Nybro tillhör landets bästa skolkommuner!

Handlingsplan Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Här utbildas, fostras och rustas framtidens medborgare. Del I Inledning, bakgrund och förutsättningar 2016-2018

Innehåll Del I Bakgrund 3 Inledning 4 Förutsättningar.6 Resursfördelning 6 Personal 7 Lokaler..8 Ansvar och uppföljning.9 Referenser...10 Del II Insatser och aktiviteter. 12 Genomförande.14 Referenser..15 2

Bakgrund I juni 2014 antogs Lärande- och kulturnämndens vision för barn och utbildning i Nybro kommun; Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Här utbildas, fostras och rustas framtidens medborgare. I visionen anges följande mål: Alla elever lär sig läsa under åk 1. Alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg. Alla elever på yrkesprogram lämnar utbildningen som anställningsbara. Alla elever på högskoleförberedande program lämnar utbildningen behöriga till högre studier. I SKL:s Öppna jämförelser återfinns Nybro årligen i topp i såväl sammanvägd ranking (Elevers syn på skolan) som i ämnena svenska, matematik och engelska. I mars 2015 gav Lärande- och kulturnämnden förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan för ökad måluppfyllelse i relation till visionens mål. Arbetet inleddes i augusti 2015 med att en arbetsgrupp tillsattes. Arbetetgruppens uppdrag bestod främst i att ta fram underlag och planera för handlingsplanens insatser och aktiviteter. Förutsättningar för ökad måluppfyllelse har tagits fram under ledning av skolchef, områdeschefer och utvecklingsledare. Handlingsplanen antogs av Lärande- och kulturnämnden i 3

Inledning I Skollagens inledande kapitel 4 anges att: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (2010:800) Uppdraget att upprätta en handlingsplan utifrån Lärande- och kulturnämndens vision inleddes med en kartläggning av nuläget för berörda verksamheter. Under flera år har Nybro kommuns verksamheter inom barn- och utbildning visat på goda resultat i nationella jämförelser. Detta gäller för såväl resultat på nationella prov och betyg samt för hur barn, elever och föräldrar upplever verksamheten relaterat till trivsel och förtroende. Utifrån det innebar utgångsläget att identifiera framgångsfaktorer, att bibehålla goda resultat men också att identifiera utvecklingsområden för att möjliggöra förbättringar. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterar i projektet Framgångsrika skolkommuner (2014 a) följande åtta framgångsfaktorer som är gemensamma för kommuner som uppvisar goda resultat i nationella jämförelser: Har bra ledare Lyfter fram kompetenta lärare Har höga förväntningar Tar reda på hur det går Har fungerande relationer Har tydlig ansvarsfördelning Fångar upp elever med svårigheter Har ensats om skolans mål. I SKL:s skolsatsning Från 80 till 100 (2014 b) presenteras avgörande faktorer för hur resultaten i skolan kan lyftas. Satsningen relateras till att knappt 80 % av eleverna lämnar grundskolan med godkänt betyg vilket bör vara 100 %. Även om SKL anser att skolan är bättre än sitt rykte och att tusentals lärare och skolledare gör ett fantastiskt arbete kan man inte vara nöjd förrän alla elever når skolans mål. Så här anser SKL att skolan bör utvecklas: Bra ledarskap är avgörande för skolan Skickliga lärare lyfter resultaten Förtroende och öppenhet är centralt God arbetsmiljö Använd resurserna rätt Lyft in forskningen i undervisningen Se och utnyttja IT:s möjligheter Lämna diskussionen om skolans huvudmannaskap 4

I arbetet med att upprätta aktuell handlingsplan har dessa projekt/satsningar använts som en grund att ta utgångspunkt från då förutsättningar, insatser och aktiviteter beskrivits och planerats. Olika punkter har berörts olika mycket men samtliga har övervägts. Vid den inledande nulägesanalysen identifierades områden att särskilt beakta för att säkerställa förutsättningar för ökad måluppfyllelse i förhållande till visionen. Dessa presenteras under Förutsättningar. En arbetsgrupp bestående av utvecklingsledare, förskolechef, rektorer och verksamma lärare tillsattes tidigt under arbetets gång. Arbetsgruppens uppgift i förhållande till givet uppdrag var att planera och formulera insatser och aktiviteter till verktyg och stöd för det pedagogiska arbetet i förhållande till visionen mål. Dessa presenteras under Insatser och aktiviteter. Utifrån skollag (2010:800) och läroplaner (Skolverket 2010, 2011a, 2011b, 2011c) har huvudman, rektor, förskolechef, förskollärare, lärare och specialpedagoger/lärare ett tydligt angivet uppdrag att främja alla elevers utveckling och lärande. Denna handlingsplan är ett komplement till detta uppdrag och utesluter inte andra insatser och åtgärder som planeras, genomförs och utvärderas inom ramen för förskolans och skolans uppdrag och ansvar. 5

Förutsättningar För att säkerställa att de verksamheter som bedrivs inom Lärande- och kulturförvaltningens utbildningsdel följer de lagar, förordningar och föreskrifter som styr krävs förutsättningar som möjliggör detta, är rimliga och ändamålsenliga. Att kartlägga och identifiera utvecklings- och förbättringsområden är primärt för god måluppfyllelse men också för att den utbildning som ges genomförs i linje med barns, elevers och föräldrars rättigheter samt utifrån huvudmans skyldigheter. I Handlingsplan för utbildning och lärande 2016-2018 har följande områden särskilt beaktats; Resursfördelning, personal och lokaler. Samtliga områden beskrivs var för sig men är starkt integrerade med varandra. Resursfördelning Nuläge KPMG:s rapport om likvärdig skola är resultatet av en granskning som genomfördes 2015. Rapporten visar på att Nybro kommuns skola kostar 7000 kr mer per elev än riksgenomsnittet. Vid analys av rapportens utfall ses att kostnaden för kommunens mindre landsortsenheter är högre än tätortens enheter både relaterat till kostnad inklusive och exklusive lokaler. Det går inte att klart relatera kostnad och resultat då mindre enheter genom ett lågt antal elever ger ett statistiskt underlag som är svårt att analysera över tid. Resursfördelningen organiseras av områdescheferna efter en kvalitativ bedömning av var och hur resurserna behövs bäst. Extra resurser kan omfördelas av områdeschef i särskilda fall. Gällande förskola har resurstilldelningen inte räknats upp i takt med ökningen av antal barn i förskoleverksamhet. Förutsättningarna och resursfördelningen ska möjliggöra likvärdig utbildning för varje barn och elev. Som en del i förbättringsarbetet planeras följande: Åtgärder Att enligt uppdrag 2015:3 i Kommunplan 2015-2017 upprätta en handlingsplan för minskat antal barn i förskolan. För upprättande av handlingsplan och för möjligheten att verkställa dess innehåll ger befintlig budget inte de förutsättningar som krävs. För att möjliggöra åtgärden krävs därmed utökad budgetram. Översyn av skolans organisation. Antalet mindre skolenheter i kommunen genererar en ökad kostnad relaterat till rikets snitt vilket redovisas i KPMG:s rapport om likvärdig skola. En översyn bör, utöver ökad kostnadseffektivitet, även beakta kvalitetsaspekter relaterat till barn och elevers rätt till likvärdig utbildning. Det ökade antalet nyanlända barn och elever tas emot och integreras i kommunens förskolor och skolor enligt Skolorganisation för Nyanlända som upprättades och antogs i februari 2015. Rutiner gällande likvärdig SVA-undervisning och likvärdig rätt till studiehandledning ses över och uppdateras. 6

Förväntad effekt Förskolan är för många barn den första arenan för utveckling och lärande baserad på pedagogiska metoder och arbetssätt. Sedan införandet av Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) har förskolans pedagogiska ansvar för barns lärande och utveckling förstärkts. Även Skollagen slår fast att förskolan ska främja alla barns utveckling och lärande samt ge en livslång lust att lära (2010:800). Förväntad effekt av minskat antal barn i förskolan är att skapa goda förutsättningar för att erbjuda den verksamhet som skollag och läroplan anger. Genom att förskolan erbjuder en lärandemiljö som är trygg, där barnen får utrymme att utvecklas och där lusten att lära är en nyckelfaktor ges goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen i förhållande till visionens mål. Att minska antalet barn i grupperna är därmed en åtgärd som förväntas ge effekt för ökad måluppfyllelse på sikt. Förväntad effekt av en översyn av skolans organisation är att klargöra resurstilldelningens kostnadseffektivitet relaterat till kvalitetsaspekter för en likvärdig utbildning för barn och elever. En likvärdig utbildning är en förutsättning för alla elevers lika möjligheter till god utveckling i förhållande till visionens mål. Ett planerat och strukturerat mottagande av nyanlända barn och elever är grunden för en effektiv integrering. Förväntad effekt av att implementera och arbeta utifrån framtagna rutiner enligt Skolorganisation för Nyanlända är att öka nyanländas möjligheter att inhämta kunskaper och utvecklas i relation till visionens mål. Personal Nuläge Svårigheten att rekrytera och anställa behörig och legitimerad personal är en fråga som gått från en befarad situation till en realitet. En allt mer konkurrensutsatt verksamhet leder till att befintlig personal erbjuds eller söker annan tjänst inom den egna kommunen eller i andra omkringliggande. Samtidigt minskar antalet sökande till utannonserade tjänster, i vissa fall inkommer ingen ansökan alls. När läsåret 2015/2016 inleddes fanns fortfarande tjänster som inte kunnat besättas med behörig, legitimerad personal. Frågan är mångfacetterad och kräver en noggrann genomlysning för att på bästa sätt behålla och rekrytera kompetent personal. Att beakta är även arbetsmiljöfrågan. Att erbjuda en säker, stimulerande och hållbar arbetsmiljö är avgörande faktorer för en god arbetsgivare. Utifrån angiven situation och för att säkra en god arbetsmiljö planeras följande: Åtgärder En kompetensförsörjningsplan upprättas. Planen anger på vilka punkter som särskilda insatser ska vidtas. Årligen avsätts, inom budget, en summa som specifikt används till förebyggande och åtgärdande insatser för arbetsmiljön. Arbetet med prioriterade insatser har skett i samråd med Loksam. Att bibehålla möjligheten till specifika insatser inom budget bör även fortsättningsvis prioriteras. Årlig personalfest och friskvårdspeng. 7

Förväntad effekt Förväntad effekt av att upprätta en kompetensförsörjningsplan är att öka möjligheterna till framtida rekryteringar samt att behålla befintlig personal. För att lyckas med detta krävs samordnade insatser med tydlig ansvarsfördelning. I relation till visionens mål är frågan ytterst relevant. Behöriga, erfarna och engagerade lärare är en grundförutsättningen för att ge barn och elever möjligheter att utvecklas och inhämta kunskaper. Riktade insatser för bevarad och utvecklad upplevd god arbetsmiljö är starkt förknippad med att behålla och rekrytera personal. Det kanske bästa sättet att lyckas är att erbjuda en arbetsmiljö som upplevs som trygg, utvecklande och trivsam. Nybro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som man väljer att stanna hos eller medvetet söker sig till. Lokaler Nuläge Flertalet av de lokaler som används till förskole- och skolverksamhet är moderna och ändamålsenliga. Flera enheter har under en period om några år renoverats eller byggts om. Nya avdelningar och hela enheter har tagits i bruk med moderna hjälpmedel i form av till exempel IT-anpassningar. Men samtidigt ökar antalet barn och elever i förskola och skola. Detta är glädjande men ställer också krav på ändamålsenliga lokaler. På många enheter används befintliga lokaler till sitt yttersta och möjligheten till flexibilitet i verksamheten är begränsad. För att förutsättningarna framöver ska möjliggöra en god verksamhet planeras följande: Åtgärd Att upprätta en Lokalförsörjningsplan med framförhållning. Arbetet sker i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förväntad effekt Den förväntade effekten av att upprätta en Lokalförsörjningsplan är säkra en god lärandemiljö och att ge förskolechefer, rektorer och personal bästa möjliga förutsättningar för att kunna planera och genomföra sina uppdrag utifrån skollag och läroplaner. Undervisning ska ske i ändamålsenliga lokaler, möjligheter ska finnas till att genomföra enskild-, grupp- och klassundervisning utifrån behov och vald metodik i rimligt stora barngrupper. 8

Ansvar och uppföljning Vid uppföljning skall angivna åtgärder i denna handlingsplan särskilt beaktas. Åtgärderna är särskilt prioriterade. Det utesluter inte andra planerade, genomförda och utvärderade insatser som sker inom ramen för verksamhetens uppdrag och ansvar. För att i sin helhet kunna analysera måluppfyllelsen krävs att samtliga faktorer involveras. Det är huvudmans, rektors, förskolechefs, förskollärares, lärares och specialpedagog/lärares ansvar att bereda varje barn och elev förutsättningar som möjliggör dess utveckling på bästa sätt. Detta arbete inkluderar även andra som genom att bidra med stödjande verksamhet är delaktiga i varje barns och elevs utveckling. Till denna kategori hör Resursgruppen, skolbiblioteken, IT-pedagog och elevhälsan. Arbetet för ökad måluppfyllelse i relation till visionens mål involverar samtliga och utesluter ingen. Arbete sker utifrån angivna åtgärder i handlingsplanen och/eller utifrån skollag, läroplaner eller annan speciallagstiftning. För att säkerställa att prioriterade och genomförda åtgärder resulterar i ökad måluppfyllelse krävs uppföljning och utvärdering. Nybro kommuns mål- och resultatarbete sker med hjälp av dataverktyget Stratsys. Kvalitetsarbetet sker systematiskt genom uppdaterade nyckeltal och målanalys på enhets-, verksamhets- och nämndsnivå. Uppföljning sker enligt följande utifrån respektive mål: Alla elever lär sig läsa i åk 1. Idag saknas nyckeltal för att kunna mäta och följa upp elevernas läskunnighet i åk 1. Ett nytt nyckeltal kommer att formuleras i och med upprättandet av aktuell handlingsplan vilket kommer att börja mätas från och med läsåret 2016/2017. Nyckeltalet kommer att mäta läskunnighet utifrån LUS, Läs-Utvecklings-Schema (Allard, B., Rudqvist, M., Sundblad, B. 2003). Nivå för läskunnighet, LUS-punkt, kommer att tas fram under våren 2016 i samråd med sakkunnig personal. Alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg. Mäts genom nyckeltalet: Antal elever som har slutbetyg i alla ämnen (A-E) i åk 9. Alla elever på yrkesprogram lämnar utbildningen som anställningsbara. Mäts genom nyckeltalet: Andel (%) studerande som fullföljt utbildning inom 4 år- Kommunala skolor (Yrkesprogram). Alla elever på högskoleförberedande program lämnar utbildningen behöriga till högre studier. Mäts genom nyckeltalet: Andel behöriga till eftergymnasiala studier (Högskoleförberedande program). I SKL:s Öppna jämförelser återfinns Nybro årligen i topp i såväl sammanvägd ranking (Elevers syn på skolan) som i ämnena svenska, matematik och engelska. Mäts genom: Uppföljning av resultaten av SKL:s Öppna jämförelser samt genom uppföljning av slutbetyg i angivna ämnen jämfört med riket. 9

Referenser: Allard, B., Rudqvist, M., Sundblad,B. (2003). Nya Lusboken. Stockholm: Bonnier Skollagen (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011c). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Sveriges kommuner och landsting-skl (2014 a). Framgångsrika skolkommuner. http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/framgangsrikaskol kommuner.213.html Hämtad 2016-01-08 Sveriges kommuner och landsting-skl (2014 b). Så lyfter vi resultaten i skolan. http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/salyfterviresultate n.3464.html Hämtad 2016-01-08 10

Handlingsplan Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Här utbildas, fostras och rustas framtidens medborgare. 2016-2018 Del II Insatser och aktiviteter 11

Insatser och aktiviteter Handlingsplanens syfte, utifrån planerade insatser och aktiviteter, är att på ett verksamhetsövergripande sätt formulera hur det pedagogiska arbetet mot ökad måluppfyllelse ska planeras, genomföras och följas upp. Fokus ska hållas på verksamhetsnivå. Insatser och aktiviteter ska inte utgå från barn och elevers förutsättningar utan ifrån vilka förutsättningar som verksamheterna kan erbjuda barn och elever. Vid planering och genomförande tas de framgångsfaktorer, som beskrivits av SKL i undersökningarna Framgångsrika skolkommuner (2014 a) och Så lyfter vi resultaten i skolan (2014 b) med som bärande aspekter i syfte att kvalitetssäkra valda insatser. Handlingsplanens insatser och aktiviteter utgår från två huvudområden, Kunskap och Värdegrund. Valda huvudområden är centrala och övergripande för utbildning och lärande men omfattar också relationer, trygghet, nyfikenhet och självförtroende. Genom att fokusera dem tillsammans och/eller var för sig är intentionen att skapa en heltäckande grund för arbete mot ökad måluppfyllelse enligt visionen och för att infria det som anges för att detta kan säkerställas. I Skollagen (2010:800) anges att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skollagen gäller för samtliga verksamheter som omfattas av handlingsplanen. För förskolan talas inte om kunskaper på samma sätt som i grundskolans, grundsärskolans och gymnasieskolans läroplaner, där benämns kunskaper genom begreppen utveckling och lärande. I handlingsplanen omfattas därför huvudområdet Kunskap av både utveckling, lärande och kunskaper. Den förväntade effekten av genomförda aktiviteter och insatser är att: I samtliga verksamheter inom förskola och skola arbetar all personal utifrån ett anpassat bemötande. I samtliga verksamheter inom förskola och skola arbetar personalen utifrån ett formativt förhållningssätt. Den förväntade effektens påverkan på ökad måluppfyllelse i relation till visionens mål utgår från följande: Anpassat bemötande: Anpassat bemötande innebär att möta varje barn och elev utifrån dennes förutsättningar. Den utbildning som samtlig personal deltar i under läsåret 2015/2016 om lågaffektivt bemötande av barn och elever i allmänhet och med beteendeproblematik i synnerhet, förväntas ge ökad kunskap i vad ett anpassat bemötande kan innebära och hur lärare och arbetslag kan utveckla ett gemensamt förhållningssätt i mötet med barn och elever (Hejlskov-Elvén, 2014). Utbildningens intention är också att utveckla metoder för att bemöta och förebygga beteendeproblem som kan innebära hinder för individens sociala och kunskapsmässiga utveckling. 12

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningsätt, men ett anpassat bemötande kan även omfatta andra delar av värdegrundsarbete som i sig kan ha positiv effekt på barn och elevers utveckling. I handlingsplanen används därför anpassat bemötande som huvudrubrik för planerade insatser och aktiviteter utifrån området Värdegrund. Formativt förhållningssätt: Under senare år har begreppet formativ bedömning fått en framträdande position som ett redskap för lärande. Evidensbaserad forskning, internationellt och nationellt, visar på att formativ bedömning kan innebära en ökad kunskapsinhämtning. Dylan Wiliams, professor emeritus vid University College i London, visar i sina studier på att elever lär mellan 50-70 % mer under ett år om läraren arbetar formativt istället för mer traditionellt (Wiliams, 2013). Skolverket (2010) beskriver formativ bedömning som att det handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och som ger möjlighet att lära sig att lära. Olika förespråkare beskriver och tolkar formativ bedömning på olika sätt men en gemensam utgångspunkt är att formativ bedömning bygger på att tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra elevens lärande, klargöra hur jag/eleven ligger till samt att klargöra hur jag/eleven ska gå vidare. Att aktivera eleverna som resurser för varandras lärande och att stödja varandra är också en fråga som ofta beskrivs i förhållande till formativ bedömning. Arbetet med formativ bedömning kan också ses i ett större sammanhang, formativt förhållningssätt. Ett formativt förhållningssätt kan beskrivas som ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande. Utifrån denna formulering blir det tydligare att det inte enbart handlar om att mäta mindre, sätta färre poäng d.v.s. som något motsatt till summativ bedömning. Formativt förhållningssätt blir istället något som genomsyrar undervisningen. Barn och elever ges då inte bara möjlighet till att förbättra utan kan också förstå vad som ska förbättras och varför. Uppföljning av insatser och aktiviteter: Insatser och aktiviteter är valda och planerade för ökad måluppfyllelse, intentionen är kvalitetshöjning ur ett helhetsperspektiv. Därmed förväntas även ökad måluppfyllelse i förhållande till visionens mål. Uppföljning sker på enhets-, verksamhets- och nämndsnivå av de till målen kopplade nyckeltalen i Stratsys. Förväntad ökad måluppfyllelse mäts över tid i relation till föregående års resultat. Insatser och aktiviteter utvärderas och följs upp i samband med handlingsplanens revidering som inleds i augusti 2017. 13

Genomförande: Värdegrund Vad? När? Hur? Övrigt Anpassat bemötande Central fortbildning Augusti 2015 Föreläsning av Annica Kosner för samtlig personal. Anpassat bemötande Anpassat bemötande Bokcirkel utifrån Problembeetende i skolan av Hejlskov. Uppföljning av tidigare insatser på verksamhetsnivå. Läsåret 2015/2016 Läsåret 2016/2017 Boken läses och diskuteras i det egna arbetslaget och i blandade grupper från olika verksamheter. Hur sker anpassat bemötande i respektive verksamhet? Ansvarig: Förskolechefer och rektorer. Kunskap Vad? När? Hur? Övrigt Formativt förhållningssätt Central fortbildning Augusti 2016 Kick-off för samtlig personal under vecka 33. Formativt förhållningssätt Formativt förhållningssätt Formativt förhållningssätt Formativt förhållningssätt Upprättande av stödoch utvecklingsgrupp Introduktion för förskolechefer och rektorer. Verksamhetsanknuten fortsättning. Vad innebär formativt förhållningssätt för respektive verksamhetsform? Utforma hur det konkreta utvecklingsarbetet ska genomföras på respektive enhet. Vt 2016 Vt 2016 Läsåret 2016/2017 Läsåret 2017/2018 Grupp bestående av förstelärare och/eller andra verksamma med särskild kunskap och intresse för formativt förhållningssätt organiseras. Diskussionsgrupper: Här är jag i mitt formativa förhållningssätt! Bokcirkel (litteratur väljs utifrån respektive verksamhet). Sker på varje enhet utifrån nuläge och relateras till den egna verksamhetens behov Ansvarig: Utvecklingsledare Ansvarig: Stöd- och utvecklingsgruppen Ansvarig: Handlingsplansgruppen samt Stöd- och utvecklingsgruppen Ansvarig: Förskolechefer och rektorer. 14

Referenser: Hejlskov-Elvén, Bo (2014): Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och kultur. Skollagen (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2010). Formativ bedömning- bedömning för lärande. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativbedomning-1.100681 Hämtad 2016-01-08 Sveriges kommuner och landsting-skl (2014 a). Framgångsrika skolkommuner. http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/framgangsrikaskol kommuner.213.html Hämtad 2016-01-08 Sveriges kommuner och landsting-skl (2014 b). Så lyfter vi resultaten i skolan. http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/salyfterviresultate n.3464.html Hämtad 2016-01-08 Wiliams, Dylan (2013): Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur 15