Äldre multisjukas väg genom vård och omsorg: - Kostnader, kostnadsdrivare och systembrister Nationell träff 2012 Närvård västra Skaraborg Skara 22 mars 2012 Rolf Bowin HCM Health Care Management rolf.bowin@hcmconsulting.se www.hcmconsulting.se
Kostnaderna För gruppen äldre multisjuka under en 18-månaders period Baserat på studie i samarbete med SKL med medverkan från 12 landsting och 29 kommuner
Kostnader för vård- och omsorgstjänsterna Sammanställt från 12 landsting och 29 kommuner Basen = 298 individfall Slutenvård Öppen specialistvård 18% Akutsjukvård 58% Hemsjukvård PV 1 Övrig PV Komm. hemtjänst (inkl biståndsbedömning och trygghetslarm Kommunal hemsjukvård Dagvård/Växelvård/Korttidsvård
Kostnader för vård- och omsorgstjänsterna Fördelat på olika länsområden (1) Område Gävleborg 0% 24% 44% 20% 4% Område Sörmland 24% 54% 8% 5% Område Jönköping 0% 5% 26% 51% 10% 4% Område Kalmar 11% 15% 58% 7% 0% Område Västerbotten 0% 1% 29% 54% 10% Område Västra Götaland 25% 58% 7% 4% 0%
Kostnader för vård- och omsorgstjänsterna Fördelat på olika länsområden (2) Område Östergötland 0% 0% 5% 15% 8% 8% 60% Område Västmanland 4% 14% 0% 1 61% 1 Område Dalarna 0% 1 64% 4% Område Kronoberg 0% 4% 7% 0% Område Örebro 11% 1% Område Norrtälje 1 4% 1% 19% 64% 15% 65% 10% 65%
1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 Äldre multisjuka är inte en homogen grupp Stor kostnadsspridning 1200000 1000000 800000 600000 Patienter 400000 200000 0 Studie i samarbete med SKL
1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 Indelning i tre kostnadsgrupper 1200000 Kostnader per patient 1000000 800000 600000 400000 200000 1 2 3 Kostnader per patient 0
Kostnader för vård- och omsorgstjänsterna Fördelat på tre nivåer av kostnadsgrupper; låg/mellan/hög-kostnad 6% 17% Kostnader för vård- och omsorgsinsatser Lågkostnadsgruppen 7% 7% 1% 0% 60% 4% 16% 1 Kostnader för vård- och omsorgsinsatser Mellankostnadsgruppen 1% 58% 1% 11% Kostnader för vård- och omsorgsinsatser Högkostnadsgruppen 20% 59% Slutenvården Kostnadsnivå (relativa andelar) Hemtjänsten Öppen specialistvård Primär- Akutvården sjukvården
De som har kommunal hemsjukvård jfr med de som inte har 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kort/Vxv/Dagv Hemsjukvård Hemtjänst Primärvård Öppenvård Slutenvård *) 30% 20% 10% 0% Ej kom hemsj Kom hemsj
Kostnader när de anhörigas insatser tas in i bilden Fördelat på tre nivåer av kostnadsgrupper; låg/mellan/hög-kostnad Andel anhöriginsatser Lågkostnadsgruppen Andel anhöriginsatser Mellankostnadsgruppen Andel anhöriginsatser Högkostnadsgruppen 3 41% 1% 20% 1% 1 47% 1 18% 5 0% 0% 4% 6% 1% 5% 11% 10% 1% 1% 9% Studie i samarbete med SKL
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 1, exempel: Brist på samordning av vårdtjänster (1)
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 2, exempel: Brist på samordning av vårdtjänster (2)
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 2, exempel: Brist på kontinuitet och långsiktighet (1)
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 2, exempel: Brist på kontinuitet och långsiktighet (2)
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 3, exempel: Ständiga omtag och brist på förplanering (1)
Studier av individfall och kostnadsdrivare Individfall 3, exempel: Ständiga omtag och brist på förplanering (2)
Kostnadsdrivare som bör vara i fokus inför fortsatta utvecklingsinsatser (1) Bristande samspel mellan olika ansvarsgränser och insatser Många viktiga insatser utförs inte, utförs i fel ordning eller utförs felaktigt pga. oklarheter om olika ansvarsförhållanden Ingen samlad patient/individöversikt Det saknas ansvar/funktion/uppgift som löpande skaffar den kritiska överblicken av patientens samlade behov och situation vilket är avgörande för att ge rätt vård, vid rätt tillfälle och vid rätt tidpunkt Stor brist på förebyggande fokus Med en bättre individkännedom, insikt i ADL-situation och troliga kommande vårdoch omsorgsbehov skulle stora kvalitetsoch resursvinster kunna utvecklas genom tidig planering, förberedande samordning samt preventiva insatser Fragmenterat fokus, styrning och ersättning Kartläggningarna visar på att mycket insatser görs men sällan koordinerat och anpassat till den äldres helhetssituation
Kostnadsdrivare som bör vara i fokus inför fortsatta utvecklingsinsatser (2) Bristande kontinuitet Många olika vårdkontakter inom samtliga vård- och omsorgsområden Svag övergripande läkemedelskontroll Många läkemedelsrelaterade problem för de flesta inom målgruppen som driver fram nya och mer omfattande vårdbehov Anhöriginsatser Anhöriga fungerar i princip som en vårdoch omsorgsaktör som övriga, framför allt inom lågkostnadsgruppen. Gruppen står dock utanför systemet och måste bättre involveras och informeras
På väg mot en värdefull styrning Brister i dagens ekonomiska styrning Idag ligger fokus nästan uteslutande på enhetsspecifik resursoptimering som leder till att uppmärksamheten riktas mot den egna verksamheten snarare än mot resultatet av den sammantagna vårdprocessen vilket ökar fragmenteringen mellan vårdgivare. Ju snävare budgetramar ju svagare incitament att samverka mellan vårdgrannar.
På väg mot en värdefull styrning Tre övergripande slutsatser En sammanhållen vård och omsorg kräver fokus på flödeseffektivitet snarare än resurseffektivitet - I dagsläget ges ersättning till vård- och omsorgsgivare i övervägande del utifrån organisationsspecifika uppdrag och prestationer - När vårdtagaren är beroende av att flera parter samverkar, måste ersättningssystemen stödja detta - En förutsättning för horisontell styrning är att relationen mellan organisationerna synliggörs (begränsningar och beroenden) och var de relevanta gränserna ska dras Om systemförändring är målet måste lösningarna vara därefter - Olika styrsystem är ofta endimensionella i vad de syftar till att kontrollera, och reformeras ofta var för sig - Omdefiniering av ersättningsmodeller måste ta hänsyn till hur den övriga styrningen på området ser ut, och vilka krockar och överlappningar som kan finnas - Ekonomiska befogenheter justeras så att verklig integrering snarare än koordinering åstadkoms Ett mer patientanpassat ersättningssystem är inte nödvändigtvis mer specifikt - Idag tenderar styrningen av vård och omsorg att bli mer och mer detaljerad vilket inte behöver innebära att den sammantagna styreffekten förstärks, utan kan ge ett överskott av styrimpulser och underskott av efterlevnad - Styrningen av vård och omsorg ska syfta till att rätt insats görs för rätt individ i rätt tid