Flanosaga -Kalle träffar Fnork (med elavfall) Gör så här Skriv ut sagan och bilderna. Laminera gärna för bättre hållbarhet. Bilderna kan därefter få en baksida av flanokartong eller så kan de användas med exempelvis häftmassa. Bilderna som har en grå bakgrund figurerar i sagan medan de med grön bakgrund kan användas för att barnen ska få vara med att sortera i slutet av sagan för upprepningens skull och för att göra barnen mer delaktiga. Om ni har några önskemål eller frågor om materialet så hör gärna av er till Reko. Materialet får skrivas ut och användas av alla skolor i pedagogiskt syfte. Det finns ett spel att ladda ner på vår hemsida ww.rekosundsvall.se som ett bra komplement till denna saga och som repetition av detta sätt att tänka när det gäller källsortering. Lycka till!
Kalle träffar Fnork Kalle brukade ligga på rygg i parken och titta upp på molnen. Varje gång kunde Kalle se moln som såg ut som knasiga fantasifigurer och just idag var det två moln-riddare som tävlade om vem som kunde hoppa längst i sina rustningar. Just som Kalle såg riddaren lägga krokben på sig själv i ren klantighet hörde Kalle ett ljud bakom några buskar i parken. Han satte sig upp i gungan och vände sig om för att se lite bättre vad det var som hände där borta egentligen. Men Kalle såg ingenting. Han lade sig tillrätta i gungan igen men hörde snart ljudet igen. Kalle hoppade ner från gungan och började gå mot busken. När Kalle var halvvägs till framme kunde han höra ljudet av någon som gick och muttrade för sig själv. Bakom busken kunde Kalle se en liten figur som irriterat stökade runt i parken. Han var liten, bara hälften så stor som Kalle själv och han hade gul päls över hela kroppen. På fötterna bar han röda skor och på huvudet en lustig grön hatt. Figuren muttrade medan han ilade mellan buskarna. Över axeln bar han på en säck som han fyllde med skräp som han hittade i buskarna. Plötsligt stannade figuren till och vände sig om och tittade rakt på Kalle. -Tänker du bara smyga omkring där i buskarna eller är du här för att hjälpa till? sa han vresigt. - Hjälpa till med vad? Vad är det du gör egentligen? frågade Kalle. -Men oj oj oj. Städar upp i den här oredan såklart, överallt ligger det saker! Så tänker du hjälpa till eller ska du bara titta på? frågade figuren som hette Fnork, samtidigt som han gav Kalle en säck. Fastän Kalle bara var fem och ett halvt år så visste han att skräp inte hörde hemma på marken i hans superfina park. Så visst ville han gärna hjälpa till att städa den. När skräpet var upplockat och parken var fin igen hade han nästan fyllt sin säck. Även Fnork verkade nöjd med städningen för han var lite lugnare och gladare. -Oj oj OJ! Vad mycket snabbare det går att städa när man är två, sa Fnork och slog ut med sina lurviga små armar. Kalle kände sig stolt över att han städat i parken och han började gå med sin säck mot papperskorgen. -Men hörru, vart är du på väg! Kalle stannade direkt och kände sig lite osäker. - Jaa, alltså jag.. tänkte slänga skräpet. -Men oj oj oj. Du kan ju inte slänga en hel påse med alldeles användbara grunkor i papperskorgen! Häng med mig så ska jag visa vad jag brukar göra med skräpet. Under en stor gran fanns en trappa som ledde ner i marken. Tillsammans gick de ner för trappan med varsin säck med skräp eller grunkor som Fnork kallade det. -Välkommen hem till mig, sa Fnork och såg stolt ut. Mitt på golvet stod ett stort bord eller? När Kalle tittade närmare såg han att bordet var en gammal dörr med ben. Och stolarna var gjorda av spadar. På väggarna satt krokar som en gång i tiden varit skedar och gafflar och hyllorna var gjorda av gamla böcker. I taket hängde en lampa gjord av en vacker skål. -Nu ska vi se vad vi har samlat in för finfina grunkor! sa Fnork och lade upp sin säck på bordet.
Fnork rotade i den första säcken och hans ögon glittrade när han fiskade upp den första saken ur säcken och utbrast (kapsyl) -Oj oj OJ, en cykel! Vilket fynd! Nog hade Fnork visat sig vara en riktig knase hela förmiddagen men det här tog nog ändå priset. -Fast Fnork det där är ingen cykel, det är ju en kapsyl. Du vet, som ett lock från en flaska. -Ja NU ja! Men det kan ju bli en supercool räsercykel om man lämnar in kapsylerna! Fnork fortsatte rafsa runt i säcken. Den här gången plockade han upp en ketchupflaska och log från öra till öra. -Tandborstar, det är bra grunkor det! -Fast det där är ju en ketchupflaska och ingen tandborste. -Ja NU ja! Men sen kan det bli en tandborste. Kalle började bli väldigt nyfiken på vad Fnork menade när han pratade om det här sen. Hur kunde egentligen en ketchupflaska bli nått annat? -Är det trolleri, för det kan inte jag? -Ja, nästan som magi. Men man behöver inte kunna trolla, man behöver bara lära sig var man ska lägga saker när man inte behöver dem längre. Det är det inte alla som vet. Många bara kastar bort fina grunkor fastän att det finns bättre sätt. Kalle tittade ner i en av säckarna och fiskade upp ett batteri. - Det här då? Vad kan man göra av den här? Fnork svarade först inte utan sprang med sprättiga steg bort till garderoben och hämtade tre lådor som han ställde på bordet. Den ena lådan var röd, den andra grön och den tredje blå. Lyssna nu Kalle, det här är riktigt viktigt förstår du, sa Fnork och såg allvarsamt på Kalle. -Batterier och sånt som kan lysa, röra sig eller låta kan det för att de innehåller elektronik och sådant får man ALDRIG ALDRIG slänga i naturen, men inte heller i soporna. De måste tas om hand på ett speciellt sätt. I den röda lådan lägger jag saker som är elavfall. -Andra saker, som kapsylen och ketchupflaskan är förpackningar. En förpackning är en grunka som man har för att man ville ha det som var inuti den, som med ketchupflaskan. Den köper man ju för att ketchup är supersmaskigt. När jag mumsat i mig all ketchup och flaskan är tom lägger jag den i min blå låda här hemma. Jag kallar den för Återvinningen den gröna lådan hamnar de andra grunkorna som inte ska till återvinningen eller som är elavfall. Såna grunkor kallar jag för Sopor. Kalle tog upp en stinkande och hålig gammal strumpa och tittade på den och funderade på i vilken låda den hörde hemma. -Så vad säger du om den där då? frågade Fnork. Kalle funderade en liten stund. Är det här ett batteri eller kan röra sig, lysa eller låta? tänkte Kalle. Knappast. Så det är inte elavfall. Och inte köper man väl strumpor som det finns fötter i? Nä, inte det heller. Så då är det inte en förpackning heller. -Gröna lådan för det är sopor? -Men oj oj Oj, vad du lär dig snabbt! Utbrast Fnork och klappade sina små händer. Nu sorterar vi resten tillsammans.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 * 0 #