildning under året vilket möjliggör intern utbildning inom detta område. Det innebär att verksamheter med egen MI-lärarkompetent personal har genomfört interna MI- utbildningar utöver ovan redovisade. Vidare har utbildning inom området tobaksavvänjning genomförts. Basfakta för respektive levnadsvana En arbetsgrupp har utarbetat kunskapsunderlag för respektive levnadsvana och dessa dokument finns nu tillgängliga på den interna webben. Likaså är en mindre omfattande kunskapsfolder Svar om din Hälsa utarbetad för respektive levnadsvana, som ett stöd till innehållet i Frågor om din hälsa. Samtliga dessa finns både på den interna och den externa webben. Webbsida Webbsidor som stöd till medarbetare i det hälsofrämjande arbetet finns på den interna webben och information om det hälsofrämjande arbetet för medborgare och patienter finns också på den externa webben. Samordning olika perspektiv inom policyn En arbetsgrupp finns med representanter för respektive perspektiv; patient, personal och medborgare som har till syfte att samordna insatser så att en förstärkning av effekten kommer till stånd gentemot de olika målgrupper som policyn omfattar. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 10(34)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel genomförda Frågor om din hälsa ska bli högre 16 665 Under året har 16.665 hälsosamtal utifrån frågeformuläret Frågor om din hälsa genomförts. Detta är ca 4.000 fler än föregående år. Andel utskrivna FaR (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka 2% I år förskrevs 1.435 recept, vilket är en ökning med drygt 550 recept jämfört med föregående år. För 2012 kommer receptmodulen att förenklas betydligt, vilket bör resultera i en större ökning av antalet recept. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal könsuppdelade statistikmått. I Öppna Jämförelser redovisas 173 indikatorer där alla är könsuppdelade Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla På Fröslunda vårdcentral har somalisktalande undersköterskor haft provanställning i syfte att underlätta kontakterna med en av de större invandrargrupperna. På vårdcentralen City har all personal deltagit i kulturmöten och utbildning inför HBT-certifiering. Vårdcentralen Strängnäs har haft föräldragrupper med tolk under året och utökat kompetensen inom andra kulturer. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 11(34)
Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Bemanningsförändringar pågår i Primärvården utifrån fortsatt anpassning till Hälsovalsmodellen vilket innebär att personalens kompetens behöver utnyttjas optimalt. Vårdcentralerna behöver i större utsträckning än tidigare ta ställning till hur och om uppkomna vakanser skall bemannas. Nya kompetensområden har också utvecklats, exempelvis hjärtsviktsmottagningar och KOL-mottagningar. Under året har antalet medarbetare minskat totalt i Primärvården men varierar mellan vårdcentralerna där vissa har fler anställda än föregående år. Glädjande nog har antalet ST-läkare ökat vilket på sikt torde medföra mindre behov av hyrläkare. Hyrläkartimmarna har minskat under året vilket dessvärre inte återspeglas i kostnaderna som ökat. Ett antal annonseringar har gjorts utan resultat Bland annat har vi erbjudit anställning med möjlighet för distriktsläkare att huvudsakligen arbeta med handledning av utbildningsläkare och annonserat efter läkare beredda att arbeta som rörlig resurs över länet ( intern hyrläkare ). Via rekryteringsbolaget Medicarrera som upphandlats för rekrytering och språkutbildning av läkare inom Europa har hittills 1 läkare fastanställts och 3 är under provtjänstgöring inom Primärvården. De vårdcentraler som har flest vakanser arbetar målinriktat med rekrytering ur de grupper av utlandsutbildade läkare som sökt sig till Sverige och erbjuder, så långt handledningsresurserna möjliggör, provtjänstgöringar enligt Socialstyrelsens direktiv, vikariat som underläkare och ST-anställningar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande. 60% Andelen kvinnliga chefer 92% Kompetensplaner finns på flera kliniker, för kliniken som helhet eller uppdelat per yrkeskategori eller individuella för varje anställd. Andra kliniker diskuterar i medarbetarsamtal kompetensbehov och utbildningsplaner Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 12(34)
Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen kvinnor av samtliga anställda 86% Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Enskilda vårdcentraler söker koppling till forskning och uppmuntrar sina medarbetare att samverka med FoU, ingå i studier och se doktorandskap som en möjlighet. Några medarbetare är just i fas att börja som doktorander. Sjukfrånvaron har ökat något men måltalet för året har uppnåtts. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån "hälsofrämjande-policyn". Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Basen i arbetet med arbetsmiljön är medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samråd med skyddsrond. På flera vårdcentraler erbjuds möjligheter till massage och/eller träning. 4,8% Måltalet som ska vara 4,1% Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Hjärtsviktsmottagning, delprojekt inom Från Bra till Bäst, finns eller är under uppbyggnad vid flertalet av vårdcentralerna. I stort sett alla vårdcentraler har nu även full tillgång avseende de uppsatta kompetensnivåerna psykoterapeuter, via SRS-kliniken, samt steg-1 kompetens inom KBT hos de egna beteendevetarna. Tre vårdcentraler har på initiativ av Folkhälsoinstitutet påbörjat det s k Plus 60-projektet tillsammans med fyra andra landsting. Det innebär att identifiera personer mellan 60 och 75 år som är i riskzonen för vissa sjukdomar och erbjuda hjälp med beteendeförändring. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 13(34)
Flera vårdcentraler har påbörjat ombyggnationer/renovering för anpassning till nya verksamhetskrav. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Personalenkät är under upphandling inför kommande år. Under 2011 har därför ingen mätning kunnat göras. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem I Landstinget Sörmland har under 2011 bedrivits ett övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Under hösten genomfördes två användartester av ledningssystemet i samarbete med Mälardalens högskola och fler tester kommer att genomföras under året. I börja på januari 2012 presenteras en prototyp för ledningssystemet på Insidan. Denna prototyp gör inte anspråk på att vara fulländat utan arbetet ska fortsätta under första halvåret 2012 både på övergripande nivå och i varje förvaltning för sig. Vårddatasystem Vårddatasystemet SYSteam Cross genomgår under 2010 till 2014 ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett stöd till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. Förbättra effektiviteten Förbättringsarbetet enligt modellen "Från Bra till Bäst" inleddes under 2010. Tekniken används för översyn inom prioriterade områden och innebär samtidigt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Nya prioriterade områden under 2011 var stroke och övervikt. Dessa två områden startades upp under hösten och arbete pågår. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 14(34)
Särskilda produktionsplaneringsprojekt har startat på några vårdcentraler inom Primärvården. Multisjuka äldre Många åtgärder har vidtagits för att förbättra för de multisjuka äldre. Ett antal åtgärder, som var och en visat sig ha god effekt för den sjuke, har tagits upp i ett standardiserat åtgärdsprogram. Detta har testats på 10 patienter på samtliga sjukhus och är utvärderat. Utifrån resultatet i utvärderingen har nya tester startats och pågår. Nya test av den standardiserade vårdplanen pågår på Nävertorps vårdcentral tillsammans med Katrineholms kommun, Gnesta vårdcentral och Tunafors vårdcentral. Närvårdsteamet i norra länsdelen och vårdplaneringsteamet i södra länsdelen testar också det standardiserade vårdprogramet. På några vårdcentraler har man infört funktionen äldresköterska. Det är en resurs för den som ofta behöver kontakt och stöd genom en direktkontakt. Utöver detta standardiserade åtgärdsprogram har samarbete mellan ambulans och närvårdsteamet utvecklats. Detta startade i norra länsdelen och innebär att ambulanspersonalen efter bedömning av den sjuke kan kalla på närvårdsteamet. Läkaren i teamet undersöker den sjuke i hemmet. Utifrån undersökningsfynd kan den multisjuke patienten läggas in direkt på vårdavdelning på sjukhuset eller stanna kvar i hemmet med insatser från närvårdsteam eller hemsjukvård. Ambulanssjukvården har kartlagt samtliga patienter under en tvåveckors period med avseende på geriatrisk riskprofil. Resultatet visar intressanta mönster som nu ska studeras vidare. På Kullbergska sjukhuset har man under två veckor kartlagt patienter som återinlagts inom 30 dagar. Resultatet visade ett flertal orsaker till återinläggning. Bröstcancer Det mätbara målet i budget 2011 är att samtliga ledtider ska kortas med 50 %. One-stop clinic för bröstcancerdiagnostik har införts - alla diagnostiska åtgärder genomförs vid samma besökstillfälle och patienten får besked om resultatet. För att effektivisera utskrivningen från vårdavdelningen efter operation har ny skriftlig information utarbetats. Vissa nyopererade bröstcancerpatienter vårdas på Althea istället för på vårdavdelning. Rutiner för hantering av första kontakt vid besvär från bröst ingår i vårdöverenskommelsen mellan kirurgklinikerna och primärvården. Uppföljning/träning av sjukgymnast detta fungerar mycket bra och omfattar nu samtliga patienter där körtlarna i armhålan tagits bort eller där hela bröstet är borttaget. Arbetssättet permanentades i januari. From april 2011 leds det fortsatta förbättringsarbetet med bröstcancer av de ingående verksamheterna i bröstcentrumsstyrelse. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 15(34)
Hjärtsvikt Arbetsgruppen har tagit fram en modell för hur omhändertagandet ska ske på olika vårdnivåer. Många vårdcentraler är på väg eller har redan startat egna sjuksköterskeledda mottagningar för omhändertagande och behandling av hjärtsviktspatienterna enligt modellen. Det är viktigt med en tidig diagnos av hjärtsvikt och på klin.fys.avdelningarna finns nu en förenklad undersökning som fastställer om patient har hjärtsvikt och därmed ska behandlas Äldrevårdteamet Eskilstuna/Strängnäs, gör hembesök till hjärtsviktspatienter och har genom detta lyckats undvika flera besök på akutmottagningen och även inläggning En 7,5 p kurs för blivande hjärtsviktssköterskor på vårdcentralernas sviktmottagning har genomförts med Mälardalens Högskola och avslutas i januari 2012. E-learningprogram för metoden Teach-Back är klar och publicerad i ELLSA Styrtal Utfall Måltal Kommentar Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre. Återinskrivningskurvan har över året rört sig både nedåt och uppåt igen. På KSK har ett minskat antal vårdtillfällen (124st under 2011) noterats för åldersgruppen 85 år och äldre. Öka täckningsgraden till RiksSvikt - hjärtsvikt 89% 90% I november var täckningsgraden 89 %. De flesta vårdcentralerna registrerar i hjärtsviktsregistret. Många vårdcentraler har också startat hjärtsviktsmottagning och andra låter sjuksköterskor utbilda sig i ämnet på Mälardalens Högskola. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Inga samverkansformer har etablerats med omkringliggande landsting. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 16(34)
Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Webbutbildning i miljö för chefer har inte tagits fram. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som har implementerat de förvaltningsspecifika miljöledningsrutinerna. 100% Styrtalet har varit att implementera de rutiner som beskriver sjukvårdens miljöpåverkan. Detta rapporterar verksamheterna själva. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in ekologiskt kaffe, te frukt och mjölk. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in rättvisemärkt kaffe och te. Andel av personalen som har genomgått webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. 100% Punktinsatser för ekologiskt odlade och rättvisemärkta produkter har inneburit svårigheter att förhålla sig till. Endast ett fåtal enheter har rapporterat fullföljande. 100% Punktinsatser för ekologiskt odlade och rättvisemärkta produkter har inneburit svårigheter att förhålla sig till. Endast ett fåtal enheter har rapporterat fullföljande. 58% 100% 285 anställda har genomfört utbildningen. 78 anställda har påbörjat utbildningen. Totalt antal 363 st. Webbutbildning i miljö för chefer tas fram och lanseras under 2011. Denna utbildning har inte tagits fram. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Utbildningsplan för sparsam körning har inte tagits fram. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Upprätta utbildningsplan för ecodriving (sparsam körning). Denna utbildningsplan har inte tagits fram. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 17(34)
Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Primärvårdsdivisionen följer utfasningsplanen. Webbutbildning i läkemedel och miljö för förskrivare tas fram och lanseras under 2011. Utbildningsmaterialet är framtaget men inte publicerat. Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr +10,5 mnkr +5,6 mnkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. +13 mnkr Mätningen gäller de senaste två åren då primärvården ersatts enligt ny modell. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 18(34)
Specifik avrapportering Policy för funktionsnedsättning Primärvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. - Återkommande informations- och utbildningsinsatser som stärker personalens medvetande Information och diskussioner på regelbundet återkommande arbetsplatsträffar och fördjupade diskussioner på vårdcentralernas planeringsdagar. - Säkerställa ett gott bemötande och en god kvalitet i vård och behandling Primärvården ingår i Nationella Patientenkäten som med jämna mellanrum följer upp patienternas uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda vårdcentralen. - Insatserna som erbjuds ska vara lika oberoende av bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga Likvärdig vård för alla patienter är en grundinställning för alla vårdcentraler. De landstingsdrivna vårdcentralerna träffas regelbundet vilket underlättar möjligheterna att få likvärdig primärvård över hela länet. Tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland - Vårdprogram som utarbetas på riksnivå anpassas till lokal nivå och tillämpas inom Landstinget Sörmland I de avseende nationella riktlinjer inbegriper primärvårdsinsatser följs dessa i länsgemensamma vårdprogram. - Utveckla samarbetet mellan barnavårdscentral, föräldrar och förskola så att barn med behov av särskilt stöd upptäcks i så tidigt skede som möjligt Seminarium 2 genomfördes 15-16 september med god anslutning av ledande politiker och tjänstemän från landstinget och kommunerna. Bemötande av barn och föräldrar liksom relationer till samverkansparter har diskuterats inom barnhälsovården vid flera APT och på planeringsdagarna i oktober. - Lokaler ska vara tillgängliga för alla I FM-enheten Fastighets regi pågår ett projekt för att snabbt åtgärda "enkelt avhjälpta hinder" i Hälso- och sjukvårdens lokaler. Åtgärderna baserar sig på inventeringar gjorda med utgångspunkt från policyn avseende funktionshindrade. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 19(34)
En skyltgrupp har startat, också den i FM-enheten Fastighets regi, för att skapa en för hela länet enhetlig och tillgänglig skyltning till och i hälso- och sjukvårdens lokaler. - Handikapporganisationerna ska beredas tillfälle att delta i planering av ny- och ombyggnad Berörda handikapporganisationer bjuds rutinmässigt in att delta i planering av ny- och ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler. - Att kunna utöva sin tro är en mänsklig rättighet. Därför måste landstingets lokaler för religionsutövning tillgängliggöras. Primärvårdens lokaler är tillgängliga för såväl patienter som personal med olika religionsinriktningar. HBT-policy Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har enheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera bemötandefrågor så att alla människor får ett korrekt och likvärdigt bemötande. För att uppnå ett korrekt och likvärdigt förhållningssätt mot alla medborgare i Sörmland och att också uppfattas så av såväl personal som medborgarna krävs en ständig dialog om detta på arbetsplatserna. Det är också viktigt att landstinget är representerad vid olika evenemang för ett mer likvärdigt samhälle. Under 2011 fanns Landstinget Sörmland representerad vid Pridefestivalerna i Stockholm och i Eskilstuna Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 20(34)
Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Vanlig tid tillsvidare 859 522 852 252 Vanlig tid visstid 86 013 108 163 Övertid 8 338 7 864 Jour/beredskap läkare 6 046 5 699 Summa 959 919 973 978 35 067 37 431 54 539 51 684 1 049 525 1 063 093 FRÅNVARO Egen personal 2010 2011 Sjukfrånvaro 60 962 61 697 Semester 139 389 142 149 Föräldraledighet 43 166 50 724 Utbildning 13 897 2 065 Övrig frånvaro 94 789 90 791 Summa 352 203 347 426 2. ÅRSARBETARE 1700 TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Vanlig tid tillsvidare 506 501 Vanlig tid visstid 51 64 Övertid 5 5 Jour/beredskap läkare 4 3 Summa 565 573 21 22 32 30 617 625 FRÅNVARO Egen personal 2010 2011 Sjukfrånvaro 36 36 Semester 82 84 Föräldraledighet 25 30 Utbildning 8 1 Övrig frånvaro 56 53 Summa 207 204 Anställda Antalet anställda har minskat från 696 till 678 en minskning med 18 personer eller 13,6 årsarbetare jämfört med föregående år. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med 13 000 timmar eller 1,2 % motsvarande ca 8 årsarbetare. Det är visstidsanställda som står för ökningen. Timtid har ökat med 2 300 timmar och inhyrd personal har minskat med ca 3 000 timmar. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 21(34)
Av den arbetade tiden har 92 % utförts av månadsavlönad personal, 4 % av timavlönad samt resterande 5 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 22 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 30 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 5 000 timmar, det är främst föräldraledighet och semester som har ökat. Sjukfrånvaron har ökat något från 15,6 dagar per anställd den senaste 12 månaderna till 16,0 dagar per anställd en ökning med 0,4 dagar per anställd. Andelen långtidssjuka >90 dagar är nu 20 personer motsvarande 2,9 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 15 personer långtidssjuka, en ökning med 5 personer. I genomsnitt har varje anställd varit frånvarande 82,0 kalenderdagar under året en minskning med 1,6 dagar jämfört med 2010. Lönekostnadsanalys, kostnaden för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 395 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 2,22 % jämfört med föregående år. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 1,75 % Nya avtal varav nya avtal 2,55 % varav individuell löneförändring utöver avtal 1,43 % varav löneförändring p.g.a personalomsättning -1,38 % varav volymförändring -0,85 % Hela kostnadsökningen beror på de löneavtal som tecknats under 2011. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är att ST-läkare blir Distriktsläkare. Löneförändring pga. personalomsättning Löneförändring pga. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat något. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 22(34)
Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 6,0 % motsvarande 3 mnkr. Eftersom den arbetade tiden för inhyrd personal har minskat så är det en ren kostnadsökning. Timlön Timtidskostnaderna har ökat med 24,68 % motsvarande 2 mnkr, det är främst läkartimmarna som ökat. EKONOMI Primärvårdens resultat 2011 slutade med ett överskott på 10,5 mnkr. Efter att primärvården prognostiserade negativt årsresultat under våren sattes en rad åtgärder in för ekonomi i balans. I LS 72/2011 beslutades om nytt resultatkrav vilket ytterligare ökade kravet på åtgärder. Det nya resultatkravet för Primärvården fastställdes till + 5,6 mnkr. 2011 års resultat innebär att utfallet är 5 mnkr bättre än kravet. I PVN 11/2012 fastställdes åtgärdsplan för att Primärvårdens reviderade avkastningskrav enligt LS beslut skulle kunna uppnås. Resultatkurvan för primärvården påverkas starkt av att huvuddelen av intäkterna från Hälsoval betalas ut baserat på antalet listade. Samtidigt följer kostnadskurvan säsongs variationerna vilket innebär att resultatet under sommarmånaderna visar stora överskott. Listning Andelen listade är 74 % av befolkningen. Under hösten har andelen minskat med 1 % vilket ändock är mindre än bedömningen i samband med delårsbokslut 2. Bedömningen grundades på att ytterligare en privat vårdcentral öppnat i Eskilstuna. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 23(34)
Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 24(34)
Resultat per vårdcentral Sammanställning primärvård period 2011-12 Vårdcentral Antal listade Antal listade poäng Antal inv Andel listade av kommunens invånare Ersättning från Hälsoval varav täckningsgrad Resultat 2011 Vingåkers Kommun 0 8893 0% 142 Vårdcentralen Strängnäs 11 364 11 099 32 419 42 885 1 032-418 145 Vårdcentralen Mariefred 10 090 9 396 28 465 2 031 155 Summa Strängnäs kommun 21 454 32 419 66% 1400 Vårdcentralen Flen 5 664 5 629 16 028 19 921 397 287 1401 Vårdcentralen Malmköping 4 755 4 889 13 957 635 824 Summa Flen kommun 10 419 16 028 65% 1431 Vårdcentralen City 15 606 14 228 96 311 39 319-1 457 684 1433 Vårdcentralen Fröslunda 19 306 17 882 48 448-703 5 135 1434 Vårdcentralen Skiftinge 14 483 13 818 39 571-145 3 936 1435 Vårdcentralen Torshälla 9 309 8 874 24 423-265 1 705 1436 Vårdcentralen Tunafors 15 167 14 990 37 128-1 304 158 Summa Eskilstuna kommun 73 871 96 311 77% 1462 Vårdcentralen Nävertorp 7 846 7 427 32 428 22 781-53 -139 1465 Vårdcentralen Linden 17 128 16 994 48 832-1 155-1 848 Summa Katrineholm kommun 24 974 32 428 77% 1481 Vårdcentralen Trosa 11 535 10 768 11 462 101% 29 481 1 213-943 1482 Vårdcentralen Gnesta 10 274 9 715 10 360 99% 29 447 1 341 378 1483 Vårdcentralen Oxelösund 10 230 10 430 11 193 91% 35 025 461-2 421 1484 Vårdcentralen Åsidan 13 210 12 793 51 644 35 401-1 409 2 275 1485 Vårdcentralen Bagaregatan 12 075 11 857 30 824-1 266 2 582 1486 Vårdcentralen Ekensberg 12 456 12 338 31 646-978 554 Summa Nyköping kommun 37 741 51 644 73% Summa 200 498 193 127 270 738 74% 557 554-1 625 12 904 Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 25(34)
Antalet vårdcentraler som slutar med ett negativt resultat 2011 är färre än 2010. Fortfarande ses ett underskott främst på de vårdcentraler som har fått ett kraftigt reducerat listningsunderlag på grund av att privata vårdcentraler har öppnat. Linden, Nävertorp och Strängnäs har under året förbättrat det negativa resultatet jämfört med prognos. Trosa och Oxelösund har bemanningsproblem gällande läkare. En minskning av antalet anställda övrig personal har gjorts i Oxelösund. Arbetet med labkostnader och röntgenkostnader har börjat få effekt under senare hösten. Kommentarer till de olika intäkts- och kostnadsslagen Intäkter 60 % av intäkterna för en vårdcentral är s k listersättning. Tillsammans med besöksersättning och tilläggsersättning utgör denna del av ersättning från Hälsoval totalt 88 % av vårdcentralernas intäkter. Med andra ord är den avgörande faktorn för att klara ekonomin att säkerställa en volym av listade. Under 2011 har antalet listade minskat något, dock mindre än de bedömningar som gjorts inför året. För rehabgaranti och sjukskrivningsmiljard har Primärvården fått en ersättning på närmare 11 mnkr. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 26(34)
55 % av kostnadsmassan i primärvården är personalkostnader för egen personal. Lägger man därtill kostnaderna för inhyrd personal är den totala personalkostnaden 64 %. Det visar att effektiv bemanning och rätt kompetens är nyckelfaktorer till ekonomi i balans. Personalkostnader Utfallet 2011 blev 3 mnkr bättre jämfört med budget, vilket är en konsekvens av aktiva åtgärder för effektiv bemanning. Distriktsläkare är ett bristområde vilket innebär att inhyrd personal i flera fall är en förutsättning för att klara uppdraget. Totalt har kostnaderna för inhyrd personal uppgått till 54 mnkr i primärvården av totalt 395 mnkr för personalkostnaderna. Köpta verksamhetsnära tjänster Rubriken avser medicinsktekniska tjänster såsom radiologi och klinfys samt labtjänster. I samband med de ökade effektiviseringskraven under våren 2011 vidtogs flera åtgärder för att minska dessa kostnader utan negativ effekt på vården som konsekvens. Primärvårdens åtgärder har under året burit frukt och målsättningen har uppnåtts. Lab Jämfört med 2010 har kostnaderna minskat med 3 mnkr i faktiska tal. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 27(34)
Volymen fördelar sig enligt diagrammet för de olika analystyperna. Det är Klinisk kemi och PNA-analyser som utgör den största volymen. Detta diagram visar kostnadsfördelningen mellan de olika analystyperna. Här framgår att den analystyp som genererar högst kostnader är Klinisk kemi. PNA-analyserna som också är stort till antalet genererar en lägre kostnadsnivå. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 28(34)
Diagrammet visar utvecklingen under två år. Trendlinjerna isar att såväl antal som kostnad har minskat under 2010 och 2011. Kostnaden har minskat något mer än antalet analyser vilket innebär att man beställt billigare analyser. Tillgänglighet Telefontillgänglighet enligt vårdgarantin 2011 Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Mål Bagaregatan 100 100 100 100 99 100 100 100 100 100 100 100 100 90 Ekensberg 99 92 100 99 99 100 95 98 98 99 97 99 99 90 Flen 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 90 Fröslunda 100 100 100 100 100 100 98 99 100 100 100 100 100 90 Gnesta 100 100 100 100 100 100 99 100 100 100 97 100 100 90 VC City 100 99 98 99 97 100 99 100 100 100 100 100 100 90 Linden 92 92 98 86 92 99 99 99 98 99 97 100 100 90 Malmköping 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 90 Mariefred 98 87 99 96 88 97 94 100 100 100 99 98 100 90 Nävertorp 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 90 Oxelösund 100 100 100 100 98 96 97 98 98 100 96 99 100 90 Skiftinge 100 98 97 92 87 99 100 97 99 98 95 97 100 90 Strängnäs 99 97 99 98 98 100 99 95 97 98 98 98 98 90 Torshälla 100 97 100 96 95 100 99 99 100 99 100 100 100 90 Trosa 98 97 98 96 92 98 99 99 99 99 96 100 100 90 Tunafors 100 96 97 93 92 100 99 96 99 99 99 94 99 90 Åsidan 100 99 99 100 99 100 99 100 99 100 100 98 100 90 Telefontillgängligheten uppnås bland samtliga vårdcentraler. Bara tre stycken har mindre än 100 % måluppfyllelse. Blad de tre har två 99 % och en 98 % måluppfyllelse. Telefontillgänghet är ett prioriterat område. Samtliga vårdcentraler har arbetat med att styra bemanning av telefonerna för att effektivt möta patienternas behov. Från december öppnades möjligheten att ringa in dygnet runt för att få en bestämd uppringningstid efterföljande morgon. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 29(34)
Produktion Primärvården Ack innev år Ack fg Helår fg år Rullande 12 Diff (R12 - helår fg år) år % Antal Läkarbesök 247 784 249 501 249 501 247 784-1 717-0,7% Antal Besök övrig personal 341 931 347 470 347 470 341 931-5 539-1,6% Utvecklingen av antalet läkarbesök och besök hos övrig personal har mellan 2010 och 2011 minskat. Minskat antal listade är en orsak till utvecklingen. Telefon kan ibland ersätta besök på vårdcentralen och det ses inte i besöksstatistiken. Balansräkning 2011 är första året som Primärvården har egen balansräkning. Det egna kapitalet är +26,2 mnkr. 2010 var resultatet +15,6 mnkr och 2011 var resultatet 10,6 mnkr. Investeringar Primärvårdens investeringsram är 1,7 mnkr. Den baseras på en beräkning att varje vårdcentral i snitt disponerar ett investeringsutrymme på 100 tkr. Under 2011 har utrustning för endast 553 tkr investerats. Primärvårdsnämnden, Nämndens årsredovisning 2011 30(34)