Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 20 Maj 2014, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Majoriteten och oppositionen kallar till gruppmöten i sina respektive grupper efter föredragningarna. För oppositionens del är lokal Bokö på barn- och ungdomskontoret bokat mellan kl 15.00 18.00 Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp 2014-05-12 Optimal bemanning information om nuläge från förvaltningen Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Budgetuppföljningar 2014 - Tertialrapport per april Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 2. Uppdrag: kartläggning av orsaken till standardkostnadsökningar inom förskolan samt åtgärder Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 3. Tilläggsanslag Kommunfullmäktige Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 4. Rapport om nuläge inom barnomsorgskön 2014 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 5. Utredning: Studie- och yrkesvägledning Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 6. Arbetsmiljö - konsekvens- och riskanalyser vårterminen 2014 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet 7. SCB-statistik över personaltätheten inom BOU, våren 2014 Personalföreträdare har närvarorätt på nämndmötet Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Kallelse/Underrättelse 8. Val av kontaktpolitiker 2011-2014 - kompletteringsval 9. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2013-2014 10. Delegationsbeslut 2014 Lina Svensson (M) Ordförande Britta Ryding Sekreterare Tel: 0322 616346 E-post: Britta.Ryding@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 1 Budgetuppföljningar 2014 - Tertialrapport per april
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2014-05-13 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Henrik Norén Direktnr: Beteckning: 2014.019 BUN Budgetuppföljningar 2014 Ärendebeskrivning Detta ärende behandlar ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter årets första tertial; den så kallade våruppföljningen. Ärendet inkluderar även en avstämning inför den kommande flerårsstrategin för åren 2015-2017. Förvaltningens yttrande Verksamhet Verksamheten har bedrivits enligt plan och alla planerade aktiviteter för perioden har genomförts under årets första fyra månader. Därtill har nya uppdrag tillkommit. Verksamhet har startats i Höglunda för att erbjuda förskole- och skolverksamhet till de barn som där är placerade vid Migrationsverkets flyktingboende. Kommunstyrelsen har tilldelat barn- och ungdomsnämnden uppdraget att skapa en handlingsplan för att för högre resultat i grundskolan. Det kan i detta sammanhang nämnas att SKL har presenterat sina öppna jämförelser för år 2013, där kommunerna rankas efter elevernas resultat. Alingsås kommun placeras på plats nummer 37.. Arbetet med att nå kommunens mål fortsätter och arbetet med åtagandena redovisas kort, samt hur arbetet fortskrider med de i Flerårsstrategi 2014-2016 fastställda uppdrag. Ekonomi våruppföljning Årsprognosen för det ekonomiska resultatet år 2014 per april månad är minus 0,9 mnkr, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det budgeterade resultatet är minus 0,9 mnkr p.g.a. att barn- och ungdomsnämnden har planerat att använda eget kapital för projektet ett-till-ett, d v s en satsning på lärverktyg i skolåren 7-9. Notera att kommunfullmäktige har tilldelat barn- och ungdomsnämnden ett tilläggsanslag för att säkra grundbemanningen i kommunens landsbygdsskolor. Utan detta tilläggsanslag hade avvikelsen mot budget varit negativ. Vid förra prognosen (i mars månad) bedömdes skolenheterna generera ett nollresultat. Den bedömningen har i apriluppföljningen reviderats till ett förväntat underskott om ca 1,1 mnkr. Detta underskott motverkas dock av överkott beträffande kostnader för skolskjutsar, kapitalkostnader, och övrigt. Notera att skolenheternas förvärvade underskott har skrivits av, varför de fristående skolenheterna kommer att kompenseras per barn/elev. Denna kompensation
förväntas kosta 2,5 mnkr. För att finansiera detta har barn- och ungdomsnämnden erhållit 2,5 mnkr i tilläggsanslag. Förvaltningen bedömer att det finns arbete kvar att anpassa organisationen utefter ekonomiska förutsättningar. Dessutom förefaller effekterna av migrering av datorer vara oviss, frågan om re-investering kvarstår. Därtill råder det osäkerhet kring optimeringen av förskoleplatser till hösten, där enheter planeras bli lagda i vila för att hantera överkapacitet. Avstämning inför den kommande flerårsstrategin för åren 2015-2017 Beräkningar visar att barn- och ungdomsnämnden förmodas sakna ca 11,9 mnkr år 2015, 24,2 mnkr år 2016, och 36,8 mnkr år 2017. Ständigt ökande antal barn och elever (ca 2 % per år) ligger bakom denna bedömning, liksom satsningar på löneökningar för förskollärare och lärare. Ökningen av antalet barn och elever medför att antalet pedagoger måste öka. Därtill påverkas lokalförsörjningen. Dessa aspekter ryms inte inom den schablonmässigt uppräknade budgetramen, som räknas upp med 3 % per år, vilket enbart säkerställer den befintliga organisationen utifrån befintligt barn- och elevantal. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner uppföljningen per april månad år 2014. Barn- och ungdomsnämnden begär ramökning med 11,9 mnkr för år 2015, 24,2 mnkr år för år 2016, och 36,8 mnkr för år 2017 Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Henrik Norén Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2014-05-13
Våruppföljning Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsuppföljning Verksamheten har löpt på enligt plan under årets fyra första månader och planerade aktiviteter för perioden är genomförda. Nya uppdrag har tillkomit. På Höglunda har verksamhet startat på grund av Migrationsverkets flyktingboende., där barn och elever har tagits emot i förskoleverksamhet och grundskola. Idagsläget är det ett 10-tal barn i förskoleverksamheten och ett 10-tal elever i grundskolan. SKLs öppna jämförelser 2013 har kommit, där Alingsås har en relativt god placering med plats 37. Arbete pågår med att ta fram Handlingsplan för ökat resultat i grundskolan, som är ett nytt uppdrag från kommunstyrelsen. Mål 4: Arbeta fram en framtida organisation - Organisationsuppdraget har förändrats, inga enheter ska läggas ner utan tilläggsanlag har beviljats för att stärka grundbemanningen i Magra och Ödenäs. Det förändrade organisationsuppdraget ska utifrån befintliga enheter se över den mest effektiva och lämpliga förskole- och grundskoleorganisationen. Arbetet fortsätter och ärendet kommer upp i barn- och ungdomsnämnden i höst. Det gäller att arbeta vidare både på kort och lång sikt. Mål 5: Digitala kommunikationsvägar för medborgare och personal - Arbete pågår med att utveckla kommunportal och förbättra digitala kommunikationsvägar, detta arbete kommer att pågå hela 2014 och troligtvis även 2015.
Mål 8: Utveckla digital kompetens barn, elever och pedagoger - Arbete pågår med att utveckla barn, elever och pedagogers kompetens. En stor utmaning har uppstått med anledning av migrering till Windows 7. Där antalet lärverktyg minskar i verksamheten pga att de inte går att migrera och att det inte finns utrymme för re-investering i samma omfattning. Migreringen har tagit mycket tid, som normalt sett skulle ha gått till att utveckla digital kompetens. Arbetet beräknas fortsätta resten av året. Mål 8 Utveckla nya former för att möta barn i behov av särskilt stöd. - En arbetsgrupp håller på att utveckla arbetsformer, tydliggöra arbetssätt och utveckla arbetet i våra särskilda undervisningsgrupper. Detta arbete löper på och fortsätter under resten av året. Mål 8: Utveckla former och arbetssätt i samverkan med andra samhällsaktörer för att verka för att fler elever ska välja en naturvetenskaplig yrkesinriktning. - Komtek har haft en Uppfinnar-mässa på Estrad för elever. Arbete pågår med att utveckla Komtek och fortsätter resten av året. Arbete med att få in andra samhällsaktörer pågår och former för detta måste utvecklas. Detta arbete fortsätter under 2015. Mål 8: Arbete med lärande för hållbar utveckling - Pilotprojektet med giftfria förskolor har genomförts. En rapport är framtagen och planering pågår för hur resterande förskolor ska inventeras. Uppföljning av Kommunstyrelsens riktade uppdrag Inför årets budget fick barn- och ungdomsnämnden flera riktade uppdrag. Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska. Under hösten 2013 beslutade Kommunfullmäktige att Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden fick i uppdrag att se över avgångsbetygen i skolan respektive i gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska. Beslut togs om att jämföra slutbetygen för årskurs 9 år 2009 och 2010 med avgångsbetygen för gymnasiet 2012 och 2013.
Under 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram elevmaterialet och analysera detta. Rapporten kommer presentera materialet som tagits fram och de slutsatser som kan dras av analysen. Tidiga preliminära slutsatser visar att vissa program och framförallt gymnasiekurser sticker ut. Arbetshypotesen var att elever som inte klarar grundskolan inte heller klarar gymnasieskolan. Detta ser vi inget som helst stöd för i analysen, de elever som saknar slutbetyg i gymnasieskolan examensåret 2012 och 2013 är inte de samma som eleverna utan gymnasiebehörighet 2009-2010. Majoriteten av de elever som inte klarar grundskolan med gymnasiebehörighet är nyanlända med få år i svensk grundskola. Sådana förutsättningar försvårar gymnasiegången och möjligheterna att klara ett godkänt slutbetyg. Rapporten i sin helhet kommer att presenteras innan sommaren med en mer djupgående analys. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att kartlägga orsakerna till de kraftiga standardkostnadsökningarna inom förskolan och vidta åtgärder för att den ska kunna minskas. Kartläggningen har genomförs och ärendet bereds inför barn- och ungdomsnämndens maj sammanträde. Uppdraget kommer att vara klart i maj. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att införa sommarskola, i syfte att fler elever ska uppnå godkända betyg i åk 9, från och med 2014. Planering pågår på 6-9 skolorna för att genomföra sommarskola 2014. Uppdraget kommer att vara genomfört under året.
Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2014 Prognos 1 2014 Avvikelse prognos/budget 2014 Verksamhetens intäkter 63 660 65 249 1 589 Personalkostnader -417 871-419 930-2 059 Lokalhyror -105 824-105 324 500 Köp av tjänster -166 621-166 299 322 Övriga kostnader -32 323-32 998-675 Verksamhetens kostnader -722 639-724 551-1 912 Avskrivningar -6 746-6 466 280 Verksamhetens nettokostnader -665 725-665 768-43 Kommunbidrag 665 081 665 081 0 Finansnetto -256-213 43 Årets resultat -900-900 0 Årsprognosen för det ekonomiska resultatet år 2014 per april månad är -0,9 mnkr, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det budgeterade resultatet är - 0,9 mnkr på grund av att barn- och ungdomsnämnden har planerat att använda eget kapital för projektet ett-till-ett, d v s en satsning på lärverktyg i skolåren 7-9. Prognosen ser något bättre ut, jämfört med föregående prognoser, beroende på det tilläggsanslag som barn- och ungdomsnämnden tilldelats för att säkra grundbemanning i kommunens landsbygdsskolor. Skolenheterna bedöms sammantaget generera ett underskott om 1,1 mnkr. Detta underskott motverkas dock av att övriga kostnader bedöms understiga budgeterade kostnader. Exempelvis kostnaderna för skolskjutsar bedöms kosta ca 0,5 mnkr mindre än budgeterat, och kapitalkostnaderna bedöms kosta ca 0,3 mnkr mindre än budgeterat. Notera att skolenheternas förvärvade underskott har skrivits av, varför de fristående skolenheterna kommer att kompenseras per barn/elev. Denna kompensation förväntas kosta 2,5 mnkr. För att finansiera detta har barn- och ungdomsnämnden erhållit 2,5 mnkr i tilläggsanslag.
Verksamhetsförändringar och osäkerhetsområden för BUN under 2014. - Förvaltningen bedömer att det finns arbete kvar att anpassa organisationen utefter ekonomiska förutsättningar, i och med att skolornas elevunderlag förändras mellan läsåren och att det finns skolenheter som upplever svårigheter med sådan anpassning. - Effekterna av migrering till Windows 7 är oviss, och frågan om re-investering kvarstår. - Osäkerhet finns kring optimering av förskoleplatser till hösten, där enheter läggs vilande för att på så sätt hantera överkapacitet. Arbete pågår med att lägga enheter vilande. Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF 2012 207. Belopp i tkr Budget 2014 Prognos 1 2014 Avvikelse prognos/budget 2014 Expansionsinvesteringar 0 Imageinvesteringar 0 Reinvesteringar 6 000 6 000 0 Anpassningsinvesteringar 0 Summa investeringar 6 000 6 000 0 Investeringskostnaderna bedöms hålla sig inom den budgeterade ramen. 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Avstämning drift inför kommande flerårsstrategi 2015-2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2015 Prognos ram 2015 Avvikelse Verksamhetens intäkter 63 922 60 621-3 301 Verksamhetens kostnader -739 666-750 516-10 850 Avskrivningar -6 476-4 212 2 264 Verksamhetens nettokostnader -682 220-694 107-11 887 Kommunbidrag 682 458 682 459 1 Finansnetto -238-262 -24 Årets resultat 0-11 910-11 910 Belopp i tkr Beslutad ram 2016 Prognos ram 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 65 062 62 136-2 926 Verksamhetens kostnader -762 370-784 826-22 456 Avskrivningar -5 456-4 212 1 244 Verksamhetens nettokostnader -702 764-726 902-24 138 Kommunbidrag 702 932 702 932 0 Finansnetto -168-268 -100 Årets resultat 0-24 238-24 238
Belopp i tkr Uppräknad plan 2017 Prognos plan 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 67 014 63 814-3 200 Verksamhetens kostnader -786 319-820 116-33 797 Avskrivningar -4 597-4 212 385 Verksamhetens nettokostnader -723 902-760 514-36 612 Kommunbidrag 724 020 724 020 0 Finansnetto -118-275 -157 Årets resultat 0-36 769-36 769
Volymförändringar åren 2014-2017 Antalet barn i förskola och antalet elever i grundskola och i fritidshem bedöms fortsätta att öka. Det är framförallt antalet elever i grundskolan som förväntas öka mest. I förskolan fortsätter trenden att antalet 1-åringar i verksamheten förväntas att öka. Tabell 1 BARNOMSORG; antal barn Kommunal regi År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Förskola 1-5 år 1826 1843 1861 1879 Fritidshem åk F-3 1492 1503 1525 1547 Fritidshem åk 4-6 240 242 255 264 Ped omsorg 1-5 år 50 49 50 66 Ped omsorg åk F-6 5 5 5 10 Summa 3613 3642 3696 3766 Fristående regi Förskola 1-5 år 320 325 330 305 Fritidshem åk F-3 195 190 190 204 Fritidshem åk 4-6 33 34 35 38 Ped omsorg 1-5 år 3 0 0 0 Ped omsorg åk F-6 5 2 2 5 Summa 556 551 557 552 Kommunal och fristående regi Förskola 1-5 år 2146 2168 2191 2184 Fritidshem åk F-3 1687 1693 1715 1751 Fritidshem åk 4-6 273 276 290 302 Ped omsorg 1-5 år 53 49 50 66 Ped omsorg åk F-6 10 7 7 15 Summa 4169 4193 4253 4318 Förändring; % 0,6% 1,4% 1,5%
Tabell 2 GRUNDSKOLA; antal elever Kommunal regi År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 F-klass 437 447 444 441 Åk 1-5 2 033 2 133 2 193 2 255 Åk 6-9 1 332 1 373 1 426 1 481 Summa 3 802 3 953 4 063 4 177 Fristående regi F-klass 57 57 58 59 Åk 1-5 290 286 287 288 Åk 6-9 338 340 340 340 Summa 685 683 685 687 Kommunal och fristående regi F-klass 494 504 502 500 Åk 1-5 2 323 2 419 2 480 2 543 Åk 6-9 1 670 1 713 1 766 1 821 Summa 4 487 4 636 4 748 4 864 Förändring; % 3,3% 2,4% 2,4% Tabell 3 BARNOMSORG OCH GRUNDSKOLA; antal barn och elever Verksamhet År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Barnomsorg 4 169 4 193 4 253 4 318 Grundskola 4 487 4 636 4 748 4 864 Summa 8 656 8 829 9 001 9 182 Förändring; % 2,0% 1,9% 2,0% Tabellerna (1-3) ovan åskådliggör att antalet barn i barnomsorgen och antalet elever i grundskolan sammantaget förväntas öka mellan åren 2014-2017 med ungefär 2 % per år. Den genomsnittliga ökningen under perioden är 2,7 % i grundskolan och 1,2 % i barnomsorgen. Notera att budgetramarna räknas upp med 3 % per år, medan den förväntade löneökningen (för lärare) med helårseffekt ligger strax under denna nivå åren 2015-2016, och över denna nivå år 2017. Det innebär att i princip hela budgetramen är intecknad för
att finansiera löneökningarna för den befintliga organisationen. Därför räcker budgetramen inte till för att kompensera för att barn- och ungdomsnämndens organisation expanderar till följd av det ökande barn- och elevantalet. Pris- och löneförändringar 2015 2017 Tabell 4 Löne- och prisförändringar År 2015 År 2016 År 2017 Löner 2,3% 2,6% 2,8% Löner; lärare 2,7% 2,9% 3,2% Hyror 1,0% 1,0% 1,0% Övriga kostnader och intäkter 2,2% 2,5% 2,7% Barn- och elevpeng 2,6% 2,9% 3,1% Vissa köp av tjänster 3,0% 3,0% 3,0% Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att timlöneökningen på årsbasis kommer att öka med 3,1 % år 2015, 3,4 % år 2016, och 3,7 % år 2017. Löneutvecklingen för lärarlönerna förväntas öka med yttermera 0,5 %. Helårseffekten av dessa löneökningar (då avtalet gäller fr.o.m. 1: a april uppräknas lönerna bara för 9/12-delar av året) kan ses i tabellen ovan. Hyrorna uppräknas med 1 % per år. Övriga kostnader (förutom löner och lokaler) och intäkter uppräknas i enlighet med SKL: s cirkulär 14:6 Budgetförutsättningar för åren 2014-2017 (Dnr. 14/0912). Vissa tjänster, t ex vissa interkommunala ersättningar, har dock räknats upp med 3 %, vilket framgår av tabell 4. Barn- och elevpengen uppräknas med en viktad uppräkningsfaktor som framräknas enligt en konstruktion där andelen löner (84 %) respektive andelen övriga kostnader (16 %) uppräknas med faktorn för löner respektive faktorn för övriga kostnader och intäkter. Förändrade lag- och myndighetskrav åren 2015-2017 Politiska reformer; beslutade och kommande De senaste åren har medfört omfattande reformer för det svenska skolväsendet. Regeringens vårproposition år 2014 (2013/14:100) sammanfattad av SKL (se cirkulär 14:15 (Dnr. 14/2373) indikerar att fler reformer torde kunna förväntas. Statens krav på kommunerna kan därmed komma att utökas ytterligare.
Regeringen aviserar att satsningar skall göras för att minska barngruppernas storlekar i såväl förskolan som i grundskolans tidigare årskurser. Vidare meddelar regeringen att den vill införa en tioårig grundskola (med skolstart när barnet nått 6 års ålder), samt förlängd skolplikt med ett år. Därtill vill regeringen utöka undervisningstiden i ämnet matematik. En utredning skall dessutom tillsättas, som skall klargöra huruvida kommunerna skall bli skyldiga att erbjuda och anordna läxhjälp och sommarskola. Av dessa aviserade statsbidrag för reformerna inom förskola och grundskola torde Alingsås kommun erhålla ca 9,6 mnkr för dessa satsningar. Eventuella effekter av dessa reformer är inte beaktade i budgettablån (tabell 5) eller i det övriga innehållet i den här rapporten. Förändrad rättspraxis Högsta förvaltningsdomstolen ämnar pröva vilken skyldighet kommuner har att anordna skolskjuts vid växelvis boende utanför kommunen. Domstolens dom kan komma att medföra utökad skyldighet för kommunen att anordna skolskjutsar för elever som bor växelvis utanför kommunen. Eventuella effekter av Högsta förvaltningsdomstolens kommande dom är inte beaktad i budgettablån (tabell 5) eller i det övriga innehållet i den här rapporten. Ekonomisk översikt verksamhetsåren 2014-2017 Tabell 5 Ekonomisk översikt (tkr) År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Verksamhetens intäkter 59 366 60 621 62 136 63 814 Verksamhetens kostnader -720 979-750 516-784 826-820 116 Avskrivningar -4 112-4 212-4 212-4 212 Verksamhetens nettokostnader -665 725-694 107-726 902-760 514 Kommunbidrag 665 081 682 459 702 932 724 020 Finansnetto -256-262 -268-275 Årets resultat -900-11 910-24 238-36 769
Tabellen med den ekonomiska översikten för åren 2014-2017 (se tabell 5) visar att barnoch ungdomsnämnden inte förväntas kunna bedriva sina verksamheter inom nuvarande organisation och med bibehållen personaltäthet, för de beslutade budgetramarna, vilket till största del beror på ofinansierade volymökningar och därtill kopplad organisationsexpansion. De ackumulerade underskotten uppgår till 11,9 mnkr år 2015; 24,2 mnkr år 2016; och 36,8 mnkr år 2017. Barn- och ungdomsnämnden bedömer att dess kommunbidrag skulle behöva uppräknas med ca 1,7 % årligen utöver de 3 % som detsamma är uppräknat med för att kunna expandera organisationen i förhållande till det ökande behovet och samtidigt kunna hålla budgeten i balans. En sådan expansion ställer krav på både utökade personalresurser, i form av pedagoger, elevhälsa, chefer, och administrativ personal. Därtill medför ett utökat barn- och elevunderlag att kostnaderna för lärverktyg också måste utökas. Bland annat måste barnoch ungdomsnämnden genomföra stora IT-satsningar de kommande åren för att till viss del kunna re-investera lärverktyg som utfasats på grund av migrering till windows 7. Om re-investeringen inte ska göras i driften behöver investeringsbudgeten utökas, och motsvarande kapitalkostnad är då lägre och ingår inte i beräkningarna. Dessutom måste lokaliseringen ses över och hanteras med anledning av det expanderande barn- och elevunderlaget. Bland annat genom ny- och ombyggnationer. Därmed förväntas lokalkostnaderna öka utöver ordinarie uppräkning. Lokalkostnaderna har uppräknats med 1,0 % årligen åren 2014-2017. Förutom detta tillkommer lokalkostnader för ny- och ombyggnationer av fyra förskolor och en skola under åren 2015-2017, som inte är kompenserade i budgetramarna. Notera att dessa kostnader är medräknade i den ekonomiska översikten i tabell 5. Ökade standardkostnader för förskolan utreds separat i ett eget ärende och redovisas till barn- och ungdomsnämnden vid sammanträde i maj månad. Ifall barn- och ungdomsnämnden inte får utökad budgetram blir konsekvensen därmed i första hand att personaltätheten måste minskas, vilket leder till större barn- och elevgrupper. Barn- och ungdomsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att fortsätta med organisationsutredningen, dvs att se över stadieindelning och förtäta förskolor utan att lägga ner någon enhet. Detta ger inte samma organisatoriska och ekonomiska effektivitet som det ursprungliga organisationsuppdraget. Effekterna av detta uppdrag går inte att utläsa i dagsläget.
Tabell 6 Ekonomisk översikt; Kostenheten (tkr) År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Verksamhetens intäkter 73 900 76 117 78 401 80 753 Verksamhetens kostnader -73 900-76 117-78 401-80 753 Årets resultat 0 0 0 0 Tabell 6 presenterar de ekonomiska förutsättningarna för Kostenheten, som organisatoriskt sett tillhör Barn- och ungdomsnämnden. En osäkerhetsfaktor beträffande det ekonomiska läget för denna enhet är förestående upphandling inför år 2016. Ekonomisk översikt; underskottens struktur Tabell 7 Kategori År 2015 År 2016 År 2017 Volym 7 132 15 072 26 306 Lokaler 3 774 8 131 9 642 Övrigt* 1 519 1 618 1 453 Skolskjutsar -514-582 -632 SUMMA 11 910 24 238 36 769 *Varav IT-satsning 1 320 1 420 1 320 Tabell 7 visar de beräknade underskottens struktur för åren 2015-2017, vid en jämförelse mellan uppräkning enligt budgetramförutsättningarna (d v s 3 %) och de faktiska uppräkningar som har gjorts. Enligt politiska beslut ska inga skolenheter avvecklas, detta medför att det alternativ som finns för att nå en budget i balans är att justera dvs sänka barn- och elevpeng. En sänkning av barn- och elevpengen slår därför framförallt mot personalkostnaderna, med försämrad personaltäthet som följd. I beräkningarna slår besparingen lika hårt mot alla skolans verksamhetsformer. Politiska beslut skulle naturligtvis kunna vara annorlunda utformade. Vid en justering av den rörliga pengen 2015 motsvarar den en sänkning med (-) 0,32% jämfört med 2014 års nivå. För år 2015 motsvarar underskottet en minskad personalstyrka med ca 24 åa. För år 2016 motsvarar underskottet en minskad personalstyrka med totalt 48 åa, dvs ytterligare 24 åa. För år 2017 motsvarar underskottet en minskad personalstyrka med totalt ca 74 åa jämfört med 2014, dvs ytterligare 26 jämfört med år 2016.
Trots det att antalet barn i verksamheten ökar med totalt ca 2% med ca 176 fler barn och elever i verksamheten år 2015, ytterligare ca 1,9% dvs 172 barn och elever år 2016, samt en ökning år 2017 på ytterligare ca 1,9%, dvs 173 barn och elever. Totalt under åren 2014-2017 ökar antalet barn och elever med ca 6% dvs 521 barn- och elever. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Innevarande år, 2014 Barn- och ungdomsnämndens ekonomiska resultat samt nämndens planerade verksamhetsförändringar under 2014 fortgår enligt plan. Arbetet med att driva verksamheten inom budgetram fortskrider i och med att verksamheten till största del bedrivs med en rörlig omsorgs- och elevpeng. Enheterna måste alltid anpassa sin organisation utifrån aktuellt barn- och elevantal i verksamheten. De enheter som bedöms generera underskott kommer fortsätta arbeta för att anpassa sina organisationer till höstterminen 2014. Antalet enheter som i dagsläget bedömer att generera ett underskott har minskat jämfört med föregående år och de bedömda underskottens storlek är väsentligt lägre. Personalplanering beräknas vara färdig inom kort. Flera åtaganden kommer att fortsätta under flera år framöver, tex organisationsuppdrag, utveckla digital kompetens, digitala kommunikationsvägar, möta barn i behov av särskilt stöd, arbeta mot ökat resultat i grundskolan, mottagande av nyanlända elever, utbyggnad av förskola. Under 2014 genoförs en pilotstudie av införandet av TimeCare Pool och Time Care bemanning. Pilotstudien kommer troligen att förlängas året ut och senarelägger införandet inom hela förvaltningen. Inför kommande flerårsstrategi 2015-2017 Arbetet med att skapa en väl presterande organisation inom ramen för den tilldelade budgeten för åren 2015-2017 fortsätter. Effekterna av den organisationsutredning som pågår är ovissa i dagsläget. Den stora barn- och elevutvecklingen är den stora utmaningen att hantera inom befintlig ram, där personaltätheten kommer att behöva minskas under perioden. Alternativt att stora förändringar genomförs i befintlig organisation, där utmaningen är att göra färre enheter trots ett ökat barn- och elevunderlag.
Ärende 2 Uppdrag: kartläggning av orsaken till standardkostnadsökningar inom förskolan samt åtgärder
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2014-05-05 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: 0322-61 64 22 Beteckning: 2014.160 BUN Uppdrag: kartläggning av orsaken till standardkostnadsökningar inom förskolan samt åtgärder Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden fick ett riktat uppdrag i Flerårsstrategi 2014-2016, av Kommunfullmäktige 2013-10-30 146 att kartlägga orsakerna till den kraftiga standardkostnadsökningen inom förskolan och vidta åtgärder för att den ska kunna minskas. Förvaltningens yttrande Förvaltningen har kartlagt ökningen av standardkostnaderna i förskolan och kommit fram till att ökningen främst beror på ökade lokalkostnader och engångskostnader för flyttning och avyttring av paviljonger. Ökningen beror även på att andelen placerade barn av totala andelen barn i åldersgruppen ökat, samt att antalet 1-åringar i verksamheten har ökat. (se bilaga). Det har skett en stor utbyggnad inom förskolan de senaste åren för att möta det ökade barnantalet och behovet av platser. Det har även skett en förflyttning från paviljonger till permanenta lokaler, samt flytt av paviljonger vilket medfört stora avyttrings- och uppställningskostnader som påverkat och ökat standardkostnaderna. Lokalkostnaderna kommer att fortsätta att öka då det fortfarande finns några förskolor med tillfälliga bygglov som behöver ersättas med permanenta lösningar och några permanenta lokaler som är gamla och nedslitna och behöver ersättas för att få en bra miljö. Det ökade lokalbehovet för skolan framöver gör att flera förskoleavdelningar behöver flyttas från skollokaler och därför behöver nya förskolor byggas i vissa områden. Det gäller att hitta en långsiktig strategi för att kunna möta det barnomsorgsbehov som finns i kommunens olika delar. Detta arbetar förvaltningen med tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningskontorets fastighetscontroller och FABs. Detta är en stor utmaning i utbyggnad av Stadsskogen, samt en lika stor utmaning i att möta den ökade volymen av barn- och elever i förskolor och skolor som kommer de kommande åren.
Uppdraget att kartlägga ökningen av standardkostander har genomförts och det förslag som finns är att den framtida utbyggnaden av förskolan organisationen se över för att få en större personal- och lokaleffektivitet. Förvaltningen har fått i uppdrag att fortsätta att förtäta förskolorna och avveckla de små förskolorna genom att nya enheter byggs med 4-6 avdelningar. Små förskolor kommer även att kunna användas som dragspel höst och vår genom att stängas på höstterminen för att kunna finnas för att full behovstäckning ska kunna tillgodoses under vårterminen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden översänder utfört uppdrag att kartlägga orsaken till standardkostnadsökningar inom förskolan till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Emma Brask Thor Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2014-05-05
Standardkostnader i förskolan Barn- och ungdomsnämnden har genom ett KF riktat uppdrag i flerårsstrategin fått i uppdrag att kartlägga orsakerna till den kraftiga standardkostnadsökningen inom förskolan och vidta åtgärder för att den skall kunna minska. Barn- och ungdomsförvaltningen har kartlagt ökningen av standardkostnaderna i förskolan. Ökningen beror främst på ökade lokalkostnader och kostnader för flyttning och avyttring av paviljonger. År Kostnad per inskrivet barn Ökning per år/ per barn Procentuell ökning per år 2009 112 200 2010 112 100-100 2011 117 700 5 600 5 % 2012 125 000 7 300 6 % 2013 126 000 1 000 1 % Det har skett en stor utbyggnad inom förskolan de senaste åren för att möta det ökade barnantalet och behovet av platser. Fler förskolor har byggts och förskolor har byggts in i skolorna. Lokalkostnader per barn i förskolan 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 18 756 15 705 13 920 14 560 13 733 2009 2010 2011 2012 2013 I 2013 års lokalkostnad för förskolan ingår helårseffekt för VB förskola och Statsskogens förskola och även halvårseffekt för Älvdansen. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Förvaltningen ser även en ökning av 1-åringar i förskolan då fler föräldrar väljer att barnomsorgsplacera sina barn tidigare vilket leder till ett ökat behov av platser och högre kostnader. 2013 var 31 % av alla 1-åringarna i kommunen inskrivna i förskolan. Denna siffra var 2010 29% och i år, 2014, beräknas den bli 35% om alla som står i kö tackar ja till sin plats. Omsorgspengen för barn i åldrarna 1-3 år är i snitt 20 000 kr högre än för 4-5 åringar. Den totala pengen för barn 1-3 år som är inskrivna i förskolan 1-35 tim. i veckan utgör idag 11,5 % av den totalt budgeterade omsorgspengen menas barn 4-5 år som är inskrivna 1-35 tim. utgör 9,67% av den totalt budgeterade omsorgspengen. Med en högre andel små barn i verksamheten ökar standardkostnaden. År Andel (%) barn av samtliga barn i åldern 1-5 år Samtliga Kommuner i Sverige 2009 81 82 2010 83 83 2011 85 83 2012 85 84 2013 86 84 Det finns idag 36 förskolor (107 avdelningar), varav 8 stycken avdelningar finns i paviljonger med tillfälliga bygglov. Antal avdelningar Antal förskolor 1 2 3 4 5 6 Totalt antal förskolor 3 15 6 7 4 1 36 Att ha mindre förskolor med få avdelningar fördyrar då möjligheterna för samordning minskar och även kost och lokalvård blir dyrare. Det har även skett en förflyttning från paviljonger till permanenta lokaler samt flytt av paviljonger vilket medfört stora kostnader för avyttring och uppställning. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
År 2012 var kostnaden för avyttring och flyttning ca 6 miljoner kronor. 2013 var kostnaden ca 1 miljoner kronor. Det är främst dessa kostnader som påverkat ökningen av standardkostnaden 2012. Utan dessa kostnader hade kostnaden per inskrivet barn 2012 varit 121 609 kr istället för 125 000 kr. År 2013 var lokalkostnaderna höga då det var första året som helårseffekten av hyran för Västra Bodarne förskola och Stadsskogens förskola visade sig. Även en halvårseffekt av hyran för Älvdansen finns med i denna kostnad. Det är främst dessa kostnader som gjort att standardkostnaden inom förskolan fortsatt att vara hög under 2013. År Avyttring/ Total kostnad Lokalkostnad Förflyttning Lokalkostnad av total kostnad Lokalkostnad inkl avyttring/ förflyttning av total kostnad Personal kostnad av total kostnad Personalkostnad 2009 188 000 000 23 000 000 12% 12% 117 000 000 62% 2010 198 000 000 23 000 000 12% 12% 123 000 000 62% 2011 213 000 000 25 000 000 12% 12% 133 000 000 62% 2012 232 000 000 28 000 000 6 000 000 12% 15% 143 000 000 62% 2013 238 000 000 34 000 000 1 000 000 14% 15% 144 000 000 61% Tillgången på barnomsorgsplatser har stabiliteratas och alla barn kan nu erbjudas en förskoleplats inom fyra månader oftast i det område som önskas. Detta minskar behovet av omplaceringar och ger bättre stabilitet i barngrupperna.. Åtgärder Lokalkostnaderna kommer att fortsätta att öka pga. fortsatt utbyggnation. I centrum behövs en fortsatt utbyggnad för att möta en ökande befolkning. Det finns fortfarande några förskolor med tillfälliga bygglov som behöver ersättas med permanenta lösningar och några permanenta lokaler som är gamla och nedslitna och behöver ersättas för att få en bra miljö. Det ökade lokalbehovet för skolan framöver gör att flera förskoleavdelningar behöver flyttas från skollokaler och därför behöver nya förskolor byggas i vissa områden. För att få större personal- och lokaleffektivitet kommer organisationen att ses över och förvaltningen kommer att fortsätta att förtäta förskolorna och avveckla de små förskolorna genom att nya enheter byggs med 4-6 avdelningar. Små förskolor kommer även att kunna användas som dragspel höst och vår genom att stängas på höstterminen för att kunna finnas för att full behovstäckning ska kunna tillgodoses under vårterminen. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 3 Tilläggsanslag Kommunfullmäktige
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2014-05-06 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Henrik Norén Direktnr: Beteckning: 2014.155 BUN Särskilda åtgärder för landsbygden och ökad kvalité inom grundskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 2014-03-26 43 beslutat att tilldela barn- och ungdomsnämnden tilläggsanslag på 1,25 mnkr för att kunna säkra grundbemanningen på landsbygdsskolorna i Magra och Ödenäs, samt 2,5 mnkr för att kompensera fristående verksamheter per barn/elev i samma omfattning som kommunens egna barn/elever på grund av de kommunala verksamheternas underskott år 2013. Då de kommunala verksamheternas underskott avskrivs måste de fristående verksamheterna kompenseras i motsvarande omfattning. Förvaltningens yttrande Landsbygdsskolorna Ödenäs och Magra De tilldelade 1,25 mnkr fördelas lika mellan landsbygdsskolorna i Magra och Ödenäs, d v s 0,625 mnkr per skola, som motsvarar 1 årsarbetare per skola per årsbasis. Detta tilläggsanslag är ramhöjande från och med år 2015 t och gäller till och med år 2016. Kompensation till fristående verksamheter för underskott 2013 Teamens ekonomiska underskott från år 2013 ser olika ut mellan verksamheterna. Uträkningen är gjord utifrån varje verksamhets underskott och antal barn/elever i snitt under år 2013. Beloppen i tabellen nedan skiljer sig åt mellan verksamheterna på grund av antalet barn/elever i kommunal verksamhet i förhållande till underskott per verksamhet. Underskottet per barn/elev varierar därför per verksamhet. Enligt skollagen ska lika villkor gälla för fristående verksamheter. Det underskott varje barn/elev i kommunal verksamhet har genererat kommer fristående verksamheter att få utbetalt i efterhand. Fristående verksamheter har även rätt att få beloppet inkluderat med administrationspålägg (3%) och momsbidrag (6%). Nedan finns beloppen fristående verksamheter kommer att få utbetalt i efterhand, per barn/elev inklusive administration och moms. Se tabellen. Detta tilläggsanslag är inte ramhöjande, utan tilldelas barn- och ungdomsnämnden enbart för år 2014. Tabell Förskoleklass Skola 1-5 Skola 6-9 2 602 kr per elev och år 2 075 kr per elev och år 2 490 kr per elev och år
Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 2 676 kr per barn och år 577 kr per barn och år 3 230 kr per barn och år Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till fördelning av tilläggsanslag till landsbygdsskolorna i Magra och Ödenäs. Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till fördelning av kompensation till fristående verksamheter. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Henrik Norén Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2014-05-06
Ärende 4 Rapport om nuläge inom barnomsorgskön 2014
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2014-04-30 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Mellberg Direktnr: 0322-616694 Beteckning: 2014.039 BUN Rapport om nuläge inom barnomsorgskön 2014 Ärendebeskrivning Rapport per april är upprättad. Förvaltningens yttrande Månadsrapporten följer förväntad trend. I dagsläget visar rapporten att behovstäckning finns i förskolan och att 4-månaders garantitid upprätthålls. Se bilaga. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn-och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Mellberg Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2014-04-30
Månadsrapport maj 2014 Dnr 2014.039 BOU 14-04-30 Antal inskrivna barn i kommunal verksamhet 2014-04-30 13-11 10-08 07-07 ( (1-3 år) (4-6 år) 7 år) 06-04 (8-10 år) 03-01 (11-13 år) Summa Förskola 624 1267 2 1893 Fritidshem 4 366 1083 181 1634 Pedagogisk omsorg 15 18 6 2 2 43 Summa 639 1289 374 1085 183 3570 Varav från annan kommun 4 8 4 10 5 31 1278 2578 Antal preliminärt inskrivna barn i kommunala verksamheter 2014-04-30 13-11 (1-3 år) 10-08 (4-5 år) 07-07 ( 7 år) 06-04 (8-10 år) 03-01 (11-13 år) Summa Förskola 23 23 Fritidshem 0 Pedagogisk omsorg 0 Summa 23 23 Antal inskrivna barn i enskild regi under : april 2014 13-11 10-08 (1-3 år) (4-5 år) 07-07 ( 7 år) 06-04 (8-10 år) 03-01 (11-13 år) Summa Förskola 126 203 329 Fritidshem 196 31 227 Pedagogisk omsorg 1 2 3 Summa 126 203 0 197 33 559 Antal inskrivna barn i annan kommun, boende i Alingsås, april 2014 13-11 (1-3 år) 10-08 (4-5 år) 07-07 ( 7 år) 06-04 (8-10 år) 03-01 (11-13 år) Summa Förskola 6 15 21 Fritidshem 12 1 13 Pedagogisk omsorg Summa 6 15 12 1 34 Antal barn i kö, som önskar plats inom 4 månader tom 2014-07-31 13-11 (1-3 år) 10-08 (4-5 år) 07-07 ( 7 år) 06-04 (8-10 år) 03-01 (11-13 år) Summa Centralorten 18 18 Långared 0 0 Bjärke 0 0 V- B 0 0 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 4 4 Summa 22 22 Lediga förskoleplatser 2014-04-30 Centralorten 25 1 avd. på Älvdansen som ej startat ännu. Långared 0 Bjärke 0 V-B 0 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 8 Vårdnadsbidrag under april månad: 60 barn Summa 33
Ärende 5 Utredning: Studie- och yrkesvägledning
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2014-03-27 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: 0322-61 64 22 Beteckning: 2014.139 BUN Utredning: Studie- och yrkesvägledning Ärendebeskrivning Bakgrund Utbildningsförvaltningen har i uppdrag av BUN och UN utfört en uppföljning av nuvarande organisation för studie- och yrkesvägledning i Alingsås kommun. (se bilaga). Förvaltningens yttrande Två olika alternativ för hur studie- och yrkesvägledningen presenteras i uppföljningen. Den ena utgår från dagens organisation med en gemensam vägledningsenhet och det andra utifrån en delad organisatorisk tillhörighet på respektive förvaltning. Oavsett organisationstillhörighet skall vägledarnas uppdrag och arbetssätt utgå ifrån Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) som är publicerade i Statens skolverks författarsamling SKOLFS 2013:180. En uppdelad vägledningsfunktion på de båda berörda förvaltningarna kan ge grundskolan möjlighet att, i större utsträckning än nu, ta ett samlat ansvar för grundskoleelevers studie- och yrkesvägledning. Rektorerna ges då förutsättningar för att se till att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat. Utbildningsförvaltningen kan fortsätta att organisera sin studie- och yrkesvägledning flexibelt mellan gymnasiet och Vuxnas lärande, något som är en stor fördel för de ungdomar och vuxna som ska ta del av vägledningen. Förslag 1 Uppdelad vägledningsfunktion på de båda berörda förvaltningarna. Ansvaret för två studie- och yrkesvägledare förs över till Barn- och ungdomsförvaltningen från och med höstterminen 2014. Ramöverföring sker från och med 140801. Förslag 2 Fortsatt samlad vägledningsenhet i ett Vägledningscentrum organiserat under Utbildningsnämnden.
Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt förslag 1, dvs en uppdelad vägledningsfunktion där barn- och ungdomsnämnden återtar ansvar för två studieoch yrkesvägledare. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum: 2014-03-27
Utbildningsförvaltningen Datum: 2014-03-26 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Åsa Holmstrand Direktnr: 0322-616665 Beteckning: 2014.048 UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning om framtida organisation för studie- och yrkesvägledning för skolväsendet i Alingsås enligt uppdrag från Barnoch utbildningsnämnden respektive Utbildningsnämnden. Bakgrunden till uppdraget är att det finns en önskan från Barn- och ungdomsförvaltningen att organisationen bör vara delad mellan de två förvaltningarna. Grunden för nuvarande organisation är beslut som fattades 2009 om att bilda en samlad vägledningsenhet. En samlad SYV-organisation har funnits i kommunen sedan 1998, men vägledarna var då placerade på grundskolorna och gymnasiet, med gymnasiechef som personalansvarig. Det fanns därutöver en vägledare på Vuxnas lärande med vuxenutbildningschef som personalansvarig. Tjänstefördelningen och ansvarsområden var detsamma som nu, dvs. två vägledartjänster på gymnasiet, två riktade till grundskolan och en i vuxenutbildningen. Uppdraget för den nya vägledningsenheten, Vägledningscentrum, var att stärka den oberoende vägledningens neutralitet genom att samtliga funktioner för vägledning placerades under ett verksamhetsansvar vilket inte representerade någon specifik skola. Förevarande utredning har främst utgått ifrån för- och nackdelar med nuvarande organisation alternativt en mellan förvaltningarna delad organisation och ansvar för studie- och yrkesvägledare. Samtal har förts med rektorer på BoU samt UTB, studievägledarna samt ansvarig för Vägledningscentrum. Utgångspunkt när det gäller uppdraget är Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Bestämmelser om studie- och yrkesorientering finns i skollag, läroplaner och förordningar. Skolverkets Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning behandlar hur studie- och yrkesvägledningen är kopplad till andra områden som rör de olika skolformerna. Ett viktigt budskap i dessa allmänna råd är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studieoch yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. Rektor bör ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat. Såväl kommunen som skolans ledning har en skyldighet att se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och inte enbart den enskilda studie- och yrkesvägledarens. Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 44130 Alingsås Telefon: 0322-61 60 00 Fax: E-post: kultur.fritid@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
2. Organisation i dag Studie- och yrkesvägledningen är sedan 2010 organiserad i en samlad vägledningsenhet; Vägledningscentrum, som ska utgöra en grund för oberoende studie- och yrkesvägledning i kommunen med uppdraget att säkerställa likvärdigheten i kommunens studie- och yrkesvägledning. Den centrala vägledningen har ett konsultativt förhållningssätt gentemot grundskolor och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledarna verkar ute på olika skolor och i Utbildningens hus. Verksamhetsansvaret ligger sedan januari 2014 under rektor för vuxenutbildningen. I dag finns fem tjänster varav två arbetar mot gymnasiet, två mot grundskolan och en mot vuxnas lärande. Uppdragivare är i dag Utbildningsförvaltningen. 3. Intervjuer Intervjuer har genomförts med samtliga studie- och yrkesvägledare samt med rektorer på grundskolan, Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande samt de två friskolorna i Alingsås kommun. Sammanfattning av samtliga intervjuer ges nedan. Intervjuer med rektorer Vid samtalen med rektorer på BoU lyfter de svårigheten med att fullfölja sitt uppdrag och ta ansvar för studie- och yrkesvägledningen på respektive skola. De saknar gemensam övergripande planering tillsammans med vägledarna inför ett nytt läsår vilket krävs för att kunna bilda en helhet för eleven och en röd tråd mellan undervisning, information och vägledningssamtal. De lyfter också vikten av att den enskilde eleven har möjlighet att bygga en relation med studievägledaren för att få en kvalité i den vägledning som ges. Detta skulle underlättas om vägledaren är knuten närmare verksamheten på skolan. Rektorerna upplever att kontinuiteten på grundskolan har varit bristfällig på flera enheter, vilket har försvårat arbetet då de vill kunna garantera likvärdigheten mellan de olika skolorna. De förespråkar en organisation med två studievägledare som är knutna till 6-9 skolorna och där närmsta berörda rektor också är respektive vägledares närmsta chef. Rektorerna menar dock att det är viktigt att vägledare fortsätter med en gemensam arena för utbyte och lärande av olika slag. Rektorerna på UTB ser fördelar med att studievägledarna blir mer knutna till och specialiserar sig på olika program och närmare elevhälsan. Emellertid ser de inga hinder i att Studie- och yrkesvägledningen är organiserad i ett Vägledningscentrum så länge de hittar former för att arbeta mer med kopplingen till verksamheten. En viktig uppgift för vägledarna är att vara ett kontinuerligt stöd till eleverna under hela utbildningen. Oavsett hur de är organiserade, bör det finnas en tydlighet kring 2
uppdraget och vägledarna bör vara mer integrerade i helheten kring eleven och även i större utsträckning vara delaktig i det kommunala informationsansvaret/uppföljningsansvaret. Det oberoende neutrala uppdraget att vägleda unga människor till deras yrkesval, är viktigt att beakta menar rektorerna på Utbildningsförvaltningen. Vidare är det av godo att det i deras yrkesroll sker ett kollegialt lärande som sig mer kommer till uttryck i en sammahållen organisation. Vittra och Montessori har sedan lång tid tillbaka avtal om att kunna nyttja studie- och yrkesvägledartjänster från kommunen. Rektorerna uppger att de är mycket nöjda med nuvarande samverkan och finner en trygghet i att samtliga elever i Alingsås skolor får samma information från studie- och yrkesvägledare. Deras önskan är att samverkan fortsätter oavsett organisationsform. När det gäller studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen fungerar dagens upplägg med ett Vägledningscentrum bra. Dagens arbetsmarknad är mycket komplex och vägen till ett yrke kan se väldigt olika ut och kräver att människor har god kunskap om studier och yrkesliv. Att ha ett sammanhållet Vägledningscentrum i kommunen tror ansvarig rektor på vuxenutbildningen möjliggör att vi i Alingsås kan ha en medveten strategi från de små barnen, till våra ungdomar och möjliggör slutligen att de vuxna sedan har det enklare att ta sig fram till sitt mål. Idag vet studie- och yrkesvägledaren som arbetar med vuxenutbildning vad man i tidigare skolformer arbetar med i form av studie- och yrkesvägledning samt kan få stöttning vid behov av ytterligare vägledare vilket är en styrka. Givetvis kan detta vara möjligt även med en uppdelad organisation men sannolikt svårare att uppnå vilket då blir till en nackdel. Intervjuer med studie- och yrkesvägledare Vid samtal med studievägledarna lyfter de fram vikten av att ha en samlad vägledningsenhet. Genom ett vägledningscentrum erbjuds kvalificerad studie- och yrkesvägledning till alla invånare i Alingsås kommun, såväl inom kommunala som fristående skolor. Studie- och yrkesvägledningen ska gå som en röd tråd genom de olika årskurserna och skolformerna med en gemensam planering och metodutveckling. Genom den röda tråden blir studie- och yrkesvägledningen tydlig och bildar en helhet för eleven och inga tvivel finns utan att studie- och yrkesvägledarna arbetar med eleven genom hela skoltiden. Studievägledarna har till de enskilda skolorna lämnat ut planering för hur de har tänkt sig arbetet terminsvis, både med information/undervisningstillfällen samt med en ungefärlig tid om när vägledningssamtalen sker. Då de ej fått återkoppling från rektorer har de tolkat detta som att allt varit okej. I läroplanen för grundskolan står det bland annat att studie- och yrkesvägledaren ska vara till stöd för skolans personal i studie- och yrkesorienterade insatser. Studievägledarna ser att detta kan vara svårt att genomföra om studievägledarna på grundskolan enbart finns till för 6-9 skolorna. De bör vara en resurs för alla skolstadier. 3