DISA din inre styrka aktiveras

Relevanta dokument
DISA din inre styrka aktiveras

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Folkhälsoplan för Laxå kommun

KBT först ut i nya plattformen för stöd och behandling

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

16 JANUARI Psykisk hälsa

UNG RÖST Lycksele 2011

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Christina Edward Planeringschef

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Sömnproblematik, stress och behandling

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Liv & Hälsa ung 2011

Flyktingbarnteamet Göteborg

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

Barn- och ungdomspsykiatri

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Kommunikationsavdelningen

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling

Integrerad Psykiatri

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Överviktiga barn och ungdomar

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

.~- ~...~Y C, Anneli Hedberg (S) ordförande, Pat Werner (S) Ulrica Truedsson (S), Bo Sivars (M), Inger Fredriksson (C)

Nätverksträff för teckenspråkstolkar och skriv/tss-tolkar

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Undersökning till skolor med El- och Energiprogrammet

Skolan förebygger Mobbning i årskurs 7 9

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

ÖPP I FARSTA Slutrapport

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

En sjukförsäkring i förändring

Ungdomar och tobak Att stödja ungdomar till ett tobaksfritt liv 7 april Margareta Pantzar, psykolog LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Bättre liv för sjuka äldre

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

HANDLINGSPLAN KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM

Test och validering av Kvalitetsmodell för upphandling och uppföljning av äldreomsorg

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Handikappolitiskt program Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Rapport: Kanotslalombana - En näridrottsplats

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

Qualis Kvalitetssäkringssystem

Transkript:

DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden... 3 2.2 Modulbaserat material... 3 3. Syfte... 4 4. Mål... 4 Delmål 1:... 4 Delmål 2:... 4 Delmål 3:... 4 Huvudmål:... 4 5. Projektorganisation... 4 5.1 Deltagare... 5 5.2 Roller och ansvar... 5 6. Tidplan... 5 7. Utvärdering... 5 7.1 Delmålen... 5 7.2 Gruppledare... 5 7.3 Målgrupp unga... 6 8. Ekonomi... 6 2

1. Bakgrund Barn och ungdomar i Sverige mår bra men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter visat att det har blivit allt vanligare att ungdomar känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk. Elever i år 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i år 6 och det är flera flickor än pojkar som upplever psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa anses vara ett stort hälsoproblem under uppväxtåren och depressiva symtom och depressioner identifieras i allt lägra åldrar. Depressiva symtom är en riskfaktor för att utveckla en depression längre fram i livet. Under 2009 och 2011 utbildades totalt 25 personer i DISA-metoden. Utbildare från Karolinska institutet höll i utbildningarna som var tre heldagar samt två uppföljningstillfällen per utbildningsomgång. Under 2012 fick samtliga utbildade frågan om de arbetar med DISA-metoden aktivt. Av de 15 som svarade använde 9 stycken metoden regelbundet. Det finns intresse bland länets kommuner att få utbilda kuratorer och skolsköterskor som möter unga i år 8 i DISA-metoden. Under 2011-2012 påbörjades tankarna med att utveckla det arbete som påbörjats 2009 med utbildningar mot att Jönköpings län skulle ha en egen DISA-handledare. Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård, önskar nu tillsammans med andra aktörer hitta former för att sprida och utbilda, professioner i länet som möter barn och unga, i DISA-metoden. 2. Beskrivning 2.1 DISA-metoden Den amerikanske psykologen Aaron Beck har utvecklat den kognitiva terapin för att aktivera patienter och ändra deras negativa tankemönster. Metoden beskrivs i "Cognitive therapy för depressed adults" (1979). Psykologerna G. N Clark och P. M Lewinsohn utvecklade metoden och utarbetade en version som lämpar sig för tonåringar (beskriven i "The Adolescent Coping with Depression Course" från 1990). Baserat på detta har Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting numera Karolinska Institutets folkhälsoakademi, utvecklat DISA-metoden. DISA är en förkortning av din inre styrka aktiveras och har sin teoretiska bas i kognitiv beteendeterapi. DISA-metoden vänder sig till alla flickor, i främst åk 7 och 8, för att förebygga stress och psykisk ohälsa. 2.2 Modulbaserat material Materialet är utformat för att kunna användas som lektioner i gruppform. Det innehåller två separat manualer, en för eleverna och en för gruppledarna. DISAmetoden består av tio stycken gruppträffar där varje modul i manualen följer en träff. 3

Den första till fjärde träffen handlar om medvetandegörande där modulerna behandlar, att lära känna varandra, att hantera stress och hur man ändrar sitt sätt att tänka, stressiga situationer och negativt tänkande och de positiva tänkandets kraft. Träff fem till sju handlar om ifrågasättande där gruppen får öva sig i att ändra negativt tänkande till positivt tänkande, orimligt tänkande och undersöka ursprunget till negativa tankar och finna sätt att hantera stressiga händelser. De sista tre träffarna handlar om att förebygga, att stoppa negativa tankar och kommunikationsträning del I, kommunikationsträning del II och att planera för att må bättre. 3. Syfte Projektet har fyra syften: att Jönköpings län ska utbilda egna utbildare i DISA-metoden att erbjuda länets skolors att utbilda lämpliga handledare i metoden att skapa ett länsövergripande nätverk för erfarenhetsutbyte och vidareutbildning för trygghet hos DISA-utbildade i sitt fortsatta arbete att i framtiden även skapa internationella kontakter och erfarenhetsutbyte 4. Mål Projektet ska delas in i olika delmål utifrån de skilda syftena med projektet. Dessa delmål resulterar sedan i ett huvudmål. Delmål 1: Jönköpings län ska ha en DISA-instruktör för att kunna sprida metoden till dem som möter barn- och ungdomar i sin profession. Delmål 2: Länets olika professioner, vilka möter unga, ska erbjudas utbildning i DISA-metoden kontinuerligt. Delmål 3: Det ska bildas ett länsövergripande nätverk för dem som har DISAutbildningen. Nätverket ska fungera som forum för erfarenhetsutbyte och bidra till ett stärkande av sin roll som DISA-handledare. Nätverket ska informeras kring forskning och statistik inom området psykisk hälsa. DISA-metoden kommer att diskuteras och handledarna stärkas. Delmål 4: Bevaka internationella erfarenheter av DISA-metoden och knyta kontakter. Huvudmål: Stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. 5. Projektorganisation Projektet kring DISA är ett samarbete mellan Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård tillsammans med ABF i Jönköpings län. 4

5.1 Deltagare Anneli Andréasson, ABF Jönköping Veronica Ottosson, Folkhälsa och Sjukvård, Landstingets kansli 5.2 Roller och ansvar Anneli Andréasson Veronica Ottosson DISA-handledare och utbildare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Samordning ABF:s verksamhet Projektledare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Utvärdering 6. Tidplan Under våren 2013 kommer de två handledarna att göra sin DISA-utbildning steg 1. Projektledare och handledare kommer att besöka länets kommuner för att informera beslutsfattare kring DISA. Den första nätverksträffen för de som tidigare gått DISAutbildningen samt intresserade från kommunerna kommer att vara i april 2013. Under hösten 2013 kommer handledarna att utbildas i steg 2 och därefter kommer kommunerna att kunna skicka de professioner de tycker är lämpliga att utbildas i DISA-metoden. 7. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas utifrån tre olika delar, de fyra delmålen som är presenterade i projektplanen, utbildade gruppledare samt effekten av metoden hos målgruppen. 7.1 Delmålen Målstyrning där måluppfyllese mäts. Utvärdera samarbetet och arbetssättet. 7.2 Gruppledare Hur många är utbildade i DISA-metoden? Hur många använder metoden? Andra erfarenheter 5

7.3 Målgrupp unga Hur många har utbildats? Hur många har fångats upp? Hur många har lotsats vidare? Koppla till hälsosamtalen i skolan för att se effekt över tid. Finns möjlighet till utveckling av metoden att även prova på killar i år 8 och ungdomar som går gymnasiet. Samarbete kring detta sker med epidemiolog, Folkhälsa och sjukvård och högskolan i Jönköping. 8. Ekonomi Projektet finansieras till en början av medel avsatta för ungas psykiska hälsa enligt Landstingsstyrelsen 2009. 6