KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT KOKKOLA KARLEBY
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd 31.12. 4 Hel- och deltidsanställda 5 Åldersstruktur 6 Könsfördelning 7 Arbetstidssystem 8 Vanliga yrkesbeteckningar 8 Årsverken (arbetad tid) 9 Frånvaro i enlighet med lagar och avtal 10 Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar 11 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 14 3 Kalkyltjänster 16 Arbetskraftskostnader 16 Avtal och löner 17 4 Pensionering 18 Prognos för pensionsavgången 19 Pensionsavgifter 20 5 Arbetshälsa 21 Arbetarskydd 21 Satsningar på arbetshälsa 22 Företagshälsovård 22 Utveckling 23 Utbildning, deltagande och kostnader 24 Personalförmåner 24 Omplacering av personal 25 6 Samarbete 27 Samarbetsgrupp och utvecklingsgrupper 27 7 Personalsektion 29 8 Personalkommunikation 30 Bilagor 31 Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 13.6.2016 Pärmbild: Kuvatiimi Lokalerna i Storby allaktivitetshus stöder en ny form av inlärnings- och arbetskultur. Huset togs i bruk, och ca 650 barn inom grundläggande utbildning och förskoleutbildning undervisas i huset som även rymmer en rådgivningsbyrå och verksamhetsplatser för ungdomar. Olika föreningar har tillgång till lokalerna på kvällarna. I allaktivitetshuset arbetar ca hundra av stadens anställda. 2 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
1 Inledning Avsikten med personalberättelsen är att redogöra för stadens personalresurs utifrån statistiskt material och uppgifter som har samlats in via personalenkäter. De statistiska uppgifterna ger en bild av personalvolymen, personalstrukturen, personalens frånvaro och personalkostnaderna. Uppgifterna från har jämförts med uppgifterna från. Siffrorna hänför sig till staden inte bara på generell nivå och sektornivå utan till en del också på en mer detaljerad nivå. Berättelsen innehåller också fakta om personalarbete som har utförts under året. De sektorrelaterade uppgifterna som framgår av berättelsen baserar sig på de uppgifter som sektorerna själva har lämnat. Ytterligare uppgifter framgår av övriga informationskällor, t.ex. sektorernas egna verksamhetsberättelser och rapporter. Ett med tanke på personalen viktigt beslut var att Karleby Hamns personal (28 personer) och affärsverksamhet överfördes till Karleby Hamn Ab vid ingången av, och Karleby Energis personal (65 personer) och affärsverksamhet överfördes till Karleby Energi Ab vid ingången av. Den 31 december hade staden 3 995 anställda varav antalet ordinarie anställda uppgick till 3 022 (24 färre än ) och anställda för viss tid till 966, vilket är 96 mera än. Antalet årsverken uppgick till 2 903. Löneutgifterna uppgick till 165,2 miljoner euro. Männens genomsnittliga ålder var 48,4 år. Den har stigit med sexton månader från året innan. Kvinnornas genomsnittliga ålder var 47,4 år. Den har stigit med en månad från året innan. Av de ordinarie anställda var 80,7 procent kvinnor och 19,3 procent män. Antalet sjukfrånvarodagar uppgick till 64 667 kalenderdagar vilket är 8 168 dagar mera än. Antalet sjukfrånvarodagar per person uppgick till 16,9 kalenderdagar, år var motsvarande siffra 14,4. Vid en fest för utdelning av förtjänsttecken på Karlebydagen den 7 september uppmärksammades personal med långvarig kommunal anställning. Staden uppmärksammade med en gåva 18 personer som har varit kommunalt anställda i 40 år, 58 personer som har varit kommunalt anställda i 30 år och 56 personer som har varit kommunalt anställda i 20 år. De statistiska uppgifterna i personalberättelsen har sammanställts av lönesekreterare Risto Kaustinen och anställningschef Sirpa Hannula, som även har skrivit ett textavsnitt om sitt ansvarsområde. Uppgifterna har samlats in via rapporteringsprogrammet AGS i datasystemet för löneräkning och personalförvaltning. Övriga skribenter är personalutvecklingschef Eija Pienimäki, arbetarskyddschef Riitta Sarantila, arbetarskyddschef Sinikka Tuomaala, personalplanerare (omplacering) Sirkka Uschakoff och personaldirektör Patrik Lindholm. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 3
2 Personalmängd och personalstruktur Personalmängd 31.12. Med personalmängden avses antalet anställningsförhållanden som var i kraft 31 december. Personal med visstidsanställning omfattar alla anställningsförhållanden för viss tid inklusive alla timlärare. Största delen av den visstidsanställda personalen bestod av vikarier. Antalet anställda hos Karleby stad uppgick till 3 995 i slutet av. Antalet anställda har ökat med 1,8 procent från året innan. Antalet ordinarie anställda har ökat med 7,9 procent sedan kommunsammanslagningen som genomfördes den 1 januari 2009. Under året bereddes överföringen av personalen i The English Kindergarten of Kokkola och Emeliehemmet till Karleby stad på så sätt att personalen överförs till Karleby stad fr.o.m. 1.1.2016. Diagram 1: Antalet anställningsförhållanden inom de olika förvaltningarna 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Anställda för viss tid (inkl. sysselsatta) Ordinarie anställda Överföringen av Karleby Hamns och Karleby Energis personal och affärsverksamhet till de bildade bolagen Karleby Hamn Ab och Karleby Energi Ab skedde från 1.1.. Vid hamnen överfördes 28 personer och vid energiverket 65 personer. Anställningsförhållanden för viss tid inom social- och hälsovårdstjänsterna vilka bildat s.k. kedjor gjordes ordinarie inom äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna. Totalt 75,6 procent av stadens personal var ordinarie anställda. Andelen visstidsanställda (24,4 procent) ökade något från året innan (, 22,4 procent). Antalet visstidsanställda är betydligt större än i kommunsektorn i allmänhet (20,5 procent år, KT Kommunarbetsgivarna, Personalstruktur). Diagram 2: Antalet anställningsförhållanden 2011-4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2011 2012 2013 Sysselsatta 51 34 23 7 7 Anställda för viss tid 1 072 1 044 981 870 966 Ordinarie anställda 2 809 2 948 3 005 3 046 3 022 Tabell 20, antalet anställningsförhållanden inom de olika sektorerna och på de olika enheterna 2013 -, bilaga 1. 4 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Tabell 1: Antalet anställningsförhållanden inom de olika sektorerna Ordinarie anställda 2013 Ordinarie anställda Ordinarie anställda Anställda för viss tid 2013 Anställda för viss tid Anställda för viss tid Sammanlagt 2013 Sammanlagt Sammanlagt Centralförvaltningen 208 205 206 77 65 64 285 270 270 Miljö- och hälsoskyddet 27 27 26 10 9 8 37 36 34 Social- och 1 044 1 098 1 112 438 383 476 1 482 1 481 1 588 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 1 026 1 023 1 074 368 356 343 1 394 1 379 1 417 Tekniska väsendet 389 398 387 71 39 51 460 437 438 Affärsverken 201 198 116 21 16 21 222 214 137 Regionala räddningsverket 110 97 101 19 9 10 129 106 111 Sammanlagt 3 005 3 046 3 022 1 004 877 973 4 009 3 923 3 995 Antalet sysselsatta (ingår i siffrorna) var sammanlagt 23 år 2013, 7 år och 7 år Hel- och deltidsanställda Diagram 3: Hel- och deltidsanställda I slutet av uppgick antalet: 1192 225 383 55 Deltidsanställda; 338 107 107 30 4 213 57 11 23 Heltidsanställda; 1250 Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska väsendet Affärsverken Regionala räddningsverket heltidsanställda till 3 275 personer (, 3 225, ökning 1,5 procent) deltidsanställda till 720 personer (, 698 personer, ökning 3,1 procent) anställda i bisyssla till 614 personer, varav frivilliga brandmän 75,2 procent, lärare i bisyssla 22,1 procent och övriga 2,7 procent. Anställda för viss tid och deltidspensionärer fi nns i nästan alla yrkesgrupper. Exempelvis vissa skolgångsbiträden, vårdare och kontorsanställda är anställda för viss tid. Tabell 2: Hel- och deltidsanställda inom de olika förvaltningarna Bisyssla Bisyssla % Heltidsanställda Heltidsanställda % Deltidsanställda Deltidsanställda % Sammanlagt Centralförvaltningen 213 78,9 57 21,1 0 0,0 270 Miljö- och hälsoskyddet 23 67,6 11 32,4 0 0,0 34 Social- och 1 250 78,2 338 21,1 11 0,7 1 599 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 1 192 76,8 225 14,5 136 8,8 1 553 Tekniska väsendet 383 87,2 55 12,5 1 0,2 439 Affärsverken 107 75,9 30 21,3 4 2,8 141 Regionala räddningsverket 107 18,7 4 0,7 462 80,6 573 Sammanlagt 3 275 71,1 720 15,6 614 13,3 4 609 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 5
Åldersstruktur De största åldersgrupperna bland personalen var personer i åldern 40 49 år och 50 54 år. Diagram 4: Åldersfördelningen för de ordinarie anställda Den grupp som minskade mest var personer i åldern 60 64 år (253 personer, 325 personer, minskning 22,2 procent). Av de fastanställda var 1 282 personer, d.v.s. 42,4 procent, över 50 år (, 1 384 personer, d.v.s. 45,4 procent). män kvinnor Genomsnittsåldern för de fastanställda var för män 48,4 år (, 47 år 1 månad) för kvinnor 47,4 år (, 47 år 3 månader). 0 200 400 600 800 1000 1200 I Karleby är personalens genomsnittsålder något högre än inom kommunsektorn i allmänhet. År uppgick genomsnittsåldern för de kommunalt anställda till 45,7 år (Statistik: KT Kommunarbetsgivarna, Personal enligt åldersgrupp och personalens genomsnittsålder). Tabell 3: Genomsnittsåldern vid de olika förvaltningarna (ordinarie anställda) Genomsnittlig ålder män 2013 Genomsnittlig ålder män Genomsnittlig ålder män Genomsnittlig ålder kvinnor 2013 Genomsnittlig ålder kvinnor Genomsnittlig ålder kvinnor Centralförvaltningen 50,0 49,0 48,4 51,4 52,7 52,5 Miljö- och 50,3 48,4 49,3 42,1 43,7 41,6 hälsoskyddet Social- och 47,7 47,3 48,3 47,5 47,9 47,6 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 45,8 45,2 46,6 47,7 47,9 47,3 Tekniska väsendet 51,2 50,1 51,7 51,3 51,9 51,7 Affärsverken 46,5 46,7 49,4 44,1 44,3 44,3 Regionala räddningsverket 45,3 45,3 45,1 36,1 38,1 38,1 Hela staden 47,9 47,1 48,4 47,9 47,3 47,4 6 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Könsfördelning Diagram 5: Könsfördelningen vid de olika förvaltningarna män kvinnor 0 200 400 600 800 1000 1200 Av de anställda var 80,7 procent kvinnor och 19,3 procent män. Procentandelen för män och kvinnor har under årens lopp förändrats i ytterst liten skala. Från 2009 har männens andel sjunkit med 3,9 procentenheter. De mest mansdominerade förvaltningarna var det regionala räddningsverket, tekniska sektorn och affärsverken. På det regionala räddningsverket uppgick männens andel till 91,1 procent, inom den tekniska sektorn till 49,9 procent och i affärsverken till 29,3 procent. Det fanns fl est kvinnor inom social- och hälsovårdssektorn där kvinnornas andel uppgick till 93,6 procent. Tabell 4: Könsfördelningen bland ordinarie anställda inom de olika förvaltningarna Män Män % Kvinnor Kvinnor % Centralförvaltningen 35 17,0 171 83,0 Miljö- och hälsoskyddet 5 19,2 21 80,8 Social- och 71 6,4 1 041 93,6 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 153 14,2 921 85,8 Tekniska väsendet 193 49,9 194 50,1 Affärsverken 34 29,3 82 70,7 Regionala räddningsverket 92 91,1 9 8,9 Sammanlagt 583 19,3 2 439 80,7 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 7
Arbetstidssystem Den vanligaste arbetstidsformen vid Karleby stad är allmän arbetstid, till vilken hör 28,5 procent av personalen. Den näststörsta gruppen bildas av dem som har ett arbete av skiftarbetskaraktär, de uppgår till 23,5 procent av hela personalen. Den tredje största gruppen är personer som utför undervisningsarbete, vars andel uppgår till 13,8 procent. fördes många förhandlingar med fackföreningar och chefer samt MÖCS om övergång från periodarbete dagtid till allmän arbetstid. Verksamheter och avgränsningar som gällde övergången till allmän arbetstid slogs fast med ansvariga chefer. Avgränsningarna för de olika arbetstagargrupperna slogs fast så att om det inte fi nns behov att regelbundet arbeta på natten, på lördagar, på söndagar eller göra över 9 timmar långa arbetsskift är allmän arbetstid den rätta arbetstidsformen. Ca 260 personer av stadens anställda övergår till allmän arbetstid vid ingången av 2016. Den ordinarie arbetstiden vid allmän arbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka. Den ordinarie arbetstiden vid periodarbete är 114 timmar 45 minuter under en tre veckors period. Arbetstiden ska realiseras enligt en arbetsskiftsförteckning som görs upp i förväg. Den ordinarie arbetstiden vid byråarbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka. Staden använder sig i regel av fl exibel arbetstid. Tabell 5: Personal enligt olika arbetstidssystem, ordinarie anställda och anställda för viss tid Allmän arbetstid 38,25 timmar/vecka 1 138 Periodarbete, skiftarbete 939 Undervisningsarbete 551 Byråarbetstid 36,25 timmar/vecka 476 Periodarbete, dagarbete 398 37 timmar/vecka (AKTA III kapitel 10) 117 Läkare, tandläkare (hälsocentralen) 37 111 timmar/vecka Dagsarbete, i snitt 38,25 timmar/vecka 135 Brandmän 70 Familjedagvårdare 43 Treskiftsarbete, oavbrutet 6 Gårdskarlar, arbetstid 38,25 timmar/vecka 11 Vanliga yrkesbeteckningar Enligt lönesystemet användes det 488 olika yrkesbeteckningar varav ca 260 yrkesbeteckningar endast användes av en person. De vanligaste yrkesbeteckningarna var närvårdare (310 personer), sjukskötare (168 personer), barnskötare (151 personer) och klasslärare (132 personer). Tabell 6: De vanligaste yrkesbeteckningarna, ordinarie anställda 2013 Närvårdare 274 286 310 Sjukskötare 163 167 168 Barnskötare 116 115 151 Klasslärare 155 157 162 Barnträdgårdslärare 101 96 101 Primärskötare 99 103 98 Städare 87 90 81 Skolgångsbiträde 58 62 60 Lektor, grundskola 83 57 59 Hälsovårdare 52 48 46 Anstaltsbiträde 43 45 45 Timlärare (huvudsyssla) 36 35 38 Hemvårdare 51 43 37 Företagshälsovårdare 35 36 36 Anstaltskarl 32 33 32 Dagvårdare 39 36 31 Byråsekreterare 35 30 31 Speciallärare, grundskola 29 31 29 Familjedagvårdare 38 36 29 8 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Årsverken (arbetad tid) Tabell 7: Årsverken inom de olika sektorerna och på de olika enheterna (arbetad tid) Årsverken 2012 Centralförvaltningen 226,5 Årsverken 2013 Årsverken Årsverken 200,1 226,5 214,0 199,8 200,1 Centralförvaltningen 120,9 111,8 104,4 103,8 Kosthållet 105,6 102,2 95,4 96,3 Miljö- och hälsoskyddet 23,2 22,7 23,1 23,3 Veterinärvården 13,9 12,7 13,3 14,1 Övervakningen av sanitära 9,3 10,0 9,8 9,2 förhållanden Social- och 1 003,5 1 013,6 1 035,3 1 069,9 hälsovårdsväsendet Förvaltningen 9,2 8,7 8,7 10,0 Hälsocentralen 340,0 337,0 335,8 342,6 Äldreomsorgen 496,5 511,9 525,5 519,6 Social- och 157,8 156,0 165,3 197,7 handikappservicen Bildningsväsendet 1 105,0 1 109,5 1 052,6 1 073,7 Förvaltningen 24,0 22,4 15,9 14,9 Undervisningsväsendet 613,9 621,9 581,8 574,8 Småbarnspedagogik 375,2 366,9 361,1 384,8 Övrigt bildningsarbete 91,9 98,3 93,8 99,2 Tekniska väsendet 386,7 374,5 349,1 354,9 Tekniska servicecentret 247,8 236,0 217,6 221,9 Städtjänsterna 138,9 138,5 131,5 133,0 Affärsverken 171,1 168,2 159,5 89,2 Karleby Energi 53,2 52,7 50,5 Karleby Hamn 27,7 26,5 24,3 Karleby Vatten 33,6 32,6 29,5 31,7 Työplus 56,6 56,4 55,2 57,5 Regionala räddningsverket 97,5 106,0 88,5 91,9 Hela staden 3 013,5 3 008,3 2 907,9 2 903,0 Antalet årsverken påverkas av utförd total arbetstid minskad med frånvaro (studieledigheter, familjeledigheter, sjukledigheter, rehabilitering, alterneringsledigheter och semester). Utbildning har vid beräkningen av årsverken beaktats som arbetstid. Beräkningen av årsverken för lärarna baserar sig på antalet timmar för undervisningsskyldigheten (24 h/vecka). Vid beräkningen av årsverken ändras anställningar som pågått en del av året och deltidsarbetsförhållanden till årsanställda och årsverken, som bättre beskriver personalmängden och utvecklingen av den än en granskning av tvärsnittet årets sista dag. Stadens årsverken minskade med 0,2 procent jämfört med. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 9
Frånvaro i enlighet med lagar och avtal I semesterdagarna ingår semestrar och sparade ledigheter som har tagits ut. Antalet semesterdagar uppgick till 129 965 dagar (, 128 891 dagar). En semesteranvisning togs i bruk på hösten 2012 och en anvisning om sparade ledigheter på våren och de har påverkat sättet att ta ut semestrarna. Antalet tillfälliga vårdledighetsdagar (för vård av sjukt barn) ökade med 13,8 procent d.v.s. med 348 dagar (2 869 dagar år och 2 521 dagar år ). Antalet studieledighetsdagar ökade med 7,7 procent, d.v.s. med 477 dagar (6 663 dagar år och 6 186 dagar år ). Utnyttjandet av alterneringsledighet minskade med 4,5 procent, d.v.s. med 568 dagar (11 931 dagar år och 12 499 dagar år ). Till privata ärenden med lön räknades också uttagna saldoledigheter som under uppgick till 2 740 dagar ( sammanlagt 2 754 dagar). Diagram 6: Antalet frånvarodagar som kalenderdagar 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Tabell 8: Frånvaro i enlighet med olika lagar och avtal inom de olika sektorerna som kalenderdagar Sjukt barn Privat ärende med lön Privat ärende utan lön Familjeledigheter Utbildning Studieledighet Alterneringsledighet Semester Övriga Centralförvaltningen 2 102 113 311 0 936 51 1 497 11 694 443 Miljö- och hälsoskyddet 563 37 157 36 181 5 201 1 348 353 Social- och 24 410 1 050 3 534 2 140 3 769 139 6 602 57 006 7 119 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 20 319 1 350 2 578 3 646 5 654 204 7 042 30 765 3 596 Tekniska väsendet 1 893 161 256 159 1 391 87 2 163 19 505 1 404 Affärsverken 3 790 128 238 447 0 15 689 5 165 1 040 Regionala räddningsverket 721 30 273 235 0 38 357 4 482 76 Sammanlagt 53 798 2 869 7 347 6 663 11 931 539 18 551 129 965 14 031 Till familjeledigheterna hör moderskapsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och faderskapsledighet. Till privatärenden med lön har räknats bl.a. bemärkelsedagar, egen vigseldag, en närståendes begravningsdag och saldoledigheter. Tabell 21, frånvaro i enlighet med olika lagar och avtal inom de olika sektorerna och på de olika enheterna och, bilaga 2. 10 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar Diagram 7: Antalet sjukdagar som kalenderdagar 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 sjukdagar sjukdagar Hösten preciserades anvisningarna om sjukfrånvaro närmast vad gäller förfarandet med egen anmälan. Modellen för tidigt stödjande av arbetsförmågan utvidgades och omarbetades till modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan. Personalens sjukfrånvarodagar uppgick till 64 667 kalenderdagar. Ökningen jämfört med året innan var 8 168 kalenderdagar, d.v.s. 14,5 procent (1,79 kalenderdagar/ person/år). Inom hela organisationen uppgick antalet sjukdagar till 16,19 kalenderdagar per person (14,40 kalenderdagar ). Tabell 9: Antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar inom de olika sektorerna som kalenderdagar Sjukdagar antal *) Rehabiliteringsstödsdagar **) Sjukdagar sammanl./ löntagare ***) Centralförvaltningen 4 704 421 17,42 Miljö- och hälsoskyddet 579 0 17,03 Social- och 27 795 2 023 17,50 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 18 615 1 853 13,14 Tekniska väsendet 9 510 1 312 21,71 Affärsverken 1 952 600 14,25 Regionala räddningsverket 1 512 66 13,62 Sammanlagt 64 667 6 275 16,19 Med rehabiliteringsstöd avses invalidpension som beviljas för viss tid. *) Sjukdagar för anställda för viss tid: 11 121 kalenderdagar, olycksfallsdagar 229 kalender = 11 350 kalenderdagar **) Rehabiliteringsstöd kan beviljas då maximitiden för sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten på 300 dagpenningsdagar löper ut ***) Sjukdagar sammanlagt/löntagare inkluderar sjukdagar, inte rehabiliteringsstödsdagar. Tabell 22, antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar som kalenderdagar inom de olika sektorerna och på de olika enheterna 2013, och, bilaga 3. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 11
Diagram 8: Antalet sjukdagar som kalenderdagar 66 000 64 000 62 000 60 000 58 000 56 000 54 000 52 000 2011 2012 2013 Sjukdagar 62 877 61 965 60 227 56 499 64 667 Tabell 10: Sjukfrånvaro inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Arbetsdagar 2013 Centralförvaltningen 3 197 % Arbetsdagar % Arbetsdagar 3 450 3 197 2 596 3 450 Centralförvaltningen 1 359 3,6 1 135 3,2 1 569 4,2 Kosthållet 1 838 5,1 1 461 4,2 1 881 5,5 Miljö- och hälsoskyddet 209 329 410 Veterinärvården 77 1,6 195 4,2 160 3,1 Övervakningen av sanitära 132 3,2 134 3,1 250 6,3 förhållanden Social- och 16 988 16 216 20 161 hälsovårdsväsendet Förvaltningen 75 2,3 67 2,1 34 1,0 Hälsocentralen 5 358 4,4 5 529 4,5 6 348 5,1 Äldreomsorgen 8 419 4,6 8 005 4,2 10 249 5,3 Social- och 3 136 5,6 2 615 4,5 3 530 5,0 handikappservicen Bildningsväsendet 12 483 12 634 13 846 Förvaltningen 160 1,8 171 3,0 118 2,1 Undervisningsväsendet 4 583 3,0 5 143 3,2 6 045 3,8 Småbarnspedagogik 6 993 5,4 6 665 5,1 6 660 4,9 Övrigt bildningsarbete 747 2,2 655 2,1 1 023 3,1 Tekniska väsendet 6 914 6 334 7 052 Tekniska servicecentret 4 217 5,4 3 646 4,9 3 847 5,2 Städtjänsterna 2 697 5,7 2 688 5,8 3 205 6,9 Affärsverken 2 670 3 048 1 488 Karleby Energi 759 4,4 827 5,0 Karleby Hamn 212 2,7 175 2,4 Karleby Vatten 685 6,5 846 8,4 395 3,8 Työplus 1 014 4,5 1 200 5,5 1 093 4,7 Regionala räddningsverket 998 3,0 713 2,6 1 086 3,8 Hela staden 43 459 4,6 41 870 4,5 47 493 5,1 Olycksfall ingår i siffrorna % 12 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Tabell 11: Sjukdagar enligt sjukfrånvarons längd/antalet fall inom de olika sektorerna 0 dagar 1 3 dagar 4 29 dagar 30 60 dagar 61 90 dagar 91 180 dagar 181 365 dagar Centralförvaltningen 117 647 2 068 810 265 507 470 Miljö- och hälsoskyddet 17 54 106 30 62 327 0 Social- och 417 5 641 12 512 4 925 1 405 1 952 1 075 hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet 477 4 465 8 255 2 940 612 1 420 0 Tekniska väsendet 159 1 366 3 942 2 463 627 1 048 0 Affärsverken 89 417 840 479 130 102 0 Regionala räddningsverket 44 232 437 417 185 214 0 Sammanlagt 1 320 12 822 28 160 12 064 3 286 5 570 1 545 En lagändring som trädde i kraft i juni 2012 förpliktar arbetsgivarna att ingripa mot långvariga sjukledigheter. Genom att hålla kontakt med en sjukskriven arbetstagare och genom att följa med hans eller hennes tillstånd via samråd om arbetshälsan främjar man arbetstagarens möjligheter att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro. En chef ska kontakta företagshälsovården när en arbetstagares sjukdom har pågått i en månads tid (30 dagar) antingen utan eller med avbrott. Dessutom ska det hållas samråd om arbetstagarens arbetsförmåga och möjlighet att återgå till arbetet senast på det stadium då sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar. Av tabellen framgår personalens sjukfrånvarodagar indelade enligt sjukledighetens längd. Personalen har rätt till sjukledighet utifrån en egen anmälan 1 3 dagar/gång om orsaken är infl uensa, huvudvärk eller magsjuka. Antalet frånvarodagar som baserade sig på egen anmälan uppgick till 6 549 dagar, 10,9 procent av samtliga sjukfrånvarodagar (år, 5 132 dagar d.v.s. 5,8 procent av samtliga sjukfrånvarodagar). Sjukledigheter skrevs ut på annat håll än inom företagshälsovården för 3 002 personer, sammanlagt 20 497 dagar ( för 2 841 personer, sammanlagt 18 372 dagar). uppgick antalet sjukledigheter som pågick över 30 dagar till 22 465 kalenderdagar d.v.s. 34,7 procent (19 765 kalenderdagar d.v.s. 35,0 procent år ). Antalet sjukledigheter som pågick över 90 dagar uppgick till 7 115 kalenderdagar d.v.s. 11 procent (5 085 kalenderdagar, d.v.s. 9,0 procent år ). Merparten av sjukledigheterna varade 4 29 dagar (43,5 procent). År uppgick de motsvarande sjukdagarnas andel till 44,5 procent. Tabell 23, antalet sjukdagar enligt sjukfrånvarons längd/antalet fall inom de olika sektorerna och på de olika enheterna och, bilaga 4. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 13
Diagram 9: Antalet sjukdagar enligt diagnosgrupp 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Sjukfrånvaro dagar (st.) Sjukfrånvaro dagar (st.) Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar Diagram 10: Antalet olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar enligt If:s och LokalTapiolas statistik 300 250 200 tot. 243 tot. 192 tot. 232 tot. 235 tot. 210 150 100 50 0 2011 2012 2013 Yrkessjukdom 0 1 0 1 0 Olycksfall under resor till eller från arbetet 57 37 47 35 35 Olycksfall på arbetsplatsen 186 154 185 199 175 14 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Karleby stad har försäkrat sina anställda hos försäkringsbolaget If och från ingången av hos försäkringsbolaget LokalTapiola. Den statistiska sammanställningen över olycksfall baserar sig på försäkringsbolagens uppgifter om olycksfall och deras följder. Statistiken har gjorts upp den 12 januari 2016. 2011 har antalet olycksfall i arbetet och olycksfall under resor till eller från arbetet samt antalet yrkessjukdomar varierat mellan 192 och 243 olycksfall. Av detta antal har andelen olycksfall under resor till eller från arbetet varit 17-40 procent. Antalet frånvaron som berodde på olycksfall var som lägst 1 178 dagar år och som högst 1 822 dagar år. Antalet ersättningsdagar visar de dagar när anställda till följd av olycksfall och yrkessjukdomar var arbetsoförmögna, och för vilka det från försäkringen betalades en dagpenning som i regel var lika stor som den lön som skulle ha betalats till arbetstagaren under motsvarande tid. De betalda ersättningarna var som lägst 187 948 euro år och som högst 1 730 109 euro år 2013. Diagram 11: Antalet ersättningsdagar enligt olycksfallsår enligt If:s och LokalTapiolas statistik 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Antalet tot. (inkl. arbetsplats, arbetsresa, yrkessjukdom) 2011 2012 2013 1697 1274 1408 1178 1822 Diagram 12: Betalda ersättningar enligt olycksfallsår enligt If:s och LokalTapiolas statistik 2 000 tot. 1 730 109 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 tot. 515 640 400 tot. 249 962 tot. 187 948 tot. 223 772 200 0 2011 2012 2013 Yrkessjukdom 0 2 787 0 0 0 Olycksfall under resor till eller från arbetet 52 792 38 000 154 214 23 240 78 755 Olycksfall på arbetsplatsen 197 170 474 853 1 575 895 164 708 145 017 Ersättningar (1000 ) KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 15
3 Kalkyltjänster Arbetskraftskostnader Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen. Arbetskraftskostnaderna gäller den personal som står i anställningsförhållande till kommunen. Personalkostnaderna (lön + lönebikostnader) för redovisningsperioden uppgick till 165,2 miljoner euro medan de ett år tidigare uppgick till 164,9 miljoner euro. Att personalutgifterna ökade från året innan beror på avtalsförändringar som trädde i kraft 1.7. och som inverkade med 0,4 procent. Inga permitteringar förekom i likhet med året innan, men frivilliga ledigheter utan lön beviljades under. Året innan sparades 1,8 miljoner euro till följd av permitteringar. De direkta inbesparingarna av personalutgifterna till följd av de frivilliga ledigheterna utan lön uppgick till ca 0,5 miljoner euro. Personalkostnaderna påverkades av överföringen av Karleby Hamns och Karleby Energis personal och affärsverksamhet till de nya bolagen Karleby Hamn Ab och Karleby Energi Ab vid ingången av. Vid hamnen överfördes 28 personer och vid energiverket 65 personer. Tabell 12: Arbetskraftskostnader, staden och affärsverken Staden Ändring % föregående år Arbetskraftskostnader sammanlagt, varav 1. Löner sammanlagt, varav 120 212 014 125 830 781 4,5 Löner under semestertiden 9 747 087 10 085 996 3,4 Löner under sjukfrånvaro, brutto 3 416 401 3 994 661 14,5 Löner under familjeledigheter, brutto 870 937 869 828-0,1 Löner under övrig lagstadgad/avtalsbaserad frånvaro 424 487 438 032 3,1 - Sjukförsäkringsersättningar 1 956 940 2 218 690 11,8 - Olycksfallsersättningar 41 800 118 473 64,7 2. Arbetsgivarens pensionsavgifter och övriga 34 301 077 35 492 928 3,4 socialförsäkringsavgifter 3. Övriga Rekryteringskostnader Kostnader för inhyrd arbetskraft 4. Personalinvesteringar Företagshälsovård, netto Utbildning 680 879 714 348 4,7 Rehabilitering, med lön 36 366 73 075 50,2 Affärsverken Ändring % föregående år Arbetskraftskostnader sammanlagt, varav 1. Löner sammanlagt, varav 8 785 180 4 963 603-77,0 Löner under semestertiden 857 194 537 146-59,6 Löner under sjukfrånvaro, brutto 283 485 176 251-60,8 Löner under familjeledigheter, brutto 63 563 85 922 26,0 Löner under övrig lagstadgad/avtalsbaserad frånvaro 66 998 48 360-38,5 - Sjukförsäkringsersättningar 85 000 138 363 38,6 - Olycksfallsersättningar 0 3 975 100,0 2. Arbetsgivarens pensionsavgifter och övriga 1 645 505 1 299 807-26,6 socialförsäkringsavgifter 3. Övriga Rekryteringskostnader Kostnader för inhyrd arbetskraft 4. Personalinvesteringar Företagshälsovård, netto Utbildning 50 592 31 816-59,0 Rehabilitering, med lön 5 220 4 250-22,8 16 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Avtal och löner För kommunsektorn slöts ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal. Den första perioden gäller för tiden 1.3. 31.12. och den andra perioden för tiden 1.1.2016-31.1.2017. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön, en individuell tilläggsdel, arbetserfarenhetstillägg, övriga årsrelaterade tillägg, arbetstidsersättningar och övriga avtalsbaserade tillägg, arvoden och ersättningar. I tjänste- och kollektivavtalen ingår lönesättningar med de fastslagna uppgiftsrelaterade minimilönerna. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Avtalssystemet är fl exibelt inom kommunsektorn. Genom de rikstäckande tjänste- och kollektivavtalen kommer man överens om lönerna och arbetstiderna. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. I huvudavtalet för kommunsektorn har man kommit överens om förhandlingsförfarande och förhandlingsparter. Inom kommunsektorn fi nns fem avtalsbranscher: Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal (UKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal (TS), Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare (LÄKTA) och Kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade (TIM-AKA). Tabell 13: Personal inom olika avtalsbranscher (ordinarie anställda och anställda för viss tid) Tekniska Läkare Timanställda Sammanlagt AKTA 2 929 UKTA 685 TS 301 LÄKTA 113 TIM-AKA 75 FAMILJEDV 43 Sammanlagt 4 146 Tabell 14: Lönestruktur (%-andelar av totalinkomsten) AKTA Kostnadseffekten av avtalsändringarna inom AKTA är i genomsnitt 0,3 procent fr.o.m. 1.7.. Förhöjningspotten används för följande ändamål: revidering av bestämmelserna om periodarbetstid i arbetstidskapitlet revidering av lönebilagorna höjning av grundlönerna i vissa lönepunkter (kontorspersonal 01TOI, sakkunniga inom förvaltning 01ASI, uppgifter inom ICT branschen 01CT, uppgifter inom intern service 01PER, kultur- och fritidstjänster 02KIR, 02MUS och 02VAP, uppgifter inom småbarnspedagogik 05PKO och yrkesuppgifter inom fostran i skolor 05KOU) ändring av anställningsvillkoren för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem. Undervisningsväsendet Uppgiftsrelaterad lön 92,9 77,7 87,7 91,6 87,1 Anställningstidsrelaterade 4,8 13,8 6,3 3,4 10,0 tillägg Personligt tillägg 1,5 0,0 5,3 3,9 2,8 Övriga tillägg vid regelbunden 0,8 8,5 0,7 1,1 0,1 arbetstid Sammanlagt % 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Totalinkomst i snitt euro/månad 2 380 3 682 2 783 5 584 13,2 Mäns medelinkomst 2 694 3 920 2 735 5 359 13,2 euro/månad Kvinnors medelinkomst euro/månad 2 351 3 593 3 044 5 805 13,0 De som omfattas av tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal och tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal fi ck en generell lönehöjning på 0,4 procent fr.o.m. 1.7.. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 17
Arbetskollektivavtalet för timavlönade gav en generell lönehöjning på 0,3 procent. Den generella lönehöjningen för dem som omfattas av tjänstekollektivavtalet för läkare varierade beroende på läkargrupp mellan 0,3 och 0,8 procent. Höjningen trädde i kraft fr.o.m. 1.7.. Ett undantag utgjorde veterinärerna som fi ck två ändringar under : Arvodena höjdes fr.o.m. 1.1. och i generell lönehöjning betalades 0,33 procent fr.o.m. 1.7.. 4 Pensionering Tabell 15: Antal personer som gått i KomPL-pension enligt pensionsslag 2011 65 10 16 10 0 21 101 2012 75 9 15 15 0 13 114 2013 90 10 14 19 0 20 133 64 4 13 16 0 11 97 83 9 9 21 0 8 122 Tabell 16: Genomsnittsåldern för anställda som gått i KomPL-pension enligt pensionsslag Ålderspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd Delinvalidpension Arbetslöshetspension Deltidspension Sammanlagt exkl. deltidspension Ålderspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd Delinvalidpension Arbetslöshetspension Alla pensionsslag 2011 63,4 59,9 51,4 55,6-60,4 2012 63,8 56,1 49,9 56,4-60,5 2013 63,9 57,2 48,6 54,1-60,4 64,1 60,5 50,9 56,8-61,0 63,8 59,8 46,9 55,8-60,9 Den största sjukdomsklassen för personer som avgått med invalidpension var sjukdomar i stödoch rörelseorganen. Av de 39 personer som övergått till delinvalidpension, rehabiliteringsstöd eller invalidpension hade 16 personer en sjukdom i stöd- och rörelseorganen och nio hade psykiska sjukdomar. De övriga sjukdomsgrupperna var ringa till antalet. Den kvantitativa andelen inledda invalidpensioner och rehabiliteringsstöd har minskat i förhållande till inledda delinvalidpensioner. Delinvalidpensionen föranleder ingen förtidspensionsutgiftsbaserad pensionsavgift. Fr.o.m. år ingår anställda som är försäkrade enligt lagen om kommunala och enligt lagen om statliga pensioner i samma statistik. Sammanlagt 122 anställda avgick med pension och den genomsnittliga pensionsåldern var 60,9 år. 18 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Prognos för pensionsavgången Tabell 17: Prognos för den sektorvisa och enhetsvisa pensionsavgången vid Karleby stad personer (utfall) personer (utfall) 2016 personer 2017 personer 2018 personer 2018 totalt personer Centralförvaltningen 8 9 7 14 9 47 Centralförvaltningen 2 7 4 8 2 23 Kosthållet 6 2 3 6 7 24 Miljö- och hälsoskyddet 2 2 1 0 0 5 Veterinärvården 1 0 0 0 0 1 Övervakningen av sanitära 1 2 1 0 0 4 förhållanden Social- och 29 25 26 30 32 142 hälsovårdsväsendet Förvaltningen 0 0 0 1 1 2 Hälsovårdstjänsterna 11 8 8 15 9 51 Äldreomsorgen 14 13 14 11 14 66 Social- och 4 4 4 3 8 23 handikappservicen Bildningsväsendet 30 28 32 34 22 146 Förvaltningen 1 0 0 1 3 5 Undervisningsväsendet 21 15 19 12 9 76 Småbarnspedagogik 8 11 12 19 8 58 Övrigt bildningsarbete 0 2 1 2 2 7 Tekniska väsendet 18 18 13 26 12 87 Tekniska servicecentret 8 10 7 11 6 42 Städtjänsterna 10 8 6 15 6 45 Affärsverken 2 2 1 5 3 13 Karleby Vatten 1 1 1 2 1 6 Työplus 1 1 0 3 2 7 Regionala räddningsverket 2 1 1 2 2 8 Sammanlagt 91 85 81 111 80 448 Uppgifterna har samlats in via rapporteringsprogrammet AGS i datasystemet för löneräkning och personalförvaltning. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 19
Pensionsavgifter Genom en uppföljning av pensionskostnaderna kan man prognostisera kostnaderna och påverka dem. Arbetsgivarens KomPL-pensionsavgifter består av en lönebaserad avgift som följs upp som en del av arbetskraftskostnaderna en pensionsutgiftsbaserad avgift för de löpande pensioner som tjänats in i anställning hos respektive medlemsorganisation före 2005 en s.k. förtidsavgift, d.v.s. en avgift som är baserad på förtidspensionsutgifter, för anställda som för första gången får invalidpension eller rehabiliteringsstöd, d.v.s. börjar lyfta invalidpension för viss tid. Särskilt de två senare avgifterna kan arbetsgivaren påverka genom åtgärder som stödjer fortsatt arbete. Varje ny invalidpension och varje nytt rehabiliteringsstöd kostar de kommunala arbetsgivarna tiotusentals euro i förtidsavgift. Det lönar sig för arbetsgivaren att följa storleken på dessa avgifter både i euro och i procent av lönekostnaderna. Förtidsavgifter Procentandel av lönekostnaderna 2011 1 021 024 0,8 % 2012 1 062 554 0,8 % 2013 926 717 0,7 % 842 321 0,7 % 752 965 (uppföljning) 0,6 % Pensionsutgiftsbaserade avgifter 2013 6 411 539 5 823 273 5 596 390 20 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
5 Arbetshälsa Arbetarskydd Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna bedrevs i samråd med företagshälsovården enligt verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet - 2017. Det primära målet var att främja samspelet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna och ge arbetstagarna möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. Målen för säkerheten i arbetet och hälsan var att på arbetsplatserna förebygga olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar och främja ett gott arbetsklimat med hjälp av introduktion och arbetarskyddsmetoder. Med hjälp av den verksamhet som inneluftsarbetsgruppen bedrev kunde cheferna få stöd i att söka metoder för att lösa problem med inneluften. Samarbetsgruppen agerade som arbetarskyddskommitté. Arbetarskyddssektionen agerade som samarbetsgruppens sektion. I den företräddes arbetsgivaren av de två arbetarskyddscheferna, stadsingenjören och utvecklingschefen vid bildningscentralen. Arbetstagarna företräddes av sex arbetarskyddsfullmäktige och JUKOs huvudförtroendeman som utsågs av fackorganisationerna. Arbetarskyddssektionen hade sju möten under. Arbetarskyddspersonalen har samarbetat med arbetarskyddsinspektören på Regionförvaltningsverket (RFV), hälsoövervakningen och företagshälsovården. Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer granskade sammanlagt 26 arbetsplatser. I samarbete med företagshälsovården har det utförts grundläggande och inriktade arbetsplatsutredningar. Arbetarskyddspersonalen har övervakat genomförandet av företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och åtgärdsförslag som getts av regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer. För att minska antalet olycksfall i arbetet har de inträffade olyckorna undersökts systematiskt. Man har samarbetat med försäkringsbolaget LokalTapiola bl.a. då man ordnat utbildning i undersökning av olycksfall. Problem orsakade av inneluften har förekommit på skolor, hälsocentralen och hälsostationerna och i stadshuset och vissa av stadens hyreslokaler. Arbetarskyddspersoner har deltagit i inneluftsarbetsgruppens verksamhet. Sektorerna har fått utbildning i: upprätthållandet av färdigheterna i första hjälpen hantering av våldsamma situationer arbetshälsokort och arbetssäkerhetskort för att förbättra arbetsplatsens funktion social- och hälsovårdens säkerhetskort utredning som anknyter till olycksfall yrkeskompetens (arbetssäkerhet i arbete på höjden, vägsäkerhet osv.). Inom social- och hälsovårdsväsendet tog man i bruk ett datorprogram för riskbedömning (PRO24). Cheferna fi ck utbildning i programmet och det användes för riskbedömning på sammanlagt 28 arbetsplatser. Företagshälsovården har haft tillgång till resultaten av riskbedömningen alltid före grundläggande och inriktade arbetsplatsundersökningar. För att informera personalen om arbetarskyddsärenden har man använt sig av Karleby stads intranet, informationsbladet SoTen viikkotiedote och informationsbladet PikkuTynnyri. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 21
Satsningar på arbetshälsa Hösten gjordes en arbetshälsoenkät för hela personalen. Enkäten gjordes helt elektroniskt och 2 017 anställda svarade på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 66. Även om enkäten hade omarbetats från Kevas enkät 2013 kunde man utgående från många frågor som var identiska med den tidigare enkäten dra tillförlitliga slutsatser att som helhet har arbetshälsan förbättrats. Företagshälsovård Karleby stads affärsverk Työplus tillhandahåller i regel företagshälsovårdstjänsterna för Karleby stads personal. Työplus bedriver verksamhet i Karleby, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre. Staden upphandlar företagshälsovårdstjänster också av företagshälsovården inom Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice som har betjänat personalen på det regionala räddningsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddet. Työplus tillhandahåller utöver tjänster av yrkesutbildade personer inom företagshälsovården (företagshälsovårdare och -läkare) också tjänster av sakkunniga (arbetsfysioterapeut, arbetspsykolog, näringsplanerare). Företagshälsovårdsverksamheten utgår från ett avtal om företagshälsovård vilket ingås mellan en arbetsgivare och serviceproducent. I Karleby stads avtal om företagshälsovård ingår utöver lagstadgad, förebyggande företagshälsovård också sjukvård på allmänläkarnivå. Verksamheten utgår mera detaljerat från verksamhetsplanen för företagshälsovården. Den görs upp specifi kt för hela staden och de olika sektorerna/affärsverken. Verksamhetsplanen ses över årligen. Med tanke på företagshälsovårdens resultat är det mycket viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren samarbetar. Företagshälsovården och personaltjänster diskuterar regelbundet fl era gånger i året om aktuella ärenden samt utvecklar verksamheter för att främja personalens välfärd. Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp. Tabell 18: De vanligaste servicebeteckningarna inom företagshälsovården Företagsläkare Företagshälsovårdare Arbetsfysioterapeut Arbetspsykolog Hälsoundersökningar 845 855 177 343 Förhandlingar om 206 179 22 23 arbetshälsa Arbetsplatsutredningar 10 29 20 8 Informationsgivning, 6 794 613 401 rådgivning och handledning Sjukvårdsbesök 6 990 4 319 - - Olycksfall i arbete och under arbetsresor 213 158 - - Antalet tjänster grupperade enligt yrkesgrupp. Källa: rapporteringssystemet på Työplus, siffrorna inbegriper inte den service som området Jyta producerar. 22 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Kostnader för företagshälsovården Kostnader för företagshälsovården bildas av de ersättningar som betalas till serviceproducenterna och upprätthållandet av färdigheterna i första hjälpen. Folkpensionsanstalten betalar ersättning till arbetsgivaren för 60 procent av kostnaderna för den förebyggande företagshälsovården som den har godkänt och för 50 procent av kostnaderna för sjukvård upp till ett fastställt maximibelopp skilt för varje arbetstagare. Tabell 19: Kostnader för företagshälsovården Förebyggande företagshälsovård (ersättningsklass I) Ersättning från Nettokostnader Bruttokostnader Folkpensionsanstalten /arbetstagare /arbetstagare /arbetstagare 2013 745 949 170,23 429 085 97,92 316 864 72,31 891 892 197,19 434 104 99,36 457 788 104,78 * 942 763 211,52 447 928 100,50 494 835 111,02 Sjukvård (ersättningsklass II) 2013 1 119 305 278,64 491 882 122,45 627 423 156,19 1 164 950 293,73 492 776 124,25 672 174 169,48 * 1 195 043 299,13 502 171 125,70 692 872 173,43 Kostnader för företagshälsovården sammanlagt 2013 1 865 254 944 287 2 056 842 1 129 963 * 2 137 806 1 187 707 *Uppgifter om kostnaderna och ersättningarna för är förhandskalkyler. Utveckling Chefsutbildning och utbildning i coachande ledarskap fortsatte effektivt. Sju personer slutförde sin specialyrkesexamen i ledarskap. Ca 70 procent av stadens chefer har nu avlagt nämnda examen. Kurser om ansvarsfullt engagemang ordnades för hela personalen. Staden fi ck också en egen modell för förändringsledning som tas i bruk 2016. Tidigare väsentliga verksamhetsmodeller i anslutning till arbetshälsoledarskap slogs ihop till modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan. I samband med den tog man också i bruk en modell med ersättande arbete. Under chefsforumen behandlades aktuella och för staden viktiga teman såsom bl.a. ibruktagandet av modellen Aktivt stödjande av arbetsförmågan samt förfarandet med egen anmälan om sjukfrånvaro, som preciserades på hösten. Också personalen fi ck information om modellen och praxis med egen anmälan under fl era olika tillfällen och informationsmöten utöver de allmänna kommunikationskanalerna. utarbetades ett nytt personalprogram för åren - 2017. I samband med uppdateringen av personalprogrammet uppdaterades också stadspersonalens värden som introducerades under värdediskussioner i team. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 23
Utvecklingssamtalens struktur omarbetades och förenklades. Temat för utvecklingssamtalen var bedömningen av den personliga arbetsprestationen. Utgående från bedömningen fördelades också en lokal justeringspott till dem som klarat sig bäst i sitt arbete bland dem som omfattas av det tekniska avtalet. Vad gäller förutseende personalplanering togs ett viktigt steg i och med att den första personalplanen utarbetades på ett nytt centraliserat styrt sätt. Utbildning, deltagande och kostnader Sektorerna svarar för kompletterande utbildning för personalen. De kan själva ordna intern utbildning med egna resurser, skaffa kompetens på annat håll eller bruka externa kurser. Personaltjänster kartlägger behovet bland hela personalen och ordnar utbildning som inriktas på olika målgrupper. För att administrera kurserna används ett elektroniskt system där de kurser som staden ordnar publiceras. Det går att anmäla sig till kurserna via systemet. Systemet används också för att registrera externa kurser för att göra det möjligt att följa upp hela utbildningsverksamheten. användes 534 919 (inkluderar inga löner eller resekostnader) för utbildning av stadens personal. Staden har i enlighet med lagen om ersättning för utbildning möjlighet att få ersättning för högst tre utbildningsdagar per anställd. En förutsättning för utbildningsersättning är en utbildningsplan som utarbetas skilt för varje år och personalgrupp. I yrkesinriktad fortbildning deltog ca 2 200 personer, antalet kursdagar uppgick i genomsnitt till 2,7 dagar/ person. Totalt 41 personer hade studieledighet, studieledigheterna varade i genomsnitt i 92 dagar. Staden understödjer i egenskap av arbetsgivare de anställdas deltagande i frivillig utbildning genom att bevilja ekonomiskt stöd och ledighet med lön. De anställda har rätt att få högst tio lediga dagar med lön om året om utbildningen ordnas under arbetstid. Utbildningen bör vara viktig med tanke på organisationen och leda till en examen eller ge en viss behörighet. beviljade staden stöd till 11 personer. I stöd utbetalades mot verifi kat sammanlagt 6 229. Personalförmåner Karleby stad övergick den 1 maj till ett elektroniskt system för betalningsservice i fråga om personalförmånerna. Alla som har anmält sig som användare har en elektronisk värdesedel som det går att köpa motions- och kulturtjänster med enligt eget önskemål. Sedelns värde uppgår till 60 euro, beloppet ställs i proportion till anställningsförhållandets längd och används under den tid som anställningsförhållandet varar. Det elektroniska systemet användes i slutet av året av 2 754 personer, d.v.s. drygt 60 procent av stadens personal, vilket stämmer överens med det sedvanliga användarantalet. Allt sedan det elektroniska systemet togs i bruk har 77,5 procent av personalförmånen använts för motion och 22,5 procent för kultur. Stadens egna idrottstjänster har fl est användningsgånger. 24 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT
Förutom den elektroniska förmånssedeln för personal har staden ett antal gymnastik- och vattengymnastikgrupper. Personaltjänster kan bevilja högst 25 euro/person/år för evenemang som arbetsenheterna ordnar för att främja arbetshälsan. Med ett evenemang som ordnas för att främja arbetshälsa avses gemensam tid för en arbetsplats i syfte att utveckla funktionsdugligheten och samhörigheten på arbetsplatsen och främja de anställdas hälsa. Sektorerna ordnar sin egen verksamhet för att främja arbetshälsan och många ansvarsområden har sina egna grupper som koordinerar verksamheten. Staden har för att stödja personal att sluta röka stått för kostnaderna för nikotinersättningsbehandling under en månads tid på ett sätt som överenskommits med företagshälsovården. Även viktkontroll stöds genom att betala en del av kostnaderna för deltagande i viktkontrollgrupper. Om man under ett år i en viktkontrollgrupp når det uppställda målet återbetalas självriskandelen. Staden äger två semesterstugor i Ruka som hyrs ut till ett förmånligt pris till stadens personal för rekreation. övergick man till ett elektroniskt system för hantering av bokningar. Personalen kan följa med bokningarna i realtid och på så sätt boka turer som är lediga. Alla har jämlik möjlighet att hyra stugorna då stugorna blir lediga att sökas två gånger i året. Stadens personal har också möjlighet att hyra en stuga i Ruka vilken ägs av Barnträdgårdsföreningen och är i första hand avsedd för daghemspersonal men övrig personal kan också hyra den om bokningsläget det tillåter. Omplacering av personal År uppgick antalet anställda som brukade omplaceringstjänsterna till 174 anställda. Totalt 61 av dessa var på långvarig sjukledighet eller fi ck rehabiliteringsstöd, d.v.s. invalidpension för viss tid, invalidpension, hade sagt upp sig eller stod på annat sätt utanför organisationen. Antalet personer som omplacerades helt eller delvis i nya uppgifter, var på arbetsprövning i form av yrkesinriktad rehabilitering ordnad av pensionsförsäkringen, den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller en annan organisation uppgick till 99. Alternativt studerade personerna i form av yrkesinriktad rehabilitering eller var i arbete partiellt enligt en deltidsarbetsform, t.ex. partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell invalidpension eller deltidspension eller så hade någon annan åtgärd vidtagits. Dessutom deltog sex personer i frivillig karriärplanering. De övervägde byte av bransch eller utbildning eller höll på att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro eller dryftade övriga förändringsalternativ. Åtta personer har varit anställda hos arbetsgivare som har ett nära samarbete med stadens organisation eller hos staden för viss tid. Man strävar efter att erbjuda skolgångsbiträdena arbetsmöjligheter utifrån deras färdigheter under den tid som de är permitterade på grund av skolornas sommarlov. 12 var intresserade. Arbetsplatserna är förlagda till de branscher där det fi nns ett stort behov av arbetskraft och där verksamhet bedrivs året runt. De viktigaste externa samarbetsparterna var Kommunernas pensionsförsäkring, som också omfattar StPL-försäkrade, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, försäkringsbolagen, Folkpensionsanstalten, TE-byrån, utbildningskoncernen och läroavtalsbyrån. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 25
Keva som sköter pensionsärendena för den offentliga sektorn gav de största arbetsgivarna möjlighet att vid 90 sjukdagar delta i en rehabiliteringsutredning. Karleby stad deltog i detta tillsammans med företagshälsovården Työplus. Keva har mottagit 98 rehabiliteringsinitiativ. Antalet ökade ytterligare från 74 år och 49 år 2013. Målet var att utreda möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering i god tid och på så sätt sänka tröskeln att återgå till arbetet i stället för en utdragen sjukfrånvaro. 26 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT