Riskanalys. Riskanalys

Relevanta dokument
Händelseanalys. Händelseanalys

1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?...

RIKTLINJE RISKANALYS

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

April Riskanalys. Beställningsportal för läkemedel testpilot vid SUS, Malmö

Patientsäkerhetsberättelse

Bengt Ekelund, verksamhetschef på Kirurgkliniken och ordförande i delprojektets chefsgrupp.

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Utbildning i risk- och händelseanalys. Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Händelseanalys. Datum: Barnet avlider under förlossning. November Analysledare:

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Ledningssystem för kvalitet

Riskanalys och händelseanalys

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Underlag vid tvärprofessionell analys, åtgärdsplanering och uppföljning av avvikelse.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

AnOpIVA. Riskanalys. Evakuering av uppvakningsavdelningen och Intensivvårdsavdelningen under ombyggnation på NÄL

Välkomna! till Region Skånes riskanalysledarutbildning

Patientsäkerhetsberättelse för. Scandinavian Venous Centre Sverige AB

Uppföljning av arbetsmiljö 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

Förarbete, planering och förankring

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Rapport från Läkemedelsverket

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Samordnad vård och omsorgsplanering.hur svårt kan det va??

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under Planera. Ansvarsfull Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för. Region Medicin Förenade Care AB

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Riktlinje för riskanalys

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

Kravspecifikation. Kravspecifikation Systemstöd för cytostatikaordinationer inom Norrbottens Läns Landsting

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Riskanalys en metod för att identifiera risker i verksamheten

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn september 2012

Läkemedelsförsörjning - Cytostatikabeställning

Rutin vid bältesläggning

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Mall för slutrapport för händelseanalyser

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

skyddsrond: Digital arbetsmiljö

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Transkript:

Vad är en riskanalys? Systematisk identifiering och bedömning av risk

Varför ska man genomföra en riskanalys? För att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas För att ta fram konkreta åtgärder som åtgärdar risken

Några viktiga termer* Risk Negativ händelse Vårdskada Tillbud Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbete *Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2005:12 (M)) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

på olika nivåer På lokal verksamhetsnivå På övergripande organisatorisk nivå

Hur genomförs en riskanalys? Steg 1: Initiera riskanalys Steg 2: Utarbeta processbeskrivning Steg 3: Identifiera risker Steg 4: Bedöma riskens storlek Steg 5: Identifiera bakomliggande orsaker Steg 6: Utarbeta åtgärdsförslag Steg 7: Utarbeta slutrapport

Initiera riskanalys Beslut fattas av uppdragsgivaren Uppdragsgivaren utser teamledaren och analysledaren Uppdraget bör vara skriftligt och riktas till uppdragstagarna, dvs. analysledaren och teamledaren

När kan en riskanalys vara befogad? Frekventa iakttagelser av risk eller mindre allvarliga tillbud inom en specifik arbetsprocess Medarbetarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld Ny medicinsk metod ska införas

Ny teknik eller medicin-teknisk produkt ska införas Organisationsförändringar Tillbud eller negativ händelse på annat sjukhus eller enhet som även skulle kunna hända inom den egna verksamheten

Roller i en riskanalys Uppdragsgivare Teamledare Analysledare Dokumentationsansvarig

Utse analysteam Tvärprofessionellt analysteam Teamledare God verksamhetskännedom Leder möten Analysledare Kunnig i analysmetodik och patientsäkerhet

Tidsperspektiv Analysteamet träffas regelbundet över en fastställd tidsperiod Sammanlagd tidsåtgång för analysledare är ca 1 vecka

Utarbeta processbeskrivning Ska tydligt ange var i processen analysen startar och var den slutar Ska beskriva praxis Beskrivs i ett diagram med huvudprocess, delprocesser och aktiviteter Samtliga processtegen numreras

Exempel: Cytostatikahantering Huvudprocess Delprocesser 0 Cytostatikahantering 1 Ordination av cytostatika 2 Kontroll inför cytostatikabehandling 3 Beredning av cytostatika 4 Administrering av cytostatika Aktiviteter 1.1 Val av behandlingsregim 1.2 Beräkning av dos 2.1 Kontroll av cytostatikaordination 2.2 Kontroll av patient-id 2.3 Etikett till påse/spruta skrivs 3.1 Plocka fram cytostatika 3.2 Kontroll av läkemedel 3.3 Blandning cytostatika i cytostatikabox 4.1 Kontroll av patient-id 4.2 Premedicinering av patient 4.3 Kontroll av i-v. infart och övervakning av patient

Exempel: Cytostatikahantering Huvudprocess Delprocesser 0 Cytostatikahantering 1 Ordination av cytostatika 2 Kontroll inför cytostatikabehandling 3 Beredning av cytostatika 4 Administrering av cytostatika Aktiviteter 1.1 Val av behandlingsregim 1.2 Beräkning av dos 2.1 Kontroll av cytostatikaordination 2.2 Kontroll av patient-id 2.3 Etikett till påse_spruta skrivs 3.1 Plocka fram cytostatika 3.2 Kontroll av läkemedel 3.3 Blandning cytostatika i cytostatikabox 4.1 Kontroll av patient-id 4.2 Premedicinering av patient 4.3 Kontroll av i-v. infart och övervakning av patient

Aktiviteterna förs in på ett analysschema

Identifiera risker Brainstorming i varje processteg Analysteamet frågar sig: Vad kan gå fel i detta steg? Vilka konsekvenser ger det för patienten? Riskerna beskrivs och numreras

Riskerna förs in i analysschemat

Bedöma riskens storlek Sammanvägning av konsekvensens allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande Värdet för allvarlighetsgrad multipliceras med värdet för sannolikhet

Allvarlighetsgrad och konsekvens Katastrofal Betydande Måttlig Mindre

Sannolikhet för inträffande Mycket stor Stor Liten Mycket liten

Riskmatris Riskpoäng 1-6: Analysteamet avgör om analysen ska gå vidare Riskpoäng 8-16: Risken är så stor att de bakomliggande orsakerna alltid bör identifieras. (Modifierat från: Department of Veterans Affairs National Center for Patient Safety, USA)

Riskens storlek förs in på analysschemat

Risker som ska orsaksanalyseras förs över till formulär 2

Identifiera bakomliggande orsaker Vad är en bakomliggande orsak? Orsak, oftast på systemnivå, som om den åtgärdas minskar risk Oftast flera bakomliggande orsaker Om de bakomliggande orsakerna åtgärdas minimeras eller elimineras risken

Varför? Därför att! Analysteamet frågar sig varför för varje risk Frågan besvaras med ett därför att Använd de inledande och kompletterande frågorna för händelseanalys som hjälp!

Möjliga orsaksområden K Kommunikation & Information U Utbildning & kompetens O Omgivning T Teknik, utrustning & apparatur P Procedurer, rutiner & riktlinjer B Barriärer & Skydd

Verifiering av bakomliggande orsaker För att avgöra om orsaken är bakomliggande fråga följande: Om orsaken elimineras eller begränsas/bevakas förhindra eller minskar detta risken? Om svaret på frågan är JA så är detta en bakomliggande orsak.

Ange åtgärdstyp Analysteamet avgör om de bakomliggande orsakerna kan: elimineras begränsas och/eller bevakas accepteras

Bakomliggande orsaker och åtgärdstyp förs in på analysschemat

Utarbeta åtgärdsförslag Analysteamet upprättar åtgärdsförslag föreslår åtgärder som kan minska konsekvensers allvarlighetsgrad då de bakomliggande orsakerna inte kan elimineras eller bevakas/begränsas föreslår metod för uppföljning

Åtgärderna ska: Rikta sig mot de bakomliggande orsakerna Vara konkreta och realistiska Kunna genomföras inom en rimlig tidsplan En förändring är inte alltid en förbättring

Verkningsgrad av olika åtgärder Mycket effektiva åtgärder Effektiva åtgärder Begränsat effektiva åtgärder

Verifiering av åtgärdsförslag Är förslaget konkret och realistiskt? Har åtgärden diskuterats med dem som berörs av förändringen? Riktar sig förslaget mot de bakomliggande orsakerna? Går det att följa upp om åtgärden haft avsedd effekt?

Kan åtgärdsförslaget innebära att nya, större risker introduceras? Bygger åtgärden på bästa kunskap? Har litteratursökning utförts inom området? Kan åtgärdsförslaget förstås av utomstående som inte har deltagit i analysen? Behöver/kan åtgärden prövas i liten skala innan den genomförs i full skala?

Åtgärder och metod för uppföljning förs in på analysschemat

Utarbeta slutrapport Rapporten ska innehålla: Beskrivning av processen De risker som bedöms ge allvarligast konsekvenser De viktigaste bakomliggande orsakerna Föreslagna åtgärder

Återföring och uppföljning Uppdragsgivaren ansvarar för att fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas och när de ska vara genomförda utse ansvarig person för genomförande av åtgärd Uppföljning av åtgärderna bör ske efter överenskommen tid för att säkerställa att de haft avsedd effekt

För mera information och nedladdning av material kring risk- och händelseanalys besök gärna; www.patientsakerhet.nu www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet