Vårprognos 1 per den 28 februari 2010

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Martin Taavola 2010-04-07 2010-7040 Ekonom 1 Socialnämnden Vårprognos 1 per den 28 februari 2010 Förslag till beslut Vårprognos 1 2010 godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårprognosen visar ett totalt underskott på -3 400 tkr för hela socialnämnden inkl. ekonomiskt bistånd, socialnämnden exkl. ekonomiskt bistånd visar däremot ett överskott på + 1 600 tkr och slutligen ekonomiskt bistånd visar ett underskott på - 5 000 tkr. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

Socialförvaltningen RAPPORT Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Martin Taavola 2010-04-07 Dnr 2010-7040 1 Vårprognos Per 2009-02-28

2(6) Innehåll Driftredovisningsprognos Socialnämnden... 3 Ekonomisk uppföljning - Socialnämnden... 3 Äldreomsorg... 3 Funktionshindrade... 4 Individ- och familjeomsorg... 5 Nämnd och administration... 7 Flyktingmottagning... 7 Ekonomiskt bistånd... 7

3(6) Driftredovisningsprognos Socialnämnden Budget 2010 Prognos 2010 Budget avvikelse 2010 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden 348 445 85 700 346 845 85 700 1 600 0 1 600 Ekonomiskt bistånd SN 17 586 600 22 586 600-5 000 0-5 000 Summa 366 031 86 300 369 431 86 300-3 400 0-3 400 Vårprognos 1 2010 - Socialnämnden Totalt visar socialnämnden (inkl. ek. bistånd) ett underskott på - 3 400 tkr. Socialnämndens huvudram (exkl. ek. bistånd) visar ett överskott på + 1 600 tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på 5 000 tkr. Äldreomsorg Visar ett överskott på + 1 500 tkr med en total budget på 107 200 tkr. Hemtjänst Ekonomi Visar ett överskott på + 700 tkr med en budget på 33 500 tkr. Den främsta orsaken till överskottet är att en restriktivare bedömning av anhöriganställningar införts samt en omstrukturering av dagverksamheten har genomförts under förra året, vilket kommer medföra lägre kostnader under innevarande år. Boende Ekonomi Enligt budget med en budget på 56 100 tkr. Myndighet, äldre Ekonomi Visar ett överskott på + 800 tkr med en budget på 17 600 tkr. Orsakerna till överskottet är färre externa äldre placeringar och utskrivningsklara (betalningsansvar) än beräknat. Funktionshindrade Sammanlagt visar området ett överskott på + 1 000 tkr med en total budget på 88 500 tkr. Socialpsykiatri Ekonomi Enligt budget med en budget på 8 000 tkr.

4(6) LSS utförare Ekonomi Visar ett överskott på + 1 000 tkr med en budget på 54 200 tkr. Orsaken till överskottet är främst en effektiv personalbemanning och låga driftskostnader under året. LSS myndighet Ekonomi Enligt budget med en budget på 26 300 tkr Individ- och familjeomsorg Ekonomi Visar ett underskott på - 2 900 tkr med en total budget på 53 300 tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att placeringarna av både barn/ungdom och vuxna överstiger lagd budget. Åtgärder som vidtagits/planeras för att minska ett befarat underskott: Underskottet avseende placeringar beror på att tidigare års placeringar finns kvar. Vi kommer att utarbeta en öppenvård så att vi kan ta hem flera av våra placeringar. Genom personalförstärkning inom vår egen öppenvård, kommer den att kunna möta våra behov på ett annat sätt än vad som har varit möjligt de senaste åren, vilket medför att vi kan sänka våra placeringskostnader under innevarande år.

5(6) Nämnd och administration Ekonomi Verksamheten visar ett överskott på + 1 600 tkr med en budget på 13 200 tkr. Överskottet är främst hänförligt till låga driftskostnader. Flyktingmottagning Ekonomi Verksamheten visar ett överskott på + 400 tkr med en budget på 500 tkr. Orsaken till detta överskott är att de statliga intäkterna för flyktingar i år beräknas bli högre än de kommunala kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Ekonomi Verksamheten visar ett underskott på 5 000 tkr med en budget på 17 000 tkr. Orsakerna till underskottet beror främst på betydligt fler hushåll (i genomsnitt 257 hushåll per månad 1:a kvartalet 2010 mot 222 hushåll motsvarande period 2009) och högre kostnad per hushåll under 2010 (en ökning med 6,7% jämfört med 2009 (avser även här 1:a kvartalen)). Åtgärdsplan För att motverka ökningen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd under 2010 pågår följande åtgärder: Ökat samarbete med Arbetsförmedlingen. Profilering av arbetsmarknadsgruppens arbete mot de bidragssökandes behov. Mottagningsgruppens arbete innebär en tydligare förhandsbedömning, vilket på sikt bör minska antalet utredningar och därmed också kostnaderna. De nya riktlinjerna för ekonomiskt bistånd tydliggör när bistånd ska beviljas eller inte. I varje enskilt ärende ska tydliga arbetsplaner göras med beskrivning av hur klienten ska bli självförsörjande, och vilka krav som ställs för att klienten fortsättningsvis ska vara berättigad till ekonomsikt bistånd.

6(6)

Socialförvaltningen Äldre- och handikappomsorg Marja Kammouna TJÄNSTESKRIVELSE 2010-03-29 Dnr 09/ 7125 Socialnämnden 1(2) Inplacering av verksamhet med bostadsanpassningsbidrag Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Överlämna förvaltningens svar på remiss om inplacering av verksamhet med bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning Sammhällsbyggnadsförvaltningen handlägger ansökningar om bostadsanpassningsbidrag och har den kompetensen som behövs för att säkra insatsens kvalitet. I de flesta kommuner handläggs bostadsanpassningsbidrag inom teknisk förvaltning som också har hand om kommuners övergripande frågor om tillgänglighet inom sitt ansvarsområde. Socialförvaltningen anser att handläggningen av bostadsanpassningsbidrag ska handläggs inom den förvaltningen som kan garantera den bästa kvaliteten och som har helhetsperspektiv i tillgänglighetsfrågor. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har den 19 oktober 2009 remitterat frågan om var ansvar för bostadsanpassning ska ligga till socialnämnden för synpunkter. Samhällsbygnadsförvaltningen fick i uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden den 4 juni 2008 att medverka till att frågan prövas om var ansvar för ärenden om bostadsanpassnings ska höra hemma. Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt Lagen om bostadsanpassningsbidrag till enskilda personer med funktionsnedsättning. Bidraget avser åtgärder av bostadens fasta funktioner. Socialförvaltningens kommentarer I Upplands-Bro kommun handlägger samhällsbyggnadsförvaltningnen ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Förvaltningen har som underlag, ansökan från den enskilde och ett utlåtande från en arbetsterapeut som har gjort en bedömning om möjligheten till kvarboende i ordinärt boende med hjälp av bostadsanpassning. Dessa arbetsterapeuter har i huvudsak sin organisatoriska tillhörighet inom landstinget.

Sida 2 I Sverige handläggs generellt 60-70 % av bostadsanpassningsbidrag inom teknisk förvaltning och resten inom socialförvaltning. Det är viktigt att ansökningar om bostadsanpassning handläggs med kompetens på den tekniska sidan för att säkra kvalitetskraven på bostäder och med hänsyn taget till den enskildes behov. Socialförvaltningen saknar kompetens på den tekniska sidan och förvaltningens arbetsterapeut är ytterst sällan inblandad i bedömning av behovet om bostadsanpassning. Bostadsanpassning möjliggör att den enskilde kan fortsätta att bo i sin invanda miljö. Frågan om bostadsanpassning är en tillgänglighetsfråga och med hänsyn till att samhällsbyggnadsförvaltningen har det övergripande ansvaret om tillgänglighetsfrågor inom kommunen bör ansökningar om bostadsanpassningsbidrag även i fortsättningen handläggas där. Inför framtiden är det viktigt att vid nybyggnation bevaka tillgängligheten i boendemiljön. Personer med funktionsnedsättningar ska erbjudas möjlighet att bo kvar i sina ordinarie bostäder utan kostsamma ombyggnationer. Det är även viktigt att kommunen informerar sina invånare om vikten av att tänka efter/planera sitt boende utifrån tillgänglighetsaspekt när man blir äldre. Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef för äldre- och handikappomsorg Bilagor: 1. Remiss från samhällsbyggnadsnämnden den 23 september 2009

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning 2010-03-25 2010-7037 1 Socialnämnden Ansökan om föreningsbidrag från Bro Härads Rödakorskrets Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bevilja Bro Härads Rödakorskrets föreningsbidrag med 10 000 kronor för år 2010. Sammanfattning Bro Härads Rödakorskrets ansöker om föreningsbidrag med 16 000 kronor bl.a. för besöksverksamhet på äldreboenden i Bro och Första Hjälpen skola för barn samt två anhöriggrupper i Röda Korsets lokal Kupan. Socialförvaltningen är positiv till föreningens verksamhet som är ett bra komplement till nämndens egna verksamheter. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse från 25 mars 2010. Ärendet Bro Härads Röda korskrets ansöker om 16 000 kronor i föreningsbidrag för år 2010. Förra året ansökte föreningen om 10 000 kr vilket beviljades av socialnämnden. Beroende på ökade omkostnader för hyra och försäkring samt utvidgad verksamhet ansöker föreningen i år om ett högre belopp. Verksamheten har under 2009 drivit en anhöriggrupp i Bro och Första hjälpenskola för 4-5 åringar, besöksverksamhet på äldreboenden i Bro samt haft öppet en lördag per månad för allmänheten i föreningens lokal Kupan. Föreningens aktiviteter kommer att utökas under 2010, förutom ovanstående, så kommer ytterligare en anhöriggrupp att starta samt att man kommer att ha öppet för allmänheten varje lördag under arbetsåret med försäljning samt kaffeservering. Då socialnämndens budgeterade medel är begränsade föreslår förvaltningen att Bro Härads Rödakorskrets ska beviljas bidrag med 10 000 kronor. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Ansökan om föreningsbidrag från Röda Korset år 2010. Kopia av beslut till: Röda Korset

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning 2010-03-26 2010-7038 1 Socialnämnden Ansökan om föreningsbidrag från Kvinnojouren Anna i Upplands-Bro Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Kvinnojouren Anna föreningsbidrag med 90 000 kronor för 2010. Sammanfattning Kvinnojouren Anna ansöker om föreningsbidrag med 165 000 kronor för att kunna upprätthålla och utveckla kvinnojourens verksamhet. Föreningens målsättning är att verka för kvinnors och barns rätt att leva utan våld, förtryck och förnedring, samt att arbeta för ett jämlikt samhälle. Föreningen kan erbjuda skyddat boende och samtalskontakt för kvinnor utsatta för misshandel och hot. Dessutom bedriver föreningen utbildning, information och opinionsbildning. Föreningens ambition är att för år 2010 vidareutveckla verksamheten genom utbildningssatsningar, för både befintliga jourkvinnor och nya jourkvinnor. Föreningens verksamhet ett viktig och bra komplement till socialnämndens verksamhet. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse från 26 mars 2010. Ärendet Kvinnojouren Anna ansöker om föreningsbidrag med 165 000 kronor för att kunna upprätthålla och utveckla kvinnojourens verksamhet. Kvinnojouren Anna bildades år 2002 och har 42 medlemmar. Föreningen kan erbjuda skyddat boende och samtalskontakt för kvinnor utsatta för misshandel och hot. Dessutom bedriver föreningen utbildning, information och opinionsbildning. Kvinnojourens målsättning för 2010 är: akut skydd i form av tillfälligt boende i jourlägenhet, telefonjour, stödsamtal, barnverksamhet, vägledning,

2(2) utåtriktad information, skapa nätverk mellan kvinnor, samarbete med myndigheter samt utbildning. Föreningen disponerar en fyrarums lägenhet för akut skyddat boende och en etta för kontor och samtalsrum. Kvinnojouren Anna samarbetar bl.a. med socialförvaltningen i Upplands- Bro, kvinnojourer i länet, invandrarföreningar och andra ideella föreningar i kommunen samt polismyndigheten. Verksamheten har under 2009 tagit emot 9 kvinnor fördelat på 832 boendedygn och fem barn fördelat på 144 dygn. Vidare har kvinnojouren haft 171 stödsamtal med kvinnor som inte bott i jourlägenhet. Kvinnojouren Anna har dessutom haft telefonjour för stödsökande kvinnor. Under 2009 har telefonjouren varit tillgängligt med 2200 timmar. Föreningens ambition är att för år 2010 vidareutveckla verksamheten genom utbildningssatsningar, för både befintliga jourkvinnor och nya jourkvinnor. Föreningens verksamhet ett viktig och bra komplement till socialnämndens verksamhet. Då socialnämndens budgeterade medel är begränsade föreslår förvaltningen att Kvinnojouren Anna ska beviljas bidrag med 90 000 kronor. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Ansökan om föreningsbidrag till Kvinnojouren Anna i Upplands-Bro år 2010. Kopia av beslut till: Kvinnojouren Anna

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov 2010-03-31 Dnr 2010-7028 Socialnämnden 1 Verksamhetsberättelse 2009, FoU Nordväst Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning FoU (Forskning och Utveckling) Nordväst, är en kommungemensam verksamhet för Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Ekerö, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands-Väsby. Sollentuna kommun är huvudman för verksamheten. FoU har sammanställt sin verksamhetsberättelse för 2009. Verksamheten visar för år 2009 ett nollresultat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Verksamhetsberättelse 2009 FoU Nordväst. Ärendet FoU Nordväst är en kommungemensam verksamhet för åtta nordväst kommuner. FoU Nordvästs arbete rör området Individ och familjeomsorg och skall leda till ökad kompetens inom socialtjänstorganisationerna, utveckling av verksamheterna och ökad kompetens bland personalen. Sollentuna kommun är huvudman för verksamheten. FoU Nordväst har i huvudsak fyra verksamhetsområden: missbruk och vuxna, barn/unga och familj, socialtjänstpsykiatri samt försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef Bilagor: Verksamhetsberättelse år 2009 för FoU Nordväst.

2010-02-09 Förslag till VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 INNEHÅLL FoU-Nordvästs uppdrag 2 Organisation, kansli FoU-Nordväst år 2009 2 Missbruksområdet 3 Barn, unga och familj 4 Socialtjänstpsykiatri 7 Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser 9 FoU-Nordväst 2009 allmänt 10 Övrigt FoU-arbete 12 Ekonomisk redogörelse 13 1

FoU- Nordvästs uppdrag - övergripande mål FoU s arbete ska leda till - ökad kompetens inom socialtjänstorganisationerna, - utveckling av verksamheterna - ökad kompetens bland personalen, Verksamheter inom FoU- Nordväst år 2009 FoU-Nordväst har i huvudsak fyra verksamhetsområden: 1) Missbruk och vuxna 2) Barn unga och familj 3) Socialtjänstpsykiatri 4) Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser I det följande redogörs för utfall i förhållande till 2009 års verksamhetsplan per område. Redovisningen inleds med enhetens administrering samt avslutas med ett avsnitt under rubriken allmänt före ekonomisk redovisning. Organisation/Kansli Styrgrupp: 8 socialnämndsordföranden 8 socialchefer FoU-chef FoU- råd 8 representanter en från varje kommun Personal FoU-chef/forskningsledare FoU-forskare (proj.anst.) FoU-medarbetare Administratör Projektanställda - total, antal manår Lokal Tingsvägen 17B, Sollentuna/Tureberg Antal seminarier & deltagare - 4 sammanträden, protokollerade: 29 januari 16 april 15 juni 4 december - totalt 42 pktr behandlande - 8 rådsmöten, med minnesanteckningar 0,9 0,7 1 0,6 3.8 7 205 m 2 2

62 st semiarier/kurser/nätverksträffar m.m 982 deltagare Missbruk och vuxna Inledning FoU programområde missbruk har arbetat med följande: - Nätverk - Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevården - ASI-projektet - Uppföljningar Måluppfyllelse 2009 Mål Genomförda uppgifter Nätverksträffar - sektionschefer inom missbrukarvård - 4 sammankomster Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevården - implementering - Utvärdering: - Seminarier: - Studiecirklar avslutades första kvartalet 2009. Totalt 9 studiecirklar. 134 deltagare anmälda - Riktlinjeprojektet i Nordväst: Implementering av Nationella riktlinerna i Nordväst genom integrerade studiecirklar. Klar juni -09. - Alternativ till härbärge samt brukarmedverkan - Brukarperspektiv i missbrukarvården - Klientorienterat resultatstyrt arbete Deltagare, samtliga seminarier: 69 personer 3

Implementeringen av ASI - Utvärdering - Sammanställning - Temadag ASI - Sammanställningar av inrapporterade ASI-intervjuer - Bistått ASI-projektgruppen Sammanställning av ASI- intervjuer i Nordväst: Jämförelser mellan kön, ålder och missbruksgrupper och nordvästkommunerna ASI intervjuer i nordväst jämförelser mellan kommunernas populationer, kön, ålder och dominerande preparat. antal deltagare: 20 Uppföljning Evidensbaserad missbruksvård i Upplands Väsby kommun Rapport klar augusti 2009 Barn, unga och familj Inledning Arbetet har inriktats på följande områden: - implementering av BBiC - familjehemsvård - familjebehandling - ensamkommande flyktingbarn - socialt arbete med föräldrar i svår konflikt - socialt arbete i gränslandet socialtjänst/skola. Måluppfyllelse 2009 Mål Genomförda uppgifter 4

Bistå med och utveckla system och instrument för uppföljning och utvärdering Uppföljning av socialtjänstbaserad familjebehandling:88 föräldrar och 101 socialsekreterare har svarat på enkäter om familjebehandlande insatser Samordning av implementering BBIC 5 nätverksträffar BBIC-ansvariga: 3-7 deltagare 7 nätverksträffar BBIC-utbildare: 6-14 deltagare Temadag analys och bedömning (Socialstyrelsen arrangerade, FoU Nordväst samordnade): 25 deltagare Uppföljning av BBIC under det gångna året beviljades medel från Länsstyrelsen för uppföljning av BBIC och förberedelser har gjorts för den aktstudie som inleds våren 2010 Utvecklingsarbete familjer i svår konflikt: 4 gruppintervjuer med familjebehandlare, socialsekreterare och familjerättssekreterare: 2-5 deltagare Återkoppling: cirka 16 deltagare Kunskapsspridning via seminarieverksamhet Socialtjänstens arbete med placerade barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, med Pia Risholm Mothander. 85 personer deltog. Familjehemsplacerade barns skolgång vad kan skola och socialtjänst göra?, med Gia Kjellén. 23 personer deltog, från socialtjänst och skola/elevhälsa. Hemtagningar av placerade ungdomar när socialtjänsten avslutar dygnsvård i förtid, med Stefan Wiklund. 14 deltagare. Om tonåringar som rymmer eller kastas ut hemifrån, med Yvonne Sjöblom. 19 deltagare. Insatser för unga lagöverträdare, med Kerstin Söderholm Carpelan och Anki Olsson. 33 deltagare. BBIC hur får man till det?, med Evelyn G Khoo. 12 personer (ur BBIC-nätverken) deltog. Tema RISK, med Tommy Lundström. 14 personer (ur BBIC-nätverken) deltog. Uppstartsseminarium för projektet 5

Kunskapsspridning: seminarier i samarbete med FoU Nordost och FoU Södertörn: Ensamkommande flyktingbarn, med bl.a. Lena Nyberg. 71 personer anmälda. Flyktens barn med Elisabeth Elmeroth. Socialtjänstens arbete med ensamkommande flyktingbarn erfarenheter från ett metodutvecklingsprojekt i Rinkeby med Ingrid Persson. 26 personer deltog. Referensgruppen för familjehemsvård har 12 deltagare. Under 2009 har 6 träffar ägt rum med 2-10 deltagare. Nätverket har även arrangerat 2 seminarier (se ovan). Kunskapsspridning och utvecklingsarbete genom nätverk Forskningsprojekt Beskrivning: Ensamkommande flyktingbarn är ett 3-årigt forskningsprojekt som syftar till att skapa kunskap om kommunernas mottagande av ensamkommande flyktingbarn samt barnens upplevelser av detta mottagande och sin första tid i Sverige. Projektet sker i samarbete mellan FoU-Nordost, FoU-Södertörn och FoU-Nordväst och berör 25 kommuner i Stockholms län. Medel från Migrationsverket/EU-medel. Projektet omfattar tre år med start 2009-01-01. Socionomstudenter skriver examinationsarbeten (C-uppsatser) Referensgruppen för familjebehandlare har 6 deltagare. Under 2009 har 4 träffar ägt rum med 3-6 deltagare. Inom ramen för forskningsprojektet Ensamkommande flyktingbarn har ett nätverk formerats med syfte att under projekttiden verka för att utveckla arbetet kring målgruppen. FoU har under 2009 bjudit in till 3 träffar med 2-7 deltagare. Ca 15 personer har anmält intresse för att delta. Följande arbete genomfördes under år 2009: Representanter för socialtjänsten i de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn inom respektive FoU-område har intervjuats. Inom ramen för projektet har också 3 seminarier samt 3 nätverksträffar (inom nordväst) arrangerats, enligt ovan. Johan Sellvall gjorde en kvalitativ studie av barnavårdsutredningar före och efter införandet av BBIC 6

Socialtjänstpsykiatri Socialtjänstens arbete med verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar Inledning Stommen i arbetet är två nätverk: Nätverket för verksamhetsansvariga och Nätverket för handläggare. Under året avslutades inventeringen av målgruppen i nordväst, som visat ökande krav på kommunerna särskilt avseende arbete, sysselsättning, boendefrågor samt missbruk. Ett utvecklingsområde är därmed ökat samarbete och flera projekt 2009 rörde också socialt arbete och psykiatri i samverkan. Måluppfyllelse 2009 Mål Nätverk Verksamhetsansvariga Syfte: diskussioner om strategier inom området, utbildningssatsningar, ansökningar av medel med mera. Nätverket för handläggare - Inventering av behov och insatser, Nordväst Syfte: erbjuda underlag för verksamhetsplaneringen för psykiskt funktionshindrade i nordvästkommunerna Utvärdering, handledning Syfte: arbeta fram uppföljningsinstrument för personalen, metodhandledning & sammanställning av dokumentation. Genomförda uppgifter - 4 sammankomster kvartalsvis - 4 sammankomster kvartalsvis för diskussioner om handläggning och insatser för målgruppen. - Fortsatt analys av insamlat material som rör cirka 2 300 personer: funktionsnivåer, insatser som beviljats samt vilka behov kvarstår. - Rapport avlämnad kommunerna maj 2009. - - - Presentation för Nordväst-kommunerna och Psykiatri Nordväst. 60 deltagare - Slutrapport/sammanställning av befintliga resurser i kommunerna klar febr 2010. - Presentation för frivilligorganisationer i Sollentuna, Solna & Sundbyberg (RFMH; IFFI m fl) - Boendestödsprojektet Sollentuna Utvärdering av boendestödsprojektet för psykiskt funktionshindrade med missbruksproblem delrapp mars 2010 - Handledning Sundbyberg Projektstart 2008. Stöd för hemlösa kvinnor utsatta för våld, med missbruksproblem och psykisk ohälsa. - utvecklat uppföljningsinstrument för utvärdering av insatsen. 7

Milton-projekten Handledningsgrupp Utvärdering: Uppföljning avslutade Milton-projekt, fokus på psykiskt funktionshindrade med missbruksproblem seminariedagar om erfarenheter av avslutade projekt.antal deltagare: 40 Slutrapport för utvärderingen av projektet SAM-teamet i Järfälla och Upplands-Bro färdigställs under februari 2009. Projektet var ett samarbete mellan Psykiatri Nordväst och de två kommunerna Forskning. Inventeringen av behov och insatser inom socialpsykiatrin (se ovan) leder till frågor om utbudet för målgruppen. Frågor som analyserats: - Hur kan resultatet bidra som underlag för utveckling av befintliga verksamheter? - Hur kan denna utveckling följas upp och dokumenteras? - Finns intresse av att replikera inventeringen inom några år? Utbildning Utbildning, baspersonal inom kommun och landstingspsykiatri i samarbete med brukarorganisationer Nordvästkommunerna & Psykiatri Nordväst beviljats 2,5 milj kr från NUprojektet/SoS Hållbart samarbete gemensam kunskapsbas. FoU-Nordväst genomfört första omgången av tre: - Utbildning i psykopedagogisk intervention under fyra dagar - halvdagsseminarium om samverkansmodeller och det juridiska regelverket - seminariedag med brukarorganisationerna 60 personer har deltagit första omgången, två återstår 2010 8

Gemensam kunskapsbas inom kommunal missbruksvård, beroendevård samt psykiatri - fokus på arbetet med människor med missbruk, beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk ohälsa. Samarbete med Beroendecentrum Sthlm, kriminalvården samt norrorspsykiatrin: - Gemensam upptaktsdag för personal inom socialtjänst, beroendevård, kriminalvård och psykiatri. - Vid upptaktsdagen deltog 91 personer. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser Inledning Utvecklingsarbetet inom försörjningsstöd har prioriterats. Arbetet har omfattat fem nivåer: - försörjningsstödschefernas nätverk - arbetande seminarier - föreläsningar - den årliga Försörjningsstödsdagen samt - nätverk Unga vuxna Måluppfyllelse 2009 Verksamhet/Mål Försörjningsstödschefernas nätverk Syfte: bistå med aktuell forskning /kunskapsläge Genomförda uppgifter Fyra sammankomster under året. Tema: - Lärdomar från den ekonomiska krisen i början av 1990-talet - Metodutveckling - Planering av Försörjningsstödsdagen - Följa socialbidragsutvecklingen lokalt och inom regionen 9

Arbetande seminarier - socialsekreterare inom Försörjningsstöd. Syfte: kunskaps- och metodutveckling Föreläsning Två arbetande seminarier har genomförts: Unga vuxna - Hur kan man arbeta professionellt utifrån den kunskap som finns Antal deltagare: 15 socialsekreterare Påverkar föräldrars socialbidragstagande barnens framtida bidragstagande Antal deltagare: 13 socialsekreterare Försörjningsstödsdagen - samarbete försörjningsstödscheferna Syfte: uppmärksamma aktuell forskning inom försörjningsstöd. Tema Försörjningsstöd inför 2010-talet. - Finansiell samordning. Vad är det? - Att arbeta med bedömningsinstrument - Rätt insats, till rätt individ, av rätt aktör till rätt kostnad. Antal deltagare: 57 personer Nätverket Unga Vuxna. (Initiativet kommer från socialsekreterare i nordväst som möter unga vuxna.) Syfte: erfarenhetsutbyte, aktuell forskning/ kunskapsläge Nätverket träffades en gång hösten 2009. Samtliga kommuner är intresserade. Planerat arbete för 2010. FoU- Nordväst 2009 - allmänt Mål Bistå med och utveckla olika system och instrument för uppföljning och utvärdering - konsultationer, handledning, instrument för uppföljningar och utvärderingar Genomförda uppgifter - Enkätskola för kommunernas medarbetare som arbetar med egna undersökningar. - Antal tillfällen: 8 ggr - Antal deltagare: 3 6/tillfälle - Efter avslutat enkätskola har deltagarna haft individuell handledning - Handledning våldsutsatta, missbrukande kvinnor i Sundbyberg - Uppföljning av Instrument X (rapport) - implementeringsstudie BBiC 10

Socialarbetares egna praktikerprojekt - Styrgruppen beviljat medel för uppföljning efter 1 2 år av 13 unga kvinnor från Min Framtid i Upplands Väsby. Projketet på is på grund av sökandes arbetsbörda. - Ansökan om medel för genomförande av en studie av utfallet av behandling med Mindfullsness. Avslogs av FoU-rådet hösten 2009 - Samarbete med Institutionen för Socialt Arbete/Socialhögskolan vid Stockholms Universitet Fältförlagda studier termin 3 - fältförlagda studier under termin tre vid FoU-enheten under sex veckor. - all undervisning läggs i FoU-Nordväst lokaler, - två till fyra studenter placeras i varje kommun för sina praktikstudier. Socionompraktikant på FoU-Nordväst - Socionomstudent på termin fem genomför forskningspraktik Undervisning - FoU-enhetens forskare undervisar på deltid på institutionen. - genomfört vt & ht 2009, totalt 34 studenter placerade och examinerade Ingen socionompraktikant under verksamhetsåret Katarina Piuva, Åsa Backlund samt Ann Palm undervisat och medverkat i minst två kurser vardera på grund- och mastersnivå Forskarseminarier Socialpsykiatri & Barn och unga - Medverkan i Institutionens arbetande seminarium kring frågor om socialtjänst och psykiatri. - Medverkan högre seminariet för socialt arbete inom barn- och ungdomsvården. - Katarina Piuva och Martin Åberg deltagit i x seminarier - Åsa Backlund deltagit i x seminarier 11

Övrigt FoU- arbete Lokala välfärdsbokslut - Statistik om kommunerna på aggregerad nivå lagts ut kontinuerligt på FoU-Nordvästs hemsida www.fou-nordvast.com.under fliken Tabellarium Relation till fältet. Sprida information Nyhetsbrev Hemsidan & - FoU-enhetens medarbetare har medverka i lokala 7 FoU-caféer/motsvarande i kommunerna. - Enhetens medarbetare har föreläst i andra kommuner, vid olika symposier med mera vid 3 tillfällen. - FoU-Nordvästs hemsida har uppgraderats regelbundet - Antal besök 2009: 11 862 2008: 12 488 - Nyhetsbrev fyra stycken utgivna Kontakt med andra FoU-enheter, universitet, högskolor, forskarmiljöer - 2009 år Forsa-symposium i Örebro: fyra presentationer av arbeten från FoU-Nordväst - FoU-Välfärds konferens 2009: en person deltagit med presentation Regionalt FoU-råd Representation i FORSA respektive FoU-Välfärd - FoU-enheterna i länet har samlats fyra gånger - FoU-Nordväst har styrelseledamot i båda intresseorganisationer Samarbete med KSL Kommunförbundet Stockholms Län inbjudit FoU-enheter inom primär- och landstingskommunerna vid två tillfällen FoU-Nordväst har ansökt om medel för fortsatt arbete med Riktlinjeprojektet inom missbrukarvården, avslag. Samarbete med SKL FoU-Nordväst medverkat i nationell utbildning i IVP Individuella VårdPlaner 12

Ekonomisk redogörelse Enheten finansieras huvudsakligen via följande intäktsslag: - anslag som söks för särskilda ändamål - kommunavgifter - intäkter från uppdrag från enskilda kommuner - konsultationer - försäljning av rapporter Kommunavgifterna, 46 % av intäkterna, avser täcka en basbemanning om 2,5 heltidstjänster. Bokslut Kostnaderna för FoU-verksamheten utgörs huvudsakligen av personalkostnader. År 2009 utgjorde dessa 72 % av totalkostnaden. FoU-enhetens kärnverksamhet omfattade drygt en fjärdedel (27 %) av omkostnaderna, resterande utgörs av projekt och uppdrag. Nedan redovisas budget samt utfall för hela FoU-Nordvästs verksamhet år 2009. Bokslut 2009 FoU Nordväst Bokslut 2009-12-31 Budget 2009 Summa intäkter: -4 407 371-4 981 636 Summa material och varor: 22 175 97 500 Summa personalkostnader: 3 609 342 3 393 267 Summa tjänsteköp: 775 853 1 490 870 Netto FoU totalt: 0 0 Intäkterna budgeterades år 2009 till 574 tkr högre än utfall, vilket beror på att bidrag för det fortsatta Riktlinjearbetet inte beviljades samt att kostnad för psykiatrikartläggningen inte finansierades av kommunerna enligt FoU:s kalkyl. Vidare budgeterades för intäkter från utvärdering för enskilda kommuner, vilket inte blev fallet i mer än i två kommuner. Budget för material och varor var avsedd att innefatta uppgradering av bland enhetens statistikdatorer och projektor (så kallad kanon för powerpointpresentation), vilket inte gjorts. Kostnad för tjänsteköp har hållits låg, framförallt genom att anlita egna resurser vid föreläsningar och seminarier och i görligaste mån undvika externa föreläsare med höga arvoden. Personalkostnaden överstiger budget med 216 tkr, vilket beror på att enheten i samråd med Länsstyrelsens handläggare kommer att rekvirera 200 tkr i februari 2010 för BBiC-projektet. Sollentuna i februari 2010 Ann Palm FoU-chef 13

TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Datum Vår beteckning Karin Lindbom 2010-04-01 Dnr 2010-7024 1 Socialnämnden Verksamhetsberättelse för Familjevåldsteamet 2010 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan sju kommuner i Nordvästra Stockholm som startade i september 2008 och är planerat att pågå i fyra år. Teamet har i uppgift att samordna insatser och verksamheter som rör våld i nära relationer i de kommuner som ingår; Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Projektet drivs i huvudsak av medel från länsstyrelsen. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse år 2009 för familjevåldsteamet Ärendet Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan sju kommuner i Nordvästra Stockholm som startade i september 2008 och är planerat att pågå i fyra år. Teamet har i uppgift att samordna insatser och verksamheter som rör våld i nära relationer i de kommuner som ingår; Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Projektet drivs i huvudsak av medel från länsstyrelsen. Det övergripande syftet med verksamheten är att våld i nära relation ska minska. De som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få stöd och hjälp i sin situation och barn som bevittnat våld ska få stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser. De övergripande målen för verksamheten är: Hjälp och stöd till de drabbade när våld utövats Insatser och åtgärder för att förhindra att våldet fortsätter Förebyggande arbete för att hindra att våld ska uppstå Inom Familjevåldsteamet arbetar en projektledare samt två metodutvecklare/familjebehandlare. Under verksamhetens första och andra år har följande verksamhet bedrivits. Trappansamtal/krissamtal för barn som bevittnat våld Behandling av våldsutövare, 17 ärenden under perioden mars 2009- december 2009 Stödgrupp för våldsutsatta kvinnor

2(2) Rådgivning och konsultation till socialtjänst, polis, enskilda. 90 unika samtal under 2009 Basutbildning i relationsvåld till politiker, ledning och medarbetare inom socialtjänsten. Information om verksamheten till kvinnojourer, brottsofferjorer samt familjevåldsgruppen inom Norrortspolisen. Prioriterade aktiviteter 2010 Fortsatt arbete med pågående aktiviteter Formulera riktlinjer för nyttjande av bostad i boendekedjan SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Verksamhetsberättelse år 2009 för familjevåldsteamet

Familjevåldsteam Februari 2010 Nordväst Verksamhetsberättelse Januari December 2009 Inledning Familjevåldsteam Nordväst är ett samverkansprojekt mellan sju kommuner i nordvästra Stockholm som har i uppdrag att samordna insatser och verksamheter som rör våld i nära relationer. Kommunerna som ingår är: Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands Väsby och Upplands-Bro. Projektet startade i september 2008 och skall pågå under fyra år. Verksamheten bedrivs under de två första åren i huvudsak med medel från Länsstyrelsen och ytterligare ansökan kommer att lämnas till Länsstyrelsen (gällande 2010 2011). Om projektet faller väl ut planerar kommunerna att reguljära verksamheten. Familjevåldsteamets lokal är belägen centralt i Sollentuna och tre personer, en projektledare samt två metodutvecklare/familjebehandlare är för närvarande anställda i projektet. Upplands Väsby kommun är huvudman för projektet. Syfte Det övergripande syftet med verksamheten är att våld i nära relation ska minska. De som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få stöd och hjälp i sin situation och barn som bevittnat våld ska få stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser. De som utövat våld ska erbjudas hjälp, stöd och information och berörda myndigheter och personal ska ha kunskaper om de effekter som familjevåld medför (samt kunskap om hedersrelaterat våld, könsstympning och våld i samkönade relationer). Vidare ska kommuninvånare i nordväst ha tillgång till lättillgänglig information om vilket stöd som finns att få från socialtjänst, andra myndigheter, ideella föreningar och organisationer. I projektplanen som lämnades till Länsstyrelsen i samband med ansökan, formulerades även ett antal övergripande mål för att uppfylla verksamhetens syfte. Övergripande mål Hjälp och stöd till de drabbade när våld utövats Starta ett gemensamt Familjevåldsteam och där erbjuda verksamheter såväl för offer som för dem som utövar/utövat våldet. Samordna stödet till barn som har bevittnat våld. Kartlägga behov och resurser som finns i kommunerna. Fungera som sambands och informationscentral, lotsa till rätt instans, erbjuda adekvata insatser. 1

Insatser och åtgärder för att förhindra att våldet fortsätter Fokusera på behovet av boende för målgruppen, undersöka vilka boenden som finns samt skapa möjligheter till utbyteslägenheter kommunerna emellan, samordna och fördela boende. Planera och starta arbete med särskilt utsatta grupper som t.ex. missbrukande våldsutsatta kvinnor samt våldsutsatta äldre, psykiskt och fysiskt funktionshindrade kvinnor 1. Förebyggande arbete för att hindra att våld ska uppstå Samordna kommunernas handlingsplaner till en gemensam plan och driva implementeringen av handlingsplanen i kommunerna. I arbetet även integrera den gemensamma handlingsplanen mot hedersrelaterat våld. Samordna utbildning och kompetensutveckling i kommunerna och mellan kommunerna. Samverka med primärvård, frivård och föreningslivet kvinnojourerna. Projektorganisation och personal I Familjevåldsteamet har tre personer anställts som påbörjade sin tjänst den 1 oktober 2008. Utöver tjänsten som projektledare har två befattningar som metodutvecklare tillsatts. I januari 2009 blev en av teamets metodutvecklare långtidssjukskriven och valde sedan att lämna sin tjänst i augusti samma år. I realiteten har detta inneburit att Familjevåldsteamet endast har utgjorts av två heltidsanställda under verksamhetens uppbyggnadsfas. I november 2009 anställdes ytterligare en metodutvecklare/behandlare och Familjevåldsteamet var fulltaligt. I december tillkom ytterligare en person då den tidigare metodutvecklaren gick på föräldraledighet vid årsskiftet 09/10. Projektledarens ansvar är att tydiggöra resurser och behov och leda arbetet i den riktning som kommunerna anser realistiskt, nödvändigt och eftersträvansvärt. Projektledaren har också ett visst ansvar över projektets budget tillsammans med huvudmannen. Metodutvecklarna medverkade initialt till att kartlägga behov, tydliggöra resurser och vara delaktiga i uppbyggnaden av verksamheten. Framgent kommer metodutvecklarna främst ansvara för det behandlande och stödjande klientarbetet samt fungera rådgivande och konsulterande gentemot kommunerna i frågor/ärenden som rör våld i nära relationer. Till projektet har också knutits en ledningsgrupp. Ledningsgruppen består av representanter från de sju kommunerna vars befattningar i regel är av mellanchefskaraktär. Ledningsgruppens uppgift är att: - Följa projektet, leda och reflektera. - Processa och förbereda frågor till styrgruppen (socialchefsgruppen). - Vara en länk mellan projektet och medarbetare på fältet. - Deltagarna har mandat att driva och besluta i frågor som rör projektet 2. Ledningsgruppen träffas ungefär en gång per månad. Projektledaren ansvarar för kallelse och dagordning samt är föredragande under dessa möten. 1 Här gjordes en notering i projektplanen. Detta kräver ett betydande arbete då organisationerna och förvaltningstillhörigheten för dessa grupper ser olika ut i nordvästkommunerna. 2 I ett förslag om nytt samverkansavtal för kommungemensam verksamhet skall det finnas en referensgrupp knuten till verksamheter av Familjevåldsteamets karaktär. Referensgruppen har i förslaget ej mandat att fatta beslut, endast vara rådgivande, reflekterande och utgöra länk mellan kommunerna och verksamheten. Förslaget är under bearbetning och ännu inte antaget i kommunerna varför ledningsgruppens roll och beslutsmandat kan komma att förändras. 2

Projektet har också, som nämnts en Styrgrupp. Styrgruppen utgörs av kommunernas socialchefer och beslutar i vissa övergripande frågor gällande eventuella verksamhetsförändringar av sådan karaktär att projektet inte längre följer de uppställda mål som formulerats. Styrgruppen och Familjevåldsteamet har ännu ej överenskommit om formen och omfattningen för gemensamma möten. Pågående och planerad verksamhet Under projektets första och andra verksamhetsår fokuserar vi särskilt på tre delar som presenteras nedan. 1. Insatser Familjevåldsteam Nordväst erbjuder med start fr.o.m. mars 2009 Trappansamtal för barn som har bevittnat våld i nära relationer i det fall insatsen inte kan erhållas i den egna kommunen - samt individuell behandling för män och kvinnor som utövar våld mot sin nuvarande eller tidigare partner. Under april startades även en stödgrupp för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av sin partner. 1.1. Behandling av våldsutövare Behandling av våldsutövare ges idag av två personer anställd på Familjevåldsteamet och baseras på den modell/metod som tagits fram av stiftelsen Alternativ Till Våld (ATV) i Norge. Modellen bygger på en tydlig fokusering på våldet, dess konsekvenser och sammanhang. Modellen är inte manualbaserad men har en tydlig struktur (för mer information om modellen/metoden se: http://www.atv-stiftelsen.no ). I samråd med klient och ansvarig socialsekreterare i hemkommunen formuleras mål med behandlingen. Klient och behandlare träffas vid minst 12 ggr, en gång per vecka. Modellen/metoden kan användas både vid individuell behandlingen och i grupp. Familjevåldsteamets behandlare har genomgått en utbildning i modellen/metoden genom Per Isdal upphovsman till modellen som arrangerats av Utväg Göteborg. Familjevåldsteamet har/har haft 17 ärenden under perioden mars 2009 behandlingen har givits individuellt. december 2009 och Familjevåldsteamets ledningsgrupp beslutade i samråd med anställda på Familjevåldsteamet i juni 2009 att insatsen för våldsutövare skall vara biståndsbedömd. Detta möjliggör bland annat systematiska uppföljningar samt partnerkontakt där det är aktuellt. En utvärderingsblankett har tagits fram som lämnas vid avslutande behandlingssamtal. Fr.o.m. årsskiftet 09/10 erbjuder Familjevåldsteamet även våldsbehandling i grupp. Denna insats kommer att vara s.k. öppen och kräver inte beslut om bistånd. Klienten tar då själv kontakt med behandlare vid teamet och bokar en tid för ett samtal där insatsens lämplighet i det enskilda fallet bedöms. Familjevåldsteamet kommer även att bredda målgruppen efter årsskiftet och tar emot personer i behandling som utövat våld även om andra närstående utöver partner/f.d. partner. Det kan t.ex. handla om våld mot syskon, föräldrar och barn. Skälet till detta är att kommunerna uttryckt ett behov av denna typ av insats samt att metoden även lämpar sig i dessa ärenden. 1.2. Barn som har bevittnat våld Efter en skärpning av 5 kap. 11 i socialtjänstlagen ( Lag 2007:225) fastslås att socialnämnden i kommunen särskilt skall beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. En metod för att arbeta med denna målgrupp och som blivit betydande de senaste åren är krissamtal genom 3

Trappanmetoden (för mer information om metoden se till exempel: http://www.esh.se/no_cache.html ). En kartläggning i nordvästkommunerna 3 visar att det finns Trappanutbildad personal inom IFO i samtliga kommuner utom i Sundbyberg (även i Sundbyberg finns det en person med Trappanutbildning men inom en annan förvaltning). Möjligheterna att kunna erbjuda krissamtal genom Trappan skiftar dock i kommunerna beroende på vilken funktion den utbildade personalen har. Familjevåldsteamets behandlare har Trappankompetens och verksamheten kan erbjuda barn som har bevittnat våld Trappansamtal då detta inte går att erhålla i den egna kommunen. Innebörden av detta är att kommunerna själva i första hand ansvarar för att erbjuda barn i behov av krissamtal stöd och hjälp. När detta av olika skäl inte går att erhålla på hemmaplan barnen kan vara placerade i skyddat boende på annan ort och bör inte vistas i hemkommunen kan stöd och hjälp erbjudas av Familjevåldsteamet. Kommunerna kan även utnyttja Familjevåldsteamets lokaler för Trappansamtal då barnen inte kan vistas på hemmaplan. Familjevåldsteamets huvudsakliga uppgift när det gäller barn som har bevittnat våld är att ha god kännedom om var - inom vilken sektion/enhet som stöd och hjälp går att erhålla i respektive kommun. Familjevåldsteamet har etablerat och hållit i nätverksmöten för personal utbildade i Trappan i nordvästkommunerna. Syftet är att hitta former för informationsspridning om vad Trappan är, var det går att erhålla och de krav som är förenade med insatsen. Familjevåldsteamet har under året hållit i tre (3) nätverksmöten för gruppen varav ett utgjordes av en gemensam handledning av Inger Ekbom - upphovskvinna till Trappanmetoden från Rädda Barnen. Familjevåldsteamet har under året haft ett syskonpar och ett annat barn i krissamtal genom Trappan. Fr.o.m. årsskiftet 09/10 kommer ansvaret för samordningen av insatser för barn som har bevittnat våld med all sannolikhet att överflyttas till Barnahuset Norrort. 1.3. De våldsutsatta I samtliga kommuner kan en våldsutsatt person erhålla akuta hjälp och stödinsatser och då handlar det i regel om en placering på ett skyddat boende (kvinnojour) och ekonomisk hjälp. Familjevåldsteamets kartläggning visade att möjligheterna till ett mer långssiktigt stöd var litet och att endast ett fåtal kommuner, och då oftast genom specifika verksamheter (projekt) hade någon form av stöd med fokus på längre sikt. Med kunskap om avsaknad av långsiktigt stöd för våldsutsatta (kvinnor) startade Familjevåldsteamet i april 2009 en pilotgrupp för denna målgrupp. Gruppen var sluten och omfattade åtta tillfällen med tydliga teman där tre av dessa avsattes för Basal kroppskännedom. Genom ATVs (se ovan) verksamhet i Täby kom Familjevåldsteamet i kontakt med leg.sjukgymnast Gunnel Jansson som där bedrivit gruppverksamhet med våldsutsatta kvinnor och då arbetat med fokus på vad som händer med och i kroppen efter år av stress, trauma och utsatthet. Vid övriga tillfällen inriktades samtalen på normaliseringsprocessen och föräldraskapet bland annat. 3 Under hösten 2008 genomförde Familjevåldsteamet en kartläggning av kommunernas arbete, rutiner, resurser och behov gällande relationsvåld. Totalt genomfördes 23 intervjuer inom kommunernas myndighetssektioner. 4

Under hösten 2009 startade Familjevåldsteamet en ny stödgrupp för våldsutsatta kvinnor. Rekryteringen skedde genom att socialtjänsten, kvinno eller brottsofferjourerna i nordvästkommunerna fick kännedom om en våldsutsatt person med behov av stöd och hjälp. Med erfarenhet från gruppen under våren och den utvärdering som gjordes då hade Familjevåldsteamet under hösten ett rullande, öppet intag. Med anledning av den nya formen för deltagande i stödgruppen ändrades karaktären för träffarna. Fokus låg på samtal runt våld, olika typer av våld och kvinnornas erfarenheter av detta i den mån de ville dela med sig av sina upplevelser. Initialt träffade behandlaren den våldsutsatta kvinnan för ett individuellt samtal. Om det fanns behov av fler individuella samtal gavs möjlighet även för detta. Totalt har 14 kvinnor deltagit i Familjevåldsteamets stödgrupper under året. Gruppverksamheten för våldsutsatta kvinnor kommer att fortsätta även under år 2010. Rekrytering sker som tidigare genom socialtjänst och frivilligorganisationer. Information om stödgruppen har även lagts ut på kommunernas externa hemsidor så att de våldsutsatta även kan ta kontakt med Familjevåldsteamet direkt. 1.4. Rådgivning och konsultation Familjevåldsteamet har i uppdrag att vara en rådgivande verksamhet. Teamet ska bistå i frågor som rör våld på en övergripande nivå men även kunna vägleda i enskilda ärenden. Sedan starten i mars, då Familjevåldsteamet flyttade in i egna lokaler har cirka 90 unika samtal emottagits. Ett unikt ärende kan således innebära ett antal samtal men räknas i statistiken endast som ett (1) samtal. Underlag för inkommande samtal har tagits fram för detta. En majoritet av samtalen kommer från socialtjänsten och handlar oftast om råd i enskilda ärenden. Förekommande men färre, är samtal från kvinnojourer, brottsofferjourer och polis. Det finns en tendens att samtalen från enskilda våldsutsatta, våldsutövare och anhöriga ökar. Familjevåldsteamet har inte angivit några speciella telefontider för rådgivande samtal men det finns möjlighet att nå verksamheten i stort sett när som helst. Har man inte möjlighet att svara p.g.a. besök eller möten ringer man upp så snart som möjligt. Tillgängligheten är i detta avseende att betrakta som god. 2. Kunskaps - och kompetensutveckling Under kartläggningen som genomfördes under hösten 2008 framkom att det fanns behov av kunskaps och kompetensutveckling i kommunerna på olika nivåer. Det uttrycktes behov av generell kunskap om relationsvåld liksom mer specifik kunskap rörande utredningar av barn som har bevittnat våld, kunskap om mekanismer bakom utövandet av våld och särskilt utsatta målgrupper (missbrukande, äldre och funktionshindrade utsatta för våld samt hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer). Man efterfrågade också ett slags informationscentral dit man kunde vända sig med frågor rörande våld i nära relationer på både generell och specifik nivå. 2.1. Utbildning Under hösten 2009 höll Familjevåldsteamet en basutbildning i relationsvåld. Utbildningen var upplagd på fyra halvdagar och kommunerna erbjöds sju platser vardera. Syftet med utbildningen var att den skall ge en bredd snarare än ett djup och utgöra en bas för kommande, planerade utbildningar. Basutbildningen gavs i föreläsningsform (med möjlighet till frågeställningar) och 5

omfattar relationsvåld ur ett historiskt perspektiv, lagar och konventioner. Barn som har bevittnat våld, missbrukande våldsutsatta kvinnor och hedersrelaterat våld har behandlats under utbildningen liksom de olika aktörernas ansvar. Ett tillfälle ägnas åt rättsprocessen och rättsväsendets ansvar. Deltagarna arbetade även med en hemuppgift som redovisades vid det sista tillfället. Utbildningens första dag gavs till samtliga vid ett och samma tillfälle och utökades att omfatta nämndpolitiker, socialchefer och övrig ledning från kommunerna. Vid detta tillfälle inbjöds även några av nordvästkommunernas kvinnojourer för att presentera sin verksamhet liksom vissa kommunspecifika verksamheter som arbetar med relationsvåld. Under utbildningens första dag deltog totalt 89 personer och utvärderingen visade att man generellt sett var mycket nöjd med dagen som helhet. På basutbildningen har sedan 53 personer från kommunerna deltagit varav 55% har varit närvarande vid samtliga fyra tillfällen. Kursutvärderingen visade att man var mycket nöjd med utbildningen. Länsstyrelsen i Stockholms län planerar med start 2010 erbjuda utbildningar gällande relationsvåld med olika inriktning och fokus. Familjevåldsteamet har för avsikt att informera kommunerna och de enheter som kan komma att beröras av utbildningarna, när dessa kommer att ske. Familjevåldsteamets planer på kommande utbildningar berörs naturligtvis av de olika kompetensutvecklingsinsatser som Länsstyrelsen satsar på och kommer att erbjuda 4. Preliminärt planerar Familjevåldsteamet för att under våren 2010 erbjuda en till två handläggare från varje kommun en utbildning som handlar om att motivera våldsutövare till behandling. Denna typ av utbildning har genomförts som ett pilotprojekt av en verksamhet snarlik Familjevåldsteamet Dialoga i Göteborg under våren 2009 och vi kommer att ta del av deras erfarenheter och upplägg för denna, eventuella utbildningssatsning. Familjevåldsteamet kommer även att hålla en halv utbildningsdag om våld i samkönade relationer genom RFSL (Carin Holmberg) i februari 2010 samt under samma månad ett informationsmöte angående de nya Allmänna Råden. Föredragande är Birgitta Resenius vid Socialstyrelsen och informationsmötet sker i samarbete med Brottsofferjouren Norrort. 2.2. Samarbetet med IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen har av Regeringen fått i uppdrag att ta fram bedömningsinstrument inom området våld i nära relationer. Arbetet avrapporterades i december 2009 (se: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-11- 25 ). Intentionen är att det på sikt skall finnas validitetssäkrade instrument som kan implementeras inom socialtjänsten. Innan detta kan ske måste instrumenten testas vid upprepade tillfällen inom socialtjänstens olika sektioner. Nordvästkommunerna är genom Familjevåldsteamet en av cirka sex enheter runt om i landet som är med och testar dessa olika instrument. De instrument (eller snarare intervjuformulär) som testas har olika karaktär. Det handlar dels om ett screeninginstrument som skall mäta indikation om våld och som lämpar sig bäst inom mottagningsenheter eller motsvarande. Våldet behöver alltså inte vara känt. Dels handlar det om ett kartläggande instrument och ett riskbedömningsinstrument som skall användas då våldet är känt som underlag vid bedömning av insats stöd, hjälp, säkerhet. Och slutligen testas två instrument som vänder sig till barn ett för yngre och ett för lite äldre barn som har bevittnat våld. 4 Se mer om Familjevåldsteamets planerade utbildningar under punkten 2.2. Samarbetet med IMS. 6