Fredrik Rosenbecker (V) yrkar att lägga till att-satsen; samt redovisa datum för åtgärdspunkternas genomförande, dock senast 30 september 2016.

Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-12-17 76 Fördjupad uppföljning av hemtjänstutförare, Enklare Vardag SN-2015/302 Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden att ledningen vid Enklare Vardag AB vid nämndens sammanträde i mars 2016, skriftligen och muntligen, ska redovisa hur man avser arbeta med de i rapporten upptagna åtgärdspunkterna, samt redovisa datum för åtgärdspunkternas genomförande, dock senast 30 september 2016. Yrkande Fredrik Rosenbecker (V) yrkar att lägga till att-satsen; samt redovisa datum för åtgärdspunkternas genomförande, dock senast 30 september 2016. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på tilläggsyrkandet mot avslag och finner att utskottet bifaller förslaget. Ärende Socialchef informerar kort om uppföljningen. Tjänsteskrivelse 2015-12-08 samt Fördjupad uppföljning av hemtjänstutförare, Enklare Vardag, 2015-12-08, har varit utsända.

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anna Landerholm Datum SN-2015/302 Strategiskt ledningsstöd 2015-12-08 Socialnämnden Fördjupad uppföljning av hemtjänst utförd av Enklare Vardag AB SN-2015/302 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ledningen vid Enklare Vardag AB vid nämndens sammanträde i mars 2016, skriftligen och muntligen, ska redovisa hur man avser arbeta med de i rapporten upptagna åtgärdspunkterna. Sammanfattning Under hösten 2015 har en fördjupad uppföljning genomförts av den hemtjänst som utförs av Enklare Vardag AB i Knivsta kommun. Uppföljningen har utförts av verksamhetscontrollers samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Uppföljningen bygger på granskning av olika typer av styrdokument och rutiner inom verksamheten samt intervjuer med personal och ledning i verksamheten. Bedömningen görs framförallt med utgångspunkt från avtalet mellan Knivsta kommun och Enklare Vardag AB samt gällande lagstiftning och författningar. Bedömningen är att verksamheten har stort kundfokus, arbetar individbaserat och tar hänsyn till brukarnas personliga integritet. Kontinuiteten avseende personal verkar vara god och verksamheten arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. I rapporten identifieras ett antal brister både vad gäller utförandet av socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Bristerna handlar bland annat om upprättande och implementering av rutiner av olika slag, journalföring, utformning och dokumentation av genomförandeplaner, utveckling av det systematiska kvalitetssystemet vad gäller egenkontroll och medarbetarnas delaktighet samt utveckling av det förebyggande hälsoarbetet. Verksamhetens ledning tycks vara medveten om flera av bristerna och har utifrån det påbörjat förbättringsarbete av olika slag. Bakgrund Inom socialnämndens ansvarsområden utförs delar av verksamheten av andra än kommunens egen organisation. Socialnämnden har ett ansvar att se till att de externa utförarna bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och utifrån ingångna avtal. Socialnämnden har beslutat om en modell för uppföljning och kontroll av kvalitet inom upphandlad och kundvalsstyrd verksamhet. Samma modell gäller för kommunens egna verksamheter (egen regi). Uppföljningen sker enligt en av socialnämnden fastlagd uppföljningsplan.

Sida 2 av 3 Ekonomisk konsekvensanalys Föreslaget beslut bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser utöver befintlig budgetram Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mary Nilsson socialchef Beslutet ska expedieras till: Akten Enklare Vardag AB

Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet bedöms inte påverka barn då ärendet varken primärt eller sekundärt berör en verksamhet med barn under 18 år. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

Fördjupad uppföljning av hemtjänst utförd av Enklare Vardag AB Knivsta kommun Anna Landerholm, Strategiskt ledningsstöd SN-2015/302

FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNST UTFÖRD AV ENKLARE VARDAG AB Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 1 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. GENOMFÖRANDE OCH METOD... 2 4. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 5. ANALYS OCH BEDÖMNING... 4 5.1 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AVSEENDE UTFÖRANDET AV SOCIALTJÄNST... 4 5.2 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AVSEENDE KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 10 5.3 EKONOMISK GRANSKNING... 14 6. STYRKOR... 15 7. ÅTGÄRDSPUNKTER... 16 7.1 ÅTGÄRDSPUNKTER AVSEENDE SOCIALTJÄNST... 16 7.2 BRISTER AVSEENDE KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 18 1 Sammanfattning En fördjupad uppföljning har gjorts av den hemtjänst som utförs av Enklare Vardag AB i Knivsta kommun. Uppföljningen har utförts av verksamhetscontroller Anna Landerholm, verksamhetscontroller Malin Eriksson och medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Lejman. En av kommunens ekonomer har sammanställt information om verksamhetens ekonomi. Uppföljningen bygger på granskning av olika typer av styrdokument och rutiner inom verksamheten samt intervjuer med personal och ledning i verksamheten. Bedömningen görs framförallt med utgångspunkt från avtalet mellan Knivsta kommun och Enklare Vardag AB samt gällande lagstiftning och författningar. Bedömningen är att verksamheten har stort kundfokus, arbetar individbaserat och tar hänsyn till brukarnas personliga integritet. Kontinuiteten avseende personal verkar vara god och verksamheten arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. I rapporten identifieras ett antal brister både vad gäller utförandet av socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetens ledning tycks vara medveten om flera av bristerna och har utifrån det påbörjat förbättringsarbete av olika slag. De allra mest väsentliga utvecklingsområdena finns uppställda som åtgärdspunkter sist i rapporten, i avsnitt 7. Bristerna handlar bland annat om upprättande och implementering av rutiner av olika slag, journalföring, utformning och dokumentation av genomförandeplaner, utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller egenkontroll och medarbetarnas delaktighet samt utveckling av det förebyggande hälsoarbetet.

1. Bakgrund Inom socialnämndens ansvarsområde utförs delar av verksamheten av andra än kommunens egen organisation. Socialnämnden har ett ansvar att se till att de externa utförarna bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning och utifrån ingångna avtal. Socialnämnden har beslutat om en modell för uppföljning och kontroll av kvalitet inom upphandlad och kundvalsstyrd verksamhet. Samma modell gäller för kommunens egna verksamheter (egen regi). Uppföljningen sker enligt en av socialnämnden fastlagd uppföljningsplan. 2. Syfte Uppföljningen syftar till att bedöma hur väl Enklare Vardag AB utför hemtjänst i enlighet med framförallt det ingångna avtalet med Knivsta kommun samt gällande lagstiftning och författningar 1. 3. Genomförande och metod Denna fördjupade uppföljning av utförare inom vård och omsorg i Knivsta kommun har genomförts av verksamhetscontroller Anna Landerholm tillsammans med verksamhetscontroller Malin Eriksson och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Eva Lejman. Förstnämnde verksamhetscontroller har varit ytterst ansvarig för att planera, genomföra, återkoppla och skriva rapporten. MAS ansvarar för hälso- och sjukvårdsdelen i rapporten. Dessutom har kommunens biståndshandläggare lämnat information kring kontakten med Enklare Vardag AB och en av kommunens ekonomer har bistått med information om utförarens ekonomi. Inför uppföljningen togs kontakt med ledningen för Enklare Vardag AB för att informera om uppföljningen. Som en del i uppföljningen granskades olika styrdokument (bland annat verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och kvalitetssystem) och rutinbeskrivningar i verksamheten samt dessutom genomförandeplaner för brukarna i Knivsta kommun. MAS har granskat olika styrdokument och rutiner inom hälso- och sjukvårdsområdet. Intervjuer genomfördes med verksamhetsledning och medarbetare den 19 oktober 2015. Två olika intervjuer genomfördes med varje grupp, en med frågor gällande utförandet av socialtjänst och en gällande kommunal hälso- och sjukvård. Vid intervjun med personalen deltog inte ledningen, detta för att personalen skulle uppleva det möjligt att uttrycka sig fritt. Både ledning och personal har fått möjlighet att sakgranska anteckningarna utifrån intervjuerna. I rapporten redovisas en analys och bedömning utifrån de genomförda intervjuerna med personal och ledning samt utifrån den inskickade dokumentationen. Analysen och bedömningen görs framförallt med utgångspunkt från ingånget avtal samt gällande lagstiftning och författningar. Genom analysen och bedömningen identifieras ett antal åtgärdspunkter för verksamheten. Två månader efter att rapporten har redovisats i socialnämnden ska verksamheten muntligen och skriftligen återrapportera hur de avser att arbeta med 1 Samlingsbenämning för lagar, förordningar och föreskrifter.

åtgärdspunkterna. I detta fall blir det vid socialnämndens sammanträde i mars 2016. Verksamheten åläggs då att innan sammanträdet skicka in en plan för hur åtgärdspunkterna ska hanteras. Planen ska sedan redovisas i socialnämnden efter att verksamhetscontroller och MAS har godkänt den. 4. Beskrivning av verksamheten Enklare Vardag AB är ett privatägt aktiebolag som utför hemtjänst (omsorg och service) enligt beslut från kommunen. Företaget har cirka 140 anställda och är aktivt i Stockholm, Nacka, Järfälla, Täby, Upplands Väsby, Sollentuna, Lidingö, Solna, Sundbyberg och Knivsta kommun. Företaget har två kontor i Stockholm; Enklare Vardag Söder på Östermalm och Enklare Vardag Norr i Akalla. Inom företaget sker i nuläget en omorganisation vad gäller ledningen. Omorganisationen innebär att det tillförs fler verksamhetsansvariga på olika nivåer, vilket bland annat syftar till att uppföljningen av verksamheten ska fungera bättre. Den nya ledningsorganisationen ser ut som nedan: VD Vice VD Verksamhetschef Biträdande Verksamhetschefer/Samordnare Administratörer Företaget har idag sex brukare i Knivsta kommun, varav deras underleverantör Assistanskompaniet utför hemtjänst gentemot en av brukarna. Det är totalt 10 personer som arbetar med brukarna i Knivsta kommun, inklusive Assistanskompaniets personal. Under de senaste åren har företaget framförallt fokuserat på två större projekt vilka fortfarande pågår; dels att höja kompetensnivån bland företagets personal och dels att se över och förbättra företagets rutiner vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen av ett nytt intranät där verksamhetens rutiner ska finnas lättillgängliga för personalen.

5. Analys och bedömning I detta avsnitt redovisas den analys och bedömning som gjorts utifrån vad som framkommit vid intervjuerna samt genom inskickad dokumentation dels vad gäller utförandet av socialtjänst och dels vad gäller kommunal hälso- och sjukvård. Sist i avsnittet redovisas också en ekonomisk granskning av verksamheten. 5.1 Fördjupad uppföljning avseende utförandet av socialtjänst Förhållningssätt, arbetssätt och metoder Enklare Vardag AB har identifierat ett antal kvalitetsmål för sin verksamhet: Brukarna ska få leva under goda levnadsförhållanden Insatserna ska vara varaktiga och samordnade Insatserna ska anpassas efter den enskildes individuella behov Den enskilde ska ha inflytande och delaktighet vid utformningen av insatsen Den enskilde ska uppleva trygghet i samarbetet med verksamheten, vad gäller rättssäkerhet, enkelhet i att komma i kontakt med verksamheten och att personalens arbete bygger på respekt och gott bemötande. Verksamheten upprättar verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. De mål som har berörts i dokumenten avseenden 2014 och 2015 har handlat om att öka personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet samt att höja den formella kompetensen bland personalen. Företagets ledning och personal har inte kännedom om Knivsta kommuns mål för verksamheten, vilket de ska ha enligt avtalet med kommunen 2. Företaget känner inte heller till innehållet i kommunens värdighetsgaranti för hemtjänst och har bara liten kännedom om kommunens strategi för vård och omsorg, vilket också omfattas av avtalet med kommunen 3. Inför första mötet med brukaren ringer någon från verksamheten och bokar en tid för hembesök. Samordnaren eller annan person ur ledningen är med. Det skrivs en genomförandeplan tillsammans med brukaren. Den person som verksamheten avser vara kontaktman för brukaren är i möjligaste mån med vid det första besöket. Brukaren kan dock själv påverka vem ur personalen som ska vara kontaktman. Verksamheten uppger att de har en skriftlig rutin för hur det första besöket ska gå till. Om personalen är sen till brukaren ringer personalen alltid och talar om det för brukaren. I de fall brukaren inte skulle vara anträffbar när personalen anländer till brukarens hem kontaktar personalen i första hand brukarens anhöriga och därefter tar personalen kontakt med någon i ledningen. Skriftliga rutiner för tillvägagångssättet när brukaren inte är anträffbar finns framtagna i företaget. Enligt ingånget avtal med kommunen ska det i brukarens 2 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 3.6, sida 10. 3 Ibid, punkt 3.2, sida 9 respektive punkt 3.1 sida 9.

genomförandeplan dessutom finnas noteringar om hur personalen ska gå tillväga i dessa situationer 4. Så är inte fallet i den genomförandeplan som vi tagit del av. Företaget har framtagna skriftliga rutiner för nyckelhantering samt mall för kvittens. Av intervjuerna med ledning och personal framkommer att i de fall verksamheten har fått nycklar till en brukares hem förvaras nycklarna i ett särskilt avsett nyckelskåp som är låst. Verksamheten har också framtagna skriftliga rutiner för hantering av privata medel. Vi har vid uppföljningen dock inte fått ta del av någon mall för skriftligt avtal mellan leverantören och kunden kopplat till rutinerna. Detta är ett krav i avtalet mellan Enklare Vardag AB och Knivsta kommun 5. Vid ankomsten ringer personalen alltid på dörren. Personalen bär inte namnskylt utan har idbricka så att de ska kunna visa vilka de är. I förfrågningsunderlaget som är kopplat till avtalet med Knivsta kommun står angivet att personalen ska bära identifikation på ett sådant sätt att den är synlig för den enskilde 6. I kommunens värdighetsgaranti för hemtjänst står också specifikt angivet att personalen ska bära en namnskylt med sitt namn och företagets logga väl synligt. Personalen bör därför bära en namnskylt på sina kläder istället för att ha en id-bricka som tas fram. Knivsta kommun ansvarar för alla insatser avseende personlig omvårdnad mellan klockan 22.00 och 07.00 varje dag genom kommunens nattpatrull. Nattpatrullen lämnar rapporter om brukare som erhållit vård- och omsorgsinsats till den utförare som ansvarar för insatser gentemot brukaren på dagtid 7. Mellan klockan 17.00 och 22.00 har någon i företagets ledning beredskap. Personalen känner vid intervjun inte till detta förfarande utan uppger att brukarna har personalens privata telefonnummer och kan vända sig dit även kvälls- och nattetid. Det är viktigt att även företagets personal känner till nattpatrullen och företagets beredskap, samt att den informationen också ges till brukarna. Hos varje brukare finns en pärm där personalen kontinuerligt sätter in journalanteckningar. En gång i månaden förs dessa anteckningar sedan vidare till brukarens akt som finns förvarad i arkivskåp på ett av företagets kontor. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska journalföringen vara väl strukturerad 8 och i ingånget avtal med Knivsta kommun står det angivet att journalföringen ska ske på ett sådant sätt att nödvändiga uppgifter kan levereras till kommunens digitala verksamhetssystem 9. Under våren 2015 fick en person i företagets ledning utbildning och därmed behörighet i kommunens digitala verksamhetssystem Siebel. Verksamheten har sedan dess dock inte fört in genomförandeplaner eller journalanteckningar i 4 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 3.9, sida 11. 5 Ibid, punkt 2.14, sida 6. 6 Ibid, punkt 3.6.1, sida 10. 7 Ibid, punkt 2.9, sida 6. 8 SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, 4 kap 8 9 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, punkt 2.17, sida 7.

systemet, utan har hittills endast använt systemet för att se kommunens biståndsbeslut. Verksamheten bör därför i ökad utsträckning använda sig av kommunens digitala verksamhetssystem, eller motsvarande, för journalföring. Ett sådant förfarande skulle också innebära att nattpatrullen har tillgång till journalanteckningar på ett sätt som de inte har i nuläget. När personal/personal eller personal/ledning ska ha kontakt med varandra sker detta oftast via telefonsamtal, men även via sms. Information som skickas via sms kan exempelvis vara uppgifter om förändringar i schemat eller ändringar i önskemål från brukare. Brukarnas fullständiga namn skrivs inte ut i sms-konversationen. Enklare Vardag AB har idag en underleverantör, Assistanskompaniet, som utför hemtjänst för en brukare i Knivsta kommun. Enligt förfrågningsunderlaget som är kopplat till avtalet mellan Knivsta kommun och Enklare Vardag AB kan eventuellt medgivande av underleverantör medges av kommunen. Leverantören ansvarar då för att den anlitade underleverantören uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. 10 Något medgivande från kommunen finns inte registrerat i kommunens diariesystem och ledningen vid Enklare Vardag AB uppger att det är en tjänsteman i kommunens förvaltning som efter att ha stämt av detta med berörd chef har gett medgivandet muntligt. Vice VD vid Enklare Vardag AB uppger själv vid intervjun att den egna uppföljningen av underleverantören bör förbättras. Mot bakgrund av ovanstående bör Enklare Vardag AB redogöra för orsakerna till behovet av att anlita en underleverantör samt redogöra för hur de säkerställer att underleverantören uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Kompetens och bemanning Samarbetet personalen emellan respektive mellan personal och ledning fungerar bra enligt verksamheten. Verksamheten har kontinuerliga arbetsplatsträffar och då tar ledningen upp frågor om exempelvis bemötande, värdegrundsarbete och rutiner. Varje måndag mellan klockan 16 och 18 träffas personalen också för att få information och/eller utbildning. Företaget har anlitat en extern utbildningsaktör för att utföra löpande fortbildning av personalen. Personalen kan också få handledning i sitt arbete vid behov. Även företagets ledning får möjlighet till kompetensutveckling. Företaget har en skriftlig rutin för säkerställande av rätt kompetens och bemanning i verksamheten. Det är totalt 10 personer som arbetar med brukarna i Knivsta kommun, inklusive Assistanskompaniets personal. Sex av dessa personer är anhöriganställda. Två personer, alltså 20 procent, av de 10 som arbetar i Knivsta kommun har undersköterskeutbildning. Att höja kompetensnivån bland verksamhetens personal har varit en prioriterad fråga de senaste åren. I 10 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 5.6, sida 23.

avtalet med Knivsta kommun står att personalen som utför hemtjänstuppdrag ska ha undersköterskeutbildning eller motsvarande, alternativt annan motsvarande kompetens. I enlighet med detta behöver verksamheten fortsätta arbeta med att säkerställa att all personal har nödvändig kompetens. Verksamheten erbjuder årligen ett medarbetarsamtal, vid vilket man bland annat tar upp utbildningsnivå och kompetensutveckling. Det tas fram individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Vid frånvaro av ordinarie personal försöker verksamheten i möjligaste mån samverka mellan de två kontoren för att lösa situationen. Företaget har även ett antal timanställd personal att kontakta vid behov. Verksamheten strävar efter kontinuitet även när det gäller vikarierande personal hos brukarna. En skriftlig rutin för introduktion av nyanställd personal finns upprättad. Ledningen informerar den nyanställde om bland annat rutiner, bemötande, tystnadsplikt samt annan lagstiftning. Ett avtal om tystnadsplikt undertecknas. Nyanställda får gå bredvid någon annan ur personalen under minst en vecka, tills de känner sig trygga i arbetet. Riskanalys och klagomålshantering Verksamheten har tagit fram en skriftlig rutin för hantering av synpunkter och klagomål. Enligt rutinen ska den som tar emot synpunkten eller klagomålet ansvara för att detta dokumenteras. Verksamhetschefen utreder sedan ärendet tillsammans med berörd personal och senast inom tre dagar ska återkoppling ske till den som lämnat synpunkten eller klagomålet. Inkomna ärenden lyfts vid samverkansmöte en gång i månaden och utifrån den analys som görs där förs en del av ärendena vidare som information till övrig personal vid APT. En redogörelse av inkomna synpunkter och klagomål görs även i verksamhetsberättelsen. Vår bedömning är att personalen behöver få ökad kännedom om företagets skriftliga rutin för synpunkts- och klagomålshantering samt att verksamheten bör fortsätta arbetet med att synliggöra vikten av att synpunkter och klagomål dokumenteras, ett utvecklingsområde som ledningen är medveten om. Verksamheten utför löpande riskanalyser på en verksamhetsövergripande nivå, däremot görs inga strukturerade riskanalyser på brukarnivå. Vid första besöket hos en brukare gör personalen en översiktlig bedömning av möjliga risker kopplat till omvårdnaden av brukaren, men det finns inga rutiner för detta och ingen dokumentation sker. Ledningen är medveten om att detta är ett utvecklingsområde. Verksamhetens tillvägagångssätt kring riskanalyser bedöms inte uppfylla de krav som ställs utifrån ingånget avtal samt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska den som bedriver socialtjänst fortlöpande göra riskanalyser och utifrån skrivningen om processer

och rutiner ska riskanalyserna precis som andra kvalitetssäkrande processer identifieras, beskrivas och fastställas. 11 Verksamheten har en skriftlig handlingsplan vid kris och extraordinär händelse samt en rutin för upptäckt av dödsfall i brukarens hem. Några andra krisplaner finns inte framtagna i verksamheten, såsom för brand eller svåra olyckor. Personalen känner till att eventuella arbetsskador ska anmälas till ledningen via blankett. Kontaktmannaskap och kontinuitet Enligt avtalet med Knivsta kommun ska samverkan mellan brukaren och personalen framförallt bygga på kontaktmannaskap 12. Ledningen vid Enklare Vardag AB uppger att verksamheten arbetar med kontaktmannaskap och verksamheten tycks ha god kontinuitet vad gäller personalen på så sätt att brukaren främst har kontakt med någon eller några ur personalen. I de fall brukaren har önskemål om en särskild kontaktman försöker verksamheten tillgodose det i möjligaste mån. Om det är möjligt följer kontaktmannen med vid första besöket hos brukaren, i annat fall introduceras kontaktmannen något senare. Brukaren har möjlighet att byta kontaktman vid önskemål. Verksamheten har en framtagen skriftlig rutin för kontaktmannaskap. Utifrån intervjun med personalen verkar det dock som att personalen inte riktigt är införstådd i begreppet kontaktmannaskap eller vad det begreppet innebär för verksamheten, och risken är då att det heller inte blir tydligt för brukarna. Vår bedömning är därför att uppdraget kring kontaktmannaskapet behöver förtydligas inom verksamheten. I nuläget har verksamheten ingen utbildning eller några kontrakt gällande kontaktmannaskap. Genomförandeplan Verksamheten upprättar alltid en genomförandeplan för sina brukare, oftast efter några dagar. Genomförandeplanen tas fram tillsammans med brukaren, verksamhetens samordnare och eventuellt någon anhörig. Man sitter då ned tillsammans och fyller i en mall för genomförandeplan. Brukaren får möjlighet att tala om hur denne vill att insatserna ska utföras. En uppföljning av genomförandeplanen görs av verksamheten vart sjätte månad. Det kan också kontinuerligt göras förändringar i genomförandeplanen vid förändringar i brukarens hälsotillstånd. Minst en gång per år gör även kommunens biståndshandläggare en uppföljning av genomförandeplanen. I den enkät som kommunens biståndshandläggare fått fylla i gällande deras kontakt med Enklare Vardag AB framgår att handläggarna ser det som önskvärt att uppföljningar planeras in mer kontinuerligt. 11 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 7.6.4, sida 28 och SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 4 kap 2-4 och 5 kap 1. 12 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 4.2, sida 13.

De genomförandeplaner som vi fått ta del av och som avser brukare i Knivsta kommun bedöms inte helt vara utformade i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om dokumentation. Genomförandeplanerna är utformade som ett schema över vilka insatser som ska utföras och när, men det finns inga beskrivningar av hur olika insatser ska genomföras eller vilket mål som gäller för varje aktivitet. Detta är delar som enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska beröras i genomförandeplanen. 13 Företagets ledning uppger vid intervjun att de är medvetna om denna brist och att verksamheteten skulle behöva bättre mall för genomförandeplanen. Även kommunens biståndshandläggare ser behov av förbättringar av genomförandeplanerna. Enligt ingånget avtal med Knivsta kommun ska upprättade genomförandeplaner dokumenteras i kommunens verksamhetssystem 14, något som Enklare Vardag AB inte gör idag. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten har ett framtaget ledningssystem. Enligt systemet ska verksamheten bygga på processer som innebär att; planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Riskanalyser och egenkontroll lyfts som två viktiga delar i detta arbete. Vad gäller egenkontroll anger Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem att egenkontroll ska genomföras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att utföraren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet 15. Utifrån det är bedömningen att verksamheten behöver utveckla sitt arbete med egenkontroll så att det blir mer strukturerat, något som företagets ledning tycks vara medveten om. Verksamheten kan bland annat regelbundet utföra brukarundersökningar som en grund för verksamhetsutveckling, vilket inte sker idag. Även verksamhetens arbete med riskanalyser behöver utvecklas, vilket har berörts i avsnittet om riskanalys och klagomålshantering. Verksamheten tycks i stort sett ha de rutiner och mallar som de behöver för sitt arbete, men bedömningen är att de i vissa fall kan förtydligas och ge mer konkreta beskrivningar av hur olika processer praktiskt ska gå till. Framförallt behöver verksamhetens personal göras mer delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat genom att i större utsträckning känna till och arbeta efter de skriftliga rutiner som finns inom verksamheten. Företagets ledning tycks vara medveten om utvecklingsbehovet och avser att arbeta med detta bland annat genom att införa ett nytt intranät där personalen lätt ska kunna få tillgång till företagets skriftliga rutiner. Enligt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska den som 13 SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, 6 kap 2 14 Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 2.5, sida 5. 15 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap 2 och Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 3.4, sida 9.

bedriver socialtjänst säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet och dessutom medverka i verksamhetens kvalitetsarbete i helhet 16. 5.2 Fördjupad uppföljning avseende kommunal hälso- och sjukvård Kontinuerligt genomförs fördjupade uppföljningar av hälso- och sjukvårdens kvalitet i varje verksamhetsområde. Det gäller såväl hälso- och sjukvårdsverksamhet i egen regi som hos privata utförare, och omfattar vårdgivare inom äldreomsorgen och inom verksamhet för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) som har huvudansvaret för kvalitetsuppföljning avseende lagstiftning och ingångna avtal inom hälso- och sjukvården. Vid den fördjupade uppföljningen har intervjuer genomförts med ledning och personal enligt standardiserad checklista. Den medicinskt ansvarig sjuksköterskan har granskat följande områden; Rutiner för kontakt med läkare eller annan leg. personal när enskilds tillstånd så fodrar Läkemedelshantering Samordning av vård- och omsorgsbehov Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Tandvårdsstöd och tandhälsa Fotvård Vård och omvårdnad vid diabetes Vård och omvårdnad vid inkontinens Rehabiliterande och habiliterande hjälpmedel Basala hygienrutiner Kvalitetsregister Avvikelsehantering Preventivt arbete gällande fall och trycksår Kommunen ansvarar för hemsjukvård 17 till personer från och med 17 års ålder, och som har ett varaktigt behov mer än 14 dagar, med diagnos/-er, funktionsnedsättning av fysisk och/eller psykisk karaktär och som motiverar att vården ges i hemmet. För personer som är tillfälligt sjuka och normalt kan besöka mottagning har primärvården hälso- och sjukvårdsansvaret. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar innefattar vård/omvårdnad (somatisk och psykiatrisk), rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Ansvaret omfattar insatser av 16 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 6 kap 1-3 och Förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihet för utförande av service, personlig omvårdnad och hemsjukvård inom äldreomsorgen, 2014-09-23, punkt 3.4, sida 9. 17 I ordinärt boende, särskilda boendeformer och daglig verksamhet.

sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Uppsala läns landsting ansvarar för läkarinsatser. Rutin för kontakt med läkare eller annan leg. personal när enskilds tillstånd så fodrar Om brukarens hälsotillstånd försämras under dagtid kontaktar brukare och/eller personal distriktsköterska på vårdcentralen i Knivsta. Under kvällstid, till och med klockan 22.00, kontaktas Enklare Vardags egen beredskapsjour. Därefter ska brukaren kontakta Knivsta kommuns nattpatrull. Ledningen för Enklare Vardag beskrev att en övergripande rutin för kontakt med primärvården finns i verksamheten, men personalen var vid intervjun ovetandes om rutinen för nattpatrull i Knivsta kommun. I företagets Checklista för nyanställd finns fastställt att personal skall ta del av arbetsrutinen för rapportering av brukares tillstånd till sjuksköterska och läkare men ingen skriven rutin för när och i vilka situationer samt hur detta skall gå till finns i verksamheten. Företaget har skrivna arbetsrutiner för kontakt med närmaste vårdcentral under dagtid vid fallolycka, trycksår och inkontinens samt vid upptäckt av dödsfall i hemmet. Vid akut fallskada skall SOS Alarm kontaktas och vid dödsfall under kvällar och nätter skall Vårdguiden Hemtjänst i Stockholm kontaktas. Förändrat hälsotillstånd som kräver medicinsk bedömning ska alltid utföras av legitimerad personal. Skriftliga arbetsrutiner för hur detta skall tillförsäkras brukaren dygnet runt saknas i verksamheten. Rutiner ska även vara väl kända av all personal. Hur företagets egen beredskapsjour är bemannad med medicinskt skolad personal eller hur kontakt med sådan genomförs över dygnet är okänt. Skriftligt material kring hur och vad brukaren själv behöver göra vid behov av stöd och hjälp i akuta vårdsituationer saknas. Både ledning och personal var vid intervjuerna ovetandes om landstingets och kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Skriftliga arbetsrutiner för kontakt med läkare eller sjuksköterska vid förändrat hälsotillstånd behöver upprättas i verksamheten. Även brukaren behöver erhålla skriftligt material om hur och vem som skall kontaktas vid behov av hälso- och sjukvård. Landstinget är ansvarigt för all vård och behandling till personer som är tillfälligt sjuka och kan besöka primärvården, så tillvida brukaren inte har ett varaktigt hälso- och sjukvårdsbehov mer än 14 dagar. Akut omhändertagande vid sjukdom och skada är slutenvårdens ansvar. Detta behöver både ledning och personal känna till. Läkemedelshantering Enligt personal och ledning får brukaren hjälp med sina mediciner i form av egenvård av personal. Det kan till exempel handla om att öppna läkemedelsburkar, att överlämna tabletter från dosetter och att påminna om mediciner. Vid kvalitetsuppföljningen kunde inte personal redogöra för vem som iordningställt dosetten. De beskrev också att när brukaren behöver läkemedel vid behov så kontaktas sjuksköterska.

Kunskap om egenvård saknas i verksamheten. När personal ansvarar för delar av läkemedelshanteringen (iordningställande, administrering, förvaring och rekvirering) för brukare inom Knivsta kommuns omsorg gör de detta på uppdrag av socialnämnden. Övergripande riktlinjer fastställer att legitimerade sjuksköterkor är ansvariga för läkemedelshantering då brukaren har ett varaktigt behov, inte själv klarar delar eller hela hanteringen och önskar hjälp med sina läkemedel. Om annan vård- och omsorgspersonal ska utföra hela eller delar av läkemedelshantering skall detta formellt delegeras. Ett beslut om egenvård är en hälso- och sjukvårdsuppgift som legitimerad yrkesutövare bedömt inom sitt ansvarsområde att en person kan utföra med hjälp av någon annan. Ett sådant beslut ska dokumenteras av läkare. Därefter ska uppgifter om egenvård finnas i genomförandeplan. Inom socialtjänst ska även fastställda rutiner för samarbetet med primärvården i samband med egenvård finnas. Samordning av vård- och omsorgsbehov Företaget bedriver omsorg, stöd och service enligt avtal. Ledningen uppger att inga hälso- och sjukvårdsuppgifter bedrivs på ett sådant sätt där den kommunala hemsjukvården har ett ansvar. Det innebär att den lagstadgande dokumentationsskyldigheten för hälso- och sjukvård inte föreligger. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kunskap och rutiner om ansvarsfördelning av hälso- och sjukvård mellan landsting och kommunal hemsjukvård i samband med delegering saknas i verksamheten. I övrigt se rubrik Läkemedelshantering. Tandvårdsstöd och tandhälsa Personal känner inte till om brukarna har nödvändiga tandvårdsintyg. Enligt gällande tandvårdslagstiftning kan brukare med stort och långvarigt behov av personlig omvårdnad erhålla särskild hjälp vid tandvård i det egna hemmet. Landstinget tillhandahåller då utbildning inom mun- och tandhälsa för personal. Kunskap om och rutiner gällande lagstadgat tandvårdsstöd saknas i verksamheten. I företagets skriftliga rutin för Kost och livsmedelshantering beskrivs betydelsen av god tand- och munstatus för prevention av undernäring. Hur detta förebyggande munvårdsarbete systematiskt genomförs i den praktiska verksamheten finns inte beskrivet. Ingen specifik introduktionsutbildning gällande mun- och tandvårdshälsa finns för nyanställda och vikarier. Fotvård Fotvårdspecialist initieras via primärvårdens husläkar- och distriktsköterskemottagning. Vård och omvårdnad vid diabetes Se rubrik Läkemedelshantering.

Vård och omvårdnad vid inkontinens Inga skriftliga rutiner för förebyggande av inkontinens och för kontakt med primärvård vid behov av eventuell förskrivning av inkontinenshjälpmedel finns i verksamheten. Enligt företagets checklista för nyanställda får personal ta del av arbetsrutiner för personlig hygien. Vad den utbildningen till personal innehåller är okänt. Enligt personal fanns vid tiden för kvalitetsuppföljningen ingen brukare med urinvägskateter. Rehabiliterande och habiliterande hjälpmedel I verksamheten förekommer individuellt förskrivna hjälpmedel så som rullstol, rollator, dusch- och toastol, höj- och sänkbara sängar, lift och liftskynke samt halkskydd. Vem som är ansvarig förskrivare är okänt av ledning och personal. Enligt företagets checklista för nyanställda ska personal ta del av tekniska hjälpmedel. Huruvida personal erhållit kunskaper om ergonomiskt arbetssätt och fått god utbildning om instruktioner för hjälpmedel och av vem är okänt. Basala hygienrutiner I verksamheten finns skriftliga rutiner för basal hygien, vilka ingår i företagets checklista för nyanställda. Personal använder nya arbetskläder varje dag. Dessa tvättas också hemma hos varje personal. Inget utsett hygienombud finns i verksamheten i Knivsta kommun. Enligt personal finns det någon inom företaget som informerar om basala hygienrutiner. Personal känner inte heller till om det finns någon brukare med multiresistenta bakterier. Företagets rutin för basal hygien efterföljer dock inte gällande lagstiftning vad gäller kortärmad tröja, användandet av skyddsförkläde, tvätt och desinfektion av händer, smycken på händer och kontakt med kroppsvätskor. Inga lokala rutiner för kontakt med primärvården och vårdhygien i händelse av multiresistenta bakterier eller utbrott av vinterkräksjuka finns i verksamheten. Enligt kommunens riktlinjer för vård och omsorg skall varje enhet ha ett utsett och namngivet ett hygienombud. Kommunens övergripande riktlinje för basala hygienrutiner i vård och omsorg ska användas i verksamheten. Företagets lokala rutin för basal hygien ska efterfölja lagstiftning och övergripande riktlinje för kommunen. Hygienombud ska utses i verksamheten. Kvalitetsregister Preventivt arbetssätt för att förebygga undernäring och fallolyckor sker i verksamheten. Personal uppger att de har ett riskförebyggande arbetssätt. I företagets arbetsrutiner för systematiskt förbättringsarbete, riskanalys och egenkontroll beskrivs att analyser och bedömningar genomförs fortlöpande. Hur detta arbete praktiskt genomförs i omsorgen finns inga uppgifter om. En god omsorg för äldre innebär bland annat att förebygga risker såsom fall, undernäring, nedsatt mun- och tandhälsa, trycksår och inkontinens. Detta arbete kräver kunskaper om, och ett evidensbaserat och systematiskt arbetssätt för god och säker omsorg. Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert är en hjälp för varje omsorgsgivare att efterleva

kravet om systematiskt kvalitetsledningssystem och kvalitativ omsorg. Det systematiska och kvalitativa arbetessättet saknas i verksamheten. Avvikelsehantering Företaget bedriver omsorg, stöd och service enligt avtal. Därmed finns inget lagstadgat krav om rapporterings- och anmälningsskyldighet för personal och ledning av avvikelser inom hälso- och sjukvård. Preventivt arbete gällande fall, trycksår och nutrition Se rubrik Kvalitetsregister. Utvecklingsområden inom hälso- och sjukvård Inga specifika utbildningsinsatser inom omvårdnad har genomförts eller är planerade att genomföras i verksamheten. Företaget är sedan tidigare inbjudna till kommunens samverkansforum Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre mellan kommunal vård och omsorg och landsting samt samverkansforum Äldreomsorg för kommunens utförare inom äldreomsorgen. Där finns politiskt fastställda beslut om att bland annat kvalitetsutveckla vården och omsorgen till personer med demenssjukdom, implementera och förbättra förebyggande hälsoarbete för äldre samt palliativt omhändertagande till äldre personer. Här finns ingen representation från företaget. Vid vår kvalitetsuppföljning fanns inga planer om att ta del av kommunens erbjudna utbildningsinsatser eller att vidareutbilda den egna personalen inom förebyggande hälsoarbete, demenskunskap inom vård och omsorg eller allmän palliativ vård för äldre. 5.3 Ekonomisk granskning En övergripande ekonomisk granskning av Enklare Vardag AB har utförts i vilken följande granskningsmoment har inkluderats: 1. Granskning av att fakturering från Enklare Vardag AB till Knivsta kommun sker korrekt enligt gällande avtal 2. Kontroll av Enklare Vardag AB:s kreditvärdighet och eventuella betalningsanmärkningar 3. Granskning och analys av Enklare Vardag AB:s senaste årsredovisning (2013) I de delar som har granskats har inga avvikelser noterats som föranleder misstanke om bristande ekonomiska rutiner, svag ekonomisk ställning eller ekonomiska oegentligheter. Granskning av fakturering från Enklare Vardag AB till Knivsta kommun Ett utdrag ur Agresso med samtliga faktureringar från leverantören under perioden januari juni 2015 har tagits fram. Fakturering ska, enligt avtalet, ske månadsvis i efterskott och anordnaren ska senaste 2:a vardagen i månaden tillhandahålla en rapport över utförd tid samt oplanerad frånvaro. Fakturering har i samtliga fall skett månadsvis i efterskott och bilaga

innehållandes kunders namn och födelseår samt typ av utförd tjänst och tid, har erhållits i enlighet med avtalet. Vidare gjordes en avstämning mot det fakturerade antalet kunder mot beställarens dokumentation över Enklare Vardag AB:s kunder (budgetfil ansvarsnummer 9323) och inga avvikelser noterades. Kontroll av Enklare Vardag AB:s kreditvärdighet En kreditupplysning har inhämtats den 10 juni avseende Enklare Vardag Sverige AB, organisationsnummer 556609-6698. Företagets kreditvärdighet värderas till riskklass 5 på en femgradig skala (där 1 anger högsta och 5 lägsta risk). Det framgår att företaget är registrerat för F-skatt och moms. Inga betalningsanmärkningar finns registrerade per den 5 juni och skuld hos Kronofogden saknas per den 5 juni. Analys av årsredovisningen Företaget nettoomsättning uppgick 2013 till 46 459 tkr och företaget uppvisade ett positivt rörelseresultat. Avkastning på totalt kapital uppgick till 46,5 procent, vilket är högre än branschmedianen på 10,41 procent. Rörelsemarginalen (det vill säga företagets vinst från rörelsen i förhållande till omsättning) uppgick till 16,17 procent jämfört med branschgenomsnittet på 2,71 procent. Föregagets soliditet uppgår till 42,1 procent vilket är högre än branschgenomsnittet på 26,51 procent. 6. Styrkor Bedömningen är att den hemtjänst som bedrivs inom verksamheten är individanpassad och grundar sig på kundfokus och brukarens självbestämmande. Personalen är mån om brukarens personliga integritet och strävar efter att utföra insatserna på ett sådant sätt att det ska finnas förutsättningar för brukaren att bibehålla sina egna förmågor. Kontinuiteten vad gäller personal verkar vara god för brukarna i Knivsta kommun och verksamheten strävar efter kontinuitet även när det gäller vikarierande personal. Verksamheten har kontinuerliga arbetsplatsträffar som behandlar frågor om bland annat bemötande, värdegrundsarbete och rutiner, och både personal och ledning ges även kontinuerligt möjlighet till annan kompetensutveckling. Verksamheten har ett på många sätt väl utvecklat ledningssystem med rutiner för många av verksamhetens processer. I de delar det finns behov av utveckling av ledningssystemet tycks företagets ledning till stor del vara medveten om detta, vilket också gäller övriga utvecklingsbehov i verksamheten. Omorganisationen av företagets ledning och tillskapandet av tjänster som vice VD och verksamhetschefer tycks ha förbättrat förutsättningarna för systematiskt kvalitetsarbete, och därmed även förbättrat möjligheten att framgångsrikt åtgärda de åtgärdspunkter som lyfts i rapporten. Företagets ledning tycks också ha stor kunskap om socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket ytterligare underlättar arbetet med att åtgärda identifierade brister.

7. Åtgärdspunkter Bedömningen utifrån den fördjupade uppföljningen av hemtjänsten utförd av Enklare Vardag AB är att verksamheten brister på ett antal punkter vad gäller kvalitet och kommunal hälsooch sjukvård. Nedan följer ett antal åtgärdspunkter som verksamheten ska följa upp och åtgärda. Verksamheten ska vid socialnämndens sammanträde i mars 2016 muntligen och skriftligen redovisa hur de avser att arbeta med åtgärdspunkterna. 7.1 Åtgärdspunkter avseende socialtjänst Förhållningssätt, arbetssätt och metoder Kännedom om kommunens värdighetsgaranti: Enklare Vardag AB ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun säkerställa att verksamheten har kännedom om och arbetar i enlighet med den av kommunen fastställda värdighetsgarantin för hemtjänst. Kännedom om kommunens mål för verksamheten: Enklare Vardag AB ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun säkerställa att verksamheten är väl insatt i kommunens mål för verksamheten. Kännedom om Strategi för vård och omsorg: Enklare Vardag AB ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun säkerställa att verksamheten följer av kommunen beslutad Strategi för vård och omsorg. Om brukaren inte är anträffbar: Verksamheten ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun säkerställa att det i upprättade genomförandeplaner framgår hur leverantören ska agera när en brukare inte är anträffbar på överenskommen tid. Hantering av privata medel: I enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun ska verksamheten upprätta en mall för skriftligt avtal kopplat till sina rutiner för hantering av privata medel. Journalföring: Journalföringen inom verksamheten ska vara väl strukturerad i enlighet med SOSF 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, samt ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun antingen ske direkt i kommunens digitala verksamhetssystem eller på ett sådant sätt att nödvändiga uppgifter kan levereras dit. Nattpatrullen: Verksamheten ska säkerställa att personal och brukare har kännedom om att Knivsta kommuns nattpatrull ansvarar för insatser avseende personlig omvårdnad mellan klockan 22 och 07.00 varje dag.

Underleverantör: Enklare Vardag AB ska redogöra för orsakerna till behovet av att anlita en underleverantör samt för hur de säkerställer att underleverantören uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Kompetens och bemanning Kompetens: Verksamheten ska redogöra för hur de säkerställer att all personal som utför hemtjänst i Knivsta kommun har nödvändig kompetens. Riskanalys och klagomålshantering Risk- och säkerhetsanalyser samt krisberedskap: Verksamheten bör utveckla sitt arbete med risk- och säkerhetsanalyser samt krisberedskap i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun och SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kontaktmannaskap och kontinuitet Kontaktmannaskap: Verksamheten ska säkerställa att arbetet med kontaktmannaskap sker i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun och att uppdraget kring kontaktmannaskap är tydligt för verksamheten och brukarna. Genomförandeplan Genomförandeplanens utformning: Verksamheten ska upprätta genomförandeplaner som är utformade i enlighet med SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Dokumentation: Verksamheten ska i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun dokumentera upprättade genomförandeplaner i kommunens digitala verksamhetssystem. Systematiskt kvalitetsarbete Egenkontroller: Verksamhetens arbete med egenkontroller bör utvecklas i enlighet med SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt i enlighet med ingånget avtal med Knivsta kommun. Delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet: I enlighet med SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt ingånget avtal med Knivsta kommun behöver medarbetarna vid Enklare Vardag AB göras mer delaktiga i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

7.2 Brister avseende kommunal hälso- och sjukvård Rutin för kontakt med läkare eller annan legitimerad personal: Skriftlig rutin för kontakt med läkare eller annan legitimerad personal när enskilds tillstånd så fodrar ska upprättas i verksamheten. Rutinen ska innehålla uppgifter om när och i vilka situationer samt hur detta praktiskt skall gå till i verksamheten. Rutinen ska göras väl känd bland all personal och ingå i introduktionsutbildning för nyanställda. Skriftligt material kring hur och vad brukaren själv behöver göra vid behov av stöd och hjälp i akuta vårdsituationer behöver förbättras. Rutin för egenvård: Förtydligande av rutin för egenvård vad gäller dokumentation av läkarbeslut samt dokumentation i genomförandeplan behöver göras. Även samarbetet med primärvården i samband med egenvård behöver tydliggöras. Rutinen ska göras väl känd bland all personal. Ansvarsfördelning av hälso- och sjukvård: Kunskap om och rutiner för ansvarsfördelning av hälso- och sjukvård mellan landsting och kommunal hemsjukvård i samband med delegering och rehabilitering behöver implementeras i verksamheten. Mun- och tandhälsovård: Skriftliga rutiner för brukares årliga munhälsobedömning och utbildning till personal inom mun- och tandhälsovård av landstinget behöver upprättas och implementeras. Basal hygien: Följsamhet till kommunens övergripande riktlinjer för basal hygien, justering av egna lokala arbetsrutiner samt inrättande av hygienombud behöver implementeras och justeras. Förebyggande hälsoarbete: Ett systematiskt och förebyggande hälsoarbete för äldre för att förhindra och planera åtgärder för undvikande av fall, trycksår, undernäring och nedsatt munhälsa behöver utvecklas. Knivsta kommun, december 2015