Rekryteringsenkäten 2004/2005

Rekryteringsenkäten 2004/2005 mars, 2005 Vart tar jobben vägen? - obalans på arbetsmarknaden

1 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 1. UTLANDSFLYTT EN HALV MILJON ARBETSTILLFÄLLEN BERÖRS... 3 2. FÖRSIKTIGARE ARBETSGIVARE... 4 3. MISMATCH ETT PROBLEM SOM KVARSTÅR... 5 Rekryteringsenkäten... 7 FÖRSÖKT REKRYTERA?... 7 HUR MÅNGA JOBB?... 7 PROBLEM ATT REKRYTERA?... 8 RÄTT UTBILDNING... 8 BRIST PÅ YRKESERFARENHETER... 10 HUR LÖSTE MAN PROBLEMEN?... 11 HUR HAR MAN GÅTT TILLVÄGA?... 13 KOMMENTARER:... 14 HAR DITT FÖRETAG UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA SÖKT MEDARBETARE UTOMLANDS?... 16 Hur värderar företagen den lokala arbetsförmedlingen?... 17 SERVICEANDA... 17 TILLGÄNGLIGHET... 17 FÖRMÅGA ATT HITTA RÄTT PERSON... 17 KUNSKAP OM BRANSCHEN ELLER FÖRETAGET... 17 LÖPANDE KONTAKTER MED FÖRETAGET... 17 ALLMÄNT OM ARBETSFÖRMEDLINGEN... 18 Hur ser framtida rekrytering ut?... 19 Hur ska man bäst effektivisera eller utöka verksamheten?... 22 ÄR FÖRETAGEN BEREDDA ATT MEDVERKA I NÅGON FORM AV FÖRETAGSFÖRLAGD UTBILDNING?... 23 Flytta utomlands?... 25

2 Förord Årets rekryteringsenkät är en av många under de senaste 6 åren. Enkäten genomfördes under december 2004 och januari 2005. Ca: 5000 företag i alla företagsstorlekar och inom alla branscher har besvarat enkäten. Syftet har varit att kartlägga företagens rekryteringssituation i landet och identifiera problem och möjligheter. Vi har också försökt förklara vad problemen beror på. I Svenskt Näringslivs framtidsprogram Fördel Sverige - ser vi ett Sverige kan ha goda möjligheter. Men att det krävs att vi också tar vara på dem. Andelen företagare är bara hälften av vad den var för 40 år sedan. Vi ser också hur nya jobb skapas i våra företag i stor utsträckning hamnar i andra länder. Samtidigt försvinner huvudkontor och forskningskompetens utomlands. Direktinvesteringar minskar. Positivt är att vi i Sverige har en stor andel företag vill utvecklas och växa. Att vi nu under en period haft en hygglig ekonomisk utveckling får inte lura oss att tro att det ser bra ut på lång sikt. Vi måste följa en handlingsplan för tillväxt och jobb - ett brett och starkt program för ett företagsammare och framgångsrikare Sverige. En viktig förutsättning för företagens möjligheter att utvecklas och växa är rekrytering och kompetensförsörjning. Rekryteringsenkäten tar särskilt sikte på dessa frågor. TEMO har genomfört enkäten och har i en analys konstaterat att svarsmönstret väl överensstämmer mellan målgrupp och svarande när det gäller företagsstorlek. Medarbetare inom Svenskt Näringsliv och dess Medlemsorganisationer har medverkat vid framtagning av denna rapport. Projektledare har varit Rolf Näslund och Håkan Eriksson har varit redaktionell sammanställare av rapporten. Experter bidragit med analyser och slutsatser är Karin Ekenger, Margareta Nygren, Ulla Hamilton, Björn Johnsson, Gun-Britt Morhed, Inger Ingvarson och Fabian Wallén. Svenskt Näringsliv Mars 2005

3 Sammanfattning 1. UTLANDSFLYTT EN HALV MILJON ARBETSTILLFÄLLEN BERÖRS. Årets upplaga av Rekryteringsenkäten ger både en god illustration till och ett starkt belägg för att det svenska näringslivet genomgår en omfattande strukturomvandling. Å ena sidan, sker en utflyttning av många företag från Sverige till länder med ett lägre kostnadsläge. Å andra sidan, finns det företag i Sverige expanderar. Det senare gäller i första hand företag producerar varor och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Utflyttningen av jobb till låglöneländer minskar efterfrågan på anställda med lägre löner, men kan samtidigt öka efterfrågan på anställda i högre lönelägen. Utflyttningen kan bidra till ekonomisk tillväxt, förutsatt att detta är en del av en positiv strukturomvandling där det hela tiden skapas nya jobb med ett högre förädlingsvärde. Då kan de samhällsekonomiska vinsterna rent av bli betydande. Rekryteringsenkäten ger belägg för att utflyttningen minskar efterfrågan på låglönejobb. Utflyttningen spär således på effekten av en teknologisk förändring också tenderar att öka efterfrågan på anställda med relativt höga löner, och minska den för anställda med lägre löner. Utflyttningen bidrar med andra ord till ökad lönespridning, vilket också har konstaterats i Sverige de senaste femton åren. I många andra länder skulle detta nödvändigtvis inte leda till färre jobb. I Sverige kan konsekvenserna bli helt andra. Mer generösa socialförsäkringar och relativt höga lägsta löner får till följd att många kanske skulle få jobb till en lägre lön istället går arbetslösa i Sverige. Faktum är, att andelen människor i arbete i Sverige knappt ökat jämfört med för tio år sedan, trots en kraftig konjunkturuppgång dessa år. Det finns således en betydande risk för att effekterna av strukturomvandlingen leder till färre människor i arbete, fler försörjda av socialförsäkringssystemen, och därmed betydande påfrestningar på välfärdsstaten. Dessa konsekvenser kan undvikas, men det ställer stora krav på en bättre fungerande arbetsmarknad. I Rekryteringsenkätens frågor har hänsyn tagits till såväl den direkta utflyttningen av befintliga arbeten till andra länder, till framtida överväganden om att förlägga jobb i utlandet och till de indirekta effekter utlandsflyttning får på till exempel underleverantörer i Sverige. Omräknat till hela det svenska näringslivet, visar Rekryteringsenkäten att närmare 500 000 jobb är berörda av utflyttningen. Detta utsätter Sveriges välfärdssystem för en påfrestning är mycket kännbar, och kan bli väsentligt större än de mycket diskuterade demografiskt orsakade kostnadsökningarna. För att öka efterfrågan på jobb krävs en rad åtgärder. Några av de viktigare är värda att nämna särskilt. En är att det måste skapas ett bättre företagsklimat i Sverige, så att det bildas en grogrund för fler företag. En annan är att ta vara på den stora potentialen för olika tjänsteyrken. Det finns en marknad för hushållsnära tjänster inte kräver långa

4 utbildningar. Denna marknad är idag ofta svart. Men det finska exemplet visar att genom förändringar i skattereglerna skulle fler arbetstillfällen bli vita samtidigt färre blev arbetslösa. En tredje åtgärd är en ändrad lönestruktur. Låglönesatsningar och solidarisk lönepolitik fungerade möjligen på 1960-talet då efterfrågan var stor på relativt okvalificerad arbetskraft. Idag är det tvärtom. Då är det bättre att satsa på låga ingångslöner och sedan en snabbare uppåtgående lönetrappa. För att ha en fortsatt efterfrågan på kvalificerad arbetskraft i Sverige bör den specialisering sker inom näringslivet leda åt rätt håll. Genom att fokusera en stor del av energin på områden där Sverige har ett försprång gentemot andra länder, kan landet förväntas attrahera investerare inom dessa. Spetskompetens inom teknologi och design är två traditionellt starka områden. Trots att företag flyttar ut produktion kan Sveriges konkurrenskraft hävdas genom att vi samtidigt får in investeringar för bland annat forskning. Även i detta perspektiv är det viktigt att påpeka att ett förbättrat företagsklimat skulle ge goda förutsättningar för nya, snabbväxande företag i Sverige. Som i alla tidigare omställningar av det svenska näringslivet kan nya företeelser, näringsgrenar och möjligheter uppstå i dess kölvatten. Att ta vara på dem, det är den stora utmaningen. 2. FÖRSIKTIGARE ARBETSGIVARE Konsekvenserna av de nya reglerna för sjukfrånvaro är tydliga. Rekryteringsenkäten visar att reglerna ökar arbetsgivarnas försiktighet att anställa. Hela åtta av tio småföretag anger de nya reglerna orsak till att de kommer att bli mer försiktiga med att anställa. Större företag är inte lika känsliga för de ökade riskerna de nya sjukreglerna ger. Men det är ändå över hälften av dessa företag säger att de kommer att bli försiktiga med att anställa. Det är också värt att notera, att även bland de företag har försökt rekrytera de senaste sex månaderna, så svarar 80 procent att de kommer att bli mer försiktiga. Detta är väldigt bekymmersamt. Om Sverige ska komma tillrätta med vår höga arbetslöshet så behövs det fler företagare vill rekrytera och nyanställa. Den aktuella politiken i Sverige går dock i motsatt riktning. Istället för att skapa förutsättningar för företagen att växa, så införs regler på sjukfrånvaroområdet på ett tydligt sätt påverkar de företag idag ändå är intresserade av att rekrytera, att bli försiktiga med att anställa. De regioner där företagen tydligast uttrycker en större försiktighet med att anställa är Skåne, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. De norra regionerna är områden redan idag lider av en hög arbetslöshet. Till exempel har Norrbotten en arbetslöshet på 14,3 procent. De regioner tillhör dem har den största andelen människor utanför arbetsmarknaden har således de företag blivit mest försiktiga med att anställa. Rekryteringsenkäten visar att risken nu är uppenbar för att arbetslösheten blir ännu högre i dessa redan hårt drabbade regioner. Utvecklingen av sjukfrånvaron är oroande. Visserligen är den inte lika allvarlig inom näringslivet offentlig sektor. Men utvecklingen påverkar företagens förutsättningar. Dessvärre verkar regeringens främsta intresse för frågan vara av statsfinansiell karaktär.

5 Genom att flytta kostnaderna för sjukfrånvaron till arbetsgivarna vill man sänka kostnaderna i statsbudgeten. Det saknas är ett genuint intresse för att lösa grundproblemet. Sjukfrånvaron beror på mycket mer än arbetsmiljön. Det krävs därför en mängd olika åtgärder för att vända utvecklingen. Regeringen måste till exempel agera för att förbättra sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringsprocessen och försäkringskassornas arbetssituation. Andra behov måste åtgärdas är den stress i vardagen präglar livet för inte minst barnfamiljer, lik vuxna vid sidan av den egna familjen också ska ta ansvar för åldrande föräldrar. Staten kan påverka detta genom att ge dem möjligheter att hitta andra lösningar än de det politiska systemet har att erbjuda. Att förändra attityder till hur sjukförsäkringen används är också en del av det politiska ansvaret. För företagen är frågan om sjukfrånvaron av största allvar. Det handlar både direkt och indirekt om företagens överlevnad. Men arbetsgivarna kan inte ensamma lösa problemet. De kan bara bidra med sin del. Ökade bördor för företagen minskar inte sjukfrånvaron. Det ökar är istället arbetslösheten. 3. MISMATCH ETT PROBLEM SOM KVARSTÅR Årets Rekryteringsenkät bekräftar ett problem förefaller bli bestående. Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet är fortfarande den enskilt viktigaste orsaken till rekryteringsproblem, och den har till och med ökat något sedan föregående undersökning 2002. Ökningen är särskilt markant bland de mindre företagen. Hälften av de tillfrågade företagen anger också att bristen på personer med rätt utbildning har gjort det svårt att få tag i medarbetare. Roten till dessa problem står att finna i brister, både i utbildningspolitiken och i arbetsmarknadspolitiken. Den allmänna inriktningen av arbetsmarknadspolitiken under krisåren på 1990-talet, då man satsade på breda utbildningar, skedde på bekostnad av mer direkt yrkesinriktade utbildningar. Under senare år har det också skett oroande neddragningar av till exempel KY-utbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen. KY-utbildningen har varit mycket uppskattad från både näringslivet och de elever gått utbildningen. Skolväsendet har inte heller lyckats möta företagens behov. Årets Rekryteringsenkät belägger detta på ett tydligt sätt. Vi ser mycket allvarligt på att en fjärdedel av alla elever år efter år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Utan tillräckliga grundskolekunskaper minskar ungdomarnas möjligheter att få ett slutbetyg från gymnasieskolan. Yrkesutbildningen måste anpassas till näringslivets behov. Många branscher, företag och yrken har genomgått stora förändringar under senare år. Vi behöver ett yrkesutbildningssystem utgår från behovet på dagens och morgondagens arbetsmarknad och bättre förbereder ungdomar för arbetslivet. Ett bra samarbete mellan skola och näringsliv är viktigt för företagens kunskapsförsörjning och tillväxt. Samarbetet bidrar till att utbudet av kompetens ökar på områden är av särskild betydelse för näringslivet. Det innebär att kvalitén i

6 utbildningen kan bli bättre, och att utbildningen i skolor och högskolor blir aktuell och relevant för kompetensbehovet i näringslivet. Det finns idag en klyfta mellan skola/högskola och arbetsliv är till nackdel för näringslivet. Detta leder till att skolans utbildning inte speglar de behov finns i företagen. Om inte gymnasie- eller högskolans utbildning är relevant för regionens näringsliv, söker yngre människor andra lösningar för studier och yrkesval. Detta får till följd att näringslivet i regionen får det svårt att hitta rätt medarbetare. Och på sikt kan det få allvarliga konsekvenser för företagens möjligheter att växa.

7 Rekryteringsenkäten FÖRSÖKT REKRYTERA? Stor försiktighet är det gäller för rekrytering bland de undersökta företagen. Detta trots att det rådde högkonjunktur under undersökningsperioden. Sedan år 2000 har antalet företag försökt rekrytera sjunkit, från ca 70 procent till drygt 40 procent. Det är en kraftig tillbakagång. Minskningen i rekrytering är särskilt markant bland de små företagen. Förklaringen hittar man i att de mindre företagen upplever riskerna vid anställning starkare, jämfört med de större företagen. Storföretagen har följaktligen försökt rekrytera i högre utsträckning, under samma period. 80% 60% 40% 20% I Jönköpings län, tillsammans med Västerbotten, Norrbotten, Kalmar och Gotlands län har rekryteringsbehovet varit något högre än i övriga landet. I Östergötland, Södermanland, Örebro och Jämtlands län är behovet av rekrytering lägst. Drygt 2/3 av företagen har inte rekryterat överhuvud taget. Hotell och Restaurang har haft det klart största rekryteringsbehovet. I branschen har ca: 2/3 av företagen försökt rekrytera. De branscher haft det största rekryteringsbehovet inom tillverkningsindustrin, är Teknikföretagen och Industri och kemi. 0% Har ni försökt att rekrytera nya medarbetare? 69% 65% Ja 62% 42% Riket 2000 Riket 2001 Riket 2002 Riket 2004 HUR MÅNGA JOBB? Om enkätföretagens svar är representativa för alla privata företag (193 022 enligt antal räkning PAR) så visar en extrapolering av resultatet att knappt 70000 företag har försökt rekrytera ca: 240 000 medarbetare och att de lyckats rekrytera ca: 195 000 medarbetare. Vår undersökning visar att antalet arbetstillfällen vi i Sverige har gått miste om under perioden är drygt 40 000. Jämfört med 2002 är det en klar minskning, då vi gick miste om 120 000 arbetstillfällen. Ftg storlek ftg ftg försökt rekr. Totalt antal personer man försökt rekr Andel ftg inte lyckats rekr ftg lyckats rekr Ant personer man lyckats rekr man inte lyckats rekrytera 1 9 162 956 50516 131 343 17 % 41 929 92 243 39 100 10 49 24 855 13 670 51 947 9 % 12 440 38 564 13 383 50 249 4 033 3 105 24 222 5 % 2 950 21 241 2 981 250-1 178 1 060 35 835 4 % 1 018 42 951-7 116 193 022 68 352 243 346 58 336 194 998 48 348 Uppräknade tal r (hk) enl antal räkning PAR 2005

8 PROBLEM ATT REKRYTERA? företag har haft svårt att få tag på medarbetare har minskat något (fråga 4). Sex av tio storföretag har svarat nej på frågan om det har varit svårt att få tag på de medarbetare man sökt. Samtidigt har sex av tio av de minsta företagen haft stora eller vissa problem. Minst problem har teknikföretagen och industri- och kemibranschen haft, lik handeln. Däremot har byggindustrin och motorbranschen haft tydliga problem. 60% 40% 20% Har det varit svårt att få tag på de medarbetare ni sökt? 21% 21% 47% 39% 40% 32% En högst trolig orsak till minskningen av problemen är att 0% Ja, stora Ja, vissa det är färre företag rekryterar problem problem samtidigt det efter den senaste lågkonjunkturen har funnits bättre tillgång till fler arbetssökande med rätt bakgrund än tidigare. Nej Riket 2002 Riket 2004 RÄTT UTBILDNING Efterfrågan på välutbildade medarbetare är fortsatt stor. Sex av tio företag vill ha medarbetare med gymnasieutbildning, fyra av tio efterfrågar medarbetare med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning eller specialutbildning, medan tre av tio företag har sökt medarbetare med universitetsutbildning. Det framgår också av undersökningen att ju större företagen är, desto högre utbildningskrav ställer man. Bland företag med mer än 250 anställda, har 7 procent velat rekrytera forskarutbildade. Av företag med mellan 50 och 249 anställda har ungefär hälften sökt medarbetare med eftergymnasial yrkesutbildning och högskoleutbildning. För en tredjedel är grundskolenivån tillräcklig, men dessa företag har ofta andra krav, eller så värderar man andra kvalifikationer högre än generell utbildningsnivå, till exempel körkort, god fysik, lång erfarenhet inom ett yrkeråde eller servicekänsla.

9 Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Grundskola 28% 28% 31% 31% Gymnasieskola 61% 61% 60% 59% Eftergymnasial yrkesutbildning/specialutbildning Högskola/Universitetsutbildning 31% 31% 31% 29% 42% 44% 39% 39% Riket 2000 Riket 2001 Riket 2002 Riket 2004 Forskarutbildning 1% 1% 1% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Att företagen själva utbildar till vissa, ofta enklare arbetsuppgifter framgår också. Fråga 5 är en öppen fråga, där företagen ombads redovisa vilka jobb det varit svårt att rekrytera till. Svaren visar att det är många olika yrken till vilka det har varit svårt att rekrytera. Även chefer till flera olika branscher efterfrågas. Gemensamt är att alla dessa jobb kräver någon form av yrkesutbildning eller högre utbildning. Följande är exempel på yrkeråden varit särskilt svåra att rekrytera till: Tekniker på alla nivåer Säljare Yrkesutbildade inom byggsektorn, inklusive VVS och el. Kockar och övrig restaurangpersonal Chaufför och mekaniker Av tretton redovisade branscher anger hälften ett större behov av personer med gymnasieutbildning. Detta gäller både industri- och servicebranscher. Detta tyder på att gymnasieskolans utbildning är viktig för företagen. Inom vissa branscher är gymnasieskolan den viktigaste utbildningsnivån, det gäller till exempel för elinstallation, hotell och restaurang och motorbranschen. Vissa branscher är väldigt beroende av att gymnasieskolans yrkesutbildning fungerar väl. Svenskt Näringsliv har tidigare framfört krav på att gymnasieskolan måste inse att man faktiskt utbildar mot en arbetsmarknad. Med resultaten från årets Rekryteringsenkät har detta krav stärkts.

10 BRIST PÅ YRKESERFARENHETER Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet är fortfarande den enskilt viktigaste orsaken, och den har i årets undersökning ökat något, särskilt för de mindre företagen (fråga 11). En orsak, har ökat jämfört med tidigare år, är uppfattningen att ersättningen från A- kassan minskar intresset för att ta jobb. Den uppfattningen är särskilt tydlig hos företag har stora problem att rekrytera. Hälften av de tillfrågade företagen anger också att bristen på personer med rätt utbildning har gjort det svårt att få tag i medarbetare. Stockholmsföretagen anger bristande språkkunskaper i svenska en orsak till att det varit svårt att få tag på medarbetare. I Kalmar län är det över fyra av tio företag anger att regionen eller orten inte är tillräckligt attraktiv. Nästan alla företag i motorbranschen (93 procent) anger brist på personer med rätt yrkeserfarenhet den viktigaste orsaken till att man inte får tag på medarbetare. Sex av tio företag pekar också på en brist på personer med rätt utbildning. Detta är en tydlig signal om att det behövs extra utbildningsinsatser för att möta branschens behov. Inom vissa branscher är svartjobben ett problem, exempelvis byggindustrin, transportbranschen och hotell och restaurang. Brist på pers m rätt yrkeserf Brist på pers m rätt utb A-kass.ers.nivå minsk intr ta jobb Reg el ort är inte tillr. attraktiva För höga lönekrav Svartjobb minsk.intr. för vitt jobb Bristande språkkunsk i svenska Brister hos arbetsförmedl. Arbetslösa upptagn i arb.markn.åtg Svårt hitta jobb på orten för medf. Problem att hitta bostad Annan orsak 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Viktigaste orsakerna till att det varit problem att rekrytera

11 HUR LÖSTE MAN PROBLEMEN? Det mest oroväckande i företagens svar på hur man löste rekryteringsproblemen är att andelen företag överhuvudtaget inte lyckats tillsätta jobben har ökat. Andelen företag har sedan 2002 ökat från 17 procent till 20 procent. Genom att se hur företagen besvarat frågorna 2 och 3 kan vi beräkna antalet förlorade arbetstillfällen till ca: 40 000. Genom ett klart lägre tryck på arbetsmarknaden så har det skett en tydlig minskning i förhållande till år 2002 då motsvarande beräkning visade på 120 000 missade arbetstillfällen. Hur löste företaget rekryteringsproblemet? Vi tillsatte, men det tog betydligt längre tid än normalt 48% 51% Vi tillsatte, men var tvungna att ändra kompetenskraven Vi hyrde in personal Vi fick ta ut mer övertid Problemet löstes inte. Vi lyckades inte tillsätta jobbet/en Annat sätt 28% 28% 20% 19% 26% 23% 17% 20% 12% 11% Riket 2002 Riket 2004 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% I stort sett vart fjärde företag har uppgett att de varit tvungna att ta ut mera övertid, då man inte lyckats med rekryteringen. Detta visar också på hur viktigt det är att möjligheten till övertid finns säkerhetsventil för företagen. Övertiden blir ett sätt att klara expansion och att behålla marknadsandelar. I ett längre perspektiv upplever företagen trots minskat tryck på arbetsmarknaden att det fortfarande är svårt att rekrytera och att det tar längre tid. Ett sätt för företagen att lösa situationen är också användningen av inhyrd personal. Bland de tillfrågade företagen har vart femte använt denna väg. Att rekrytering drar ut på tiden är kostsamt för företagen, både i form av ökade utgifter och minskade intäkter. Detta hämmar i sin tur företagens möjligheter att växa. Vart tredje företag uppger att de tvingas ändra kompetenskraven.

12 En allvarlig konsekvens av företagens rekryteringsproblem är en allt hårdare belastning på personalen. Tre fjärdedelar av företagen har valt detta alternativ. En konsekvens av en dåligt fungerande arbetsmarknad är att bristen på arbetskraft leder till ökade påfrestningar på den befintliga personalen. Detta bidrar säkerligen också till ökad grad av sjukskrivningar. Risken är också att företagen hamnar i en ond cirkel i förlängningen innebär att företagen får svårare att attrahera ny personal. Vi fick dra ner produktionen/servicen Planerad expansion förhindrades Vi fick tacka nej till order 25% 25% 19% 22% 20% 21% Riket 2002 Riket 2004 Produktion hos underlev. 10% 7% Produktion t utlandet 1% 1% Hårdare belastning på pers 72% 75% Annan orsak 8% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Vilka konsekvenser fick rekryteringsproblemen för ditt företag Biltrafikens arbetsgivare förbund (89 procent), Hotell och Restaurang (84 procent) samt Svensk Handel (84 procent) är de branschområden upplever belastningarna på personalen hårdast. Så många en tredjedel av företagen, upplever rekryteringsproblem, har angett att de tvingas tacka nej till order. Här ser vi tydligt ett hinder för expansion. Det rör sig om närmare 10 000 företag på detta sätt inte kunnat öka sin produktion i önskad utsträckning. Intressant är dock, att 10 procent av företagen trots allt lyckats lägga ut produktion hos underleverantörer. Sammantaget blir konsekvenserna en allvarlig broms ja till och med en käpp i hjulet för tillväxten i vårt land. Om Sverige åter ska kunna återta en plats i den internationella välståndsligan genom att öka antalet företag och genom att befintliga företag ska kunna utvecklas och växa, så måste vi hitta lösningar på rekryteringsproblemen och krafttag måste till för att förbättra matchningen på arbetsmarkanden. Trots den för närvarande höga arbetslösheten behövs på sikt också åtgärder, inte minst till följd av demografin, ökar utbudet av arbetskraft i Sverige.

13 HUR HAR MAN GÅTT TILLVÄGA? Den vanligaste rekryteringsvägen, använts av sju av tio av de rekryterande företagen i årets undersökning är, lik tidigare, att rekrytera genom informella kontakter (frågorna 6,7, 8 och 9). De informella kontakterna har till och med ökat något i betydelse (65 procent 2002). Vilka rekryteringsvägar använde ni er av? Arbetsförmedlingen (inkl Af på Internet) 53% Internet (exkl Af) 12% Annonsering 38% Rekryteringsföretag 16% Via informella kontakter 68% Spontanansökan 38% Samarb m utb anordnare Riktade utskick Insatser utanför Sverige 2% 2% 5% Riket 2000 Riket 2001 Riket 2002 Riket 2004 Annan väg 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Därnäst kommer arbetsförmedlingens tjänster inkl Af på Internet. Det är 53 procent av de rekryterande företagen vid något tillfälle använt sig av Af:s tjänster under det senaste halvåret. I de två föregående undersökningarna var motsvarande siffra 59 procent (2002) och 64 procent (2001). Spontanansökningar har ökat kraftigt under de senaste åren och blivit en vanligare rekryteringsväg, 38 procent av företagen har rekryterat genom att följa upp en spontanansökan. I undersökningarna 2001 och 2002 låg motsvarande andel på ca 20 procent. Internet, i undersökningarna i början av 2000-talet användes rekryteringsväg av ca: en fjärdedel av företagen, har sedan dess halverats. I årets undersökning anger endast 12 procent av företagen att man använt sig av Internet (exklusive Af). Två procent av företagen har gjort insatser utanför Sverige

14 KOMMENTARER: Informella kontakter och spontanansökningar har båda ökat sin andel rekryteringsväg. En tänkbar förklaring är att företagen i rådande arbetsmarknadsläge drar sig för att gå ut och annonsera, mot bakgrund av det stora antalet ansökningar kommer även från sökande inte motsvarar de uppställda kraven för jobbet. Det stora antalet ansökningar kan också vara en förklaring till att Internetanvändningen i rekryteringssyfte har minskat. En annan kan vara att arbetet med att bedöma lämpligheten hos sökande underlättas med mer traditionellt ansökningsförfarande. Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är att förmedla jobb. Trots detta ligger Arbetsförmedlingens betydelse förmedlare av jobb kvar på en förhållandevis låg nivå. Enligt AMS egna undersökningar hade Arbetsförmedlingen inkl Internet (Platsbanken) under 2004 en marknadsandel på knappt 35 procent av de externt utlysta lediga jobben. Enligt den egna sökandeundersökningen var det under 2004 inte mer än 15 20 procent av de varit anmälda vid arbetsförmedlingen och fått jobb hade Kalmar Jämtland Västmanl Norrbotten Örebro Dalarna Kronoberg Vä.norrland Jönköping Södermanl. Vä.botten Gävleborg Blekinge Östergötl. Riket Värmland Stockholm V:a Götal. Halland Skåne Gotland Uppsala 68% 68% 67% 64% 62% 62% 58% 56% 56% 55% 54% 53% 53% 53% 50% 50% 48% 43% 43% 43% 43% 77% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Företag per län uppgett att man nyttjar Arbetsförmedlingen vid rekrytering fått reda på att jobbet var ledigt genom förslag från Arbetsförmedlingen inklusive AF Internet. Det är stora regionala skillnader i utnyttjandet av Arbetsförmedlingens tjänster medan skillnaderna är marginella över landet när det gäller informella kontakter och spontanansökningar. Företag i Stockholmsregionen använder sig i väsentligt större

15 utsträckning av Internettjänster, rekryteringsföretag och insatser utanför Sverige än företag i övriga regioner. Branscher med hög personalomsättning och stor del korttidsarbeten använder sig i högre grad av Arbetsförmedlingens tjänster t ex Hotell- och Restaurang och nöjesindustrin. Motorbranschen använder sig i hög grad av Af, men även annonsering, informella kontakter, samarbete med utbildningsanordnare och annat. Den i särklass vanligaste lösningen för de arbetsgivare hade svårigheter med att rekrytera den sökta kompetensen var att ta ut mera övertid av befintlig personal. Många företag tvingades dra ner på produktionen eller tacka nej till order. Att företags möjligheter att rekrytera förbättras är m a o av allra största betydelse både för de redan anställdas hälsa och för företagens produktivitet. Högst betyg av alla rekryteringsvägar får de informella kontakterna tätt följda av rekryteringsföretagen; 84 respektive 76 procent är nöjda eller mycket nöjda med dessa rekryteringsvägar. Motsvarande siffra för arbetsförmedlingen är så låg 51 procent. Omvänt är 49 procent av företagen missnöjda eller mycket missnöjda med arbetsförmedlingen, mot 17 respektive 24 procent för informella kontakter och rekryteringsföretag. Endast Internettjänster och riktade utskick anses av företagen vara sämre rekryteringsalternativ än arbetsförmedlingen. Betygsättning av använda rekryteringsvägar Betyg 3 (bra) och betyg 4 (mkt bra) Informella kontakter Arbetsförmedl.(inkl. Af på internet) Annonsering Spontan ansökan Rekryteringsföretag Internet (exkl Af) Samarb. m utb.anordnare Riktade utskick Insatser utanför Sverige Rekr.väg Betyg 3 och 4 Annan väg 0% 20% 40% 60% 80% 100% För företag har haft svårt att rekrytera, är informella kontakter och, i de fall det varit aktuellt, insatser utanför Sverige, de rekryteringsvägar fått högst betyg. Sämst omdöme får Arbetsförmedlingen och Internettjänster. Betyget för rekryteringsföretagen är siffror Arbetsförmedlingen borde ha. Trots Arbetsförmedlingens stora resurser är företagen mycket mer nöjda med

16 rekryteringsföretagens insatser. Detta återspeglar de många spretiga och delvis motstridiga uppdrag arbetsförmedlingen har. Vilken är målbilden för Arbetsförmedlingens matchningsuppdrag? Är det att få ut folk i jobb eller är det att se till att arbetsgivaren får rätt sökande? Rekryteringsföretagen arbetar med att se till att företagen får rätt sökande. Arbetsgivarna är rationella och kostnaderna för en felaktig rekrytering gör att man vill vara säker på att man prickar rätt. 100 procent av de arbetssökande uppbär a-kassa är anmälda till arbetsförmedlingen, lik en stor del av övriga sökande och ombytessökande. För att lyckas i sitt matchningsuppdrag krävs att arbetsförmedlingen upplevs ett bra alternativ med en effektiv och konkurrenskraftig organisation också av arbetsgivarna. En rimlig framgångsväg för att lösa matchningsuppgiften borde därför vara att arbetsförmedlingen siktade på att förbättra servicen till arbetsgivarna för att öka sina marknadsandelar. HAR DITT FÖRETAG UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA SÖKT MEDARBETARE UTOMLANDS? Det är fortfarande relativt ovanligt att söka medarbetare utanför Sverige. Av de företag försökt rekrytera under de senaste sex månaderna är det 7 procent totalt sökt medarbetare utomlands. De flesta av dessa företag har rekryterat personal från andra EU-länder. Det är företrädesvis storföretag och företag i storstadsregionerna samt Dalarna försökt rekrytera medarbetare utomlands. Sannolikt finns också ett samband med produktionsenheter utomlands. Utlandsrekrytering är vanligare inom teknikföretagen (16 procent) samt industrikemi (5 procent). Rekrytering utomlands har ett samband med det allmänna arbetsmarknadsläget. Företagen väljer inte att rekrytera utomlands om det inte är svårt att få kompetent personal i Sverige.

17 Hur värderar företagen den lokala arbetsförmedlingen? SERVICEANDA Trots det relativt goda resultatet 2002 halkar Arbetsförmedlingen efter igen. 66 procent av företagen i årets undersökning ansåg att Arbetsförmedlingens serviceanda var god eller mycket god. Motsvarande siffra för år 2002 var 71 procent. Motsvarande ökning av företag är missnöjda eller mycket missnöjda med serviceandan är 6 procent; från 29 procent år 2002 till 35 procent i årets undersökning. TILLGÄNGLIGHET Motsvarande tillbakagång kan ses här. 67 procent av företagen ansåg att tillgängligheten hos Arbetsförmedlingen var god eller mycket god 2002 medan motsvarande siffra i årets undersökning är 62 procent. Även här motsvaras nedgången av en uppgång när det gäller andelen företag anser tillgängligheten vara dålig eller mycket dålig. FÖRMÅGA ATT HITTA RÄTT PERSON Trots väsentligt högre arbetslöshet och färre lediga jobb har arbetsförmedlingen bara blivit marginellt bättre på att hitta rätt person jämfört med 2002. Sju av tio, av de rekryterande företag använt sig av arbetsförmedlingen, ger dåligt betyg när det gäller förmåga att hitta rätt person. KUNSKAP OM BRANSCHEN ELLER FÖRETAGET Två av tre ger Arbetsförmedlingen dåligt betyg när det gäller kunskap om branschen eller företaget. LÖPANDE KONTAKTER MED FÖRETAGET Betyget är också lågt när det gäller Arbetsförmedlingens löpande kontakter med företaget. Här är det så många 7 av 10 ger betyget dåligt. Detta återspeglar att Arbetsförmedlingen fokuserar på att jobba med de arbetslösa istället för med de lediga jobben. Man är en arbetskraftsförmedling och inte en arbetsförmedling. I helhetsbedömningen av arbetsförmedlingens insatser ger drygt hälften av företagen (54 procent) arbetsförmedlingen dåligt betyg och knappt hälften (46 procent) bra betyg.

18 Omdömena varierar kraftigt över landet. Följande bild visar länsvis hur företagen betygsatt Arbetsförmedlingen genom att använda omdömena bra och mycket bra. Omdömena variera kraftigt över landet, till exempel mellan Gotland, där 84 procent av företagen ger bra betyg och Östergötland där 31 procent av företagen ger bra betyg. Gotland kalmar Norrbotten Södermanl Jämtland Halland Värmland Västmanl Jönköping Vä.botten Blekinge Riket Kronoberg Skåne V:a Göt Vä.norrland Sthlm Gävleborg Örebro Dlarna Uppsala Östergötl 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagrammet visar per län andelen företag använt betygen 3(bra) och 4 (mkt bra) i en skala 1 4. ALLMÄNT OM ARBETSFÖRMEDLINGEN Man kan konstatera att det är möjligt att göra ett bra jobb arbetsförmedlare. Det visar rekryteringsföretagens resultat. Men kan man vara nöjd med verksamheten om hälften av kunderna var missnöjda? Renodla därför arbetsförmedlingens matchningsuppgift. Annars är risken stor att allt färre arbetsgivare anmäler lediga jobb till Arbetsförmedlingen samtidigt färre och färre får jobb via Arbetsförmedlingen

19 Hur ser framtida rekrytering ut? Det är en mindre andel av företagen, fyra av tio, svarar Ja på frågan om man har för avsikt att rekrytera under de kommande sex månaderna. Det har skett en stor förändring i framtidsbedömningarna. 2002 hade drygt vartannat företag för avsikt att rekrytera. Det är alltså färre företag denna gång än det var 2002 säger att man kommer att anställa under det närmaste halvåret. Variationerna mellan länen är också rätt stora när det gäller bedömningen om det framtida rekryteringsbehovet. Vä.botten Stockholm V:a Götal. Skåne Kalmar Jönköping Riket Östergötl. Uppsala Vä.norrland Örebro Dalarna Norrbotten Gävleborg Halland Kronoberg Västmanl Värmland Blekinge Gotland Jämtland Södermanl. Rekrytera de kommande 6 månaderna 45% 43% 41% 41% 40% 40% 40% 39% 39% 38% 38% 37% 36% 36% 36% 36% 35% 35% 35% 35% 34% 34% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Även om det är färre företag svarat Ja på frågan, är det en högre andel av dessa kommer att försöka rekrytera flera medarbetare de kommande sex månaderna, än det var i undersökningen 2002. Detta tyder ändå på en viss optimism. Men efter 8 av 10 företag kommer att bli mer försiktiga med att anställa till följd av de nya sjukreglerna finns en klar risk att uppgången inte leder till fler lediga jobb i det egna företaget. Räddningen för många företag kan i sådana fall istället bli konsulter, bemanningsföretag och underleverantörer. Konsekvenserna av införandet av de nya reglerna kring sjukfrånvaron är tydliga. De kommer helt klart att påverka företagens intresse för att rekrytera. Hela 8 av 10 småföretag (med färre än 50 anställda) anger att de nya reglerna gör att de kommer att bli mer försiktiga med att anställa. Större företag är inte lika känsliga för den ökade risk de nya sjukreglerna innebär. Men även bland de större får de nya reglerna för sjukfrånvaro effekt. 74 procent av de företag har 50-249 anställda och 53 procent av de företag har fler än 250 anställda uppger att de kommer att blir mer försiktiga med att anställa. Noterbart är

20 också, att bland de företag uppger att de har försökt att rekrytera de senaste 6 månaderna, så svarar 80 procent att de kommer att bli mer försiktiga med att anställa. Detta är klart bekymmersamt. Om vi ska komma till rätta med den höga arbetslösheten i Sverige så behövs det ett ökat antal företagare är intresserade av att rekrytera och nyanställa. Istället för att vidta åtgärder skapar förutsättningar för företagen att växa, så införs ett regelverk på sjukfrånvaroområdet mycket tydligt medför att de alltför få företag idag faktiskt är intresserade av att rekrytera, säger att de kommer att bli mer försiktiga med att anställa. Det är framförallt inom olika industribranscher budskapet är tydligast. Det handlar om trä- och möbel, kemi och industri, elinstallatörer och byggindustrin. Skåne Vä.botten Vä.norrland Norrbotten Gävleborg Jämtland Örebro Södermanl. Dalarna Blekinge Riket V:a Götal. Halland Kalmar Uppsala Jönköping Västmanl Värmland Kronoberg Östergötl. Gotland Stockholm 86% 86% 84% 84% 82% 82% 82% 81% 81% 81% 80% 80% 80% 79% 78% 77% 77% 77% 77% 75% 72% 93% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Företag angett att de är mer försiktiga i att anställa p g a den nya lagen om sjukkostnadsfinansiering De regioner där företagen tydligast uttrycker en större försiktighet med att anställa är Skåne, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. De norra regionerna är ju områden redan idag lider av en hög arbetslöshet. AMS arbetslöshetssiffror i januari visar att av den totala arbetskraften i Norrbotten är 14,3 procent arbetslösa eller i konjunkturberoende program. Motsvarande siffra i Skåne är 9,3 procent, i Västerbotten 9,5 procent och i Västernorrland 11,5 procent. Siffran för riket uppgår till 8,6 procent.

21 De regioner tillhör de har den högsta andelen människor utanför arbetsmarknaden har således företag nu säger sig bli mer försiktiga med att anställa. Det visar att det finns en stor risk för än högre arbetslöshet. Tveksamheten till att anställa märks också i svaren på frågan Om ditt företag under de närmaste åren skulle effektivisera eller utöka verksamheten, vilket eller vilka sätt tycker du då skulle vara allra bäst? Om man jämför med svaren bland samtliga företag så kan man konstatera att bland de företag angett att man kommer att bli mer försiktig med att anställa, så finns det en något högre andel anger att de skulle använda sig av tidsbegränsade anställningar eller projektanställningar. Andelen pekar på möjligheten att anlita bemanningsföretag är också något större bland dessa företag, lik intresset för att flytta viss verksamhet utomlands.

22 Hur ska man bäst effektivisera eller utöka verksamheten? Denna enkät har hittills behandlat företagens verklighet när det gäller att försöka rekrytera, de problem försvårar och även omöjliggör rekrytering. Konsekvenserna har också belysts. I det perspektivet har vi också frågat företagen vilka sätt kan vara de bästa för att effektivisera och utöka verksamheten. I följderna av ökade risker och försiktighet i samband med rekrytering har projektanställning blivit en än mer attraktiv form av anställning för att knyta personal till företaget och att försäkra sig om rätt kompetens. I tidigare enkäter har tillsvidareanställningar (fast anställning) varit den mest attraktiva formen. Man kan också uttrycka det att företagen vill ha en inre cirkel av anställda med närmare anknytning till företaget för att värna om kärnverksamheten. Likaså finns det en yttre cirkel av personal är mer behovsanpassad och anställda i mer flexibla former. Samma flexibilitet vill också företagen åstadkomma genom att använda bemanningsföretag. Projekt/tidsbegr. Anst Tillsvidareanst (inkl provanst) Komp.utv av redan anst Investeringar i ny teknologi Kontrakt m underlev. Avtal med uppdragstagare Anlita bemann.ftg Anlita konsult/er Rekr. äldre arb.kraft Företagsförvärv Flytta viss verksamh. utomlands Söka medarb. utanför Sverige Flytta hela ftg utomlands Annat sätt Bästa sätt att effektivisera eller utöka verksamheten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ett sätt att möta rekryteringsproblemen är alternativet Ny teknologi. Detta alternativ uppger nästan vart tredje företag. Det betyder att en ansenlig andel av företagen väljer att effektivisera och införa nya teknologier i alla delar av företagens verksamheter, i sådan utsträckning att man därmed får ett mindre personalbehov. Detta kan naturligtvis också ses en positiv utveckling, där innovationer och ny teknik använd för att hitta nya vägar för att lösa svåra problem. Följden blir ju också att företagen ökar produktiviteten per anställd. För den senare slutsatsen finner vi stöd hos de större exportföretagen. I ett längre perspektiv måste denna utveckling anses både riktig och betydelsefull.

23 Rekrytering utomlands är fortfarande på nivån 7 till 8 procent. I hälften av dessa fall har rekryteringen ägt rum i länder utanför EU. Sammantaget visar svaren att de åtgärder företagen vidtagit inte löst rekryteringsproblemen i nämnvärd utsträckning. Undantaget är den ökande användningen av effektiviserande, ny teknologi. Ökningen fortsätter när det gäller antalet företag (57 procent) uppger att det är viktigt att ställa högre krav på arbetslösa att ta jobb, i syfte att öka utbudet av arbetskraft. Samtidigt uppger fler företag än tidigare (29 procent) att man bör sänka ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen, i samma syfte. Det finns en klar koppling till fråga 11, där ett stort antal (29 procent) av företagen anger ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen en viktig orsak till rekryteringssvårigheter. Hotell- och restaurangsektorn har en relativt stor andel företag (56 procent) anser att en sänkt ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen skulle öka arbetskraftsutbudet. Dessa branscher har dessutom störst andel företag anser att det måste ställas högre krav på arbetslösa att acceptera erbjudna jobb. Sammantaget går det inte att blunda för de problem dagens arbetslöshetsförsäkring skapar. Försäkringen upplevs i vissa fall en inkomstgaranti, och inte en omställningsförsäkring. De svar företagen har lämnat visar på ett reellt problem, vilket också stöds av aktuell forskning. ÄR FÖRETAGEN BEREDDA ATT MEDVERKA I NÅGON FORM AV FÖRETAGSFÖRLAGD UTBILDNING? I den föregående bilden kan vi se att en stor andel av företagen (40 procent) har angett att de ser kompetensutveckling av redan anställda en viktig åtgärd för att effektivisera och utöka verksamheten. 80% 60% Är ert företag beredd att medverka i någon form av företagsförlagd utbildning? Riket 2000 Riket 2001 67% 68% 50% 50% Riket 2002 Riket 2004 40% 20% 19% 17% 11% 12% 33% 30% 21% 21% 0% Ja Nej Vet ej Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att olika former av företagsförlagda utbildningar. Andelen företag är beredda att medverka i någon form av företagsförlagd utbildning har minskat. Endast hälften av företagen kan tänka sig det.

Trycket på företagen har, vi konstaterat i andra frågor, hårdnat. Tiden räcker inte till på samma sätt förut till att medverka i utbildning. Det innebär att utbildningsväsendet måste ta krafttag för att, i samarbete med näringslivet, komma till rätta med brister i framför allt yrkesutbildningen. 24

25 Flytta utomlands? Under senare år har det i media allt oftare rapporterats om företag väljer att förflytta delar av sin verksamhet, eller i vissa fall hela produktionsanläggningar, till länder där arbetskraftskostnader och skattenivåer är lägre. Vi har därför valt att inom ramen för rekryteringsenkäten undersöka hur omfattande utflyttningen från Sverige i själva verket är, samt hur utflyttningen, såväl direkt indirekt, påverkar antalet sysselsatta i Sverige. Bland de företag medverkat i enkäten (frågorna 18-21) uppger mer än vart tionde företag (12 procent) att de på ett eller annat sätt flyttat produktion utomlands de senaste fem åren. Högst siffror finner man bland företagen i Jönköpings län (19 procent) samt Skåne län (17 procent) och lägst siffror bland företagen i Norrbottens län (3 procent). En stor del av utflyttningen har skett inom traditionell tillverkningsindustri, där den globala konkurrensen är väldigt hård, vilket inte minst illustreras av de senaste årens starka prispress. Bland industri- och kemiföretagen uppger hela 37 procent att de flyttat verksamhet utomlands, bland teknikföretagen uppger 34 procent att de flyttat verksamhet utomlands och bland trä- och möbelföretagen uppgår motsvarande siffra till 32 procent. Inte helt förvånande är det, åtminstone hittills, de stora företagen i störst utsträckning flyttat ut verksamhet. Bland företagen med över 250 anställda svarar hela 38 procent att de på ett eller annat sätt flyttat ut verksamhet. Sammantaget uppger över hälften (52 procent) av de företag har flyttat ut verksamhet att detta har resulterat i ett färre antal anställda i deras företag. Endast 4 procent svarar att antalet anställda har ökat till följd av utflyttningen. Om man antar att de företag deltagit i enkäten är representativa för Svenskt Näringslivs medlemmar visar det sig att det, netto, har försvunnit över 40 000 jobb (44 156) till följd av de senaste fem årens utflyttning. Om man vidare antar att dessa företag är representativa för företagen i det svenska näringslivet i stort innebär det att nästan 120 000 jobb (116 993) försvunnit en följd av de senaste fem årens utflyttning. anställda företag Andel förlagt utomlands företag förlagt utomlands företag ökat antalet anställda jobb tillkommit /ftg ökat tillkom m- ande jobb företag minskat anställda jobb försvunnit /ftg minskat jobb försvunnit Netto antal jobb försvunnit 1-9 162 956 8% 13 036 391 0,0 0 6 649 9,6 63 827 63 827 10-49 24 855 15% 3 728 186 4,7 876 1 901 12,9 24 528 23 652 50-249 4 033 30% 1 210 73 11,3 820 690 20,2 13 931 13 110 250-1 178 38% 448 4 34,4 154 242 68,5 16 558 16 404 193 022 18 422 655 1 850 9 481 118 844 116 993 Företag förlagt verksamhet utomlands senaste 5 åren vilket påverkat antalet anställda Då ett företag väljer att flytta ut hela eller delar av verksamheten utomlands, eller då företaget väljer att anlita utländska leverantörer, uppstår en rad indirekta effekter

26 hittills varit mycket svåra att uppskatta. Inte minst, riskerar utflyttningen att slå hårt på de många svenska underleverantörer på ett eller annat sätt livnär sig på att producera insatsvaror och/eller tjänster till den svenska industrin. Underleverantörens roll i samhällsekonomin är inte att förglömma, även om det i debatten oftast är det utflyttande företaget media, politiker och andra väljer att fokusera på. Jönköping Skåne V:a Götal. Östergötl. Södermanl. Kronoberg Stockholm Riket Örebro Halland Dalarna Jämtland Blekinge Vä.botten Värmland Kalmar Gävleborg Uppsala Västmanl Vä.norrland Förlorat uppdrag p g a kunders flytt Flytta egen verksamhet Gotland Norrbotten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Företag flyttat egen verksamhet samt företag förlorat uppdrag pga kunders flytt av verksamhet. Senaste 5 åren Bland de företag medverkat i enkäten (frågorna 22-25) uppger vart fjärde företag (25 procent) att de förlorat uppdrag under de senaste fem åren till följd av att kunder på ett eller annat sätt flyttat produktion utomlands. Högst siffror finner man bland företagen i Skåne län (37 procent) samt Jönköpings län (42 procent) och lägst siffror bland företagen i Jämtlands län (10 procent). Teknikföretagen är de drabbats hårdast, då 58 procent av dessa företag uppger att de förlorat uppdrag till följd av utflyttningen. Motsvarande siffra bland trä- och möbelföretagen är 56 procent, och bland industri- och kemiföretagen 54 procent. Såväl små medelstora och stora företag uppger i hög utsträckning att de förlorat uppdrag till följd av utflyttningen, men särskilt höga siffror finner vi bland företagen med mellan 50-249 anställda, där 42 procent svarar att de förlorat uppdrag till följd av utflyttningen.

27 I över hälften av företagen förlorat kunder till följd av utflyttningen de senaste fem åren har antalet anställda minskat en följd (55 procent). Om man antar att de företag deltagit i enkäten är representativa för Svenskt Näringslivs medlemmar visar det sig att det, netto, har försvunnit över 50 000 jobb (52 259) de senaste fem åren till följd av att kunder på ett eller annat sätt flyttat ut verksamhet. Om man antar att dessa företag är representativa för företagen i det svenska näringslivet i stort innebär det att drygt 180 000 jobb (181 245) försvunnit de senaste fem åren till följd av att kunder på ett eller annat sätt flyttat ut verksamhet. anställda företag Andel med kunder förlagt utomlands företag förlagt utomlands företag ökat antalet anställ da jobb tillkommit /ftg ökat tillkommande jobb företag minskat antalet anställda jobb försvunnit /ftg minskat jobb försvunnit Netto antal jobb försvunnit 1-9 162 956 19% 30 962 310 52,0 16 100 16 719 9,0 150 474 134 374 10-49 24 855 32% 7 954 159 0,7 111 4 295 5,6 24 052 23 940 50-249 4 033 42% 1 694 17 3,5 59 1 050 16,0 16 803 16 744 250-1 178 32% 377 11 0,0 0 219 28,3 6 187 6 187 193 022 40 986 497 16 271 22 283 197 516 181 245 Förlorat uppdrag pga kund flyttat verksamhet senaste 5 åren vilket påverkat antalet anställda Utflyttning av produktion till andra länder och anlitande av externa leverantörer utomlands är inte något nytt fenomen. Redan på 1960- och 1970-talen valde exempelvis flertalet textilföretag att förlägga produktion till Portugal och andra länder med låga arbetskraftskostnader. Samtidigt tyder flertalet faktorer på att utflyttningstrenden de senaste åren har accelererat, då det har blivit såväl enklare mindre kostsamt att flytta kapital, varor och tjänster mellan olika länder. Det är dessutom mycket möjligt att utflyttningen kommer att fortsätta i en än högre takt de närmaste åren. Vi har därför valt att fråga företagen om de överväger att flytta verksamhet utomlands under de närmaste fem åren. Bland de företag medverkat i enkäten (frågorna 26-29) uppger nästan vart femte företag (18 procent) att de på ett eller annat sätt överväger att flytta produktion utomlands de närmaste fem åren. Högst siffror finner man bland företagen i Jönköpings län (28 procent) samt Skåne län (28 procent). Dessa svar pekar med andra ord på att utflyttningen av produktion kommer att fortsätta även framöver. Risken är dessutom stor att fler företag flyttar ut verksamhet de närmaste fem åren, jämfört med vad skett de senaste fem åren.