Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg

1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet samt metodologiska och praktiska frågor rörande tillämpningen av det. Därutöver omfattas även kopplingar mellan redovisningsrätten och andra juridiska discipliner, t.ex. skatterätt, aktiebolagsrätt, straffrätt och ekonomisk förvaltningsrätt. Bokföring/redovisning omfattas av den juridiska disciplinen redovisningsrätt. Kursmomentet bokföring/redovisning avser att förse kursdeltagarna med grundläggande kunskaper om det löpande arbetet med ett företags bokföring samt upprättande av bokslut. Momentet studeras i samband med delmomentet redovisningsrätt. Avsikten är att de två momenten bokföring/redovisning och redovisningsrätt ska ge en fördjupad förståelse för situationen när ett företags redovisning påverkar eller påverkas av andra juridiska discipliner. Räkenskapsanalys är inte på samma sätt som bokföring och redovisning en juridisk disciplin. Många jurister kommer emellertid i kontakt med räkenskapsanalys, t.ex. i samband med företagsöverlåtelser, tillståndsärenden och processer. För jurister som är involverade dessa situationer är det naturligtvis av stor betydelse att ha kunskap om innebörd och beräkning av dessa nyckeltal. Avsikten är att momentet ska ge en fördjupad kunskap om hur nyckeltal används och vilken information de ger. Att behärska grundläggande kalkylering är av betydelse i samband med t.ex. investeringar och inkomstberäkning. Behovet av detta aktualiseras i t.ex. skadeståndsrätten och skatterätten. Avsikten med momentet är att studenterna ska introduceras till ekonomisk kalkylering, som nuvärdering och ränteberäkningar. Organisationslära kan i många fall vara av stor betydelse för en jurist som ska ta ställning till t.ex. organisationen av en legal struktur. Det kan t.ex. vara fråga om anpassningar av den inför en avyttring eller ett förvärv. Detta är av stor relevans för jurister inom många ämnesområden. Avsikten med momentet är framförallt att ge en grundläggande introduktion till ämnet, men också att klargöra skillnaderna mellan en matrisorganisation och en företagsgrupps legala strukturen. Utvärderingen av kursen måste förstås med utgångspunkten att samtliga studenter på kursen läste den parallellt med andra kurser, vilket är hela grundtanken, eftersom kursen till stor del går ut på att visa på kopplingar mellan redovisningsrätt/företagsekonomi och andra rättsområden. Kursen fungerar på det sättet som ett komplement till t.ex. skatterättsliga fördjupningskurser. Ett problem med upplägget är dock att engagemanget från studenterna (fråga 7 och 9 i kursutvärderingen) är för lågt för att det ska vara möjligt att vara nöjd. För att åtgärda detta kommer kursen att marknadsföras mer som en kurs som står på egna ben och dessutom synkroniseras bättre med t.ex. företagsbeskattning 30 hp och mervärdesskatt 15 hp. Det har fortsatt varit svårt att få tag på kompetenta lärare, men till denna kursomgång har en lärare från företagsekonomiska institutionen (Jonas Råsbrant) engagerats avseende områdena räkenskapsanalys och nyckeltal. Detta var mycket uppskattat. Precis som föregående år fick momentet organisationslära ställas in, denna gång på grund av för dålig närvaro. Detsamma gäller ytterligare ett seminarium. Detta kommer att åtgärdas genom att

ställa högre krav på närvaro kombinerat med mer omfattande kompletteringsuppgifter vid frånvaro. Endast sju studenter svarade på kursutvärderingen. Jag kommer av den anledningen inte att tillmäta den alltför stor betydelse, men svaren beaktas givetvis i denna kursrapport. 2. Kursens uppbyggnad Kursens huvudsakliga uppbyggnad framgår av bilaga 1, 2 och 4 till denna kursrapport. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1, utvärderande analys. Kursens svårighetsgrad bedöms vara i huvudsak lagom. Snarast skulle svårighetsgraden kunna höjas något (fråga 2 i kursutvärderingen). Ang. förkunskaper har jag upplevt det som att flera studenter har haft svårt att hänga med i kursens mer praktiska moment. Av kursutvärderingen (fråga 5) verkar detta emellertid inte ha varit ett särskilt stort problem. Min intuition säger mig dock att problemet kan ha varit större än vad som framgår där. Detta måste dock ses i sitt sammanhang. Det jag avser är den omdaning som gjorts av redovisningsrättsmomentet på T5, som har byggts ut och förbättrats avsevärt det senaste året, vilket rimligtvis kommer att innebära att studenterna kommer bättre förberedda till kursen i framtiden. Kanhända kan det också locka fler studenter till kursen. 3. Kursens mål Kursens mål som förväntade studieresultat framgår av bilaga 2 till denna kursrapport. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Kursmålen tycks uppnås tillfredställande (fråga 10 i kursutvärderingen). För att ytterligare förbättra statistiken kommer jag dock att lägga till ytterligare litteratur i form av en årsredovisning från ett börsnoterat bolag (med stor sannolikhet Volvo AB) som ska användas som exempel och grund för övningsuppgifter m.m. Detta leder till en högre verklighetsförankring av kursinnehållet. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen är uppdelad i olika ämnesområden, se ovan under 1. Den övergripande indelningen är i två delämnen, redovisningsrätt och företagsekonomi. Det förstnämnda ger den juridiska ramen för väsentliga delar av det sistnämnda. Inom ramen för varje delämne finns ett antal underämnen som läses i den ordning som framgår av bilaga 4 till denna kursplan. Varje delämne inleds med en föreläsning. I merparten av fallen återföljs denna av ett eller flera seminarium. I något fall omfattar ett delämne endast ett seminarium. Grunden för dessa är problemorienterad inlärning. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Merparten av studenterna som har besvarat kursutvärderingen (fråga 11) har ansett att kursen har lett till nya ämneskunskaper i hög eller mycket hög grad. Detta är också min uppfattning, eftersom kursen är en tydlig fördjupning av redovisningsrättsmomentet på T5. Det saknas anledning att förändra detta i dagsläget.

5. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationsformer och betygspåverkande faktorer framgår av bilaga 2 till denna kursplan. Av kursutvärderingen (fråga 26 och 27) framgår att examinationsformerna kanske inte är helt lyckade. En kommentar var att tentamen var för lätt. Till övervägande del har dock studenterna uppskattat examinationen. Jag kommer till nästkommande år att göra mindre förändringar av tentamen. Bland dessa kan nämnas att jag kommer att göra en del av tentamen mer problematiserande. Inför uppsatsen kommer jag att lägga in ett obligatorisk metodseminarium, där vi kommer att gå igenom framförallt olika metoder som kan användas för att angripa redovisningsrättsliga och andra redovisningsproblem samt källhantering och akribi. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Seminariegruppen var indelad i basgrupper om 3-5 studenter i varje. Undervisningen baserades på problemorienterad inlärning, se ovan under rubrik 4. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenternas uppfattning var att basgruppsarbetet hade fungerat väl,. Mot den bakgrunden finner jag inte någon anledning att genomföra några förändringar till kommande läsår på denna punkt. Det ska framhållas att detta år var samtliga studenter vana vid basgruppsarbete från vår egen utbildning. Föregående år var det ett flertal studenter från andra utbildningar, vilket medförde en större utmaning i detta hänseende, både för lärare och studenter. 7. Inslag av skrivträning Se ovan under rubrik 5. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1.Varje kursdeltagare hade under kursen till uppgift att skriva en tiosidig promemoria. De intervjuade studenternas uppfattning var att detta var ett lagom inslag av skrivträning. Det uppfattades också som positivt att få möjlighet att i samrådan med kursledningen välja ämne för promemorian själv. Några åtgärder annat än de som framgår av den utvärderande analysen under rubrik 5 ovan kommer inte att göras. 8. Inslag av muntligt framförande Den enda muntliga färdighetsträning som förekom på kursen var basgruppernas presentation av lösningar på seminarieuppgifter. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1.Den muntliga redovisningen ansåg att kursen innehöll för lite muntlig färdighetsträning. Kursledningen överväger att införa en kortare muntlig presentation av ovan nämnd uppsats som, om det införs, inte kommer att examineras i

traditionell betydelse, utan endast rendera godkänt eller underkänt och vara en del av kursens obligatorium. 9. Inslag av rättsteknikträning Studenterna behövde löpande under kursens gång söka olika former av redovisningsrättslig normgivning utanför lagområdet för att kunna lösa olika seminarieuppgifter. Därtill krävdes litteratursökning utanför kurslitteraturen i samband med författandet av den obligatoriska promemorian. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenternas uppfattning var att det var nyttigt att tvingas söka information löpande under kursens gång, men att det var svårt, eftersom det var fråga om för dem relativt okända rättsdatabaser m.m. som aktualiserades. En tänkbar åtgärd för att underlätta detta är att införa biblioteksundervisning. Detta aktualiserades även föregående termin, men av tidsbrist lades aldrig någon biblioteksundervisning in som delmoment på kursen. Inför nästa kursomgång kommer detta att övervägas igen. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsmomenten på kursen bestod av 1. föreläsningar och 2. seminarier. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Föreläsningar De intervjuade studenternas uppfattning var att föreläsningarna överlag var bra och relevanta samt gav en bra introduktion till eventuellt efterföljande seminarier. Det saknas anledning att göra några förändringar på denna punkt. Ang. förhållandet mellan antalet föreläsningar och antalet seminarium, se ovan under rubrik 2. Seminarium Seminarierna uppfattades som relevanta och bra av de intervjuade studenterna. Det lyftes särskilt fram att det var bra med praktiskt verksamma lärare. Vissa klagomål har framställts på seminariematerialet. Detta kommer att åtgärdas till nästkommande kursomgång. Bl.a. kommer det att ges ut samlat vid terminsstarten. Att det inte har skett tidigare år beror på viss samordningsproblematik eftersom det är en hel del externa lärare som undervisar på kursen och också bidrar med kursmaterial. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen bestod av två böcker, Artsberg och Bjuvberg och en artikel, Asp, samt utdelat material, se bilaga 2 till denna kursrapport. Allt material var författat på svenska språket. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Tidigare har en av böckerna, Artsberg, uppfattats som svår. Bakgrunden till det är med stor sannolikhet att det är en bok av ett annat snitt än vad studenterna på juristprogrammet är vana vid. Framställningen är nämligen redovisningsteoretisk. Inför årets kursomgång övervägde jag att ta bort den boken och införa en mer kortfattad

genomgång av redovisningsteorin. Jag har dock inte funnit någon sådan bok. Min bedömning är att Artsbergs bok är den bästa som finns idag och jag har inte bytt ut den. Däremot har jag anpassat delar av undervisningen till den och diskuterat mer redovisningsteoretiska frågor såsom värdering, periodisering, klassificering etc. Detta synes ha givit ett positivt resultat, eftersom alla studenter har angett att litteraturen är tillräcklig eller bra. Till nästa år överväger jag att göra FARs Samlingsvolym, som innehåller alla relevanta redovisningsrättsliga regelverk, till obligatorisk kurslitteratur. Detta kommer att innebära att priset för kurslitteraturen något kommer att uppgå till knappt 1 500 kr. Volvos årsredovisning är gratis. 12. Internationalisering Redovisningsrätt är en i allt väsentligt global företeelse som påverkas i stor utsträckning dels av EU och dels av olika internationella organisationer. Av den anledningen diskuteras internationella frågor i princip på varje redovisningsrättsligt seminarium. Även källmaterialet är i vissa delar internationellt eller influerat av internationell normgivning och publikation. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Jag överväger inte några förändringar i denna del. 13. Hållbar utveckling Tidigare har kursen inte innehållit några moment som rör hållbar utveckling. Detta år har vi diskuterat hållbarhetsredovisning och hållbar samhällsutveckling. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Detta uppfattades som positivt hos studenterna på direkt fråga i samband med seminariet, men omfattades dessvärre inte av kursutvärderingen, vilket ska ändras till nästa kursomgång. 14. Genus och andra kritiska perspektiv I samband med att den s.k. notapparaten i en årsredovisning diskuteras berörs vissa genusfrågor i anslutning till t.ex. medeltalet anställda och könsfördelning. Även frågor om styrelserepresentation berördes kort. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Detta uppfattades som positivt hos studenterna på direkt fråga i samband med seminariet, men omfattades dessvärre inte av kursutvärderingen, vilket ska ändras till nästa kursomgång. 15. Former för kursvärdering Kursen utvärderas genom kursvärdering och muntlig kommunikation i samband med seminarieundervisningen.

En möjlig förändring är att dela ut kursutvärderingen vid sista undervisningstillfället, men detta skapar en ökning av den administrativa bördan vilket inte är helt optimalt. En annan tänkbar förändring är att 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Merparten av undervisningen hölls av undertecknad. Därutöver undervisade professor Claes Norberg, juris doktor, chefsjurist Adam Diamant, filosofie doktor Jonas Råsbrant, redovisningsexperten Catharina Pramhäll biträdande juristen Karin Eklund och skatterättsjuristen Helena Norén på kursen. Tre av sju lärare är kvinnor. Mängden kvinnliga lärare har nästintill utjämnats från förra terminens numerär (en av sju). Det ska dock framhållas att omkring 80 % av all undervisning leds av män. Det finns alltså fortfarande skäl att hitta kompetenta kvinnliga lärare. Det ska dock framhållas att jag själv håller omkring 65 % av all undervisning på kursen, vilket försvårar omfördelningen av undervisningstimmar. 17. Kursens timtilldelning Kursen omfattade föreläsningar och seminarier uppgående till totalt 48 timmar mot schemalagda 52 timmar. Bortfallet berodde på lärarbrist. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. En av lärarna missade att komma till sin undervisning, vilket kommenteras i kursvärderingen. Detta berodde på ett administrativt misstag och det ska givetvis rättas till. Uppsala den 26 mars 2014 Jan Bjuvberg Kursföreståndare Bilagor: 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Tentamen 4. Schema 5. Betygsstatistik 6. Kursvärdering