Utredning vindskyddat läge och bakgrundsljud för vindkraftpark Norrberget, Sala kommun

Rapport A 2014-05-30 1 (26) Handläggare Paul Appelqvist Telefon 010-505 60 24 Mobil 073-184 57 24 E-post paul.appelqvist@afconsult.com Datum 2014-05-30 VKS Vindkraft Sverige AB Fredrik Sander Uppdragsnr 586824 Vindkraftpark Norrberget Utredning vindskyddat läge Paul Appelqvist Uppdragsansvarig Utredning vindskyddat läge och bakgrundsljud för vindkraftpark Norrberget, Sala kommun ÅF-Infrastructure AB Ljud och Vibrationer Stockholm Granskad Paul Appelqvist Martin Almgren ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Bilaga +46 10 505 00 00. Bilagor +46 10 505 00 10. Stockholm. www.afconsult.com Godkänd 556185-2103. Org.nr SE556185210301. Certifierat enligt SS EN ISO 9001 och ISO 14001

Rapport A 2014-05-30 2 (26) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 4 2 BESKRIVNING AV TÄNKT VINDKRAFTPARK 4 3 BESKRIVNING AV VINDSKYDDAT LÄGE 4 4 MÄTUTFÖRANDE 5 4.1 Mätmetod 5 4.2 Mätpunkt Ljömsebo 5 4.3 Beskrivning av immissionspunkt 6 4.4 Beskrivning av mätmaster meteorologi 7 5 MÄTDATA OCH DATAANALYS 8 6 RESULTAT MÄTNINGAR 8 6.1 Vindhastighetens och bakgrundsnivåns varation med tiden 9 6.2 Jämförelse vindhastighet vid den planerade vindkraftparken och immissionspunkten. 11 6.3 Bakgrundsnivån som funktion av vindhastigheten 12 6.4 Bakgrundsnivån som funktion av vindhastigheten för vindriktning 215-305 14 6.5 Jämförelse mellan beräknad och uppmätt ekvivalent ljudnivå som funktion av vindhastigheten vid vindkraftparken 15 6.6 Bakgrundsnivå samt vindhastighet vid vindkraftparken som funktion av vindriktning vid vindkraftparken 17 6.7 Vindhastighet vid vindkraftparken och immissionspunkten som funktion av vindriktningen vid vindkraftparken. 19 6.8 Bakgrundsnivåns variation med tiden på dygnet 20 6.9 Statistik mätresultat 21 7 KOMMENTAR 21 8 SLUTSATS 22 9 MÄTUTRUSTNING 23 10 UNDERLAG 23 11 REFERENSER 23 BILAGA A: FOTON AV LJUDIMMISSIONSPUNKTEN 24

Rapport A 2014-05-30 3 (26) Sammanfattning Bakgrundsljudnivå, vindhastighet och vindriktning har mätts vid ett område, Ljömsebo, öster om en planerad vindkraftanläggning vid Norrberget och jämförs med uppmätt vind från området där vindkraftverken planeras. Syftet med mätningen har varit att bedöma om det vid området är en låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge. Mätningarna visar att vindhastigheten på 10 m höjd vid bostaden är 50 procent eller lägre än vindhastigheten på 10 m höjd vid vindkraftverken, omräknat från 120 m med referensförhållanden, motsvarande markråhetslängd 0.05 m och logaritmisk vindhastighetsprofil. Enligt definitionen på Naturvårdsverkets hemsida skulle det kunna klassas som ett vindskyddat läge med risk för låg bakgrundsljudnivå. Ett krav för en skärpning av riktvärdet är dock också att bakgrundsnivån verkligen är låg. Noterbart är att skillnaden i vindhastighet är likartad i området och inte beroende av vindriktningen. Om vindhastigheten skulle mätas på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken skulle den även vara lägre en den som använts för bedömning, motsvarande referensförhållanden. Detta då den uppmätta markråhetslängden är 5 m vid den planerade vindkraftparken jämfört mot 0.05 m som gäller för referensförhållanden, högre markråhetslängd ger lägre vindhastighet på 10 m höjd enligt den standardiserade formel som används för omräkning. En analys av uppmätta ljudnivåer, då det blåser kring 8 m/s på 10 m höjd vid platsen för den planerade vindkraftparken, visar att den ekvivalenta vindalstrade bakgrundsljudnivån i tiominutersintervall oftast är över 40 dba. Om vindkraftparken planeras så att vindkraftljudet vid bostaden inte överskrider 40 dba, kommer det att vara svårt att mäta vindkraftljudets bidrag till totala ljudnivån vid bostaden enligt mätmetoden Elforsk 98:24. Naturvårdsverket har inte definierat vad som är en låg bakgrundsnivå. I andra sammanhang vid kartläggning av tysta områden, har man i många fall utgått från att om den ekvivalenta ljudnivån från samhällsbullerkällor är högst 30 dba klassas området som ett tyst område. I detta fall ligger vindbruset över 30 dba när det blåser vid den planerade vindkraftparken. Området kan inte sägas utgöra en plats som har låg ljudnivå på grund av vindskyddat läge.

Rapport A 2014-05-30 4 (26) 1 Bakgrund VKS Vindkraft Sverige AB planerar att bygga en vindkraftpark, Norrberget, i Sala kommun. Närboende har utryckt oro för att platsen utgör ett vindskyddat läge med följd att bakgrundsnivån blir låg. Detta skulle i sin tur kunna ge ökade ljudstörningar kring vindkraftparken samt föranleda ett lägre riktvärde gällande ljud enligt Naturvårdsverkets rekommendation. ÅF Ljud & Vibrationer har mätt ljud vid ett närliggande bostadsområde, Ljömsebo öster om den planerade vindkraftparken. Bolaget mätte själva vind vid immissionspunkten och vid den planerade vindkraftparken. Speciellt analyseras bakgrundsljudet vid kritiska vindstyrkor och vindriktningar. Rapporten skall ge vägledning till om området har låg bakgrundsnivå på grund av vindskyddat läge. 2 Beskrivning av tänkt vindkraftpark På höjden Norrberget planeras vindkraftparken att bestå av sexton verk med en uteffekt om ca 3 MW vardera. Den aktuella anläggningen planeras att vara i drift ca 20-25 år, vilket brukar motsvara verkens tekniska livslängd. Markhöjden på de planerade vindkraftsplatserna är ca 90-115 m ö h. Högsta punkt på Norrberget är ca 130 m ö h. Vid Norrberget planeras för vindkraftverk med navhöjden upp till 140 m. Beroende på verktyp börjar vindkraftverk producera el vid vindhastigheten 3-4 m/s. Vid 10-12 m/s når vindkraftverken den maximala effekten. Vid vindhastigheter över ca 25 m/s stängs verken automatiskt av för att minimera slitaget. 3 Beskrivning av vindskyddat läge Enligt Naturvårdsverket bör särskild hänsyn tas till bostäder i vindskyddade lägen vid etablering av vindkraft. Man anger att ett riktvärde ner till 35 dba kan vara lämpligt för såna platser. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida [2]: Särskild hänsyn bör tas till bostäder i vindskyddade lägen, det vill säga områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet, i båda fallen avses här vindhastigheten på tio meters höjd. Eftersom vindstyrkan här är betydligt lägre än vid vindkraftverket kommer det normalt förekommande vindbruset att bli lägre och ljudet från anläggningen mera framträdande. För att kunna bedöma detta behövs bland annat underlag som redovisar de lokala förhållandena. Det är oklart hur vindhastigheten på 10 m höjd vid vindkraftverken ska bestämmas. Enligt Naturvårdsverket rekommenderade avsteg är det vindhastigheten vid navhöjd som ska användas i analys av vindkraftljud, om vindhastigheten ska relateras till höjden 10 m ska omräkning med referensförhållanden göras. Med referensförhållanden menas markråhetslängd 0.05 m och logaritmisk vindhastighetsprofil. För analysen i denna rapport antas att det är detta Naturvårdsverket åsyftar med i båda fallen avses hör vindhastigheten på 10 m höjd. Det framgår heller inte av Naturvårdsverkets skrivelser hur detta underlag för de lokala förhållandena ska tas fram. ÅF har på uppdrag av Energimyndigheten utfört en studie med huvudsyfte att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen som ger låg bakgrundsnivå [3]. Den enda metoden för att kunna kvantifiera ett område med sådant vindskyddat läge är enligt rapporten att utföra samtidig mätning av vind vid vindkraftparken och vind samt ljud vid bostaden. Denna metod har använts i aktuell utredning.

Rapport A 2014-05-30 5 (26) Det är viktigt att poängtera att huvudsyftet med denna utredning är att korrellera ljudnivån som alstras av vindkkraftverken, vilken styrs av vindhastigheten vid navhöjd, samt bakgrundsnivån vid det område som ska utredas vilken styrs till stor del av vindhastigheten vid immissionspunkten. 4 Mätutförande 4.1 Mätmetod Bakgrundsljudet vid ett närliggande bostadsområde, Ljömsebo, till den planerade vindkraftparken uppmättes enligt Elforsk 98:24 Mätning av bullerimmission från vindkraftverk [1]. Ljudmätningen genomfördes med en ljudmätare som kontinuerligt loggade ljudnivån. Ljud över en viss ljudnivå spelades in för identifiering av höga ljudnivåer. Primärt och sekundärt vindskydd användes på mikrofonen. Se Figur 1 för mätpositionen av ljud och 10 m mätmast vid immissionspunkten.. Den icke-akustiska mätutrustningen bestod av en väderstation som registrerade bl.a. vindhastighet, vindriktning, lufttryck, luftfuktighet och lufttemperatur på 10 m höjd i närheten av immissionspunkten. Därutöver var en 120 m hög mätmast placerad vid den planerade vindkraftparken. Här mättes en mängd olika meteorologiska parameterar på olika höjder bl.a. vindhastighet, vindriktning, lufttryck, luftfuktighet och lufttemperatur. Mätningar av meteorologiska parameterar har utförts av bolaget och data har delgivits ÅF för analysen. 4.2 Mätpunkt Ljömsebo Mätning av ljudimmission och vind utfördes i Ljömsebo med utrustning placerad enligt figur 1. Ljudimmissionsmätpunkt 10 m hög mätmast Figur 1. Mätpunkten för ljudimmission och den 10 m höga mätmastens position.

Rapport A 2014-05-30 6 (26) 4.3 Beskrivning av immissionspunkt Tabell 1. Information om immissionspunkten Immissionspunkt: Ungefärliga koordinater, ljudmätare: RT90 2.5 gon V Vindkraftverkens placering: Topografi: Typ av mark: Reflekterande ytor: Andra ljudkällor: På en åker i Ljömsebo vid närliggande bostäder till Norrberget RT 90 Nord (X): 6648558 RT 90 Öst (Y): 1535458 Norrberget, ca 1,2 km väst om ljudimmissionsmätpunkten Området bedöms som kuperat mellan den planerade vindkraftparken och Ljömsebo. I närområdet i Ljömsebo är det relativt plan terräng. Marken bedöms som hård åkermark, under viss del av mätningen var det snö på marken. Inga närliggande reflekterande ytor. Vegetationsbrus från omgivande buskar och träd samt fågelsång och trafik från närliggande grusväg samt ev verksamhet från omgivande bebyggelse. Under mätningen var lövträden avlövade. Mätdatum: Mätningarna genomfördes 2013-11-26 till 2014-01-23 Mätpersonal: Analys: Paul Appelqvist, ÅF-Ljud & Vibrationer, Stockholm Paul Appelqvist, ÅF-Ljud & Vibrationer, Stockholm Foton av ljudimmissionspunkten och miljön runtom mätpunkten redovisas i bilaga A.

Rapport A 2014-05-30 7 (26) 4.4 Beskrivning av mätmaster meteorologi Figur 2. Översiktkarta med vindkraftparken och de båda mätmasterna för meteorologi markerade (gröna prickar). Tabell 2. Information om mätmast vid den planerade vindkraftparken Placering Ungefärliga koordinater, mätmast RT90 2.5 gon V Höjd mätmast Vid den planerade vindkraftparken RT 90 Nord (X): 6649194 RT 90 Öst (Y): 1532817 120 m Tabell 3. Information om mätmast vid immissionspunkten Placering Ungefärliga koordinater, ljudmätare: RT90 2.5 gon V Höjd mätmast Vid immissionspunkten RT 90 Nord (X): 6648516 RT 90 Öst (Y): 1535431 10 m

Rapport A 2014-05-30 8 (26) 5 Mätdata och Dataanalys Ljudmätaren var inställd på att kontinuerligt logga mätvärden med en sekunds upplösning under perioden 2013-11-26 till 2014-01-23. För analysen har därefter en ekvivalent ljudnivå över 10 minuter beräknats för jämförelse mot de meteorologiska parameterarna. Samtliga ljudnivåer som redovisas i rapporten är frifältsvärden. Ljudnivåerna är A-vägda, ljudnivåerna redovisas i enheten db(a). På grund av driftstörning var mätaren inte aktiv 2013-12-06 till 2013-12-08 varvid inga data redovisas för denna period. Data från de båda mätmasterna för meteorologi registrerades med tiominuters intervall. Datum och klockor för loggerutrustning vid mätmasterna och ljudmätaren har synkroniserats. Vindhastighet från 10 m höjd vid immissionspunkten och 120 m höjd vid vindkraftparken har använts för analysen. Om ej annat har referensförhålanden, markråhetslängd 0.05 m, använts för att räkna om vindhastigheten från 120 m till 10 m. Vindriktning från 10 m höjd vid immissionspunkten och 118 m höjd vid den planerade vindkraftparken har använts för analysen. Vindriktningsdefinition framgår av tabell 4. Tabell 4. Vindriktningsdefinition. Grader Motsvarande väderstreck 0 Norr, vind från norr 90 Öst, vind från öst 180 Syd, vind från syd 270 Väst, vind från väst 6 Resultat mätningar Mätmasten vid den planerade vindkraftparken var inställd på att redovisa indata på höjderna 10-120 m. Eftersom navhöjder upp till 140 m planeras valdes mätdata från höjden 120 m som sedan omräknats till motsvarande vindhastighet vid 10 m enligt den metod som Naturvårdsverket rekommenderar, d.v.s med markråhetslängd 0,05 m och en logaritmisk vindhastighetsprofil, vilket även kallas referensförhållanden i vindkraftsammanhang. Det ska noteras att den faktiska markråhetslängden i området för den planerade vindkraftparken har uppmätts till 5 m, baserat på 2.5 års vindmätningar. Egentligen är det vindhastigheten vid navhöjd som är av intresse för ljudalstringen och således potentiell störning. Mätmasten vid immissionspunkten slutade att fungera 2013-12-27 och en del av tiden var givarna fastfrusna varvid konstanta värden runt 0.2-0.3 m/s har registrerats, dessa ingår dock i det redovisade resultatet. Från mätresultatet kunde dock en god korrelation mellan mätmasten vid vindkraftparken och immissionspunkten konstateras och analysen görs även för data fram till 2014-01-26 med detta i hänseende. Riktningen mot mätpunkten från den planerade vindkraftparken är ca 260 från det närmaste vindkraftverket vilket motsvarar västliga vindrar enligt tabell 4. Enligt mätmetoden i Elforsk 98:24 motsvarar medvind mätvärden ±45 relativt denna huvudvindriktning. I analysen har därvid ett intervall mellan 215-305 grader undersökts noggrannare.

Rapport A 2014-05-30 9 (26) I det redovisade resultatet ingår alla uppmätta ljudnivåer vilket även kan inkludera ovidkommande ljud från annan verksamhet i närområdet. Resultaten presenteras avsnitt 6.1-6.9. 6.1 Vindhastighetens och bakgrundsnivåns varation med tiden Figur 3. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i db(a) med 10 min intervall (blå och vänster y-axel), redovisad i immissionspunkten som funktion av tid. Vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken på 10 m höjd, omräknat från 120 m med referensförhållanden (röd och höger y-axel). Vindhastigheten vid immissionspunkten på 10 m höjd (grön och höger y- axel).de längre perioderna med låga vindhastigheter vid immissionspunkten, grön linje, är orsakade av fastfrusna givare.det är inte osannolikt att även givaren vid den planerade vindkraftparken är påverkad av is vid dessa tidpunkter med dippar i vindhastighet som följd. I figur 3 redovisas data då alla mätsystemen var i drift och det går att konstatera en god korrelation över tid både mellan vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken och immissionspunkten samt mellan båda vindhastigheterna och den ekvivalenta ljudnivån. I praktiken illustrerar detta att när det blåser vid den planerade vindkraftparken blåser det oftast också vid imissionspunkten vilket skapar vindalstrat ljud i kringliggande vegetation. Denna koppling är mycket viktigt i sammanhanget med vindskyddat läge, då störningen antas inträffa när det blåser vid vindkraftverken men ej vid immissionspunkten, vilket skulle kunna vara knutet till specifika vindriktningar. I figur 4 redovisas motsvarande data då mätmasten vid immissionspunkten var ur drift, 2013-12- 27 till 2014-01-23. Härrur framgår liknande samband mellan vindhastigheten vid de planerade vindkraftverken samt uppmätt ekvivalent ljudnivå.

Rapport A 2014-05-30 10 (26) Figur 4. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i db(a) med 10 min intervall (blå och vänster y-axel), redovisad i immissionspunkten som funktion av tid. Vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken vid 10 m höjd, omräknat med referensförhållanden (röd och höger y- axel). För vissa perioder har givaren varit ur funktion motsvarande värden med 0 m/s i figuren.

Rapport A 2014-05-30 11 (26) 6.2 Jämförelse vindhastighet vid den planerade vindkraftparken och immissionspunkten. Figur 5. Vindhastigheten uppmätt vid den planerade vindkraftparken, omräknad från 120 m till 10 m vid refernsförhållanden, jämfört med vindhastigheten uppmätt vid immissionspunkten på 10 m höjd. Vindhastigheter under 0.3 m/s vid immissionspunkten har exkluderats då givaren var fastfrusen. I figur 5 jämförs vindhastigheten i immissionspunkten mot vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken. I Naturvårdsverkets definition av vindskyddat läge sägs att om vindhastigheten på 10 m höjd vid immissionspunkten är i storleksordningen 50 procent lägre än än vindhastigheten på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken kan det röra sig om ett vindskyddat läge som ger låg bakgrundsnivå. Utifrån figur 5 konstateras att vindhastigheten vid immissionspunkten är 50 procent lägre än den vid den planerade vindkraftparken. Således är det ur denna definition ett vindskyddat läge och i nästföljande avsnitt utreds om det också leder till låg bakgrundsnivå. Det ska dock noteras att vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken är omräknad från navhöjd med referensförhållanden, d.v.s. markråhetslängd 0.05 m. Om den uppmätta markråhetslängden 5 m, för området vid den planerade vindkraftparken, används blir dock relationen mellan de två vindhastigheterna annorlunda, se figur 6.

Rapport A 2014-05-30 12 (26) Figur 6. Vindhastigheten uppmätt vid den planerade vindkraftparken, omräknad från 120 m till 10 m med uppmätt markråhetslängd 5 m, jämfört med vindhastigheten uppmätt vid immissionspunkten på 10 m höjd. Vindhastigheter under 0.3 m/s vid immissionspunkten har exkluderats då givaren var fastfrusen. Om man skulle mäta vindhastigheten på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken är det troligt att man skulle mäta upp en vindhastighet som ligger i storlerksordning med den som redovisas i figur 6. Om bedömningen av vindskyddat läge görs mot den denna vindhastighet uppfylls ej det kriterium som Naturvårdsverket har definierat. 6.3 Bakgrundsnivån som funktion av vindhastigheten Vid analys av ljudnivåer enligt mätmetoden för ljudimmission, Elforsk 98:24, relateras uppmätta ekvivalenta ljudnivåer mot uppmätt vidhastighet vid immissionspunkten, både med verken på och av. Här utförs analysen enligt mätmetoden med verken av, motsvarande bakgrundsnivån, då inga vindkraftverk är byggda. Därutöver görs samma analys relaterat till vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken. Resultatet av analysen ges i figur 7 och figur 8. Notera att det i figur 8 ingår mer data än i figur 7 då alla data fram t.o.m. 2014-01-23 används i analysen. Normalt ökar bakgrundsnivån vid ökad vindhastighet då vindinducerat ljud från kringliggande vegetation ökar. Om platsen är vindskyddad ökar inte vindhastigheten vid immissionspunkten i samma omfattning som vindhastigheten vid vindkraftparken vilket leder till att bakgrundsnivån blir låg. Detta är ofta kopplat till vissa vindriktningar relativt en vindkraftpark, i avsnitt 7.3 redovisas samma analys för medvindfallet 260.

Rapport A 2014-05-30 13 (26) Figur 7. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid immissionspunkten på 10 m höjd. Observera att för vindhastigheter mellan 0.2-0.3 m/s är det troligt att givaren är fastfrusen. Figur 8. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken på 10 m höjd omräknat från 120 m med referensförhållanden. Vindhastigheter med 0 m/s har exkluderats då givaren var ur fuktion. Av resultatet framgår tydligast koppling mellan den ekvivalenta ljudnivån och vindhastigheten vid immissionspunkten, enligt figur 7. Detta är naturligt då det är vindar nära immissionspunkten som ger upphov till bakgrundsljudet. Dock syns även en koppling med vindhastigheten vid de

Rapport A 2014-05-30 14 (26) planerade vindkraftverken, vilket även tydliggjordes i figur 3 och 4. Vid t.ex. 8 m/s tar det 100 sekunder för vinden att ta sig 800 m, så vinden vid vindkraftverken har möjlighet att påverka ljudnivån vid immissionspunkten under en tiominuters mätperiod. Av resultatet kan även konstateras att ljudnivån är starkt kopplad till vindhastigheten vilket tyder på att bakgrundsljudet är vindalstrat. Då vindkraftverk ofta avger högst ljud för vindhastigheter över cirka 6 m/s på 10 m höjd vid vindkraftverken, ljudeffektnivåer under 6 m/s är ofta betydigt lägre för moderna vindkraftverk, är det också av intresse att se på den ekvivalenta ljudnivån för vindhastigheter som överstiger 6 m/s i figur 8. Av figur 8 framgår att den ekvivalenta ljudnivån utifrån den gröna regressionskurvan, i medel, är runt 30 dba från 0-5.5 m/s. Från 5.5 m/s och uppåt ökar den ekvivalenta ljudtrycknivån nästan linjärt vid ökande vindhastighet, vilket borde innebära ökad maskering då vindkraftverken är som mest störande d.v.s. mellan 6-8 m/s. Det ska dock noteras att det även finns tidsperioder när den ekvivalenta ljudnivån är mellan 20-30 dba när det blåser över 6 m/s på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken. För cirka 19 procent av mätvärdena, eller 3.5 dagar av totalt 19 dagar, är den ekvivalenta ljudnivån mellan 20-30 dba när det blåser över 6 m/s på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken, flertalet av mätvärdena motsvarar ett medvindsförhållande från den planerade vindkraftparken och inträffar mellan kl. 21.00-07.00. Redan vid låga vindhastigheter vid immissionpunkten, över 1 m/s, ökar den ekvivalenta ljudnivån snabbt. Det ska noteras att vindhastigheten är uppmätt på 10 m höjd enligt mätstandarden men att vindhastigheten i trädtopperna, på 15-20 m höjd, kan vara högre. Vid låga vindhastigheter under 1 m/s är dock den ekvivalenta ljudnivån relativt konstant mellan 20-35 dba. 6.4 Bakgrundsnivån som funktion av vindhastigheten för vindriktning 215-305 Figur 9. Ekvivalent ljudnivå L Aeq, i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid immissionspunkten på 10 m höjd för vindriktning 215-305.

Rapport A 2014-05-30 15 (26) Figur 10. Ekvivalent ljudnivå L Aeq, i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken på 10 m höjd för vindriktning 215-305. Ur resultatet i figur 9 och figur 10 går att framläsa att det inte är ett vindskyddat läge som ger låg bakgrundsnivå för detta medvindsfall. Dels är det en tydlig variation av vindhastigheten vid immissionspunkten i figur 9, om det hade varit ett vindskyddat läge borde både vindhastigheten och den ekvivalenta ljudnivån varit relativt konstanta och låga. Det syns även samma tydliga koppling mellan ökad vindhastighet vid den planerade vindkraftparken och den ekvivalenta ljudnivån i immissionpunkten i figur 10. Vid vindskyddat läge borde vindhastigheten vid vindkraftverken öka medan den ekvivalenta ljudnivån är relativt konstant, särskillt för vindhastigheter mellan 6-8 m/s då ljud från vindkraft är som mest störande. 6.5 Jämförelse mellan beräknad och uppmätt ekvivalent ljudnivå som funktion av vindhastigheten vid vindkraftparken I föregående avsnitt poängteras vikten av att även beakta det ljud som uppstår vid vindkraftverken vid bedömning av vindskyddat läge och låg bakgrundsnivå. Om ljudnivån från vindkraftverken är låg då det är låg bakgrundsnivå vid immissionspunkten är den potentiella störningen mindre, vilket självklart påverkar då störningsgraden på grund av låg bakgrundsnivå ska bedömas. För jämförelsen har beräkningar utförts av den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken utifrån ett exempel med verktypen Nordex N117 2400 kw med 120 m navhöjd. Beräkningarna har utförts med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, vilken rekommenderas av Naturvårdsverket för detaljerade beräkningar av ljud från vindkraft. I beräkningarna tas bl.a. hänsyn till den varierande topografin i området. Som indata i beräkningarna har även ljueffektens variation med vindhastigheten beaktats utifrån ett dokument erhållet från

Rapport A 2014-05-30 16 (26) verksleverantören [4], se tabell 5. Beräkningarna utförs för motsvarande vindhastighet på 10 m höjd från 3 m/s upp till 8 m/s och redovisas i figur 11. Tabell 5. Ljudeffekt för Nordex N117 2400 kw vid olika vindhastigheter Vindhastighet i m/s Ljudeffektnivå i dba 3 97,2 4 100,8 5 104,1 6 104,6 7 105,0 8 105,0 >9 105,0 35 dba vid 8 m/s Figur 11. Ekvivalent ljudnivå LAeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten Ur resultatet kan utläsas att den beräknade ekvivalenta ljudnivån från den planerade vindkraftparken är av samma storleksordning som den bakgrundsnivå som uppmätts i immissionspunkten. Detta innebär t.ex. att det troligtvis skulle vara svårt att entydigt bestämma den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftparken, utifrån mätning med mätmetoden Elforsk 98:24, på grund av inverkan från bakgrundsnivån.

Rapport A 2014-05-30 17 (26) 6.6 Bakgrundsnivå samt vindhastighet vid vindkraftparken som funktion av vindriktning vid vindkraftparken Figur 12. Vindhastighet vid den planerade vindkraftparken med 10 min intervall som funktion av vindriktningen vid den planerade vindkraftparken. Figur 13. Ekvivalent ljudnivå LAeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindriktningen vid den planerade vindkraftparken.

Rapport A 2014-05-30 18 (26) Det framgår tydligt ur resultatet i figur 12 att huvudvindriktning ligger mellan 180-300 med fokus kring medvindsfallet 260 ±45. Från figur 13 går att se att ljudnivån också varierar upp och ner för detta vindriktningsintervall vilket tyder på att området ej är vindskyddat för detta fall. Det går också att notera att för motvind, vindriktning mot den planerade vindkraftparken mellan 60-120, ligger den ekvivalenta ljudnivån till stor del mellan 20-40 dba men att endast ett fåtal mätvärden ligger i intervallet 6-8 m/s. Det kan dock vara intressant att titta på detta vindriktningsintervall i detalj vilket redovisas i figur 14. Figur 14. Ekvivalent ljudnivå LAeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken för motvindsfallet. Här kan ses att ljudnivån är relativt konstant upp till 8 m/s och ligger i medel runt 30 dba, detta skulle kunna tyda på att området har låg bakgrundsnivå för detta vindriktningsintervall motsvarande motvind från den planerade vindkraftparken. Dock har endast ett fåtal mätvärden över 6 m/s registrerats. Då vindriktningintervallet motsvarar motvind från den planerade vindkraftparken får ljudnivån från vindkraftparken, och således störningsgraden, anses vara mindre än för medvindsfallet.

Rapport A 2014-05-30 19 (26) 6.7 Vindhastighet vid vindkraftparken och immissionspunkten som funktion av vindriktningen vid vindkraftparken. Figur 15. Vindhastighet vid den planerade vindkraftparken och vid immissionspunkten i 10 min intervall som funktion av vindriktningen vid den planerade vindkraftparken, endast mätvärden för perioden 2013-11-26 till 2013-12-27 redovisas. Notera att för mätvärden vid 0.2-0.3 m/s är givaren fastfrusen vid immissionspunkten. I figur 15 redovisas för jämförelse uppmätt vindhastighet vid den planerade vindkraftparken samt immissionspunkten som funktion av vindriktningen vid den planerade vindkraftparken, för mätperioden 2013-11-26 till 2013-12-27 då mätstationen vid immissionspunkten var i drift. Här syns tydligt, vilket även redovisats i andra figurer, att vindhastigheten vid immissionspunkten korrelerrar väl mot vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken vilket tyder på att området inte ska klassas som ett område med låg bakgrundsnivån på grund av vindskyddat läge. Stor del av tiden ger en hög vindhastighet vid den planerade vindkraftparken även högre vindhastighet vid immissionspunkten vilket leder till maskerande bakgrundsljud.

Rapport A 2014-05-30 20 (26) 6.8 Bakgrundsnivåns variation med tiden på dygnet Figur 16. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken på 10 m höjd omräknat från 120 m med referensförhållanden. Mätvärden mellan kl. 21.00-07.00. Figur 17. Ekvivalent ljudnivå L Aeq i dba med 10 min intervall som funktion av vindhastigheten vid den planerade vindkraftparken på 10 m höjd omräknat från 120 m med referensförhållanden. Mätvärden mellan kl. 07.00-21.00.

Rapport A 2014-05-30 21 (26) Gällande tidsaspekten går att figur 16 se att mellan kl. 21.00-07.00, som får betraktas som nattetid, är den ekvivalenta ljudnivån generellt något lägre än på dagtid mellan kl 07.00-21.00 i figur 17. Den ekvivalenta ljudnivå ökar dock med ökande vindhastighet vid den planerade vindkraftparken i båda fallen, vilket är viktigt i beaktande av störningsrisken från den planerade vindkraftparken. Det går också att se att flertalet av de låga ekvivalenta ljudnivåerna, då det blåser över 6 m/s vid den planerade vindkraftparken inträffar, mellan kl. 21.00-07.00. 6.9 Statistik mätresultat I detta avsnitt redovisas en enkel statistisk sammanställning av mätresultatet. I tabell 6 redovisas olika percentilvärden för hela mätperioden, vilket motsvarar ljudnivån som underskrids en viss del av tiden för ett antal procentsatser t.ex. motsvarar värdet L A95 ljudnivån som överskrids 95 procent av tiden. Därutöver redovisas medel-, max- och minnivå under hela mättiden. Tabell 6. Percentilvärden L A5, L A10, L A90 och L A95 samt L Amedel, L Amax och L Amin under mättiden. Variabel Ljudnivå i dba L A5 47 L A10 43 L A50 32 L A90 25 L A95 23 L Amedel 33 L Amax 74 L Amin 17 Percentilvärdena L A95 eller L A90 används ofta för att definiera bakgrundsnivån då dessa värden är mindre påverkade av höga ljudhändelser i omgivningen än den ekvivalenta ljudnivån. Om skillnaden mellan dessa percentilvärden och den ekvivalenta ljudnivån är liten kan man säga att inverkan från höga ljudhändelser har liten inverkan på mätresultatet. Utifrån mätresultatet är skillnaden mellan ekvivalent ljudnivå och percentilvärdet L A90 i medel 5 dba på en timmes basis, vilket tyder på liten inverkan från enstaka höga ljudhändelser och att bakgrundsnivån är relativt konstant i området. Utifrån genomlyssning av inspelade höga momentana ljud består de flesta topparna av vindbyar i träden med förhöjt vegetationsbrus som följd och utifrån tidigare redovisade resultat framgår också att bakgrundsljudet är vindalstrat till stor del. 7 Kommentar En mätning enligt Elforsk 98:24 skall normalt göras bemannad. Vid en sådan mätning skall mätperioder uteslutas där det är uppenbart att mätningen påverkats av ovidkommande bakgrundsljud, t ex ljud från mänsklig aktivitet. Ljudmätningen genomfördes som en obemannad långtidsmätning. Fördelen med att använda långtidsmätning är att det är lättare att hitta rätt meteorologiskt fönster med rätt vindhastighet och vindriktning, som specificeras i Elforsk 98:24. Generellt skall mätningarna genomföras när vinden blåser från den tänkta vindkraftparken mot mätpunkten inom intervallet ±45 grader. För den ljudimmissionspunkt som använts innebär detta västlig vind inom intervallet 215-305 grader. I redovisat resultat har inga mätvärden sorterats bort och således ingår även ljudnivåer av t.ex. mänsklig karaktär samt fåglar. Med tanke att mätningen utfördes på vinterhalvåret torde störningar från fåglar vara minimerad, vid genomlyssning av höga momentana ljud har endast fåtal ljud från fåglar noterats.

Rapport A 2014-05-30 22 (26) Notera att mätpunkten för immission, både gällande vind och ljud, har valts i en representativ punkt i området som valts ut i samråd med närboende. Mätpunkten för ljud har ställts en bit från från de träd och buskar som kan ge vindalstrat bakgrundsljud. Bakgrundsljudet i mätpunkten torde därmed ha underskattats. Notera vidare att ljudmätningen skett vintertid då lövträden fällt sina blad. Sommartid kommer lövträden att avge högre vindalstrat bakgrundsljud. Det ska även noteras att den verkliga markråhetslängden har uppmätts till 5 m, inom området för den planerade vindkraftparken, baserat på 2.5 års vindmätningar. I analysen har referensförhållanden, markråhetslängd 0.05 m, använts vid nedräkning av vindhastigheten från navhöjd till 10 m höjd. Om korrekt markråhetslängd används för nedräkningen blir vindhastigheten vid 10 m höjd betydligt lägre och Naturvårdsverkets definition om 50 procent lägre vindhastighet än vid immissionspunkten innehålls ej. 8 Slutsats Mätningarna, se figur 5, visar att vindhastigheten på 10 m höjd vid mätplatsen oftast är 50 % eller lägre än vindhastigheten på 10 m höjd vid vindkraftverken omräknat från 120 m vilket är ungefär lika med planerad navhöjd. Enligt definitionen på Naturvårdsverkets hemsida skulle det kunna klassas som ett vindskyddat läge. Om mätning av vindhastigheten istället hade skett med en givare på 10 m höjd vid platsen för de planerade vindkraftverken, hade förmodligen lägre vindhastigheter mätts på grund av skogens bromsande inverkan. Jämförelse bör dock ske med vindhastigheten i navhöjd, eftersom den kommer att styra ljudalstringen i vindkraftverken, och därefter omräknas till 10 m under referensförhållanden definierade av Naturvårdsverket. En analys av uppmätta ljudnivåer, då det blåser kring 8 m/s vid platsen för vindkraftverken se särskilt figur 7 och 8, visar att den ekvivalenta ljudnivån är 40 dba vid 8 m/s på 10 m höjd, enligt analys i enlighet med Elforsk 98:24. Om vindkraftparken planeras så att vindkraftljudet i området kring immissionspunkten inte överskrider 40 db(a), kommer det att vara svårt att mäta vindkraftljudets bidrag till totala ljudnivån vid immissionspunkten. Mätning bör i så fall göras kvälls- alternativt nattetid då, enligt figur 16 och 17, den ekvivalenta ljudnivån är något lägre i immissionspunkten. Även om vindkraftljud upp till 40 db(a) inte är mätbart vid mätplatsen kommer det ändå att vara stundtals hörbart. Jämförelsen i Figur 11 visar att bakgrundsljudet oftast är högre än det beräknade vindkraftljudet från den planerade vindkraftparken. I medeltal kommer bakgrundsljudet att överstiga vindkraftljudet. Det kan dock finnas perioder bakgrundsnivån är låg och understiger vindkraftljudet. Enligt mätresultatet är bakgrundsnivån lägre än 30 dba då vindhastigheten är över 6 m/s på 10 m höjd vid den planerade vindkraftparken under cirka 3.5 dagar, av totalt 19 dagar då det blåser över 6 m/s, under mätperioden mellan 2013-11-26 och 2014-01-23. Naturvårdsverket har inte definierat vad som är en låg bakgrundsnivå. I andra sammanhang, när man kartlagt tysta områden, har man i många fall utgått från att om ekvivalenta ljudnivån från samhällsbullerkällor är högst 30 dba kan området klassas som ett tyst område. I detta fall ligger vindbruset i medel över 30 dba när det blåser över 6 m/s och det ökar kraftigt med ökande vindhastighet vid den planerade vindkraftparken. Det är slutligen väldigt tydligt att om Naturvårdsverkets definition för vindskyddat läge och låg bakgrundsnivå ska användas för bedömning i tillståndsprövning eller kontroll måste anvisningen kompletteras med både kontrollmetod samt definition av vad som krävs för att låg bakgrundsnivå ska vara uppfyllt. Detta är i dagslägget oklart utifrån de anvisningar som finns. I denna rapport har kontrollen och bedömningen gjorts utifrån ÅF:s studier och erfarenhet. Slutsatsen av denna kontroll och bedömning är att det ej är ett vindskyddat läge som ger låg

Rapport A 2014-05-30 23 (26) bakgrundsnivå i aktuellt område, vilket skulle kunna föranleda ett skärpt riktvärde. Dock kan konstateras att området är ett tyst område, när det inte blåser vid den planerade vindkraftparken, med ekvivalenta ljudnivåer som ofta ligger mellan 20-30 dba. Detta är dock vanligt förekommande för platser tilltänkta för vindkraftetableringar och ska inte blandas ihop med låg bakgrundsnivå på grund av vindskyddat läge. 9 Mätutrustning ÅF-Ljud & Vibrationers använda mätutrustning redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Använd mätutrustning. Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser enligt ÅF-Ljud & Vibrationers kvalitetssystem som uppfyller kraven i SS-EN ISO/ IEC 17025. Ljudmätaren fältkalibrerades omedelbart före och efter mätning. Instrument Fabrikat, Modell Intern beteckning Ljudtrycksnivåmätare Norsonic 140 AL 207 Kalibrator Brüel & Kjær, 4231 KU 85 Bolaget har varit ansvariga för mätning av meteorologiska parameterar som vind och vindriktning. 10 Underlag - Vindhastighet från mätningar av meteorologi vid den planerade vindkraftparken och immissionspunkten erhållen av bolaget. 11 Referenser [1] Ljungren, Sten, Elforsk rapport 98:24, Mätning av bullerimmission från vindkraftverk, oktober 1998, Elforsk projekt 1998. [2] http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/buller/buller-franvindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/, Avläst 2014-05-05. [3] Almgren, Martin och Appelqvist, Paul, Energimyndigheten Rapport 32446-1, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen, 2012. [4] Nordex Energy GmbH, K0818_030005_EN Revision 03 2013-02-11, 2013.

Rapport A 2014-05-30 24 (26) Bilaga A: Foton av ljudimmissionspunkten Avståndet mellan ljudimmissionspunkten och sodarmätaren är ca 60 m fågelvägen. Ljudimmissionspunktens position redovisas i figur 1. Figur 16. Immissionspunkt vid närliggande bostad östlig riktning. Figur 17. Omgivningsfoto vid immissionspunkten i nordlig riktning.

Rapport A 2014-05-30 25 (26) Figur 18. Omgivningsfoto vid immissionspunkten i sydlig riktning. Figur 19. Omgivningsfoto vid immissionspunkten i västlig riktning mot vindkraftverksparken.

Rapport A 2014-05-30 26 (26) r 30. Mätutrustningen i sitt chassi

Signature page This document has been electronically signed by the following signatories: Name Martin Almgren Date & Time 6/16/2014 8:18:37 AM +02:00 Identification type SMS (+46701847454) Identification ticket id dc93fa4fb3c442bc98c1d3971830ffe3 Name Paul Appelqvist Date & Time 6/16/2014 9:59:49 AM +02:00 Identification type SMS (+46701845724) Identification ticket id 0d80a106ff614a4a8351f6a4dbb85c49 Certified by ProSale Signing Accepted by all signatories 6/16/2014 9:59:49 AM +02:00 Ref: 103190 www.comfact.com Validate document Terms of use Signature page 1 of 1