Bilaga 1. Workshop den 9 oktober 2012

Transkript

1 Bilaga 1. Workshop den 9 oktober 2012 Micael Bredefeldt från Länsstyrelsen och Maria Larsson från Tyréns höll i en workshop med deltagare från kommunen, i syfte att berätta om kommande klimatförändringar och fånga upp lokal kunskap om sårbarheter och möjligheter i kommunen. Workshopen inleddes med en genomgång av förväntade klimatförändringar i Kiruna kommun. Därefter diskuterades vilka extrema väderhändelser som redan har hänt och vad de fick för konsekvenser, för att få en bild av sårbarheter i kommunen. Till slut diskuterades vad som skulle kunna inträffa i ett förändrat klimat, positivt och negativt. I möjligaste mån markerades inträffade och möjliga händelser ut på en karta. Deltagare Maria Lundin, miljöingenjör Anette Skoglind, VA-ingenjör Laila Hedlund, drift/miljöingenjör Margareta Bergman, miljöchef Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande Anders Lampinen, vice ordf. bygg- och miljönämnden Heidi Kari, folkhälsosamordnare Magdalena Wäppling, trafikingenjör Maria Johansson, enhetschef kommunstaben Resultat Nedan redovisas risker och möjligheter som framkom under workshoparna, både sådant som har hänt och sådant som skulle kunna hända i ett förändrat klimat. Numreringen följer den som gjordes under workshopen för att förenkla om man vill gå tillbaka och jämföra med de ursprungliga minnesanteckningarna. En del risker och möjligheter har en fysisk placering och kan redovisas på en karta medan annat är mer allmänna konsekvenser.

2 Tabell 1.1 Händelser som har inträffat och innebär en sårbarhet i dagens klimat. Nummer Beskrivning 3 Vägbro raserad. Häftigt regnområde. Sommar. 4 Banvallen raserad. Sommar. 5 Översvämning Torne älv. Vittangi. Pumpstation, avlopp. Potentiell risk för översvämning. 6 Observationer av hur trädgräns flyttats och nya arter kommit. 10- årsperspektiv. 9 Avstängd väg på grund av stora snömängder 15 Problem med dricksvatten, ytvattentäkt. Material från myrar. Risk för större problem framöver. 16 Inträngning av ytvatten i grundvattenbrunnar. Rensjön och Lainio. Inträffat på hösten. Risk för försämring. 17 Bräddning i avloppsreningsverk i samband med snösmältning. 19 Kommunen har en ytvattentäkt som ibland drabbas av dåligt vatten i samband med vårfloden 20 Sommaren 2008 stor nederbörd i kombination med smältvatten från fjällen. I Jukkasjärvi översvämningar, problem med reningsverk och källare 21 Sommaren 2008 stor nederbörd i kombination med smältvatten från fjällen. I Karesuando, ytvatten rann ner i brunnar. 22 Sommaren 2008 stor nederbörd i kombination med smältvatten från fjällen. Jordskred i trakten kring Abisko-Riksgränsen. Tog med sig en banvall. 24 Kombinerade ledningar i dagvattensystemet leder till bräddningar i reningsverket. I och med ombyggnaden av staden har man stora möjligheter att göra ett bättre dagvattensystem. 25 Begravningsplats ligger lågt. Troligen inget problem 26 Reningsverk som har bräddat 27 Reningsverk som har bräddat, har byggts om 28 Stor risk för laviner. Risken kan möjligen öka med ökade nederbördsmängder och mer skiftningar i temperatur, nollgenomgångar. 32 Saltstorm från Norge Slog ut elnätet. Tabell 1.2 Händelser som innebär en risk i framtidens klimat. Nummer Beskrivning 1 Ökat vattenflöde i Luossajoki kan resultera i att miljögifter blir utsköljda från Ala Lombolo. Sköljs ut till Torne älv. 2 a, b Gruvdammar. Potentiell risk vid höga vattenflöden 7 Potentiell risk i Idivouma. Inläckage och bräddning. 8 Övre Soppero, inläckage och bräddning. 30 Jukkasjärvi kyrka och hembygdsgård ligger lågt. Liten risk 31 Kapell ligger lågt. Liten risk

3 Figur 1. Punkterna visar både klimatrelaterade händelser eller platser som är sårbara i dagens samhälle och Figur 2. Punkterna visar både klimatrelaterade händelser eller platser som är sårbara i dagens samhälle och

4 Figur 3. Punkterna visar både klimatrelaterade händelser eller platser som är sårbara i dagens samhälle och Figur 4. Punkterna visar både klimatrelaterade händelser eller platser som är sårbara i dagens samhälle och

5 Figur 5. Punkterna visar både klimatrelaterade händelser eller platser som är sårbara i dagens samhälle och Diskussionspunkter utan koppling till karta Sårbarhet på grund av Kirunas storlek och utspridd befolkning. Koncentration kring centralort, små byar runtomkring. Ishalka, nollgenomgångar, orsakar sämre framkomlighet. Svårt för funktionshindrade. Turism påverkas. Vinterturism negativt. Barmarksturism positivt och negativt. Livskvaliteten påverkas negativt om naturen förändras. Man har valt att bo här på grund av naturens kvaliteter, t.ex. rent vatten i bäckar, snö m.m. Observation av såriga abborrar norr om Torneträsk. Det brukar mest finnas längre söderut. Inflyttning av myggarter som är mer aggresiva. Skogsbruk kan påverka positivt och negativt. Kan ta nya arealer i anspråk. Det kan uppstå konflikter. Det blir mer tjälskador om det regnar mycket på hösten och sen fryser på det. Vissa byar har sämre vägar som riskerar att inte klara detta. SMHI har gjort en rapport om lokalklimatet i Kiruna. Blötare våtmarker mer hjortron? Ala Lombolosjön ska renas Kvicksilver, granater m.m. Nytt sjukhus eller vårdcentral ska byggas. Nytt elsystem och nytt kraftvärmeverk ska byggas.

6 Sammanfattning av resultat från workshop Vid workshopen den 9 okt framhölls befintliga problem för vägar och järnvägar. Inga risker vid ett förändrat klimat identifierades. I figur 12 visas de utpekade problemen på kartan, numreringen hänvisar till en beskrivning som finns listat bilaga 1. Problemen för vägnätet är framförallt koncentrerade till och längs med E10 längst uppe i fjällkedjan. Här har såväl skred som översvämningar inträffat vilket skadat såväl vägar som järnvägar. Vid E10 strax innan Abisko raserades en vägbro i samband med ett häftigt störtregn på sommaren (punkt 3). Kraftig sommarnederbörd orsakade även ett ras på banvallen längre upp mot norska gränsen (punkt 4). Sommaren 2008 ledde en kombination av kraftig nederbörd och smältvatten från fjällen till ett omfattande jordskred i trakten kring Abisko-Riksgränsen. De stora regnmängderna drog med sig en banvall (punkt 22). I området kring Riksgränsen finns även ett lavinkänsligt område vilket kan utgöra en risk för avstängning av vägar och därmed försvåra framkomligheten på vintern. Figur 12. Vägar och järnvägar i Kiruna kommun som har haft problem med översvämningar och/eller ras och skred. Även underlagsmaterial i form av inträffade skred visas. Information om historiska problem för vägar och järnvägar kommer från en workshop den 9:e oktober med kommunens representanter.

7 Fortsättning sammanfattning av resultat från workshop I Vittangi där råvatten tas från Torneälven har problem med dricksvattenkvaliteten inträffat vid höga flöden i älven. Material från myrarna har hamnat i råvattnet. Kommunen bedömer att det finns risk att problemen kan bli större framöver. I Rensjön och Lainio har ytvatten trängt in i grundvattenbrunnar under hösten i samband med extrem nederbörd och höga grundvattennivåer. Kommunen bedömer att det finns en risk att det kommer att inträffa igen och har därför tätat eller kommer att täta brunnarna. Kommunens huvudvattentäkt Torneälven drabbas ibland av försämrad vattenkvalitet i samband med vårfloden. Höga vattenflöden i älvarna inträffade sommaren 2008 då det kom stor mängd nederbörd samtidigt med smältvatten från fjällen. Jukkasjärvi drabbades av översvämningar från Torneälven som orsakade problem i reningsverk och källaröversvämningar. I Karesuando rann ytvatten ner i grundvattenbrunnar. Inträngning av ovidkommande vatten i avloppsledningssystem i Kiruna tätort leder till bräddningar i reningsverket vid höga flöden. I och med ombyggnaden av staden finns stora möjligheter att skapa ett bättre dagvattensystem. Det finns ett 20-tal avloppsreningsverk i Kiruna kommun. Bräddning i reningsverk i Rienakkajärvi (Övre Soppero) har inträffat i samband med snösmältning. Bräddning i reningsverk i Vittangi har inträffat vid extrem nederbörd och höga vattenflöden. Det har även bräddat vid avloppsreningsverket i nedre Soppero. Reningsverket har byggts om efter det. Vid översvämning av Torne älv 2008 drabbades Karesuando avloppspumpstation av översvämning. Det finns även en potentiell risk att det kan hända igen enligt kommunens bedömning. I Idivuoma och i Övre Soppero finns en potentiell risk för inläckage i grundvattenbrunnar och bräddningar i samband med höga vattenflöden.