Ämne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion)



Relevanta dokument
Hur fungerar en generator?

Kan vi lita på att järnbron håller?

Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan?

Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion?

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Några material & Ekologi

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

studerar vid musikinstitut tycker om att promenera i skogen surfar på nätet över två timmar per dag

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Annan. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. jan-erik romar. Skolans. Vad skiljer gymnastiklektioner från rast??

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Modersmål och litteratur

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Utbildning för hållbar utveckling

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Bottenfärger Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund

Ansökan till spetsutbildning i matematik och NO vid Europaskolan Rogge med start höstterminen 2016

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Pedagogiskt program Våren 2016

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / version 1.0

Lära och utvecklas tillsammans!

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Innehållsförteckning

Lektion 1. Bli nyfiken

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Lilla lyckohjulet Lina

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Svenska som andraspråk

Allmänt. Matematik. Rautatieläisenkatu 6 FI Helsinki Tel Fax

Klass 6B Guldhedsskolan

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

natur och miljö Syfte

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Under 2015 ska Junior FIRST LEGO League- lagen lära sig att när man kastar något i soptunnan är det bara början på avfallets spännande resa.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Häftiga hästskolampan Hanna

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

KARTLÄGGNING AV 9-KLASSARNAS FÄRDIGHETER I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I ÅBO 2007 Yhteenvetoraportti N=132 Julkaistu: 14.5.

For information in english please visit our website

Hur var projektet att arbeta med engelsktalande länder? Forska, samla fakta, göra Book Creator böcker, göra presentationer.

Arbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011

Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Elevernas trygghetsplan

Transkript:

PROFILES-studiematerial - Översikt Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen osasto, Itä-Suomen Yliopisto Suomi http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll Studiehelhet startas under gymnastiklektion med återvinningslekar, varefter man övergår till forskningsarbete. Alla elever hämtar med sig hemifrån ett föremål som inte längre är i användning. Smågruppen väljer ett föremål som de ska undersöka. Elevernas uppgift är att ta reda på föremålets livscykel, hur och var föremålet är tillverkat samt tillverkningsmaterial. Till slut ska de funder hur produkten skulle kunna återanvändas, genom att läsa i litteraturen eller på Internet. Smågrupperna presenterar fakta och funderingar för klassen och hela klassen funderar tillsammans på alternativa användningsområden för varje föremål. Bilderna i studiehelhetsöversikten, lärarhandledningen, elevinstruktionerna och bilagorna kan användas i undervisningen. Bilderna är från flickr-webbtjänst, http://www.flickr.com, kristienberghs Ämne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion) Project funded within the EC FP7 Programme: 5.2.2.1 SiS-2010-2.2.1 Grant Agreement No.:266589 Supporting and coordinating actions on innovative methods in science education: teacher training on inquiry based teaching methods on a large scale in Europe 1/8

Årskurs: åk 5-6 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004, 7.8 och 7.9): Eleven lär sig: lära sig att utveckla sin förmåga att tolka naturen, handla miljövänligt, vårda sin närmiljö och skydda naturen lära sig att förstå att människan är beroende av naturen i sin näringsproduktion Centralt innehåll: kännedom om växelverkan mellan naturen och människan och förändringarna i miljön som en följd av människans verksamhet ämnen och produkter i vår livsmiljö, deras användning, ursprung och återvinning samt en trygg användning av dessa. Arbetsmetoder: Grupparbete, problemlösning och forskning. Förslag på tidsdisposition: 4 lektioner a 45 minuter. Mål med arbetet: Studiehelhetens mål är att eleven förstår produkters livscykel, återvinning och betydelsen av återanvändning. Eleven lär sig förstå etiska och ekologiska perspektiv på sina val, samt deras effekt. Bilagor 1. Elevinstruktioner Innehåller mera specifikt fakta om uppgifterna och instruktioner om uppgifternas utförande. 2. Lärarhandledning Instruktioner om uppgiftens frågeställning. 2/8

PROFILES-studiematerial Lärarhandledning Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen osasto, Itä-Suomen Yliopisto Suomi http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll Studiehelhet startas under gymnastiklektion med lekar om återvinning, varefter man övergår till forskningsarbete. Alla elever hämtar med sig hemifrån ett föremål som inte längre är i användning. Klassen delas in i mindre grupper (3-4 elever/grupp). Varje grupp väljer ett föremål som de ska undersöka. Elevernas uppgift är att ta reda på föremålets livscykel och var föremålet är tillverkat samt tillverkningsmaterial. Till slut ska de funder hur produkten skulle kunna återanvändas genom att läsa i litteraturen eller på Internet. Smågrupperna presenterar fakta och funderingar för klassen och hela klassen funderar tillsammans på alternativa användningsområden för varje föremål. 3/8

Scenario Orientering inför forsknings- och faktasökningsskedet sker på gymnastiklektion genom tre lekar, sorteringsstafett, bygg ett torn, återvinningsstafett. I detta sammanhang betonas inte ännu begreppet återvinning. o Sorteringsstafett: Man har olikfärgade ämbar och olikfärgade ärtpåsar, som i form av stafettlöpning skall föras i rätt ämbar. Eleverna har med andra ord en hög med avfall (färgade ärtpåsar). På så här sett sortera de skräp. Man kan ha leken också i senare skede och då kan man ha bilder på riktigt avfall. Ämbaren kan vara kärl för blandavfall, bioavfall, kartong, papper, glas, metall, energiavfall. o Bygg ett torn: Eleverna har föremålen de hämtat med sig (och de inte mer har användning för) och skall bygga ett så högt torn som möjligt. Tornet kan byggas tillsammans med hela klassen eller gruppvis. Tornet ska hålla och stå minst 15 sekunder. o Återvinningsstafett: Eleverna bilder grupper, som för olika föremål genom en bana på olika sätt. T.ex. om gruppen har en sko, får man en gång ha den på foten, en gång i handen och så vidare. Så här hittar eleverna på nya användningsområden och olika sätt att frakta olika föremål. Endast fantasin sätter gränser! Arbetet stegvis 1. I klassen diskuteras vad eleverna förstår med termen återvinning och hur de med egna ord skulle förklara det. Hur syns återvinning i samhället eller syns det? Återvinns det i skolan, ändå hemma, om det görs så hur? Vad skulle hända om vi inte alls skulle återvinna? Läraren kan visa några motiverande bilder, filmer o.s.v. Eleverna får idéer och ser kanske annorlunda än förut på återvinningen. Hemuppgift: Gör en lista på det avfall du producerar på en vardag eller ett veckoslut. 2. Hemifrån tas med till lektionen ett bruksföremål som ryms i ryggsäcken och som inte mera behövs hemma. Bilda fyra personers grupper. Eleverna väljer ett föremål i sin grupp, vars livscykel de jobbar med. Man kan välja fler föremål om gruppen blir snabbt klart med uppgifterna angående det första föremålet. 4/8

Gruppen funderar hur föremålet är tillverkat och av vilket material. Grupperna skall ta reda på materialets ursprung och till slut hur föremålet ännu kunde utnyttjas. 3. Läraren berättar, varifrån de vanligaste materialen härstammar och av vad och hur de tillverkas (plast, tyg o.s.v.). Meningen är att ta reda på föremålets livscykel genom att använda Internet och böcker. Om man har möjlighet kan man också kontakta tillverkaren. 4. Sammanställ (t.ex. på kartong eller PowerPoint) informationen om produkten och dess livscykel. Eleverna funderar på vad de själv skulle göra annorlunda om de var producenter. Hur skulle produkten bli mer etisk och skulle det vara möjligt att producera produkten i Finland. Vilka följder skulle det ha om produkten producerades (eller inte producerades) i Finland? Hur kan man utnyttja föremålet då man inte mer kan använda det i ursprungligt syfte? Idéerna behöver inte vara möjliga att genomföra omedelbart (i klassrummet). 5. Den granskade produkten presenteras för klassen, dess livscykel och idéer för återanvändning. De övriga grupperna kan föreslå alternativa bruksändamål. En gemensam diskussion i hela klassen kring presentationerna och de tankar detta arbete väckte. I samband med beslutsfattande borde eleverna, med hjälp av egen forskning, kunna anamma hur material tillverkas och hur dessa kan återanvändas. Läraren kan visa produkter som tillverkats av återvunnet material. Hur är det med produkter som inte kan återvinnas eller av andra orsaker inte återvinns idag? Återvinningsidéer På Internet finns mycket material som lämpar sig för ämnet återvinning. Idéer kan man få genom att googla, t.ex.: - smycken av återvunnet material, - den svenska sidan www.sopor.nu innehåller allt möjligt, - ett simpelt återvinningsspel på finska: http://papunet.net/pelit/_tarinat/kuvakirja/lue/kierr%c3%a4tyspeli_valokuvilla 5/8

Studieidéns utvidgning till andra ämnen För att samla pengar till en utfärd kan ordnas lopptorg eller basar för hela skolan. I textil- och träslöjd kan man tala om att reparera olika föremål, när det ännu lönar sig och hur enkelt det ibland är att reparera. Man kan också ordna besök till en avstjälpningsplats, återanvändningscentral, lopptorg m.m. På biologilektion kunde man på våren plantera plantor, blommor eller dylikt i gamla skor, kärl som tagits ur bruk o.s.v. I bildkonsten kan man göra eget papper av pappersmassa. Klassen kunde också tillsammans göra ett större konstprojekt, t.ex. av hönsnät och tidningspapper, klister, pappersmassa och överlopps föremål hemifrån. Det kan bli en rymdvarelse eller ett djur. Studie-idéns tillämpning i årskurserna 7-9 Genom att ändra på scenariot kan man tillämpa studiehelheten i grundskolans senare klasser. Lekfulla spel i tävlingsformat på gymnastiklektionerna, kan även fungera i åk 7-9 som scenario, såvida man får det och passa in i schema. I fysik och kemi kan man studera ämnens strukturer noggrannare och fundera på återanvändning den vägen. Studiehelheten är i sin grundidé lätt omformbar för olika ämnen. 6/8

PROFILES-studiematerial Elevinstruktioner Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Ditt namn:........................................... Arbetets utgångsläge Din uppgift är att bekanta dig med enskilda individens möjligheter att återvinna och utveckla återanvändning av onödiga föremål. Ni ska välja ett av de bruksföremål som någon av er i gruppen har hämtat hemifrån. I grupp försöker ni ta reda på dess livscykel. Efter det ska ni göra en presentation där det framgår er produkts tillverkningssätt och material samt materialens ursprung. Er presentation ska också innehålla gruppens plan för produktens återanvändningsmöjlighet. Ni har tillgång till böcker och Internet. 7/8

Arbetets gång 1. Vad betyder återvinning? Hur kan man märka återvinning eller kan man det? Återvinns det i skolan, eller hemma, hur? Vad skulle hända om man inte alls återvann material? Hemuppgift: Gör en lista på det avfall du producerar på en vardag och ett veckoslut (lö-sö). Hämta med dig, till nästa lektion, ett onödigt bruksföremål hemifrån som ryms i skolväskan. 2. Välj ett av föremålen i din grupp: Hur är produkten tillverkad Av vilket material Varifrån kommer materialet Hur skulle produkten ännu kunna utnyttjas 3. Försök spåra produktens ursprung med hjälp av böcker, tidningar och Internet. Eventuellt kan man kontakta produktens tillverkare. Slutsatser 4. Samla allt er fakta i sådan form att ni kan presentera det. Föredraget ska innehålla följande: Vad skulle du göra annorlunda om du var tillverkaren? Hur skulle produkten får mer etisk? Skulle det vara möjligt att tillverka produkten i Finland? Vad skulle följderna vara om produkten tillverkades/inte tillverkades i Finland? Hur kan produkten ännu användas då man inte mer kan utnyttja den till ursprungligt ändamål? Använd er fantasi då ni funderar på nya användningsändamål. Vad skulle framtidens möjligheter vara? Beslutsfattande 5. Presentera det föremål ni forskatom, dess livscykel och idéer på återanvändning. Hittar ni på ännu fler nya användnings ändamål för föremålen i er egen eller i de andra grupperna. 8/8