Integritet Kameraövervakning i Sverige

Daniel Hagelin, SL Mikael Gustafsson, SL Christian Gustafsson, SL Jonathan Nockmar, SL Fördjupningsarbete Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv Ht09 090928 Integritet Kameraövervakning i Sverige Magdalena Fallde

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Avgränsning... 3 4. Metod... 4 4.1. Kopplingar till kurslitteraturen... 4 5. Källor... 4 5.1. Tryckta källor... 4 5.2. Otryckta källor... 4 6. Resultat... 5 6.1. Var finns kameraövervakning?... 5 6.1.1. Parkeringsplatser... 5 6.1.2. Väg... 5 6.2. Vilka regler gäller för kameraövervakning och hanteringen av filmerna?... 6 6.2.1. PUL och LAK... 6 6.2.2. Tillstånd... 6 6.2.3. Lagring av inspelat material... 7 6.3. Hur fungerar kameraövervakning i brottsförebyggande syfte i Sverige?... 7 6.3.1. Kameraövervakning på gator och torg... 7 6.3.1.1. Övervakningens syfte och metod... 8 6.3.1.2. Hur gick det?... 8 6.4. Allmänhetens syn på kameraövervakning... 9 7. Diskussion... 10 7.1. Effekt av kameraövervakning... 10 7.2. Hur tycker vi att kameraövervakning påverkar oss?... 11 7.3. Nya användningsområden... 11 7.4. Filmad på arbete... 11 7.5. Övervakningssamhället idag och i framtiden... 11 8. Källförteckning... 12 8.1. Tryckta källor... 12 9.2 Otryckta källor... 12

1. Inledning Kameraövervakning är idag en del av vår vardag. På bussar, vid bankomater och på vägar stöter man nästan varje dag på kameror. I takt med att tekniken blir bättre och billigare finner man hela tiden nya användningsområden. Hur påverkar detta människans integritet? I hela ditt liv samlas det in uppgifter om dig som registreras. I skolan, på banken, på jobbet och vid registreringar på internet. Människans personliga uppgifter blir allt mer officiella och idag är det bara att skriva in ditt namn på Eniro för att få din hemadress och ditt personnummer. Det rapporteras hela tiden om nya kreditkorts bedrägerier och andra brott. Hur säkra är vi egentligen i det övervakningssamhälle där just säkerhet och trygghet ska vara något vi strävar efter? Kameraövervakningen har de senaste åren ökat lavinartat och en debatt har blossat upp huruvida tekniken är tillräckligt effektiv i förhållande till den inskränkning på människans integritet som den ger. Kamerans syfte ska vara att fungera i brottsförebyggande syfte och att även ge en trygghet på de platser som anses extra farliga. Hur stor trygghet ger kameraövervakningen egentligen? Dagens Nyheter skriver i en artikel följande: Det mekaniska ständigt vakande ögat ger ett sken av trygghet. Men det är först när det vakande ögat får fötter och även kan tåras och känna och ingripa som tryggheten inte bara blir en chimär. (Funcke,2009) 2. Syfte Gruppen vill i den här uppsatsen arbeta om kameraövervakning med ett integritetsperspektiv. Vi intresserade oss för ämnet eftersom vi själva ofta påverkas av kameraövervakning. Det område vi då främst tänkte på var vägkameror men också alla debatter som råder gällande var man får sätta upp kameror och hur stor effekt de har. Detta intresse har fått oss att formulera fyra frågor som vi vill ha svar på i denna uppsats. Dessa är följande: Vilka regler gäller för kameraövervakning och hantering av filmer? Var finns kameraövervakning på allmänna platser? Hur ser allmänheten på kameraövervakning? Hur fungerar kameraövervakning i brottsförebyggande syfte i Sverige? 3. Avgränsning Den första avgränsningen vi gjorde var att bara avgränsa oss till Sverige. Vi har också valt att bara skriva om synliga kameror som har ett mål att personer skall vara medvetna om att de är övervakade. Alltså har vi inte skrivit om hemlig kameraövervakning som ofta använda i förundersökningar mot personer eller platser där misstanke om brott förekommer. Vi kommer inte nämna varje plats där kameraövervakning finns i Sverige utan ta med de platser vi finner intressanta. För att kunna svara på frågan hur kameraövervakning fungerar i brottsförebyggande syfte har vi använt oss av två fallstudier från BRÅ som är gjorda i Helsingborg och Malmö. På dem platserna där studien har gjorts har det varit mycket folkrörelse och oroligheter vilket ger ett bra underlag för slutsatser och statistik. 3

4. Metod För att få fram ett resultat har vi valt att läsa in oss på olika studier från till exempel BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) och SOU(statens offentliga utredningar). Dessa två myndigheter tycker vi är de mest pålitliga svenska källor vi har. Då kameraövervakning är ett så pass dagsfärskt ämne har det varit svårt att hitta tryckta källor men använt oss av de vi funnit. Detta har vi sedan kompletterat med en helt del material från internet. Där har vi exempelvis använt oss av Länsstyrelsen (de ger ut tillstånd för kameraövervakning). För att få fram allmänhetens åsikt hade vi först tänkt oss att ge ut enkäter. Då uppsatsen var relativt tidsbegränsad så fanns det helt enkelt inte tid till en sådan studie utan vi har istället valt att använda befintlig statistik från som är mer omfattande än den vi hade hunnit få fram. 4.1. Kopplingar till kurslitteraturen I kursen Teknik i ett Samhällsperspektiv är ett av målen med uppsatsen att koppla den till kurslitteraturen. Den bok som vi använder heter Världens gång- Teknikens utveckling som är en antologi, med Per Gyberg och Jonas Hallström som redaktörer. De kopplingar vi gjort är till bland annat del två, kapitel fem som handlar om tekniska system och vad som definierar ett stort tekniskt system.(s.101,102) Enligt den definitionen anser vi att kameraövervakning är ett stort tekniskt system. Ett annat avsnitt ur boken är del fyra, Teknikens Janusansikte. I detta kapitel tar de upp både för- och nackdelar med teknik(s.177) och det är något vi i allra högsta grad även ser med kameraövervakning. I samma del nämns också begreppet övervakning(s.183) och där kameraövervakning är en del av det samlade uttrycket. 5. Källor Här kommer en noggrannare presentation av våra källor. Varför har vi använt dessa källor och är de objektiva? 5.1. Tryckta källor Bland de tryckta källorna har vi bland annat. använt oss av en rapport från BRÅ. Eftersom BRÅ är en myndighet anser vi att det är en bra, säker och objektiv källa. Som myndighet kan de inte vara subjektiva för då skulle klagomålen falla in och de skulle inte få något förtroende. Studierna är dock inte aktuella utan från 2003, men eftersom kameraövervakning inte är utbrett jämförelsevis och nytt ansåg vi att dessa fallstudier fungerade bra som källa. Vi har även använt oss av SOU, även här är det äldre information och den kan vara något inaktuell. Då det är en väldigt stor utredning och tar upp många av våra frågeställningar kunde vi använda oss av samma källa i flera delar av uppsatsen. I SOU fanns det också en utvärdering av de aktuella lagarna som påverkade kameraövervakningen och vad som borde förändras. De hade samlat flera undersökningar om allmänhetens syn på kameraövervakning och gjort dem överskådliga. Då det är en statlig utredning tycker vi att den är objektiv. 5.2. Otryckta källor För att få fram de lagar som var relaterade till kameraövervakning har vi använt oss av Notisum då de har uppdaterad information om alla Sveriges lagar och även de lagar som har utgått. Trots att det är ett privat företag är de tillförlitliga eftersom till exempel myndigheter, kommuner och företag använder deras tjänster. 4

Artikeln i Svenska Dagbladet Övervakade elever är tryggare av Annika Brändström och Pia Lindström från SSF använde vi för att det var en ny undersökning som publicerades den 18 Augusti 2009. Eftersom skribenterna arbetar som VD och projektledare på Svenska Stöldskyddsföreningen anser vi att artikeln är säker och objektiv. Undersökningen som de har utfört och sedan sammanställt i artikeln är förhållandevis stor och det känns därför som att den visar ett rättvist resultat. Vägverket har vi använt som källa för att få fram information om vägkameror då det är en statlig myndighet och de ansvarar för vägkamerorna och trafiken. 6. Resultat 6.1. Var finns kameraövervakning? Kameraövervakning finns i Sverige främst på post- och bankontor, i butiker, på bilparkeringar och i kollektivtrafiken. Det börjar dock bli mer och mer vanligt att tekniken också används på skolor och även på torg, bostadsområden och på öppna platser i städers i centrum. (Brå, 2009) År 1998 ändrades lagen om kameraövervakning för att göra det enklare att använda tekniken för att förhindra brott. Detta har varit en av orsakerna till att övervakningen har blivit mer utbredd på sistone. 1996 fanns det ungefär 5000 tillstånd för att använda övervakningskamera. Sex år senare, 2002, hade de antalet nästan fördubblats då man hos länsstyrelsen kunde hitta omkring 9300 tillstånd och anmälningar (SOU, 2002). Det mesta tyder på att övervakningen bara ökat. Trots diskussionen om huruvida övervakningen gör intrång i människors privatliv dyker det bara upp fler och fler platser där kameraövervakningen ska eller redan har tagits till användning. Här kommer en presentation om två platser där kameraövervakning används idag. 6.1.1. Parkeringsplatser En av de platser där kameraövervakning fungerar bäst är på parkeringsplatser. Undersökningar visar att metoden har lett till att brotten minskat med 51 procent sedan införandet av kameror. (Grevholm,2007). År 2002 fanns det totalt 256 platser med tillstånd för kameraövervakning exklusive Stockholms län(sou, 2002). 6.1.2. Väg Det finns två olika sorters vägkameror. En för väghållning och en som noterar fartöverträdelser, så kallad trafiksäkerhetskamera. Väghållningskamerorna används, som det låter, för att hålla vägarna i gott skick. På internetsidan trafiken.nu finns det idag möjligheten att se direktbilder på vägar från till exempel Stockholm, Göteborg och Skaraborg. Något som växt fram starkt de sista åren är trafiksäkerhetskameran. Idag finns 1077 kameror placerade på 165 olika platser i Sverige. Under 2009 planerar man sätta in 100 stycken nya. Deras syfte är att sänka hastigheten på särskilt olycksdrabbade vägsträckor. På internet kan man hitta exakt var kamerorna är utplacerade och dess placering är också utmärkta på GPS. (Vägverkets hemsida 1,2009) Trafiksäkerhetskamerorna har en betydande del i vägverkets arbete för säkrare vägar och undersökningar visar att dödligheten på vägar där kameror används har minskat med 30 procent och skadorna har minskat med 20 procent. (Vägverkets hemsida 2,2009) 5

6.2. Vilka regler gäller för kameraövervakning och hanteringen av filmerna? Den första lagen som direkt behandlade kamera var 1977:20 lagen om TV-övervakning. Syftet med lagen var att reglera övervakning av allmänna platser, och på arbetsplatser. För att få utnyttja dold kameraövervakning behövs det tillstånd från länsstyrelsen och på arbetsplatser ska även de anställdas åsikt framhållas (Sveriges Regering, 1975/76). Även om kamerorna endast används i brottsförebyggande syfte så är det i de anställdas och även privatpersoners intresse att inte bli övervakade på allmänna platser och under deras arbetstid. Lagen var även viktig för Datalagen (Notisums hemsida,1973) som gjorde att man behövde tillstånd för att få lagra data men då den inte reglerade hur man fick använda kameraövervakning hade den ingen stor effekt. 6.2.1. PUL och LAK Fram tills 1998 var det inga större förändringar. Den stora förändringen kom inte förrän personuppgifts lagen (Notisums hemsida 2,1998) och lagen om allmän kameraövervakning (Notisums hemsida 1, 1998) infördes och ersatte 1977:20 och 1973:289. PUL(personuppgifts lagen) reglerar främst kameraövervakning där allmänheten inte har tillträde medan LAK(lagen om allmän kameraövervakning) behandlar övervakning som påverkar de platser där allmänheten har tillträde. Med allmänna platser menar man torg, gator, butiker, skolgårdar med flera och för att få tillståndet krävs det att man kan bevisa att det kommer förebygga brott. Till de platser som inte anses som allmänna räknas inuti skolor, arbetsplatser och bostadshus och där ska man ta hänsyn till PUL(BRÅ, 2009). 6.2.2. Tillstånd All övervakning av allmänna platser kräver tillstånd med några få undantag. Det gäller även i de fall då kameran sitter på ett privat område och ett allmänt område är i dess bevakningsområde(notisums hemsida 1,1998). Kasinon har sin kameraövervakning reglerad med en speciell kasino lag(notisums hemsida, 1999), Banker och butiker som har kameraövervakning över kassan och även uttagsautomater behöver inte tillstånd. Tillståndet ansöker man hos länsstyrelsen och ska innehålla varför man vill övervaka området, vilken utrustning som skall användas och vart man placerar kameran. Det skall också förklaras vilket område som skall bevakas och om det finns några andra betydande omständigheter (Notisums hemsida 1, 1998). För att tillståndet ska bli godkänt har även den kommun där ansökningen kommer ifrån rätt att yttra sig. Här finns extraregler(notisums hemsida 1,1998) om det är första gången övervakning sker av platsen. Det ska till exempel nämnas mer specifikt hur övervakningen kommer ske. I tillståndet från länsstyrelsen ska det framgå vilka krav som finns på upplysning, upptagning och lagring av bilder. Så fort kameran sätts upp ska det tydligt visas att området är övervakat om platsen beräknas som allmän. För plaster som inte kräver tillstånd måste man ändå göra en anmälan där det skall beskrivas vilka som övervakar och har tillgång till det lagrade materialet. Det skall också meddelas vilket område som övervakas och vilken typ av verksamhet som bedrivs. Anmälan gäller endast för 6

banker, postkontor, kreditmarknadsföretag och butiker. Butiker får endast bevaka kassaområdet och in/utgångar (Notisums hemsida 1, 1998). 6.2.3. Lagring av inspelat material Vid lagring av det material som fås vid kameraövervakning måste man följa lagen 1998:150 13 och 14 då det ses som personuppgifter och inskränker på den personliga integriteten. För att materialet inte skall missbrukas behöver de som övervakar förvara materialet på ett säkert sätt och endast de som behövs för att bedriva övervakningen skall ha tillgång till materialet. Det insamlade materialet får endast bevaras i en månad och därefter förstöras om det inte är bevismaterial i en utredning och polismyndigheten eller en åklagare har blivit tilldelade materialet. För de som övervakar så gäller tystnadsplikt och man får alltså inte använda materialet förutom vid brottsutredningar.(notisums hemsida 1, 1998). SKL(statens kriminaltekniska laboratorium) och Polisens råd, har lämnat ut rekommendationer för hur säkerheten och kvalitén för det inspelade materialet skall vara. Det ska till exempel regelbundet kontrolleras att det inspelade materialet är av tillräckligt bra kvalitet. Det skall också ses över vilka faktorer som kan påverka kameran som exempelvis kamerans placering och vilken ljussättning platsen har. Både för kvalitén och för säkerhetens skull ska det finnas inbränt för vilken tid och vilket datum det inspelade materialet har gjorts. Vid de tillfällen som materialet skall inlämnas till polisen bör det flyttas till ett rader skyddat lagringsutrymme annars kan polisen vara tvungen att beslagta utrustningen.(skl & Polisens råd) Polismyndighet i Skåne har även gått ut med information mer riktad mot kameraövervakning i en mindre skala som till exempel i butik. Där rekommenderar de att om en hårddisk används för att bevara materialet och den inte är tillräcklig ska det överföras på ett annat lagringsutrymme som en cd-skiva eller kassett. Den bör vara märkt med tid och datum för inspelningen och låsas in på en säker plats. 6.3. Hur fungerar kameraövervakning i brottsförebyggande syfte i Sverige? Huvudsyftet med att tekniken är att förebygga brott och få människor att känna sig tryggare. Kameran ska få människan att känna sig beskydd och övervakad på platser där det anses farligt att vara ensam. Ett annat syfte är att fånga gärningsmän på film och använda filmer som bevismaterial. I de fall där ett brott redan påbörjats kan en kamera också avbryta handlingen. Detta inträffar oftast när ett infallsbrott som till exempel slagsmål begås (BRÅ, 2003). 6.3.1. Kameraövervakning på gator och torg Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har gjort två stycken undersökningar under 2001 där de har testat kameraövervakningens effekt i brottsförebyggande syfte. Platserna var Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i Helsingborg. Anledningen till att de valde dessa två platser var att det finns relativt mycket folk i rörelse året om och miljöerna är helt vilt skilda. Miljöerna skiljer sig genom att Möllevångstorget har en öppen yta där det är enkelt att få med hela platsen med ett fåtal kameror. I stadsparken är det omvänt förhållande och då skulle det behövas väldigt många kameror för att kunna täcka hela parkområdet. Därför så fokuserade de på att filma 7

huvudstråket i Stadsparken där flest människor som rör sig. En annan anledning till varför de fokuserade sig på huvudstråket var att där var belysningen som bäst vilket optimerar kameraövervakning(brå,2003). 6.3.1.1. Övervakningens syfte och metod Helsingborg ville få Stadsparken att bli en tryggare plats (de hade gjort en undersökning tidigare som visade att Stadsparken var den plats i Helsingborg där folket kände sig minst trygga). De ville även stävja oprovocerade brott och kunna ta reda på gärningsmän. De hade redan försökt stoppa detta genom att förbättra belysningen, få poliserna att röra sig oftare i området och de hade beskärt växtligheten för bättre uppsikt på platsen. Då detta inte fick människorna att känna sig tryggare så kompletterades det med att sätta upp kameror. Kamerautrustningen i Stadsparken var inte så bra från början då de inte hade som krav att kunna identifiera personer i kameran. Detta ledde till att efter ett år använde man sig av filmat material 10 gånger och det bara hade hjälpt en gång! Då bestämdes det att bättre utrustning skulle inskaffas. Kamerorna som användes filmade från klockan 21:00 till 06:00 förutom under vintern, eftersom det då blir mörkt tidigare och är mörkt längre. Då började de filma redan 19:00 och slutade inte förrän 07:00 (BRÅ, 2003). På Möllevångstorget var huvudanledningen till att använda kameraövervakning för att minska brottsligheten och upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten. Det sekundära syftet var att kunna dokumentera brottsliga angrepp mot personer och annan allvarlig brottslighet. Kamerorna de använde sig av för att filma Möllevångstorget var bättre än de kameror som fanns på Stadsparken. Anledningen till att de hade bättre utrustning var för att kamerorna satt högt uppe på fasaderna och skulle kunna zooma in personer nere på torget för identifikation. Dock fick man inte använda sig av dessa kameror för att identifiera folk som satt på uteserveringarna eller som var i butiker. Det tog dem ett och ett halvt år innan de började använda inspelat material och kamerorna var igång mellan 21:00 och 06:00 året runt. (BRÅ,2003) 6.3.1.2. Hur gick det? På Möllevångstorget minskade antalet anmälda brott med hela 40 procent ett år efter kamerorna hade sattes upp. Främst var det personbrotten som minskades. Värt att notera är att brotten minskades även under dagen trots att kamerorna inte var igång. Om detta var för att människorna inte visste att kamerorna bara var igång under kvällarna får dock vara osagt. (BRÅ,2003) Det är även intressant att se att direkt efter kameraövervakning trädde i kraft så minskades brottsligheten kraftigt. Där efter så ökade brottsligheten. En förklaring till detta kan vara att det sker mer brott under sommaren på Möllevångstorget än under vinterhalvåret. En anledning till varför brotten minskades skulle kunna vara att brotten flyttades från Möllevångstorget till närliggande platser. Så var dock inte fallet eftersom det inte var någon ökning på anmälda brott från närliggande platser. Däremot har det totalt ökat i centrala Malmö men detta behöver inte bero kameraövervakningen. (BRÅ,2003) Kameraövervakningen i Stadsparken hade ingen större effekt på den anmälda brottsligheten. Detta beror till stor del på att staden satte in patrullerande polis året innan för att minska den då höga brottsligheten. Även här ökade brottsligheten under sommarhalvåret då det är mer folk i rörelse och rent historiskt sett mer brott. Eftersom det inte är så många brott som begås i 8

Stadsparken i jämförelse med övriga staden så kan man inte se något mönster i att fler brott har flyttats till ett annat ställe. (BRÅ, 2003) Allmänheten har inte ändrat sina åsikter angående hur många brott som behås på platserna. (BRÅ, 2003) Dock så har åsikten om trygghet ökat vid Möllevångstorget. När det gäller att gå ensam över torget när det är mörkt tycker folk det är tryggare nu. 39 procent jämfört med dåvarande 27. Det är även intressant att två månader innan kamerorna börjades använda trodde 44 procent att kamerorna skulle göra dem tryggare medan det bara var hälften (22 procent) som tyckte det efter 15 månader. Samma känsla hade de i Stadsparken. 71 procent trodde de skulle känna sig tryggare men det var bara 43 procent som tyckte det när de väl hade kommit upp. I övrigt ökade trygghetsupplevelsen i Stadsparken men inte speciellt mycket. (BRÅ, 2003) De flesta tycker inte att det är kränkande att bli filmad på Möllevångstorget. Det var fler som var positiva till övervakningen 15 månader efter kamerorna kom upp än två månader innan. Det gick från 60 till 70 procent som tyckte det var bra eller mycket bra att ha kamerorna där när det är mörkt. De flesta brukar inte tänka på att platsen är kameraövervakad men tycker att den tryggaste och bästa effekten fortfarande är patrullerande poliser. (BRÅ, 2003) Tittar vi på Stadsparken var det närmare 90 procent som tyckte det var bra med kameraövervakning och de flesta tycker att det inte är något problem att polisen tittar på inspelat material (BRÅ, 2003). 6.4. Allmänhetens syn på kameraövervakning I Sverige har det gjorts ett stort antal undersökningar angående kameraövervakning och dess eventuella integritetspåverkning. En utredning som tar upp denna eventuella påverkan och den allmänna synen på kameraövervakning är Statens Offentliga Utredningar som gjordes 2002. Denna utredning tar upp sju olika undersökningar på ämnet och redovisar resultaten från dem. Resultatet från dessa studier visar att i alla dessa sju fall var majoriteten positiva till kameraövervakning, mest påtagligt bli detta i undersökningen från Göteborgs spårvagnar då hela 90 procent var positiva till kameraövervakning. Även när det gäller integritetspåverkan så är de flesta positiva till kameraövervakning och anser inte att det finns någon integritetspåverkan, eller att det är en alldeles för liten påverkan jämfört med den effekt kameran har i brottsförebyggande syfte. Slutsatsen som dras ifrån denna utredning är att de flesta svenskar är positiva till kameraövervakning. (SOU, 2002) Ett användningsområde som är aktuellt just nu när det gäller kameraövervakning är användningen av kameror på skolor, framförallt på gymnasieskolor. Syftet med kameraövervakning i skolorna är att de i kombination med andra säkerhetsåtgärder ska skapa en trygghet i skolorna och förebygga brott. För att ta reda på vilken attityd och vilka åsikter som finns angående den sortens kameraövervakning lät Svenska Stöldskyddsföreningen(SSF), undersökningsföretaget Demoskop genomföra en undersökning som omfattade 300 intervjuer med rektorer, 1000 intervjuer med gymnasielever i åldrarna 16-19 år samt 1000 intervjuer med föräldrar till gymnasieelever i samma åldrar. Hela 70 procent av eleverna positiva till kameraövervakning i skolorna eftersom de tror att det skulle öka tryggheten för eleverna. Nästan 90 procent av eleverna tror att kamerorna även skulle förebygga skadegörelse på skolan. Resultatet visar också att om det inspelade materialet endast skulle användas då något allvarligt inträffat, som stöld, skadegörelse, mobbning, våld eller narkotikarelaterade brott skulle nio av tio elever tillåta kameraövervakning på skolgården och även på vissa platser inne i skolan. 9

Bland föräldrarna skulle 70 procent tillåta kameraövervakning på den egna arbetsplatsen under motsvarande förutsättningar. Resultaten visar att de flesta föräldrar har en positiv inställning till övervakningen. De anser dock att skolan skall behövas beviljas tillstånd innan övervakning påbörjas. (Brändström, Lindström 1, 2009) Slutsatsen av slutsatsen blev följande : Vår undersökning visar att inställningen till kameraövervakning i hög grad påverkas av hur materialet som spelas in hanteras och används. I det avseendet är dagens lagstiftning ganska otydlig när det gäller övervakning av icke allmänna platser, till exempel i skolor. Med tydliga regler för användningen av materialet skulle kameraövervakning kunna få positiva effekter utan någon stor upplevd integritetspåverkan. Ett trygghetsskapande, och i vissa fall även brottsförebyggande, syfte skulle då kunna uppnås. (Brändström, Lindström 2,2009) 7. Diskussion Det upptäcktes ganska tidigt att det största problemet kring området kameraövervakning var att hitta bra källor. De som fanns var antingen relativt gamla eller inte tillräckligt utförliga. De studier som finns är få och inte särskilt omfattande. Eftersom kameraövervakning är en modern företeelse var det svårt att hitta tryckta källor. Därför användes internet i större utsträckning vilket gjorde att det lades ner mer tid på att studera källornas trovärdighet. Annars anser gruppen att vi lyckades besvara frågeställningarna. Då uppsatsen varit relativt avgränsad och den fick ett maximalt sidantal hade vi problem med att hålla oss inom ramarna. Vi själva hade föredragit att uppsatsen blivit begränsad med minsta och maximala antal ord. 7.1. Effekt av kameraövervakning Det som gruppen kommit fram till är att kameraövervakning endast ger märkbar effekt av en viss typ av brott till exempel skadegörelse och stöld. Om personen vet att platsen är övervakad tänker gärningsmannen till en gång extra innan han utför brottet. Vid så kallade impulsbrott som ofta riktas mot personer tror vi inte kameran har någon effekt eftersom personen i stridens hetta inte tänker på följderna. Vi tror också att kameraövervakning inte ger effekt på lång sikt. Detta då det finns många sätt att kringgå övervakningen, till exempel med masker. Vi tror även att vissa brott förflyttas, till exempel bilstölder och skadegörelse eftersom dessa brott inte behöver ske på en specifik plats utan det är lätt att förflytta sig till en plats utan kameraövervakning. Våldsbrott flyttas oftast inte då de inte brukar vara planerade. En annan teori vi har är att ju grövre brott som utförs desto mindre påverkar övervakningen. Detta då de grövre brotten är mer planerade och då blir kameran bara en småsak. I början tror vi dock kameran har en positiv effekt då försiktigheten är större när den är ny. Det tar tid att anpassa sig vid övervakningen och i början finns det en större respekt för den. De undersökningar som finns kring effektiviteten visar att övervakningen är positiv. Vi tror dock det behövs göra mer omfattande studier för att säkerställa ett resultat. Till exempel måste de pågå under längre tid och på fler platser. 10

7.2. Hur tycker vi att kameraövervakning påverkar oss? Ingen i gruppen upplever att den känner sig tryggare på grund av kameraövervakningen. Då alla är killar runt 20 år tillhör vi inte den utsatta gruppen när det gäller till exempel stöld, våldtäkt och misshandel. Utsatta tider brukar vara kvällar och nätter. Då umgås vi ofta i större grupper och det är många gånger ensamma, tjejer och pensionärer som utsätts för just de brotten. Självklart går vi också ensamma då och då men ingen känner någon oro. Detta tror vi är tack vare att ingen har kommit i direktkontakt med sådana brott tidigare som kameraövervakning skulle kunna förhindrat. 7.3. Nya användningsområden Kameraövervakning i Sverige, är idag jämförelsevis inte utbrett. Kameraövervakning används till störst del idag bankkontor, postkontor, detaljhandeln och på våra vägar. Vi anser att det finns ett bredare användningsområde och ett större behov av kameraövervakning. Det finns vissa områden som ofta utsätts för brott. Dessa områden är ofta ödsliga och dåligt belysta, till exempel parker och industriområden. Andra platser är där mycket folk är i rörelse, som kroggator eller där det arrangeras evenemang. Kamerorna ska vara i brottsförebyggande syfte men de kan även användas för att identifiera de som utfört brotten. Det räcker dock ej med att installera kamerorna utan det måste samtidigt ske en satsning på omgivningen så att kamerorna blir funktionsdugliga till exempel bra belysning och god sikt. 7.4. Filmad på arbete När vi diskuterade frågan om att bli filmad på sitt arbete ansåg vi i gruppen att det fanns både negativa och positiva sidor. Det som vi tyckte kändes positivt med kameraövervakning var att vid utsatta arbeten som spårvagnschaufför, taxiförare och ordningsvakt kan det öka tryggheten genom att förebygga brott eller att materialet används som bevis. Kamerorna kan även hjälpa till att justera säkerhetsproblem efter en olycka inom industrin eller liknande riskfyllda jobb. Det vi i gruppen upplevde som negativt med kameraövervakning var att känslan av att vara övervakad kan uppfattas obehaglig eller stressande för vissa människor. Många kan nog även känna obehag när man inte är säker på vem som får ta del av materialet och hur det används. 7.5. Övervakningssamhället idag och i framtiden Idag har vi ett övervakningssamhälle som bygger på tillit. Vi lämnar hela tiden ut uppgifter om oss som vi utgår ifrån behandlas rätt och det känner vi oss trygga med. Är detta en falsk trygghet? För gruppen känns det som att den risken är försumbar i jämförelse med den trygghet och säkerhet som vi känner för övervakning. Slutligen tror vi att framtiden för kameraövervakning ser ljus ut. Tekniken kommer att bli bättre, kamerorna fler och man kommer finna nya användningsområden för dem. Utvecklingen kommer ske i små steg och vi tror att om vi skulle kunna se in i framtiden skulle det vara svårt att acceptera att det framtida samhället var så övervakat. Vi märker inte av de små förändringar som sker och tycker inte att vi påverkas av den integritetskränkning som övervakning innebär. 11

8. Källförteckning 8.1. Tryckta källor BRÅ, 2003, kameraövervakning i brottsförebyggande syfte, FRITZES, Stockholm, ISBN 91-38-32066-5 SOU, 2002, Allmän kameraövervakning, FRITZES, Stockholm, ISBN 91-38-21798-8 9.2 Otryckta källor BRÅ, 2009, Kort om kameraövervakning, http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action_question_show.485.0.=1, 090928 Brändström, Annika & Lindström Pia 1, 2009, Övervakade elever är tryggare, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3370117.svd, 090927 Brändström, Annika & Lindström Pia 2, 2009, Övervakade elever är tryggare, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3370117.svd, Stycke 16, 090927 Funcke Nils, 2003, Ögon utan fötter ger falsk trygghet, http://www.dn.se/opinion/signerat/ogonutan-fotter-ger-falsk-trygghet-1.225602, Stycke 12, 090928 Grevholm Erik, 2007, Kameraövervakning på parkering ger effekt, http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=861&module_instance=12, 090927 Notisum, 1973, Datalag, http://notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19730289.htm,090930 Notisum, 1999, Kasinolag, http://notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19990355.htm,090930 Notisum, 1977, Lag, http://notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19770020.htm,090930 Notisum 1, 1998, Lag, http://notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19980150.htm,090930 Notisum 2, 1998, Personuppgiftsförordning, http://notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19990355.htm,090930 Polismyndigheten i Skåne, 2006, Övervakning med kamera, http://www.skl.polisen.se/sv/trycksaker/informationsmaterial/dokument/folder-omkameraovervakning-2006/,090927 SKL & Polisensråd, SKL, http://www.skl.polisen.se/sv/trycksaker/informationsmaterial/dokument/skl-och-polisens-rad-/,090927 Sverige Regering, 1975/76, Proposition 1975/76:194 om TV-övervakning, http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&rm=1975/76&bet=194&dok_id=fz03194, 090930 Vägverket 1, 2009, Här finns kamerorna, http://www.vv.se/trafiken/hastighet/trafiksakerhetskameror1/har-finns-kamerorna/, 090927, Vägverket 2, 2009, Bakgrund, http://www.vv.se/trafiken/hastighet/trafiksakerhetskameror1/bakgrund/, 090928 12

13