RAPPORT Klimatförändringars påverkan på Stockholms läns landstings verksamheter 2008-08-29 Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Klimatförändringens påverkan på landstingets verksamhet Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi
Förord Det sker förändringar i vårt klimat. Flera tecken talar för att klimatet förändras utöver den naturliga variationen. Detta kommer att påverka en rad områden och verksamheter i samhället. För att kunna bemöta klimatförändringarna och kunna hantera dess konsekvenser är det viktigt att bryta ned klimatpåverkan på lokal och regional nivå. WSP har fått i uppdrag av Stockholms läns landsting att studera den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen och analysera vad i denna som är relevant för landstingets verksamheter. Landstinget vill på detta sätt identifiera de mest relevanta områdena att arbeta vidare med i sitt kris- och katastrofplaneringsarbete. Denna rapport är ett samarbete mellan WSP Analys & Strategi, WSP Brand- & Riskteknik och WSP Samhällsbyggnad. De som främst har arbetat i uppdraget är Anna Vindelman (Projektledare), Johan Lundin, Karin Johansson och Stina Åstrand (Experter). Stockholm i september 2008 Fredrik Bergström WSP Analys & Strategi Analys & Strategi
Analys & Strategi
Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Avgränsning... 4 2 BAKGRUND... 6 2.1 Klimat- och sårbarhetsutredningen... 6 2.2 Pågående och förväntade klimatförändringar... 6 3 KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖR SLL... 10 3.1 Kommunikationer... 10 3.2 Tekniska försörjningssystem... 13 3.3 Bebyggelse och byggnader... 15 3.4 Människors hälsa... 18 3.5 SLL:s krishanteringsförmåga... 22 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 25 4.1 Slutsatser... 25 4.2 Fortsatt arbete... 25 REFERENSER... 27 Bilaga 1 Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningen Analys & Strategi
Analys & Strategi
Sammanfattning Denna rapport har, utifrån Klimat- och sårbarhetsutredningen, studerat hur och i vilken omfattning som Stockholms läns landstings verksamhet bedöms kunna påverkas av framtida förändringar i klimatet. En sammanställning av denna grova bedömning presenteras i nedanstående tabell. Utifrån sammanställningen dras slutsatsen att SLL:s verksamheter är starkt beroende av att de tekniska försörjningssystemen fungerar. En annan viktig slutsats är att hälso- och sjukvården är sårbar då många människor, både patienter och personal, påverkas om dess verksamhet slås ut. Men även att belastningen på sjukvården kan komma att öka i samband med förändrad sjukdomsbild, värmeböljor, klimatflyktingar, ökad turism etc. Det bör också poängteras att många områden kommer att beröras av klimatförändringarna och därav behöver utredningar genomföras på regional nivå, exempelvis gällande dricksvattenförsörjningen, sårbarheten i tekniska försörjningssystem, omhändertagandet av klimatflyktningar, ersättnings- och omledningssystem för utslagen kollektivtrafik etc. Dessa utredningar syftar till att öka medvetenheten, förbereda SLL:s verksamheter på framtida krissituationer, förbättra samverkan mellan berörda aktörer samt utgöra underlag för prioritering av åtgärder. I det fortsatta arbetet med att studera klimatförändringarnas konsekvenser för SLL:s verksamhet bör förslagsvis fördjupade risk- och sårbarhetsanalyser för de klimatscenarier som bedöms medföra allvarliga konsekvenser för SLL:s verksamhet tas fram. Exempelvis kan uppdrag inom följande områden genomföras; detaljerade studier av enskilda objekt, ekonomiska konsekvensanalyser vid driftsstörning, kostnadskalkyler för att minska sårbarheten och krishanteringsförmågan. För att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter inom SLL:s och med andra samverkande aktörer samt öka personalens medveten kan förslagsvis seminarier, workshops, utbildningar och krisövningar genomföras. Avslutningsvis citeras Klimat- och sårbarhetsutredningens första slutsats Det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna i Sverige. Analys & Strategi 1
Områden som enligt Klimat- Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelser och byggnader Människors hälsa och sårbarhetsutredningen påverkas av klimatförändringar SLL:s verksamheter Hälso- och Påverkas Stor påverkan Påverkas Stor påverkan sjukvård Nedsatt framkomlig- Allvarliga konsekven- Ökat behov av un- Ökade sjukdomsut- het för ambulanser ser på hälso- och derhåll på landsting- brott, ökad belastning och varutransporter. sjukvården om el-, ets fastigheter. på akutsjukvården Nedsatt framkomlig- vatten- och värme- Ökat behov av kyla och värmerelaterade het för bussar och försörjningssystem (luftkonditionering). problem. Klimatflykt- tunnelbana. Persona- slås ut. ningar kan öka tryck- len har svårt att et på sjukvården. komma till sina arbetsplatser. Kollektivtrafik Påverkas Stor påverkan Påverkas Påverkas ej Nedsatt framkomlig- Allvarliga konsekven- Ökat behov av un- het för bussar och ser för kollektivtrafi- derhåll och problem tunnelbana. Själva ken om elförsörj- med översvämningar kärnverksamheten ningssystem slås ut. kan uppstå för kollek- drabbas. tivtrafikens byggna- Personalen har svårt der så som garage, att komma till sina hållplatser och sta- arbetsplatser. tioner. Ökat behov av kyla (luftkonditionering). Regionplanering Påverkas Stor påverkan Påverkas Påverkas Omlednings- och Klimatförändringars Risker för bebyggel- Planera för en ökad ersättningssystem och extrema väder- se med översväm- turism och förändra- behöver hanteras i händelsers påverkan ning, ras och skred de migrationsfrågor, planeringen. på dricksvattenföre- behöver tas med i klimatflyktingar. Nedsatt framkomlig- komster måste beak- den regionala plane- het för bussar och tas i regional plane- ringen. tunnelbana. Persona- ring. len har svårt att Kontoret är beroende komma till sina ar- av el-, vatten och betsplatser. värme. Analys & Strategi 2
1 Inledning Frågor som hur klimatet kommer att förändras och hur vi anpassar oss och vårt samhälle till framtidens klimat blir allt viktigare att beakta i samband med både regional och lokal planering. Denna rapport utgör ett underlagsmaterial för att Stockholms läns landstings skall kunna arbeta vidare med konsekvenserna av klimatförändringarna. I detta kapitel beskrivs rapportens syfte, metod och innehåll. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att studera Klimat- och sårbarhetsutredningen utifrån Stockholms läns landstings, SLL:s, perspektiv. Målsättningen är att identifiera vilka konsekvenser som är relevanta för landstingets verksamhet utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Rapporten ska bl.a. att ligga till grund för SLL:s arbete med att ta fram scenarier för olika krissituationer. 1.2 Metod Denna rapport baseras till största del på litteraturstudier av den statliga Klimatoch sårbarhetsutredningen, med fokus på kapitel 4; Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser.[1] Kapitel 4 behandlar sårbarheten, vid klimatförändringar, i ett stort antal områden. Dessa områden presenteras i denna rapports tredje kapitel. Med utgångspunkt i Stockholms läns landstings verksamhet, d.v.s. Hälso- och sjukvård, Kollektivtrafik samt Regionplanering, har fyra relevanta områden valts ut att studeras närmare.[2] Dessa är Kommunikationer, Tekniska försörjningssystem, Bebyggelse och byggnader samt Människors hälsa. Därefter har sårbarheten i de valda områdena analyserats i relation till landstingets tre verksamhetsområden och en grov bedömning av påverkan har gjorts. Metoden för att kartlägga sårbarheter utgår från den stegvisa metod som redovisas i figur 1. Sårbarhetsanalyser kan användas i en mängd olika sammanhang för att ge en större inblick i hur system eller verksamheters robusthet kan förbättras. Ett viktigt resultat utöver föreslagna åtgärder är den inblick i systemet och de processer som påverkar systemet som en väl utförd sårbarhetsanalys ger.[3] I denna rapport genomförs sårbarhetsanalysens två första steg på ett övergripande sätt. Där det skyddsvärda i steg 1 utgörs av de delar av SLL:s verksamhet som hanteras i denna rapport och steg 2 är de identifierade konsekvenserna av klimatförändringarna på områden som är relevanta för SLL. Analys & Strategi
Figur 1. Sårbarhetsanalysen steg.[2] Utifrån en sammanvägning av identifierade sårbarheter, SLL:s krishanteringsförmåga och de konsekvenser som framtida klimatförändringar befaras medföra, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen, har en grov bedömning av i vilken omfattning de olika verksamheterna bedöms påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser tagits fram. Följande nivåer användes vid bedömningen: Påverkas ej verksamheten störs ej. Påverkas den ordinarie verksamheten störs men kan bedrivas. Stor påverkan verksamheten kan ej bedrivas på ett tillfredställande sätt. Bedömningsnivåerna syftar till att ge ett första och övergripande underlag till vilka problem, händelser och olyckor som SLL behöver arbeta med för att reducera konsekvenserna av men även för att kunna hantera framtida händelser. 1.3 Avgränsning Denna rapport är en intern underlagsrapport för SLL som kan användas i fortsatt kris- och katastrofplaneringsarbete. Den bedömning som görs av klimatförändringars påverkan på landstingets verksamhet syftar främst till att identifiera områden, som är viktigare än andra, att arbeta vidare med. 4 Analys & Strategi
De delar av SLL:s verksamhet som behandlas i denna rapport är Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Regionplanering Studien har hållits på en övergripande verksamhetsnivå, därav har inga enskilda verksamheter, lokaler eller byggnader studerats. Denna rapport studerar inte heller hur framtida konsekvenser av klimatförändringar kan komma att påverka behovet av förändringar i SLL:s krisorganisation, exempelvis om organisationen behöver förstärkas inom vissa områden, personal i krisorganisationen behöver vidareutbildas, ansvarsområden ändras eller om nya funktioner behöver inrättas. I bedömningen av i vilken omfattning SLL:s olika verksamheter påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser, se kapitel 3.5, har inte sannolikheten för att olika händelser, olyckor eller störningar skall inträffa behandlats. Analys & Strategi
2 Bakgrund I detta kapitel beskrivs kort Klimat- och sårbarhetsutredningen; dess syfte och upplägg samt vilka områden den behandlar. Därefter beskrivs vilka klimatförändringar som är att vänta i Stockholms län. Materialet till kapitlet kommer främst från Klimat- och sårbarhetsutredningen, men även från Regionplane- och Trafikkontorets, RTK:s, rapport om anpassning till effekterna av klimatförändringar i Stockholmsregionen.[4] RTK:s rapport har främst använts till avsnitt 2.2.3. 2.1 Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen har analyserat det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedömt kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till. Fokus har legat på att kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar samt bedöma behovet av anpassning till ett förändrat klimat för olika sektorer och områden i samhället. Av särskilt intresse har varit klimatförändringarnas påverkan på infrastruktur, t.ex. vägar, järnvägar, telekommunikation, byggnadsbestånd, energiproduktion och elförsörjning, areella näringar, vattenförsörjning och avloppssystem och på människors hälsa samt på den biologiska mångfalden. Viktiga aspekter har varit sårbarheten för översvämningar, ras, skred och stormar. Utredningen behandlar organisation och ansvar vad gäller det förebyggande arbetet för beredskap vid extrema väderhändelser och för anpassning till ett förändrat klimat. Den behandlar däremot inte krishanteringsfrågor, som organisation och ledning i ett akut skede. 2.2 Pågående och förväntade klimatförändringar Klimat- och sårbarhetsutredningen har analyserat hur Sveriges klimat kan komma att utvecklas under de närmsta 100 åren. Utredningen har utgått från bedömningar om den globala klimatutvecklingen som gjorts av FN:s klimatpanel, IPCC. Rossby Centre, SMHI, har sedan gjort beräkningar i sina regionala modeller. Här beskrivs kort de utsläppsscenarierna och klimatmodellerna som använts. 6 Analys & Strategi
2.2.1 Klimatscenarier IPCC har tagit fram klimatscenarier som bygger på olika utvecklingsvägar för de faktorer som huvudsakligen medför utsläpp av växthusgaser, nämligen demografisk-, social-, ekonomisk- och tekniskutveckling. Klimat- och sårbarhetsutredningen har valt att fokusera på två scenarier som betecknas A2 och B2. Båda scenarierna beskriver en tämligen fragmenterad värld med ökande befolkning och långsam teknikspridning. I A2-scenariet ligger fokus på ekonomisk tillväxt och energianvändningen är större än i B2-scenariot där utvecklingen är mer fokuserad på hållbarhet. 2.2.2 Klimatmodeller Klimatmodeller beskriver atmosfärens och oceanernas cirkulation samt interaktioner mellan dessa och landytor, vegetation etc. Klimat- och sårbarhetsutredningen har använt två globala, storskaliga, klimatmodeller, HadAM3H och ECHAM/OPYC3. För att skala ned resultaten från de globala modellerna till lokal och regional skala har två regionala klimatmodeller från Rossby Centre vid SMHI använts. Dels har atmosfärsmodellen RCA3 använts och dels den kopplade modellen RCAO. Olika kombinationer av scenarier och modeller ger olika resultat för studerade klimatparametrar. 2.2.3 Framtida klimat i Stockholms län Resultat från klimatmodellerna tyder på att Stockholmsregionen, under detta sekel, går mot ett varmare klimat. Mälardalens klimat kommer att likna dagens klimat i norra Frankrike. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 2-4 C, figur 2. Höjningen är störst vintertid. De årslägsta temperaturerna vintertid kan komma att höjas med upp till 12 C. De årshögsta temperaturerna sommartid beräknas öka med 3-4 C. Med ett varmare klimat ökar också risken för värmeböljor, perioder då dygnstemperaturen är över 20 C, figur 3. Från och med 2040 kan regionen räkna med värmeböljor varje sommar och i slutet av seklet beräknas det bli värmebölja ca 20 dagar om året i Stockholmsregionen. Figur 2. Beräknad temperaturförändring I östra Svealand 1961-2100 jämfört med medelvärdet perioden 1961-1990. Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden 2071-2100 visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfärhav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2.[5] Analys & Strategi
Figur 3. Ökning av antalet varma dagar med högsta temperatur över 20 grader, RCA3- EA2.[1] Nederbördsmängden förväntas öka med runt 10 %, figur 4, men med väsentligt större säsongsskillnader än i dagsläget. Vintertid förväntas nederbörden, i form av regn, öka med upp till 40 %. Snötäckets tjocklek och varaktighet minskar. Sommartid beräknas en minskning av nederbörden med upp till 20 %. Risken för extrema regn och skyfall ökar över hela året. Figur 4. Beräknad förändring av nederbördsmängden i östra Svealand under sju sammanhängande dygn (%) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30- årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos).[5] I Stockholms län förväntas avrinningen, nederbörd-avdunstning, öka under höst och vinter och minska under vår och sommar. Stockholms län förväntas få oförändrade eller minskade hundraårsflöden, figur 5. Detta beror framförallt på en utjämnad snösmältningssäsong, men även på ökad avdunstning. Konsekvenserna av en hundraårsnivå i Mälaren är dock betydande redan idag och kan hota vitala samhällsfunktioner samt bebyggelse, jordbruk och industrier. Avtappningskapaciteten ur Mälaren ska ökas genom ombyggnad av Slussen. Detta kommer på sikt sänka de högsta vattenstånden och minska översvämningsrisken kring Mälaren. 8 Analys & Strategi
Figur 5. Förändring av dagens 100-årsflöde om 100 år, perioden 2071-2100. Beräknat för vattendrag som är oreglerade eller har låg regleringsgrad, ingående i Räddningsverkets rapportserie Översiktlig översvämningskartering.[1] En höjd havsnivå väntas längs stora delar av kusten på grund av världshavens höjning. Med hänsyn till landhöjningen uppgår förändringen i medelvattenstånd vid Stockholms kust till ± 0,5 m. Även 100-årsvattenståndet beräknas förändras med ± 0,5 m. Osäkerheten kring havsnivåhöjningen är stor, framförallt på grund av risken för oförutsedda förändringar i landisens avsmältning på bl.a. Grönland. Figur 6 visar beräknat medelvattenstånd vintertid i slutet på seklet enligt ett scenario som ger hög höjning. Figur 6. Medelvattenstånd vintertid i slutet av seklet enligt ett högscenario jämfört med medelvattenståndet under perioden 1903 1998. Skala i cm.[1] Vissa indikationer finns på att vindstyrkan i stormarna skulle kunna förstärkas och att styrkan på medelvinden skulle kunna öka med upp till 15 %. Resultaten i fråga om förändringar i vindsstyrka är dock mycket osäkra. Analys & Strategi
3 Konsekvenser av klimatförändringar för SLL Klimat- och sårbarhetsutredningen går igenom konsekvenser av klimatförändringar inom följande områden: Kommunikationer, Tekniska försörjningssystem, Bebyggelse och byggnader, Areella näringar och turism, Naturmiljö och miljömålen, Människors hälsa samt Förändringar i vår omvärld och deras påverkan på Sverige. WSP har valt ut fyra av dessa områden för en närmare studie, eftersom de bedöms vara av betydelse för SLL:s verksamheter. De fyra områdena är: 1. Kommunikationer 2. Tekniska försörjningssystem 3. Bebyggelse och byggnader 4. Människors hälsa I detta kapitel presenteras för vartdera valt område de förväntade konsekvenserna av klimatförändringarna samt på vilket sätt just dessa konsekvenser påverkar SLL: s följande verksamheter: 1. Hälso- och sjukvård 2. Kollektivtrafik 3. Regionplanering I verksamheten inkluderas det som behövs för att bedriva verksamheten, t.ex. personal, lokaler, teknisk försörjning. 3.1 Kommunikationer Vägar De klimatfaktorer som i första hand påverkar vägnäten är nederbörd, höga flöden, isbeläggning, temperatur, havsnivå och vind. En ökad nederbörd och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälrelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. I Stockholms län förväntas avrinningen öka under höst och vinter och minska under vår och sommar. Risken för översvämningar till följd av ökade flöden bedöms inte öka i Mälarregionen i ett framtida klimat. Skredfrekvensen kan förväntas minska något i östra Svealand. Temperaturen förväntas öka, se avsnitt 2.2. Järnvägar Järnvägsnätet är känsligt mot höga flöden, långvarig nederbörd, intensiva skyfall och större snömängder. Dessa kan leda till översvämningar, genomspolning av bankkonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred samt ökad risk för erosion vid brostöd. Lågt liggande tunnlar, som är relativt okänsliga för andra 10 Analys & Strategi
klimatfaktorer, kan drabbas av översvämning. Även elektroniska anläggningar är känsliga. Järnvägsdriften är dessutom kraftigt elberoende och störningstoleransen bedöms även utan extrema väderhändelser som relativt låg. Sjöfart & Flyg Sjöfarten och luftfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. Låga vattenstånd i Mälaren sommartid riskerar dock att påverka fartygstrafiken eftersom risken för grundstötning ökar. Redan vid 20-30cm sänkning av vattenståndet jämfört med medelvattenståndet uppstår problem för sjöfarten.[4] Telekommunikationer Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Telekommunikationerna är kraftigt elberoende. Översvämning av tunnelsystem med ledningar för el och elektronisk kommunikation, exempelvis Slussen i Stockholm, kan leda till avbrott. Radio- och TV-distribution Utifrån de klimatscenarier som finns framtagna påverkas inte radio- och tvdistributionen i någon väsentlig grad. Utsändningar av radio och tv är dock kraftigt beroende av fungerande el- och teleförsörjning. 3.1.1 Konsekvenser för verksamheten Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården är beroende av att kommunikationssystem fungerar. Klimatförändringarna kan ge konsekvenser på försörjningssäkerheten vad gäller tele- och datakommunikationer samt informationstekniska systems driftkontinuitet, då dessa är kraftigt elberoende. Störningar i kollektivtrafiken till följd av t.ex. översvämning i tunnelbanan kan leda till att personal inte kan ta sig till sina arbetsplatser. Översvämningar av vägar kan försämra framkomlighet för ambulanser och sjuktransporter samt innebära att leveranser av sjukvårdsmaterial blir försenade. Störningar i kommunikationssystemen kan medföra problem att leda hälso- och sjukvårdens verksamheter på ett tillfredställande sätt. Då personal med mandat att fatta beslut, gällande hur verksamheten skall bedrivas utifrån händelsens konsekvenser, kan vara svåra att nå. Det kan även vara svårt att kalla in extra personal i dessa lägen. 3.1.2 Konsekvenser för verksamheten Kollektivtrafik Landstinget äger inga vägar. De behöver därför inte förändra sin verksamhet utifrån ändrade underhållsbehov. SL:s bussar färdas däremot på vägar och färd- Analys & Strategi
tjänsten, landstingets personal samt övriga transporter är beroende av ett fungerande vägnät. Vid eventuella störningar på vägnätet finns det i Stockholm möjligheter att leda om trafiken, detta kan dock medföra förseningar. Att använda ett omledningsvägnät kräver planering samt en flexibel organisation som kan anpassa sig efter rådande förutsättningar. De spår och järnvägsstationer som SL använder till pendeltågstrafiken ägs av staten. Därav påverkas inte landstinget direkt av ett ändrat underhållsbehov på spåren, men däremot indirekt av möjligheten att använda spåren vid eventuella störningar. SL äger infrastruktur, såsom hållplatser och tunnelbanestationer, för tunnelbanan, tvärbanan och den lokala spårtrafiken. De konsekvenser av klimatförändringarna som anses mest relevanta för SL, och därmed landstinget, är risken för översvämning i tunnelbanan och störningar i elförsörjningen, vilket kan slå ut vitala system såsom signalsystem. Enligt RTK:s studie om anpassning till effekterna av klimatförändringar har Slussens tunnelbanesystem anpassats för att klara hundraårsnivån i Mälaren, utan intrång av vatten i stationen.[4] Med hjälp av pumpar skulle tunnelbanesystemet fortsätta fungera även vid en något högre vattennivå, dock skulle Gamla stans station antagligen behöva stängas. Högre nivåer än detta kan medföra översvämning av tunnelbanesystemet. Hundraårsnivån i Mälaren förväntas vara oförändrad i ett framtida klimat och den planerade ombyggnaden av Slussen kommer med stor sannolikhet att sänka de högsta nivåerna i Mälaren. Waxholmsbolaget, Waxholms Ångfartygs AB, äger 20 skärgårdsbåtar och fyra djurgårdsfärjor. Waxholmsbolaget kör inte i Mälaren där låga vattenstånd kan uppstå sommartid och bedöms därför inte påverkas av klimateffekter. 3.1.3 Konsekvenser för verksamheten Regionplanering I planeringsarbetet bör övergripande hänsyn tas till nutida, pågående och framtida klimatförändringar för samtliga områden. Vad gäller området kommunikationer gäller detta t.ex. hur väg- och järnvägsnätet kan drabbas. Vilka sträckor som är särskilt utsatta, var nya etableringar inte bör ske och vilka möjligheter till omlednings- och ersättningssystem det finns. Störningar i kollektivtrafiken till följd av t.ex. översvämning i tunnelbanan kan leda till att personal inte kan ta sig till sina arbetsplatser. RTK:s verksamhet är dock inte sådan att ovan beskriven påverkan ger stora konsekvenser. 12 Analys & Strategi
3.2 Tekniska försörjningssystem Elsystem och kraftpotentialer En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markläggning av kablar som pågår. Värme- och kylbehov Klimatförändringarna kommer att starkt påverka värme- och kylbehovet. Värmebehovet minskar till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet ökar. Minskningen av värmebehovet innebär stora kostnadsbesparingar i form av betydligt lägre energikostnader. Energianvändningen för uppvärmning beräknas minska i Stockholmsregionen med ca 30 % till 2100-talet. Kylbehovet väntas nationellt öka cirka 5 gånger, under samma period. Denna ökning av kylbehov är dock mindre än minskningen i värmebehov. Fjärrvärme Fjärrvärmedistributionen är framförallt känslig mot kraftiga nederbördsmängder, översvämningar samt höga grundvattennivåer. Översvämning av tunnelsystem med ledningar för fjärrvärme, kan leda till avbrott i fjärrvärmedistributionen. Markförskjutning till följd av höjd grundvattennivå eller dålig dränering, kan leda till att fjärrvärmerörens naturliga fixering försvinner med allvarliga mekaniska påfrestningar som följd. Dricksvattenförsörjning Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer att försämras till följd av klimatförändringarna. Dagens relativt enkla beredning av råvatten, yt- eller grundvatten, till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i framtiden. Det finns skäl att tro att risken för att kemiska föroreningar hamnar i vattentäkterna ökar på grund av klimatförändringar. Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. Då föroreningar, metaller, organiska ämnen och smittämnen, spolas, lösta såväl som partikelbundna, med ytvatten till sjöar och vattendrag. Extrema regn kan således ge föroreningspulser till yt- och grundvatten. Enligt RTK har länsstyrelsen gjort bedömningen att det finns cirka 8500-9000 platser i Stockholms Län som riskerar att vara förorenade områden.[4] Överbelastning av avloppssystem kan leda till att orenat spillvatten släpps ut via bräddavlopp. Detta ger en ökad mikrobiologisk belastning med åtföljande hälsorisker för råvattnet. Flera studier har visat på kopplingen mellan kraftig ne- Analys & Strategi
derbörd och vattenburna sjukdomsutbrott. Riskerna för vattenburen smitta genom encelliga parasiter, t.ex. amöbor, och virus kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar med temperaturökningar och ökad risk för kraftig nederbörd. Förutom de mikrobiologiska riskerna kommer många svenska vatten successivt att få en ändrad kemi/biologi, t.ex. ökar humushalter och algblomningar redan i dag i många vattentäkter. Med högre temperaturer och längre tider med isfria sjöar och vattendrag samt ökad avrinning kommer såväl övergödning som humushalter att öka. Sedan 1990-talet finns en trend mot stigande humushalter i Mälaren, vilket utgör ett växande reningstekniskt problem för de stora vattenverken i Stockholmsregionen. Risken för varmare råvatten är också ett problem som kräver omfattande åtgärder. En höjning av havsnivån ökar risken för saltvatteninträngning i vattentäkter som ligger nära kusten. Även i Mälaren, som via Saltsjön ligger i anslutning till Östersjön, leder låga vattenstånd till ökad risk för saltvatteninträngning. Om tillräckligt stora mängder saltvatten tränger in riskerar Mälaren att slås ut som råvattentäkt. I Stockholm Stads samrådsförslag till ombyggnation av Slussen tyder modelleringar av Mälarens nivåer i ett framtida klimat att tillfällena med låga nivåer kommer att öka i slutet av seklet.[4] I Stockholms län får 1,2 miljoner människor sitt vatten från Stockholm Vatten som använder Mälaren som vattentäkt. Med nuvarande reningsteknik kan ökade halter av humus hanteras och efter införskaffande av ny reningsteknik skulle även en omfattande algblomning kunna hanteras. I Stockholmsregionen finns en reservvattentäkt som räcker i runt 2-3 månader. Vid en händelse som gör råvattnet obrukbart i Mälarens råvattenintag är därför tiden begränsad för att införskaffa och installera ny reningsteknik eller för att avlägsna de föroreningar eller störning som skapat problemet.[4] I Stockholms län försörjs runt 200 000 människor av vatten från egen brunn.[4] Kontrollen och säkerheten av dessa vattentäkter är mycket liten, oftast görs ett begränsat vattenprov när brunnen anläggs och därefter tas inga uppföljningsprover. Flertalet av riskerna som Mälaren utsätts för finns också i dessa vattentäkter, men avsaknaden av kontinuerlig kontroll av vattenkvaliteten gör att riskerna blir större. En brunn som med dagens klimat levererar vatten av en god kvalitet kan med ett framtida klimat med högre temperaturer och fler skyfall bli otjänlig. Hur människors hälsa påverkas av klimatförändringars konsekvenser på dricksvattenförsörjningen beskrivs i stycke 3.4. 14 Analys & Strategi
3.2.1 Konsekvenser för verksamheten Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården är beroende av att kritiska försörjningssystem såsom elvatten- och värmesystem fungerar. Störningar i elsystem påverkar hela verksamheten och kan bl.a. leda till att operationer måste ställas in. Brist på vatten kan ge hygienproblem då dusch-, tvätt-, städ- och diskmöjligheter påverkas. Dessutom kan problem uppstå med toaletter som inte kan spolas. Värmebehovet bedöms minska medan kylbehovet i SLL:s lokaler, framförallt för olika vårdinrättningar, bedöms öka. Se vidare avsnitt 3.4.1 och kapitel 3.6. 3.2.2 Konsekvenser för verksamheten Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är beroende av att el- liksom andra kritiska försörjningssystem fungerar. Konsekvenserna för driften av tunnelbanan och övrig spårtrafik kan bli omfattande, både i den akuta situationen och i skedet när elförsörjningen startar igen. Möjligheten till kylning i tunnelbanan, pendeltåg och på bussar blir viktigare för resenärernas komfort. 3.2.3 Konsekvenser för verksamheten Regionplanering Klimat- och sårbarhetsutredningen pekar på att samhället redan nu, i ökad utsträckning, t.ex. bör planera för ökad konkurrens om vattenresurser särskilt i södra Sverige. Genom den lokala och regionala planeringen läggs grunden för en säker dricksvattenförsörjning. I planer kan områden redovisas som är viktiga för vattenförsörjningen, så att markanvändningen i dessa kan planeras med hänsyn till skyddet för dricksvatten. Inom området regionala utvecklingsfrågor bör även en kartläggning gällande kritiska beroendeförhållanden för SLL:s verksamheter tas fram. RTK är beroende av att tekniska försörjningssystemen fungerar för att kunna bedriva verksamhet i sina kontorslokaler. 3.3 Bebyggelse och byggnader Översvämning av strandnära bebyggelse Stockholms län förväntas få oförändrade eller minskade 100-årsflöden. Däremot väntas en höjd havsnivå längs stora delar av kusten på grund av världshavens höjning. Med hänsyn till landhöjningen uppgår förändringen i medelvattenstånd vid Stockholms kust till ± 0,5 m. Kusterna vid havet i Stockholms län har stor mängd bebyggelse under 5 metersnivån. Analys & Strategi
Ras, skred och erosion Större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. En kartering över riskområden har gjorts med hjälp av material från Statens Geotekniska Institut, SGI, Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Statens Räddningsverk, SRV. I Stockholms län finns områden med ravinrisk i lera, silt och sand. Ökad intensiv nederbörd förväntas även öka benägenheten för ravinutveckling. Kusterosion Kusterosion påverkas av vattennivåer i havet kombinerat med en mängd andra förhållanden, ex landhöjning, våg-, vind- och strömförhållanden samt geologi och jordarter på land och havsbotten. Det är framförallt Stockholmsregionens nordliga skärgård som i dagsläget löper risk för kusterosion på grund av sina geologiska förhållanden. Dagvattensystem och breddning av avloppsvatten Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningar bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar. Stockholm vatten har vidtagit anpassningsåtgärder. Exempelvis har anslutningsnivåerna för ny bebyggelse till VA-systemet höjts och ledningar dimensioneras för att klara ökade regnmängder. Separata avloppssystem minskar risken för bräddning av spillvatten. Många system är dock gamla och förnyelsetakten för VA-system är låg vilket gör att problem bedöms kvarstå. Byggnadskonstruktioner Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd, högre luftfuktighet och högre temperaturer medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. 3.3.1 Konsekvenser för verksamheten Hälso- och sjukvård Stockholms läns landsting äger sju akutsjukhus, tio närsjukhus, ett antal vårdcentraler, psykiatriska mottagningar, tandvårdskliniker etc. Sjukvårdsanläggningars placering med hänsyn till olika risker påverkar funktionssäkerheten och robustheten hos verksamheten. Enligt Håkan Lindberg, Regionala enheten för kris- och katastrofberedskap, ligger akutsjukhusen inte inom riskområden för översvämning.[6] WSP har inom ramen för denna rapport inte gjort någon 16 Analys & Strategi
genomgång av landstingets anläggningar. I samband med högt vattenstånd, intensiva regn, höga flöden etc kan problem uppstå i anläggningar där SLL:s bedriver verksamhet. Extrema skyfall kan leda till källaröversvämningar och eventuella utsläpp av avloppsvatten kan medföra sjukdomsutbrott. Mögeltillväxt i byggnader ger olägenhet för hälsa och ökning av allergier vilket kan ge en ökad belastning för sjukvården. Klimatförändringarna bedöms leda till ett ökat yttre underhållsbehov. För SLL:s kan detta innebära ökade lokalkostnader. Kylbehovet i landstingets byggnader kan komma att öka. Klimat och sårbarhetsutredningen pekar på att det är väsentligt att möjligheter till kylning finns på sjukhus, sjukhem och andra lokaler där sjuka eller äldre vistas. Avkylningsmöjligheter på akut-, intensiv- och hjärtavdelningar bör införas som standard över hela landet. Behovet av avkylning bör inventeras även för andra lokaler än de ovan nämnda. Energieffektiva lösningar som fjärrkyla bör eftersträvas. 3.3.2 Konsekvenser för verksamheten Kollektivtrafik Klimatförändringarna kan ge konsekvenser på landstingets anläggningar, såsom garage, hållplatser och tunnelbanestationer. Liknande problem, som för landstingets sjukvårdslokaler, kan uppstå (se under 3.3.1 ovan). 3.3.3 Konsekvenser för verksamheten Regionplanering Klimatförändringen med bl.a. höjda havsnivåer och ökade flöden ställer högre krav på den regionala planeringen. Konsekvenser för befintlig och ny bebyggelse behöver ingå i planeringen. I regionplaneringen kan rekommendationer ges, så att inga byggnader tillkommer i områden som kan komma att drabbas av översvämning, ras- och skred. Detta är extra viktigt för samhällsfunktioner av betydande vikt, såsom sjukvårdsinrättningar, kollektivtrafikanläggningar mm. Hänsyn bör tas till rekommendationer från Klimat- och sårbarhetsutredningen samt rekommendationerna från länsstyrelserna i mellansverige.[7] Analys & Strategi
3.4 Människors hälsa Extremtemperaturer Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna blir högre än i dag. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver anpassningsåtgärder. Extrem värme medför olika stora risker för olika individer, beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper såsom äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Gruppen äldre uppvisar flest antal dödsfall i samband med värmeböljor. Sjukdomar som innebär särskild känslighet för värme är främst hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och försämrad njurfunktion. Vissa läkemedel kan också medföra förändrad värmereglering, cirkulation och vätskebalans, särskilt betablockerare, hjärtmedicin, och vätskedrivande mediciner. Människor med psykiska funktionshinder, inklusive demenssjukdomar, kan ha svårt inte uppfatta riskerna med värmen. Känsligheten för värme är olika i olika områden beroende på hur anpassad befolkningen är till höga temperaturer. I Stockholm är dödligheten lägst vid 11 12 grader medan den optimala temperaturen i Aten är 25 grader. En tydligt ökad dödlighet har iakttagits redan efter 2 dagars ihållande värme. Beräkningar för Stockholmsområdet visar att en höjning av medeltemperaturen med 4 grader ökar dödligheten med drygt 5 procent. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens bedömning kommer antalet dödsfall per år orsakade av värmeböljor att öka med drygt 1 000 fall mot slutet av detta sekel. Minskningen av antalet riktigt kalla dagar ger en minskning av antalet direkt köldrelaterade dödsfall och förfrysningar. Mildare vintrar bidrar också till ett minskat antal episoder med försämring av hälsotillståndet hos personer med kärlkramp, kroniska hjärt- och lungsjukdomar samt reumatiska besvär. Färre riktigt kalla vinterdygn kan å andra sidan ge en ökad förekomst av fästingar och parasiter. Ändrad luftkvalitet Hälsoeffekter av luftföroreningar är i dag ett stort problem i Europa. Utsläppen kommer att påverkas av många faktorer framöver. Förhöjda ozonhalter försämrar hälsan för astmatiker och andra känsliga grupper. Ozonhalten kan samverka med höga temperaturer, som är en risk för gamla och svaga personer, och på så sätt påverka dagligt antal dödsfall. I Skandinavien beräknas endast förändringarna i ozonkoncentrationerna bli små. Södra Sverige kan möjligen få en svag ökning av ozonhalterna under vår, sommar och höst medan norra Skandinavien kan vänta sig minskade ozonhalter. 18 Analys & Strategi
Redan måttligt förhöjda partikelhalter ökar antalet fall av akut hjärtsjukdom. Modellsimuleringar visar att halten av sekundära oorganiska partiklar, bestående av sulfat, nitrat och ammonium, kommer att minska i de norra delarna av Skandinavien under alla årstider. Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan komma att ge en förändring i utbredningen av pollenproducerande arter och i pollensäsongens start, längd och intensitet. I de södra och framförallt mellersta delarna av landet kommer lövträd att bli alltmer konkurrenskraftiga gentemot barrträden. Detta kan resultera i en ökning av pollenallergier. En ökning av utomhustemperaturen kommer att betyda en ökad fuktbelastning inomhus, vilket kan medföra mer mikrobiell belastning och mer husdammskvalster. Detta, tillsammans med konsekvenserna av ökad nederbörd och frekventare översvämningar ökar risken för mögel- respektive kvalsterallergier. Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Risken för infektionssjukdomar ökar efter en översvämning, t.ex. genom otillräcklig nedkylning av livsmedel på grund av elavbrott eller på grund av inläckage av smittämnen i dricks- och utomhusbadvatten. Risk för vattenburen exponering för kemiska ämnen kan också förekomma på grund av läckage från industrimark, gamla deponier och serviceanläggningar. Särskilt utsatta är sårbara grupper som barn, äldre och sjuka. Även psykologiska effekter är vanliga efter större katastrofer. Lokalt finns risk för att översvämningar, ras och skred kan frilägga gamla kemisk-toxiska deponier liksom nedgrävda antraxsmittade, mjältbrand, djurkadaver. Det senare skapar framförallt smittorisk för utegående djur i området, men även människor kan utsättas. Smittspridning Spridning av smittämnen ökar med ökad nederbörd och temperatur. Vid översvämningar, ras och skred kan smittämnen som förekommer i jord och mark förorena vattentäkter, betesmark, badvatten i utomhusbad och bevattningsvatten. Avloppsvatten kan läcka in i dricksvattentäkter och i ledningar. De smittämnen som utredare i Klimat- och sårbarhetsutredningen mest oroar sig för hos människa är Cryptospiridium, Giardia, Campylobacter, norovirus och VTEC (EHEC), varav den senaste vanligen ger de allvarligaste sjukdomssymtomen. En förlängd badsäsong i kombination med högre vattentemperaturer kan öka risken för spridning av vissa mag-tarmbakterier, hudinfektioner som badklåda och systeminfektioner. Badsårfebersvibrioner är ett för Sveriges del ett nytt all- Analys & Strategi
varligt problem. Dessa smittämnen finns i svenska vatten men tillväxer inte förrän vid vattentemperaturer över 20 grader. Risken för utbrott av badsårsfeber kommer under detta sekel att öka i Östersjön. Ökningen bedöms ske ända upp mot Umeåtrakten. Sjukdomen kan ge blodförgiftning med hög risk för dödsfall och drabbar framför allt äldre. Sjukdomen, som i media kallades kolera i samband med ett utbrott sommaren 2006, gav upphov till tre dödsfall. Toxiska algblomningar, cyanobakterier, uppträder i både sött och bräckt vatten. De gynnas av högre vattentemperaturer och kommer sannolikt att öka i sjöar och vattendrag. I näringsrika vatten kan algblomningar ge upphov till hälsovådliga koncentrationer, framför allt för småbarn och djur som badar eller dricker av vatten med pågående skadlig algblomning. Förskjutning av årstider kan få effekter för ett flertal s.k. vektorburna sjukdomar, där smittämnena i naturen överförs från olika djurarter, som gnagare, fåglar rävar, insekter eller fästingar. Det finns ett antal exempel på spridning norrut i takt med ett varmare klimat, t.ex. fästingspridningen, med sjukdomar som borrelia och TBE som följd. En mycket allvarlig europeisk vektorburen sjukdom som skulle kunna komma att etablera sig i Sverige under detta sekel är visceral leishmaniasis, som sprids av sandmygga och har en direkt temperaturkoppling. Det är vanligt att människor kan bli övergående infekterad med Leishmaniaparasiten utan att utveckla symtom, men om en person samtidigt är HIVinfekterad blir sjukdomsförloppet synnerligen allvarligt med en medelöverlevnad på endast 13 månader. Malaria, som ofta förekommer i olika debatter, kommer sannolikt inte att bli ett problem i Sverige. Detta trots en trolig ökad förekomst av malariamyggor i de södra och mellersta delarna av landet. All smittspridning upphör nämligen om alla infekterade personer i ett område ges behandling, vilket svensk sjukvård bör ha goda möjligheter att erbjuda. Ett varmare klimat under sommarmånaderna förväntas öka antalet matförgiftningar. Vi får ett klimat som ställer högre krav på livsmedelshygien än vi är vana vid. Några livsmedels- och vattenburna infektionssjukdomar uppvisar också en förhöjd risk vid klimatförändringar. Det gäller framförallt VTEC, cryptospiridos, campylobacterinfektion, algtoxinförgiftning, legionella och toxinmatförgiftning. Sverige kommer troligen även att få ett ökat antal fall av infektionssjukdomar där smittan erhållits utomlands på grund av ett ökat globalt smittryck. 20 Analys & Strategi
3.4.1 Konsekvenser för verksamheten Hälso- och sjukvård Sjukvården tillhandahålls av landstinget. Ökade sjukdomsutbrott och värmerelaterade problem till följd av förväntade klimatförändringar ger konsekvenser på verksamheten. Framförallt kan belastningen på akutsjukvården komma att öka. Klimat- och sårbarhetsutredningen anser att beredskapen för värmeböljor bör ses över och sårbara grupper behöver identifieras. Vid krislägen bör fokus ligga på omhändertagande av sårbara grupper. Ensamboende äldre liksom fysiskt och psykiskt handikappade bör aktivt uppsökas. Ett tidigt varningssystem för värmeböljor motsvarande det som infördes i Frankrike i juni 2004, men skräddarsytt utifrån svenska förhållanden skulle kunna utvecklas av SMHI i samarbete med kommuner och landsting. Utökad fortbildning i infektionssjukdomar av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn respektive av veterinärmedicinsk personal behövs med tanke på ett ökande smittryck globalt och risk för att helt nya infektionssjukdomar kan komma att etablera sig i landet. Samhället bör vara förberett på fler och intensivare extrema väderhändelser och naturolyckor. Ett försämrat globalt hälsotillstånd, bl.a. till följd av ett ökat antal konflikter, kan leda till ökad risk för smittspridning av sjukdomar. Ökade klimatflyktingströmmar ställer krav på sjukvårdens beredskap. 3.4.2 Konsekvenser för verksamheten Kollektivtrafik Konsekvenserna inom detta område, Människors hälsa, bedöms inte påverka kollektivtrafiken i någon större omfattning. 3.4.3 Konsekvenser för verksamheten Regionplanering Fram till år 2030 beräknas befolkningen ha ökat med mellan 315-535 000 personer i Stockholms län.[4] Om trenden håller i sig skulle länet, under andra halvan av seklet, därför kunna se en ökning på närmare en miljon människor. Ändrat klimat skulle dessutom kunna leda till ökad migration till Sverige och Stockholms län. Den snabbt växande turistnäringen i Sverige kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Sannolikt kommer turistflödet till Medelhavet att minska under de varmaste sommarmånaderna till förmån för Östersjöområdet. Om så bara en liten andel av de som i dag reser till Medelhavsländerna istället reser till Skandinavien kommer detta att innebära ett betydligt ökat besökstryck i Sverige. Analys & Strategi
Samtidigt riskerar trängseln att öka liksom belastningen på miljön. Mer ansträngda vattenresurser kan bli ett stort problem. Ovan beskrivna konsekvenser medför att RTK kommer att få en viktig uppgift gällande att följa hur klimatförändringarna utvecklas. 3.5 SLL:s krishanteringsförmåga Konsekvenserna av framtida klimatförändringar kommer att påverka SLL:s verksamheter. Hur stor påverkan blir är dock svårt att förutspå. För att försöka göra en grov bedömning har även en övergripande undersökning gjorts av SLL:s krishanteringsförmåga. Denna undersökning presenteras nedan. I arbetet med denna rapport har kontakter tagits med personal på SLL som arbetar med krishantering. Vissa kunskaper om landstingets krishanteringsförmåga i relation till klimatförändringar har även inhämtats från SLL:s interna krishanteringsdokument.[8],[9] Detta är på inget sätt en fullständig redogörelse av SLL:s krishanteringsförmåga, utan syftar till att ge en översiktlig bild. Hälso- och sjukvård Frågor som rör funktionssäkerhet och robusthet ska integreras i planeringsarbetet på alla nivåer enligt SLL:s Krishanteringsplan. Enligt Håkan Lindberg är SLL:s ledningscentral samlokaliserad med SOS och Stockholms Brandförsvar. Detta gör att de tillsammans kan satsa på att säkra el- och teleförsörjningen och dessutom underlättas arbetet med att få fram en heltäckande lägesbild vid en händelse.[6] Samtliga akutsjukhus bör ha egen reservkraft motsvarande 100 procent av normalförbrukningen för att klara avbrott i elförsörjningen.[8] På akutsjukhusen bedöms det inte vara något problem med elförsörjningen om det finns drivmedel, något som dock ses som en farhåga.[6] Framtida klimatförändringar ställer stora krav på ett robust system för dricksvattenförsörjningen, något som Håkan Lindberg identifierade som ett problemområde. Alla akutsjukhus har inte reservvattentäkter utan är beroende av leverans från kommunala vattenverk.[6] Vid ett sjukdomsutbrott, större olycka eller annan händelse kan följande faktorer vara kritiska för att kunna hantera händelsen:[9] Intensivvårdsplatser med eller utan ventilator Isoleringsplatser vid allvarlig smitta Operationskapacitet Akutmottagningars kapacitet Vårdplatser 22 Analys & Strategi
Saneringsmöjligheter vid CBRN händelser (händelser med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen) Tillgång på sjukvårdsmateriel och läkemedel Kollektivtrafik Enligt Johan Hedenfalk, Säkerhetschef på SL, har SL arbetat mycket med riskoch sårbarhetsanalyser och krisberedskapsplanering.[10] De har flertalet sårbara anläggningar som de identifierat utifrån ledningscentraler, tunnelbanan, Banverkets ledningscentraler, pendeltågen, samt vitala system som exempelvis eloch teleförsörjning, signalsystem, kommunikationssystem. SL har även riktlinjer för hur verksamheten skall skyddas samt en omfattande krisberedskapsplanering. Gällande översvämningsrisker utifrån ett klimatperspektiv anser sig SL på kort sikt ha kontroll på situationen i Mälaren men osäkerheter finns gällande havsnivån i Östersjön på längre sikt.[10] Regionplanering Enligt RTK planerar Mälarens översvämningsgrupp en övning under hösten 2008 med försörjningstunnlarna som huvudfokus.[4] 3.5.1 Sammanfattande bedömning I detta stycke görs ett försök till en bedömning av i vilken mån SLL:s verksamheter påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser inom områdena Kommunikationer, Tekniska försörjningssystem, Bebyggelse och byggnader samt Människors hälsa. Följande bedömningsnivåer har använts: Påverkas ej verksamheten störs ej. Påverkas den ordinarie verksamheten störs men kan bedrivas. Stor påverkan verksamheten kan ej bedrivas på ett tillfredställande sätt. I bedömningsgrunderna har hänsyn tagits till hur mycket SLL:s studerade verksamheter kommer att påverkas av klimatförändringarna i Stockholmsregionen inom respektive område, men även SLL:s krishanteringsförmåga har ingått som en viktig parameter. Analys & Strategi
Tabell 1. Klimatförändringarnas konsekvens på SLL:s verksamhet. Tabellen visar områden som påverkas av klimatförändringarna och hur störningar på dessa i sin tur påverkar SLL: s verksamheter. Områden som Kommunikationer Tekniska Bebyggelser Människors enligt Klimat- och försörjningssystem och byggnader hälsa sårbarhetsutredningen påverkas av klimatförändringar SLL:s verksamheter Hälso- och Påverkas Stor påverkan Påverkas Stor påverkan sjukvård Nedsatt framkomlighet Allvarliga konsekvenser Ökat behov av underhåll Ökade sjukdomsutbrott, för ambulanser och på hälso- och sjukvår- på landstingets fastighe- ökad belastning på varutransporter. Nedsatt den om el-, vatten- och ter. akutsjukvården och framkomlighet för bus- värmeförsörjningssy- Ökat behov av kyla värmerelaterade pro- sar och tunnelbana. stem slås ut. (luftkonditionering). blem. Klimatflyktningar Personalen har svårt att kan öka trycket på sjuk- komma till sina arbets- vården. platser. Kollektivtrafik Påverkas Stor påverkan Påverkas Påverkas ej Nedsatt framkomlighet Allvarliga konsekvenser Ökat behov av underhåll för bussar och tunnel- för kollektivtrafiken om och problem med över- bana. Själva kärnverk- elförsörjningssystem svämningar kan uppstå samheten drabbas. slås ut. för kollektivtrafikens Personalen har svårt att byggnader så som komma till sina arbets- garage, hållplatser och platser. stationer. Ökat behov av kyla (luftkonditionering). Regionplanering Påverkas Stor påverkan Påverkas Påverkas Omlednings- och ersätt- Klimatförändringars och Risker för bebyggelse Planera för en ökad ningssystem behöver extrema väderhändel- med översvämning, ras turism och förändrade hanteras i planeringen. sers påverkan på och skred behöver tas migrationsfrågor, klimat- Nedsatt framkomlighet dricksvattenförekomster med i den regionala flyktingar. för bussar och tunnel- måste beaktas i regional planeringen. bana. Personalen har planering. svårt att komma till sina Kontoret är beroende av arbetsplatser. el-, vatten och värme. 24 Analys & Strategi