Marknadsöversikt. bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Rapport 2006:13. Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Rapport 2006:13 Foto: Mats Pettersson

Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Internationella enheten 2006-04-21 Referens Claes Renström, 036-15 51 30

Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Inledning... 9 2.1 Syfte och bakgrund... 9 2.2 Avgränsningar... 9 2.3 Definitioner och begrepp... 10 2.4 Disposition och referensgrupp... 10 2.5 Läsarens initiativ... 10 3 Livsmedelsindustrin i EU och Sverige... 11 3.1 Branschen i EU större och viktigare... 11 3.2 Bearbetade varor - halva livsmedelsindustrin i Sverige... 11 3.2.1 Bred varuomfattning... 11 3.2.2 Antal anställda och företag i Sverige 2005 - bagerierna dominerar... 12 3.2.3 Antal anställda minskar - antal företag ökar... 13 3.2.4 Många småföretag... 13 4 Produktion, konsumtion och priser... 15 4.1 Produktionen planar ut... 15 4.2 Konsumtionen ökar... 16 4.3 Prisutvecklingen... 17 5 EU-regleringar... 19 5.1 EU:s importtullar 13 procent av värdet och lite luft... 19 5.2 Exportbidragen minskar... 20 5.2.1 Varugrupper med mycket exportbidrag... 20 5.2.2 Lugnare utveckling för bidragslicenser 2006... 20 5.2.3 WTO sätter press... 21 5.2.4 Reformer av EU:s jordbrukspolitik (CAP)... 22 5.2.5 Socker och mjölk viktigaste basprodukterna men bidragen minskar... 22 5.2.6 Mer differentierade exportbidrag på gång... 24 5.3 Licenser för aktiv förädling - ingen succé... 24 5.4 Interna stöd... 25 6 EU:s handelsavtal... 27 6.1 EU:s handelsavtal ger förmåner... 27 6.1.1 Norge - nytt avtal från 2004... 27 6.1.2 Schweiz - nytt avtal från 2005... 28 5

6.1.3 Övriga länder... 29 7 EU:s och Sveriges handel... 33 7.1 Import till EU15 och EU - Schweiz ökar... 33 7.2 Export från EU15 och EU - nya länder... 34 7.3 EU:s exportutveckling planar ut - Ryssland viktigare... 36 7.4 Import till Sverige - 90 procent från EU... 36 7.5 Export från Sverige till USA och grannländer... 38 7.6 Handelsutveckling i Sverige och några EU-länder... 39 7.7 Exportandelens utveckling i Sverige 1996-2004... 41 7.8 EU:s och Sveriges tredje lands export... 42 8 Världshandelsorganisationen (WTO)... 45 8.1 Organisationen... 45 8.2 Nu gällande jordbruksavtal i WTO - tre pelare... 45 8.3 Förhandlingar om nytt jordbruksavtal pågår... 46 9 Ordlista... 47 10 Källförteckning... 49 11 Förteckning över bilagor... 51 6

1 Sammanfattning Jordbruksverket publicerar nu sin andra marknadsöversikt för bearbetade varor. Marknadsöversikten ska bidra till att ge bättre kunskap och ge en bild av utvecklingen inom sektorn och på så sätt underlätta företagens omvärldsanalys. I EU är livsmedelsindustrin den största industrigrenen. I Sverige är livsmedelsindustrin den fjärde största industrigrenen. Sektorn för bearbetade varor motsvarar ungefär halva livsmedelsindustrin. Trenden sedan tio år i Sverige är att antalet anställda minskar och antal företag ökar inom livsmedelsindustrin, sektorn för bearbetade varor avviker inte från denna trend. De viktigaste svenska bearbetade varorna sett till produktionen är bröd & bakverk, olika drycker (läsk, öl och sprit), olika spannmålsberedningar samt choklad, sockerkonfektyr och glass. Bagerisektorn dominerar sett till både antalet anställda (drygt 12 000 eller 45 %) och antal företag (drygt 1 300 eller 70 %). Hela 95 procent av antalet företag klassas som småföretag inom sektorn för bearbetade varor. I Sverige har sektorn för bearbetade varor mellan 1996 och 2004 haft en årlig genomsnittlig produktionsökning av värdet på ca 3 procent. Produktionsökningen är till största delen exportledd eftersom konsumtionen endast ökat i mindre takt. Prisutvecklingen (KPI) för bearbetade varor har legat något under både KPI (totalt) och KPI (livsmedel). EU-regleringarna inom sektorn för bearbetade varor syftar till att EU producerade varor ska vara konkurrenskraftiga trots höga inköpspriser för ingående varor. EU:s tre huvudsakliga instrument för detta är importtullar, exportbidrag och interna stöd. De två senare har till följd av interna EU-reformer och WTO-begränsningar minskat på senare år. Det senaste året uppgick de för Sveriges del till ca 10 miljoner euro. De svenska exportbidragen under 2005 uppgick till knappt 7 miljoner euro som motsvarande ca 2 % av EU:s totala exportbidrag 335 miljoner euro. Exportbidragen i Sverige gick i huvudsak till fyra varugrupper: choklad (34 %), bröd & bakverk (20 %), modifierad stärkelse (20 %) och sockerkonfektyr (11 %). Den svenska importen av bearbetade varor kommer till 90 procent från EU. Sverige importerar mest från Danmark. Norge är det enda icke EU-landet på tio-i-topplistan över länder som exporterar till Sverige. Den svenska importen är jämnt fördelad på olika länder och varugrupper. Den svenska exporten sker till 90 procent med EU15, USA och Norge. Exporten till de nya medlemsstaterna är endast 2 procent av den totala exporten. Exporten består till hälften av två varugrupper; spritdrycker och bröd & bakverk. Studeras tredje landshandeln är det viktigaste bilaterala handelsavtalet för Sverige det som finns mellan EU och Norge eftersom nästan 30 procent av den svenska tredjelandsexporten går till Norge. Den svenska handelsutvecklingen för bearbetade varor de senaste tio åren har inneburit en kraftig ökning av exporten (118 %) och importen (91 %). Den svenska exporten för bearbetade varor kan inom en snar framtid passera den danska exporten som haft en negativ trend de senaste åren. Trots den kraftiga exportökningen har den svenska handelsbalansen under perioden haft ett stabilt underskott som varierat mellan 240-310 miljoner euro. Exportandelen för bearbetade varor har sedan 1996 ökat kraftigare än för hela jordbruks- och livsmedelssektorn. Exportandelen för bearbetade varor passerade 30 procent 2004. Det internationella regelverket i WTO förväntas reformeras med bland annat avvecklade exportbidrag och minskade tullar som förhoppningsvis kan leda till ökat marknadstillträde för företagen på etablerade och nya exportmarknader. Slutligen kan nya WTO-medlemmar i vårt närområde - bland annat Ryssland - öka förutsättningarna för handeln. 7

2 Inledning 2.1 Syfte och bakgrund Marknadsöversikten för bearbetade jordbruksvaror har som syfte att ge en bild av utvecklingen inom sektorn. Målgrupperna för översikten är livsmedelsföretagen, branschorganisationer och myndigheter. Jordbruksverket har i flera år publicerat marknadsöversikter för vegetabilie- och animalieprodukter (jordbruksråvarorna). För bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) publicerades den första marknadsöversikten i maj 2005 i samband med ett branschmöte för sektorn 1. I Jordbruksverkets uppdrag ingår att aktivt arbeta för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. För att svenska lantbruksföretag och svensk livsmedelsindustri ska kunna hävda sig på en mer avreglerad och global marknad måste de vara effektiva och kunna producera konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet. Jordbruksverkets mål är att stödja detta genom att bland annat: Minska företagens administrativa börda. Exempelvis har en elektronisk tjänst för ansökningar av exportbidrag i tagits fram i samarbete med Tullverket (AEX). Ständigt arbeta för enklare regler. Jordbruksverket har ett regelförenklingsombud som granskar nya föreskrifter för att undvika nya administrativa bördor för företagen. Jordbruksverket deltar också aktivt i arbetet i EU och andra internationella organisationer (WTO, OECD) när nya tillämpningsförordningar tas fram och olika handelsavtal revideras. Underlätta företagens omvärldsanalys. Exempelvis genom olika utredningar, statistikrapporter och marknadsöversikter som bidrar till en bättre kunskap. 2 2.2 Avgränsningar Marknadsöversikten tar främst sikte på olika bearbetade livsmedelsprodukter för humankonsumtion. Vissa övriga förädlade livsmedel (t.ex. ost, sylt och marmelader, köttbullar och fiskfiléer) som inte omfattas av regleringen för bearbetade jordbruksvaror tas inte upp. Etanol (KN-nr 2207) ingår som en varugrupp i sektorn för bearbetade jordbruksvaror men har inte tagits med i denna marknadsöversikt eftersom den redan behandlats och beskrivits i marknadsöversikten Etanol, en jordbruksprodukt och industriprodukt rapport nr 2006:11. I sektorn för bearbetade jordbruksvaror ingår egentligen inte heller vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol. I denna marknadsöversikt är dock hela kapitel 2208 med. Odenaturerad etylalkohol behandlas också i den ovannämnda marknadsöversikten för etanol. 1 Jordbruksverkets rapport 2005:12, Marknadsöversikt - bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I), 2005-05-23. 2 Jordbruksverkets informationsbroschyr Till nytta för konkurrenskraften. 9

2.3 Definitioner och begrepp Bearbetade jordbruksvaror kallas även för icke bilaga I -varor, detta till följd av att i EU:s Amsterdamfördraget bilaga I finns olika jordbruksråvaror med låg eller ingen förädlingsgrad. Varorna som utgör icke bilaga I - varor framgår i rådets förordning (EG) nr 3448/93 bilaga B och kommissionens förordning (EG) nr 1043/05 bilaga II. I den kommande texten kommer det istället för bearbetade jordbruksvaror skrivas bearbetade varor. 2.4 Disposition och referensgrupp Marknadsöversikten inleds med kapitel 3 där sektorn för bearbetade varor relateras till livsmedelsindustrin i Sverige och EU. I kapitel 4 studeras sedan produktionen, konsumtionen och prisutvecklingen. I kapitel 5 ges en inblick i EU-regleringen för sektorn, därefter kommer kapitel 6 och 7 som behandlar olika handelsaspekter. I kapitel 8 behandlar inriktningen av WTOs kommande avtal. Marknadsöversikten avslutas sedan med en ordlista i kapitel 9 och olika bilagor. Till arbetet med denna marknadsöversikt har en referensgrupp varit knuten. I referensgruppen har följande personer från Jordbruksverket ingått; Håkan Loxbo från internationella enheten, Jennie Malm och Ingela Ekman från interventionsenheten och Magnus Olsson från marknadsenheten. Till referensgruppen har också Håkan Björklund från Livsmedelsföretagen varit knuten. Utöver referensgruppen har Camilla Burman på internationella enheten granskat kapitlet om WTO, Kim Fellegi från utredningsenheten har hjälpt till med figurer, tabeller och statstiska körningar i Jordbruksverkets statistikdatabas till översikten. Marknadsenheten har också bidragit med synpunkter på skrivningarna om mjölk- och sockerreformerna i EU. I ett slutskede har också värdefulla kommentarer erhållits från Gabriella Cahlin avdelningschef marknadsavdelningen, Peter Hugosson enhetschef internationella enheten och Jonas Kasteng på internationella enheten. 2.5 Läsarens initiativ Denna marknadsöversikt kommer att uppdateras med jämna intervall. Därför är det värdefullt om du som läsare hör av dig till rapportförfattaren eller internationella enheten (växel 036-15 50 00) ifall du saknar vissa uppgifter eller har information som skulle göra rapporten mer fullständig. 10

3 Livsmedelsindustrin i EU och Sverige 3.1 Branschen i EU större och viktigare EU är världens största exportör och importör av livsmedel och jordbruksvaror med drygt 10 procent av världshandeln. Livsmedelsindustrin i EU har ett produktionsvärde på ca 815 miljarder euro och drygt 4 miljoner anställda, se tabell 3.1. Livsmedelsindustrin är i flera EUländer den enskilt största eller bland de tre största industrisektorerna. Av EU:s 282 000 livsmedelsföretag har 279 000 av företagen mindre än 250 anställda. När världens 28 största 3 livsmedelsföretag rankas dominerar USA med 18 stycken (t.ex Cargill, Kraft Foods och PepsiCo) följt av Europa med 7 stycken (Nestle, Unilever, Danone, Diageo, Heineken, Cadbury Schweppes och Inbev) och Japan med 3 stycken dryckesföretag. 4 I tabell 3.1 visas en jämförelse mellan livsmedelsindustrin i EU totalt och Sverige. Den svenska livsmedelsindustrin utgör en liten andel av EU:s livsmedelsindustri. Den svenska livsmedelsindustrin är trots allt den fjärde största industribranschen i Sverige mätt i omsättning och mätt i antalet anställda 5. Tabell 3.1 Livsmedelsindustrin (SNI 6 15+16) EU och Sverige, 2002 Omsättning ( miljoner) Antal anställda Antal företag EU 791 000 4 490 000 282 000 7 Sverige 14 319 (1,8 % av EU) 60 736 (1,4 % av EU) 2 993 (1,1 % av EU) Källa: European business Fact and Figures Data 1995-2004 Eurostat 2006, SCB och egna beräkningar. Internationaliseringen har starkt påverkat den svenska livsmedelsindustrin sedan EU inträdet. De utlandsägda livsmedelsindustriföretagens bidrag till förädlingsvärdet, exporten och sysselsättningen står ungefär för samma andel som för övriga industrin. 8 3.2 Bearbetade varor - halva livsmedelsindustrin i Sverige 3.2.1 Bred varuomfattning Bearbetade varor har en bred varuomfattning, allt från smaksatt yoghurt till modifierad stärkelse. Några av de viktigaste varugrupperna är bröd & bakverk (t.ex. frysta tårtor, skorpor, knäckebröd, pizzor, kex & småkakor), olika drycker (t.ex. läsk, öl och sprit), chokladvaror och olika spannmålberedningar (t.ex barnmat, pasta och müsli). Se vidare bilaga 1 för hela varuomfattningen av bearbetade varor. Observera att för varugrupper markerade med ur i bilaga 1 ingår endast vissa KN-nummer. Se även avsnitt 2.2 och 2.3. 3 Efter försäljning 2004/2005. 4 Data and Trends of the EU food and drink industry 2005, CIAA. 5 Enligt uppgift från Håkan Björklund Li 2006-04-19. 6 SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. 7 2001 8 www.li.se 11

3.2.2 Antal anställda och företag i Sverige 2005 - bagerierna dominerar Av de 28 största (mätt i försäljning) livsmedelsföretagen i Sverige är 22 företag verksamma med produkter inom sektorn för bearbetade varor 9. Vill man studera antal anställda och företag inom bearbeatade varor kan en god uppskattning erhållas om näringsgren efter SNI väljs på femställig nivå för de varugrupper som till övervägande delen kan klassas som bearbetade varor. En jämförelse av antalet anställda och företag mellan livsmedelsindustrin och delsektorn bearbetade varor visas i tabell 3.2. Tabell 3.2 Antal anställda och företag i livsmedelsindustrin totalt och sektorn för bearbetade varor i Sverige 2005 Sektor eller delsektor (SNI) Antal anställda Andel anställda (%) Antal företag Andel företag (%) Livsmedelsindustrin (15 + 16) 59 537-3 128 - Varav Bearbetade varor 27 635 100 1 921 100 Bagerier (15.810) 12 335 44,6 1 340 69,8 Öl (15.960) 3 236 11,7 34 1,8 Choklad (15.842) 2 798 10,1 54 2,8 Kex & bakverk (15.822) 1 323 4,8 62 3,2 Glass (15.520) 1 176 4,3 42 2,2 Såser (15.870) 1 126 4,1 56 2,9 Sockerkonfektyr (15.841) 985 3,6 134 7,0 Tobak (16.000) 797 2,9 14 0,7 Knäckebröd (15.821) 782 2,8 26 1,4 Spritdrycker (15.910) 758 2,7 24 1,2 Läsk & mineral (15.980) 722 2,6 37 1,9 Annan (15.890) 719 2,6 52 2,7 Spannmålsbered. (15.612) 626 2,3 24 1,2 Stärkelse (15.620) 234 0,8 11 0,6 Pasta (15.850) 18 0,1 11 0,6 Källa: SCB och egna beräkningar. I tabellen ovan framgår att sektorn för bearbetade varor har ca 50 procent av antalet anställda i livsmedelsindustrin (ca 28 000) och ca 60 procent av företagen (ca 1 900). Den enskilt största delsektorn i bearbetade varor är bagerier som har ca 45 procent av antalet anställda och ca 70 procent av antalet företag. Adderas de besläktade delsektorerna kex & bakverk samt knäckebröd ökar andelarna till ca 52 procent av de anställda och ca 74 procent av antalet företag. Delsektorn för sockerkonfektyr utmärker sig med många företag. 9 www.li.se 12

3.2.3 Antal anställda minskar - antal företag ökar Hur har utveckling av antalet anställda och företag för livsmedelsindustrin och för bearbetade varor förändrats mellan 1993/1994 10 och 2004/2005 11? Resultatet framgår av tabell 3.3 nedan. Tabell 3.3 Utvecklingen av antal anställda och antal företag i livsmedelsindustrin och bearbetade varor i Sverige mellan 1993/1994 och 2004/2005 Antal anställda 1993/1994 Antal anställda 2004/2005 Förändring % Antal företag 1993/1994 Antal företag 2004/2005 Förändring % Livsmedelsindustrin 66 304 59 571-10,2 2 594 3 116 20,1 Varav Bearbetade varor 30243 27 580-8,8 1 662 1 902 14,4 Källa: SCB och egna beräkningar. Minskningen av antalet anställda i livsmedelsindustrin har mellan de aktuella åren varit marginellt större än för sektorn bearbetade varor. Effektiviseringar eller minskningar av befintlig verksamhet har gjort att antalet anställda sakta minskat i livsmedelsindustrin. Antalet företag i livsmedelsindustrin har ökat i en klart snabbare takt för livsmedelsindustrin än för sektorn bearbetade varor. Många av de nya företagen har inga anställda, det är därför antalet företag ökar utan att påverka den negativa anställningstrenden. Mellan 2004 och 2005 har antalet anställda i sektorn för bearbetade varor ökat med drygt 100 personer. I fyra delsektorer har personalstyrka ökat klart mer än genomsnittet (0,4 %); choklad 15,0 %, öl 3,3 %, kex & bakverk 3,0 % och annan livsmedelsindustri 1,6 %. Tillsammmans har dessa fyra delsektorer ökat antalet anställda med drygt 500 stycken. 12 Mellan 2004 och 2005 har antalet företag har ökat med knappt 40 stycken. I fem delsektorer har antalet företag ökat klart mer än genomsnittet (2 %); knäckebröd 13 %, sprit 9 %, choklad 8 %, öl 6 % och annan livsmedelsindustri 6 %. Tillsammans har dessa fem delsektorer fått ett tillskott av 14 företag. Antal företag i bagerisektorn har ökat som genomsnittet, men eftersom det är en så stor sektor står bagerisektorn för de flesta nya företagen 24 stycken. 13 3.2.4 Många småföretag Företag med färre än 50 anställda brukar klassas som småföretag. Livsmedelsindustrin är en bransch där småföretagen kraftigt dominerar med ca 95 procent av företagen se tabell 3.4. Industrin för bearbetade varor skiljer sig inte nämnvärt från livsmedelsindustrin i stort. Den företagsstorlek som är något mer frekvent för bearbetade varor än för livsmedelsindustrin totalt är den som har 1 till 19 anställda. Här finns 963 av företagen eller ca 52 procent av företagen. Inkluderas även de företag som inte har några anställda stiger antalet företag till 1 730 eller 90 procent. 14 10 Ett medelvärde av 1993 och 1994. 11 Ett medelvärde av 2004 och 2005. 12 SCB. 13 SCB. 14 SCB. 13

Tabell 3.4 Antal företagen fördelade på storlek för livsmedelsindustrin totalt och sektorn bearbetade varor 2005 Storlek, antal anställda Livsmedelsindustrin (Antal företag i respektive kategori) % Bearbetade varor (Antal företag i respektive kategori) 0 1 308 41,8 768 40,0 1-4 792 25,3 520 27,1 5-9 404 12,9 269 14,0 10-19 266 8,5 174 9,0 20-49 215 6,9 123 6,4 50-99 64 2,0 30 1,6 100-199 36 1,2 16 0,8 200-499 20 0,6 10 0,5 500-23 0,7 11 0,6 Totalt 3 128 100 1 921 100 Källa: SCB och egna beräkningar. % 14

4 Produktion, konsumtion och priser 4.1 Produktionen planar ut Mellan 1996 och 2004 har produktionsvärdet för bearbetade varor ökat från ca 35 till 44 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 23 procent. På årsbasis motsvarar det en tillväxt på knappt 3 procent. Produktionen har de senaste åren planat ut, se figur 4.1. Figur 4.1 Produktion 1996-2004 (miljarder kronor) 55 50 45 44,2 43,7 40 35 30 35,5 37,9 25 1996 1999 2002 2004 Källa: SCB och egna beräkningar. Tabell 4.1 visar utvecklingen av produktionsvärdet mellan 1996 och 2004 för de elva största varugrupperna. Dessa motsvarar ca 94 procent av produktionsvärdet 2004. De varugrupper som har haft en bättre utveckling än genomsnittet (> 23 %) är; bröd & bakverk, spritdrycker, spannmålsberedningar, såser & senap och övriga varugrupper. Varugrupper med sämre utveckling än genomsnittet (< 23 %) är; läsk & öl, choklad, glass, sockerkonfektyr, vissa mejerivaror och diverse beredningar. 15

Tabell 4.1 Produktion 1996-2004 (miljarder kronor) KN-nr Varor 1996 1999 2002 2004 Index 1996=100 1905 Bröd & bakverk 9,0 9,9 13,0 13,7 152 2202-2203 Läsk & öl 6,9 7,4 8,3 7,5 109 2208 Spritdrycker 2,3 3,3 4,5 4,5 196 1806 Choklad 2,9 2,9 3,2 2,7 93 1901-1904 Spannmåls- 1,7 2,0 2,2 2,4 141 beredningar 2402-2403 Tobak 2,7 2,4 1,8 2,1 78 2103 Såser & senap 1,2 1,6 1,9 1,9 158 2105 Glass 2,1 1,7 1,9 2,3 110 1704 Sockerkonfektyr 1,5 1,6 1,5 1,6 107 0403, 0405 Smaksatt yoghurt, smörfett 1,4 1,3 1,6 1,4 100 2106 Diverse 1,5 1,1 1,1 1,0 15 67 beredningar - Övriga varugrp 2,3 2,7 3,2 2,6 113 Totalt 35,5 37,9 44,2 43,7 123 Källa: SCB och egna beräkningar. 4.2 Konsumtionen ökar I tabell 4.2 visas den svenska direktkonsumtionen per capita mellan 1995 och 2003 för nio varugrupperingar inom bearbetade varor (kg/år eller liter/år). Varugrupperna står för ca 85 procent av det producerade värdet inom sektorn för bearbetade varor i Sverige. För livsmedel med undantag för dryckesvaror och glass har det skett konsumtionsökningar på mellan 28 till 66 procent under perioden 1995 till 2003. För glass har konsumtionen istället minskat med 7 procent. För drycker, enligt den officiella statistiken, är det ett mer varierat utfall för de enskilda varorna; starköl och icke alkoholhaltiga drycker har gått upp starkast medan konsumtion för både maltdrycker och spritdrycker har gått tillbaka. Dryckerna har i genomsnitt haft en per capita ökning med ca 15 procent. 15 Ett visst frågetecken kan sättas för SCB:s statistik för denna varugrupp. Exporten är nämligen större än produktionen. Detta är i och för sig teoretiskt möjligt eftersom importen kan täcka upp för det som inte finns producerat i Sverige. 16

Tabell 4.2 Direktkonsumtion (kilo resp. liter per person) 1995-2003 Vara 1995 2003 Index 1995=100 Mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 16 (kg) 10,6 13,6 128 Bröd och konditorivaror (kg) 55,2 70,6 128 Choklad och konfektyrvaror (kg 11,8 16,7 142 Såser exkl. majonnäs (kg) 6,4 10,6 166 Glass (liter) 13,7 12,7 93 Summa drycker (liter) 138,9 159,2 115 Varav: Spritdrycker (liter) 3,4 3,0 88 Läskedrycker och mineralvatten 70,2 100,3 143 (liter) Maltdrycker (liter) 43,5 26,3 60 Starköl (liter) 21,8 29,6 136 Källa: Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Statens jordbruksverk och Tio år i EU effekter för konsumenterna, Rapport 2006:6 Statens jordbruksverk. Produktionsökningen mellan 1996 och 2004 (23 procent, se tabell 4.1) kommer sig främst av att exporten ökat kraftigt mellan 1995 och 2004/2005 17 (118 procent, se vidare avsnitt 7.6) och i mindre utsträckning av en konsumtionsökning (se tabell 4.2). 4.3 Prisutvecklingen I figur 4.2 framgår prisutvecklingen i Sverige för tre olika grupperingar; KPI (totalt, livsmedel och 11 grupper). KPI (11 grupper) motsvarar ungefär bearbetade varor, se vidare bilaga 2. Förklaringen till prisfallet under 1996 för både KPI (livsmedel och 11 grupper) förklaras främst av sänkningen av momsen från 21 procent till 12 procent (eller motsvarande 7 procent). I figur 4.2 framgår också att mellan 1996 och 2002 har priserna stadigt ökat. 2002 passerades prisnivån den som gällde före momssänkningen 1996. Prisökningen har gynnat producenterna och troligtvis bidragit till den observerade produktionsökningen mellan 1996 och 2002. Efter 2002 har priserna stabiliserats. En förklaring till att priserna stabiliserats efter 2002 kan vara den kraftigt ökande importkonkurrensen. Importen har ökat med ca 90 procent de senaste tio åren, se kapitel 7. 16 Inklusive hela kapitlet med KN-nummer 1902. 17 1 maj 2004 till 30 april 2005. 17

Figur 4.2 Prisutveckling KPI bearbetade varor (11 grupper) 110 105 100 KPI 95 90 85 KPI 11 grupper KPI livsmedel KPI tot 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Källa: SCB och egna beräkningar Under perioden ligger i genomsnitt KPI (11 grupper) mellan en till tre procentenheter lägre än KPI (livsmedel). Skillnaderna mellan olika de 11 grupperna av varor och år är relativt små. Den något lägre prisutvecklingen för KPI (11 grupper) kan bero på att en större andel av handelns egna märkesvaror (EMV) återfinns i KPI (11 grupper) jämfört med KPI (livsmedel) och som följd kan detta ha inneburit en större priskonkurrens 18. 18 Johan Anselmsson mfl, 2005/01, Dagligvaruhandelns egna varumärken och deras inverkan på svenska konsumentpriser, Lunds Universitet, 2005-06-20. 18

5 EU-regleringar De EU-regleringar som gäller för bearbetade varor syftar främst till att justera livsmedelsindustrins höga inköpspriser på framför allt socker och olika mjölkråvaror. EU:s producenter ska dels vara konkurrenskraftiga med sina varor vid export till tredje land (utanför EU) jämfört med konkurrenter som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris, dels vara konkurrenskraftiga med sina varor mot importen från tredje land som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris. EU:s regleringar som omfattar bearbetade varor utgörs av: Importtullar vid import från tredje land. 19 Exportbidrag vid export till tredje land och licenser för aktiv förädling. 20 Rabatterad försäljning av smör, smörolja och grädde till produktion av glass, bakverk eller chokladvaror (främst internt stöd, s.k. smörrabatt) 21 Produktionsbidrag för socker och stärkelse i vissa kemiska produkter (främst internt stöd). 22 5.1 EU:s importtullar 13 procent av värdet och lite luft EU:s importtullar på bearbetade varor kan bestå av följande två delar i kombination eller var för sig: En industrikomponent uttryckt i procent av värdet (värdetull). En kompensation för höga råvarukostnader (jordbrukskomponent) inom EU satt i euro/viktenhet. Jordbrukskomponenten beräknas antingen via ett matrissystem eller genom ett standardrecept: o Standardrecept används där vissa givna kvantiteter förutsätts gå åt för att tillverka varan. o Matrissystemet används där råvaruåtgången varierar kraftigt t.ex. sockerkonfektyr, choklad, beredningar av spannmål, bakverk & bröd samt diverse beredningar. Innehållet av mjölkfett, mjölkprotein, stärkelse/glukos samt sackaros/invertsocker/isoglukos avgör tullen. EU:s importtullar på bearbetade varor är generellt lägre än för jordbruksråvaror. Räknas EU:s importtullar för bearbetade varor om till enbart värdetullar för de trettio olika varugrupperna (se bilaga 1) så erhålls värdetullar på mellan 0 till 87 procent. Ett genomsnitt på EU:s bundna importtullar för alla bearbetade varor kan sedan beräknas till ca 13 procent. Ibland är EU:s bundna tull högre än den tillämpade, det kallas att det finns luft i tullbindningen. EU har i de flesta fallen lite luft i sina importtullar för bearbetade varor. 23 19 Se vidare www.tullverket.se 20 För detaljer kring regelverket se Vägledning Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke Bilaga I VG1:20 21 Jordbruksverket rapport 2004:25 Marknadsöversikten för animalier. 22 Jordbruksverkets rapport 2004:24 Marknadsöversikten för vegetabilier. 23 Statens jordbruksverk yttrande Känsliga produkter 2004-12-07, Dnr 44 3009/04. 19

5.2 Exportbidragen minskar 5.2.1 Varugrupper med mycket exportbidrag På 12-ställig KN-nummernivå finns det nästan 300 olika bearbetade varor som berättigar till exportbidrag. För ett visst KN-nr är det i en del fall så att endast sockerprodukter är bidragsberättigade och inte mjölkprodukter. I tabell 5.1 visas ett urval av varugrupper med exportbidrag som under budgetåret 2005 stod för sammanlagt ca 85 procent av EU:s exportbidrag och ca 99 procent av Sveriges exportbidrag. Tabell 5.1 Varugrupper med mycket exportbidrag Benämning KN-nr grupper Sveriges andel av exportbidragen (%) EU:s andel av exportbidragen (%) Sockerkonfektyr 1704 11 8 Choklad 1806 34 19 Beredningar av spannmål 1901 4 19 Bakverk, bröd 1905 20 8 Diverse beredningar 2106 5 19 Modifierad stärkelse 3505 20 6 Läsk 2202 5 6 Summa andel (%) 99 85 Källa: Kommissionens doc 308/2006/06, Jordbruksverket och egna beräkningar. Exportbidragets andel av varuvärdet har för EU mellan 1996 och 2005 minskat från ca 3 procent till knappt ca 2 procent, i den beräkningen ingår även de varor som inte får exportbidrag. Minskningen beror inte enbart på att exportbidragen totalt sett minskat (se tabell 5.2 nedan) utan också på att exportvärdet samtidigt ökat, se figur 7.1. Den varugrupp på EUnivå där exportbidraget utgör störst andel av varuvärdet är choklad (KN-nr 1806). För chokladgruppen utgör exportbidraget i genomsnitt ca 5 procent av varuvärdet. 5.2.2 Lugnare utveckling för bidragslicenser 2006 Sedan budgetåret 2001 får EU betala högst 415 miljoner euro i exportbidrag för bearbetade varor enligt gällande åtagande gentemot världshandelsorganisationen (WTO). Kommissionen införde därför bidragslicenser 2000 för att kunna begränsa utbetalningarna. Utfärdade licenser från och med budgetår 2005 uppgår till ca 375 miljoner euro. Till detta ska läggas utbetalningar till s.k. småexportörer 24 (export utan licens) på ca 40 miljoner euro. Utfallet för bidragslicenserna från starten till idag presenteras i bilaga 3. Licenssystemets uppbyggnad gör att tillgängligt belopp är störst i början på budgetåret. I slutet på budgetåret brukar ansökt belopp oftast öka samtidigt som tillgängligt belopp minskar. Detta har framförallt under budgetåren 2003 och 2004 lett till en högre reduktionskoefficent 25 i slutet på dessa budgetår. Det var en betydligt lugnare utveckling under budgetår 2001 och 2002 med mindre översökningar som generellt gav lägre reduktionskoefficienter. Den lugnare 24 Ett enskilt företag som ansöker om exportbidrag som småexportör kan under ett budgetår få maximalt 75 000 euro. 25 En reduktionskoefficient uppstår när de ansökta beloppen från företagen överstiger tillgängligt belopp. 20

utvecklingen 2001 till 2002 kom sig främst av mycket låga exportbidragsnivåer för skummjölkspulver, se figur 5.1. När företagen ansöker om bidragslicenser kan de i olika grad ta hänsyn till; aktuella bidragsnivåer för företagets recept/varor, förväntad export under de kommande tre till fem månaderna (bidragslicensernas giltighetstid) förväntad reduktionskoefficient i licensomgången (det finns sex omgångar per budgetår). Under budgetåret 2005 var reduktionskoefficienten ca 60 procent vid de fyra inledande licensomgångarna. Vid femte omgången blev reduktionskoefficienten ca 35 procent för att vid den sjätte omgången bli noll. För att minska översökningar av bidragslicenser baserat på höga förväntade reduktionskoefficienter (se ovan) stramades regelverket för bidragslicenserna åt sommaren 2005 26. Denna förändring tillsammans med historiskt låga exportbidragsnivåer och att de flesta exportbidragen till Schweiz tog bort i februari 2005 innebar att företagen slutade med översökningarna. En betydligt lugnare utveckling för bidragslicenserna har skett under 2006. Eftersom inte alla licenmedel utnyttjats vid de inledande omgångarna under budgetåret 2006 är det även åter möjligt att ansöka om löpande licenser 27. 5.2.3 WTO sätter press Utbetalat exportbidrag för bearbetade varor har minskat mellan 1995 och 2005, se tabell 5.2 nedan. WTO-taket var den yttre begränsning som tvingade EU att under 2000 genomföra vissa besparingar. Dels sänktes exportbidragsnivåerna för spannmål vilket innebar att vodka inte längre fick exportbidrag, dels togs flera varugrupper bort från bidragslistorna, t.ex. öl, soppor & buljonger och barnmat (varugrupp 2104). Tabell 5.2 Sveriges och EU:s utbetalade exportbidrag (miljoner euro) Budgetår WTO-tak EU Sverige Sveriges andel (%) av EU 1996 717 491 16 3,2 1997 657 528 13 2,5 1998 596 534 14 2,6 1999 535 534 12 2,2 2000 475 556 28 16 2,9 2001 415 433 29 11 2,5 2002 415 415 9 2,2 2003 415 415 7 1,7 2004 415 415 30 7 1,7 2005 415 336 7 1,9 Källa: WTO, kommissionen doc 308/2006/06, Jordbruksverket och egna beräkningar. 26 Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005. 27 Kommissionens förordning (EG) nr 544/2006 eller Jordbruksverkets Nyhetsbrev nr 22 2006-04-17. 28 Outnyttjade medel för tidigare år kunde utnyttjas av EU (s.k. roll-over). 29 Se fotnoten ovan. 30 I slutet på detta budgetår började några av de nya medlemsstaterna betala ut exportbidrag. 21

Svenska företag erhöll ca 7 miljoner euro i exportbidrag under budgetåret 2005 vilket motsvarar knappt två procent av EU:s exportbidrag. Sveriges andel av EU:s bidrag har minskat kraftigt sedan EU-inträdet då andelen var nästan dubbelt så hög (3,2 procent). Under det senaste budgetåret har dock Sverige ökat sin andel främst till följd av att andra EU-länder minskat sina utbetalningar. 5.2.4 Reformer av EU:s jordbrukspolitik (CAP) EU jordbrukspolitik (CAP) har under de senaste tio åren justerats vid tre viktiga tillfällen som påverkat sektorn för bearbetade varor: o Agenda 2000 - mars 1999 o Halvtidsöversynen (MTR) - juni 2003 o Sockerreformen - februari 2006 Reformerna har verkat för en marknadsanpassning av EU:s prisnivåer för olika jordbruksprodukter. I de två första reformerna beslutades om marknadsanpassningar för bland annat spannmål och mjölksektorn. Idagsläget är det för spannmålsingredienser endast exportbidrag för basprodukten majs. Halvtidsöversynen för mjölksektorn innebär att sedan 2004 och fram till 2008 genomförs reformer. Bland annat kommer interventionspriset att sänkas med 15 procent för skummjölkspulver och med 25 procent för smör. Detta har delvis gjort att prisnivåerna i EU närmat sig världsmarknadspriserna vilket redan påverkat bidragsnivåerna för olika mjölkråvaror, se figur 5.1 och bilaga 4 (1) och (2). EU: s sockerregim har varit utsatt för hård kritik. I april 2005 blev EU fälld i en WTOprövning för sin sockerreglering. EU:s jordbruksministrar beslutade i februari 2006 om en sockerreform. Reformen innebär bland annat en sänkning av det reglerade priset på socker med 36 procent och 39,7 procent av betpriset. Prissänkningarna kommer att genomföras stegvis under fyra år med början 2006/2007. I takt med att sockerreformen införs kommer skillnaden mellan världsmarknadspriser och EU priser på socker att minska. 5.2.5 Socker och mjölk viktigaste basprodukterna men bidragen minskar Fördelning mellan de olika ingående produkterna i exportbidragen skiljer sig markant åt mellan EU och Sverige, se tabell 5.3. För EU utgör mjölk- och sockerråvaror ca 42 procent av exportbidragen. För Sverige är det betydligt mindre som betalas ut för mjölkråvaror ca 17 procent men istället mera för sockerråvaror ca 60 procent. Resterande bidragsdelar fördelas mellan ägg- och spannmålsråvaror. Tabell 5.3 Fördelning mellan olika ingående råvaror i exportbidragen 2004/2005 31 Råvaror EU (%) Sverige (%) Mjölk 42 17 Socker 42 60 Spannmål (majs) 13 22 Ägg 3 1 Totalt 100 100 Källa: Kommissionen doc 308/2006/06, jordbruksverket och egna beräkningar. 31 16 oktober 2004 15 oktober 2005. 22

Exportbidragen fastställs för ca 75 olika basprodukter. I figur 5.1 framgår utveckling för bidragsnivåerna för tre basprodukter, bland annat har bidragsnivåen för socker varierat, mellan 27 till 52 euro/100 kg. Det låga exportbidraget för socker under 2006 har sin huvudsakliga förklaring av ett historiskt högt världsmarknadspris på socker. För socker är det ingen skillnad i bidragsnivån om exportbidraget är förutfastställt eller inte. Figur 5.1 Bidragsnivåer för tre olika basprodukter (euro/100 kg) Socker (1701 99 10 1790) 50 45 40 35 30 25 jan- 96 jul- 96 jan- 97 jul- 97 jan- 98 jul- 98 jan- 99 jul- 99 jan- 00 jul- 00 jan- 01 jul- 01 jan- 02 jul- 02 jan- 03 jul- 03 jan- 04 jul- 04 jan- 05 jul- 05 jan- 06 Skummjölkspulver 1,5 % (0402 10 19 1790) 90 80 70 Ej förutfastställt Förutfastställt 60 50 40 30 20 10 0 jan-96 jul-96 jan-97 jul-97 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 På mjölkområdet har bidragsnivåerna de senaste två åren minskat kraftigt. I figurerna kan ses att bidraget för smör nästan halverats och för skummjölkspulver är bidraget nära noll. Sedan 23

januari 2004 har det förutfastställda 32 exportbidraget på mjölkprodukter periodvis varit lägre än det bidrag som inte förutfastställs. Endast företag med bidragslicens har möjlighet att förutfastställa bidraget. I bilaga 4 visas utvecklingen för ytterligare fyra basprodukter Smör 82 % utan smörrabatt (0405 10 19 1799) 200 180 Ej förutfastställt Förutfastställt 160 140 120 100 80 jan- 96 jul- 96 jan- 97 jul- 97 jan- 98 jul- 98 jan- 99 jul- 99 jan- 00 jul- 00 jan- 01 jul- 01 jan- 02 jul- 02 jan- 03 jul- 03 jan- 04 jul- 04 jan- 05 jul- 05 jan- 06 Källa: Jordbruksverket 5.2.6 Mer differentierade exportbidrag på gång Idagsläget finns det differentierade exportbidrag för olika äggprodukter. Enligt de åtaganden som EU har med världshandelsorganisationen får exportbidraget för de ingående produkterna i bearbetade varor inte överstiga exportbidraget för produkterna som råvaror. Kommissionen har uppmärksammat problem av just den här typen inom främst mjölksektorn, men även sockersektorn. Bidragen måste därför differentieras beroende på varans destination. Kommissionen planerar att under våren 2006 rösta om administrativa förenklingar i samband med differentierade exportbidrag eftersom det i framtiden blir mer differentierade exportbidrag. Mera information kommer via informationen från förvaltningskommittén för bearbetade varor och i nyhetsbrevet Nyheter om handel och marknad, se vidare www.sjv.se. 5.3 Licenser för aktiv förädling - ingen succé Aktiv förädling (AF) är ett tullförfarande där företag i EU tar in råvaror från tredje land utan tull, förädlar varan i EU och exporterar den vidare utanför EU utan exportbidrag. Om ett företag ansöker om aktiv förädling utan en AF-licens måste vissa ekonomiska villkor prövas. Till följd av det ansträngda budgetläget för exportbidrag infördes sommaren 2001 ett regelverk för AF-licenser utan prövning av de ekonomiska villkoren. AF-licenser fungerar på så sätt att kommissionen upprättar en prognos för företagens efterfrågan på exportbidrag för det kommande budgetåret. I prognosen räknar kommissionen på prognostiserade genomsnittliga bidragsnivåer och skattade kvantiteter av exporterade varor. Visar det sig att efterfrågan från företagen på exportbidrag överstiger tillgängliga medel 32 Används en bidragslicens kan bidragsnivåerna för exportbidragen förutfastställas - fixeras - vid ansökningstillfället eller någon gång under licensens giltighetstid. 24

(415 miljoner euro) ska mellanskillnaden räknas om till olika kvantiteter råvaror. Företagen kan sedan ansöka om s.k. AF-licenser för olika råvaror. Under budgetåret 2003 kunde företagen för första och hittills enda gången söka AF-licenser för socker, skummjölkspulver och smör. På EU-nivå blev det så mycket ansökningar att kommissionen var tvungen att reducera tilldelningen av AF-licenser. I systemet finns ingen sanktion om man inte utnyttjar sin licens. Endast cirka 60 procent av AF-licenserna har använts för att ansöka om ett tillstånd till aktiv förädling hos tullmyndigheterna 33. AFlicenserna har inte blivit någon framgång eftersom det inte blev någon avlastning för exportbidragsbudgeten vid det aktuella tillfället. 5.4 Interna stöd I tabell 5.4 visas EU:s och Sveriges utnyttjande av interna stöd inom sektorn för bearbetade varor det senaste budgetåret. I takt med EU:s ökade marknadsanpassning för de olika marknadsregleringarna har EU:s interna stödutbetalningar inom sektorn för bearbetade varor minskat i omfattning. Svenska företags andel av EU:s utgifter för de interna stöden är lägre än de svenska företagens andel av EU:s utgifter för exportbidragen. Tabell 5.4 Interna stöd i EU och Sverige inom sektorn för bearbetade varor 2004/2005 (miljoner euro) Internt stöd Huvudsakliga slutprodukter (KN-nr) EU Sverige Sveriges andel % Smörrabatt (bröd, bakverk, choklad) 1905, 1806 211 2,1 1,0 Smörrabatt (glass) 2105 41 0,4 1,0 Produktionsbidrag (stärkelse) 3505 37 34 0,4 1,1 Produktionsbidrag (socker) 2905, 3824, 3809 270 0,7 0,3 Totalt 559 3,6 0,6 Källa: Kommissionen och Jordbruksverket. Ingående varor (smör, smörolja eller grädde) med s.k. smörrabatt kan kombineras med exportbidrag, men då erhålls ett lägre exportbidrag. Produktionsbidrag för stärkelse kan endast kombineras med ett lägre exportbidrag för modifierad stärkelse, för övriga kemisk tekniska produkter där produktionsbidrag för stärkelse används går det inte få exportbidrag. Produktionsbidrag för socker i kemiska tekniska produkter går inte kombinera med exportbidrag. 33 Förvaltningskommittématerial doc 308/2003/03 rev. 3 34 Prognos för budgetåret 2006. 25

6 EU:s handelsavtal 6.1 EU:s handelsavtal ger förmåner I följande avsnitt redovisas några av de handelsavtal som EU ingått med andra länder. Avtalen innebär ömsesidiga tullättnader jämfört med ordinarie tull s.k. MGN-tull 35. Bearbetade varor omfattas av sådana tullättnader enligt bilaterala handelsavtal med framförallt länderna som följer. 6.1.1 Norge - nytt avtal från 2004 Norge är en viktig marknad för den svenska exporten av bearbetade varor. EU har sedan 34 år tillbaka frihandelsavtal med Norge. I protokoll 3 till EES-avtalet från 1993 finns handelsvillkoren för bearbetade varor. Protokoll 3 mellan EU och Norge justerades senast den 1 november 2004. 36 Nya förändringar och förbättringar av avtalet kommer även att ske under de kommande åren. Avtalet reglerar vilka tullar som gäller för EUs import och export med Norge. För fullständig information om avtalsvillkoren, varuomfattning m.m. hänvisas till protokoll 3. Bra information om de de norska tullarna har norska jordbruksverket (SLF) hemsida www.slf.dep.no/regelverk/rundskriv nr 54/2005. Nedan beskrivs huvuddragen i villkoren för EU:s export till Norge och EU:s import från Norge. 6.1.1.1 EU:s export till Norge Avtalet har en något bredare varuomfattning än EU:s icke bilaga 1. Vissa andra förädlade varor omfattas, t.ex. marmelad och sylt. För en grupp protokoll 3 varor gäller frihandel i båda riktningar. De viktigaste frihandelsvarorna för Sverige framgår av bilaga 7. EU:s tullar och tullförmåner vid export till Norge gäller för obegränsade kvantiteter. De tullnivåer som EU har vid export till Norge utgör ca 50-70 procent av andra länders tullar (MGN). De norska tullarna - som liknar EU:s importtullar (se avsitt 5.1) - består av en eller flera komponenter, en industrikomponent plus en jordbrukskomponent. Industrikomponenten anges i NOK/kg eller i procent. Jordbrukskomponenten är ibland en värdetull uttryckt i procent eller i NOK/kg, ibland en rörlig tull som i sin tur kan bestå av en eller flera andra komponenter. I det senaste avtalet har den norska industrikomponenten slopats eller sänkts för ett flertal varor. Exempel på produkter där industrikomponenten slopats är smaksatt yoghurt, okokta pastaprodukter, senap och ketchup, bagerijäst och glass. Några av de produkter som fått en sänkt industrikomponent är; välling och liknande barnmat, kakmixer & degar, bredbara fetter, sylt och knäckebröd. 35 Mest-gynnad-nation. Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat land omedelbart och ovillkorligen ska tillfalla alla övriga WTO-medlemmar. 36 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 av den 29 oktober 2004, EUT nr L 342 av den 18 november 2004. 27

I bilaga 6 visas en sammanställning 37 av tullarna för de viktigaste bearbetade varorna som Sverige exporterar (96 procent av exportvärdet) och de tullar som gäller för respektive varor vid export från EU till Norge. 6.1.1.2 EU:s import från Norge Tullarna för protokoll 3-varor är för det mesta lägre för EU:s import från Norge än andra tredje länder. Industritullarna (oftast uttryckta som en procentsats) är oftast noll för norska varor. Jordbrukstullarna enligt matrisen för import från Norge är lägre än för tredje land, alltifrån några få procent till några tiotal procent. Om tullen är en vikttull (NOK/kg) är denna också lägre för norska varor med en stor variation på preferansen mellan olika varor. Importvillkoren är fastlagda i protokoll 3 till EES-avtalet med tillhörande tillämpningsförordningar och de aktuella tullarna för import från Norge och andra länder kan man exempelvis få reda på om man går in på Tullverkets hemsida www.tullverket.se. 38 Det finns tullkvoter för ett antal varor, se tabell 6.1, med nolltull inom kvoten, utom för choklad där tullen är 35,15 euro/100 kg inom kvoten på 5 500 ton. Tabell 6.1 Förmånskvoter för Norges export till EU KN-nr Beteckning Kvot 1517 10 90 Margarin (undantag flytande margarin) 2 470 ton 1806 20-90 Choklad och andra kakaoberedningar 5 500 ton 2202 10 10, ur 2202 90 10 Läsk 157 300 hl Ur 2207 10 00 Odenaturerad etylalkohol 164 000 hl Ur 2207 20 00 Denaturerad etyl alkohol 14 340 hl 2403 10 Röktobak 370 ton Källa: Kommissionens förordning (EG) nr 2028-2030/2005, EUT L327, 14.12.2005. 6.1.2 Schweiz - nytt avtal från 2005 Schweiz har inte skrivit under EES-avtalet. Mellan EU och Schweiz 39 gäller istället det bilaterala frihandelsavtalet från 1972 inom ramen för EFTA. Avtalet har justerats vid ett flertal tillfällen. Den senaste ändringen gäller från 1 februari 2005 och omfattar huvudsakligen 37 I Rundskriv nr 54/2005, klicka på Vedlegg: Tabeller for tollberegning så erhålls den fullständiga tabellen. 38 Klicka på: För företag/tulltaxan och växelkurser/taric söksystem/hitta varukod detaljer. Sedan fyller man i 10-siffrig varukod och NO (för Norge) och klickar på Sök. Då kommer det upp en ruta med information om vad tullen är från tredje land och vad preferenstullen är för import från Norge. Uppgiften presenteras som en procentsats, oftast noll för Norge, och en tullsats omräknad till svenska kronor/100 kg med dagsaktuell växelkurs samt ett alternativ med en maxtull i procent plus en tullsats i kronor. Där finns också en hänvisning till aktuell EU-förordning. Om man får beskedet att tullen är procentsats + EA R / MAX tullsats + AD S/Z R (eller AD f/m R) betyder detta att tullen måste bestämmas i matrisen utifrån innehåll av råvaror. R:et betyder att tullen för Norge är lägre än för tredje land. Om man redan vet koden räcker det med att skriva in den och klicka på Sök. För att få veta aktuell tullsats, klicka på Meursing, fyll i varans innehåll av mjölkfett och mjölkproteiner i intervall som passar, fyll i innehåll av stärkelse/glukos och innehåll av sackaros/invertsocker/isoglukos i intervall som passar. Klicka därefter på Sök då får man den matriskod som gäller för varan. Gå sedan tillbaka till Hitta varukod-detaljer, skriv in matriskoden och klicka på Sök. Då får man besked om aktuell tull enligt matrisen. 39 I den följande texten gäller det även Liechtenstein. 28

bearbetade varor 40. Avtalet innebär med vissa undantag avskaffade exportbidrag för EU:s export och avskaffade tullar för EU:s import samt reducerade exportbidrag för Schweiz export och reducerade tullar för Schweiz import 41. I avtalet får ingen tull eller något exportbidrag beräknas för någon sockerkomponent. I avtalet ska det för vissa varugrupper bestämmas importtullar till Schweiz med hjälp av ett s.k. nettopriskompensationssystem: Schweiziska importtullen för en EU produkt = Prisskillnaderna mellan EU och Schweiz för tolv jordbruksråvaror (ej socker) tillsammans med ett standardrecept (åtgångstal med de olika råvarorna). I tabell 6.2 framgår ungefärliga tullnivåer för EU:s export till Schweiz. Tabell 6.2 EU:s ungefärliga tullar vid export till Schweiz Varugrupp KN-nr Tullintervall (CHF/100 kg) Genomsnittstull (CHF/100 kg) Sockerkonfektyr 1704 1-38 9 Choklad 1806 12-487 74 Bröd & bakverk 1905 27-145 60 Diverse beredningar 2106 6-464 130 Källa: Avtalet och egna beräkningar. I avtalet har ett flertal produkter numera blivit frihandelsvaror (ingen tull) mellan EU och Schweiz. Nämnas kan; kaffe och te (KN 09), mineralvatten, läsk samt öl (KN-nr 2201, 2202, 2203) och (KN-nr 2208 60) vodka. I Avtalets (se fotnot 40) tabell II framgår frihandelsvarorna. 6.1.3 Övriga länder För de följande övriga länderna har första hand vissa varugrupper som är stora exportvaror från Sverige studerats med avseende på EU:s handelsförmåner; choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106). Om inget annat anges har EU:s förmåntullar hämtats från applied tariffs database (se intressanta länkar bilaga 9). 6.1.3.1 Rumänien och Bulgarien gradvis avtrappning Rumänien rankas som den andra livsmedels och dryckesmarknaden i östeuropa efter Polen. Försäljningsökningen av livsmedel och drycker under 2006 i Rumänien beräknas till mellan 25 till 30 procent. 42 Mellan EU och Rumänien trädde ett ömsesidigt avtal för bearbetade varor i kraft den 1 december 2005, ett s.k noll-nollavtal 43. Avtalet innebär att mellan EU och Rumänien avskaffas alla exportbidrag och i stort sett alla tullar avskaffas eller fasas ut fram till 1 januari 2007 när Rumänien förväntas bli medlem i EU. Rumänien har i princip tullfritt tillträde till EU för bearbetade varor. 40 Rådets beslut (2005/45/EG) av den 22 december, EUT nr L 23 av den 26 januari 2005. ( Avtalet ) Beslut nr 1/2005 av gemensamma kommittén EG-SCHWEIZ, EUT nr L 44 av den 15 februari 2006. (Ersätter tabell III och IV b i Avtalet ). 41 Följande varugrupper ingår inte i nettopriskompensationssystemet och kan således även i fortsättningen i förekommande fall erhålla exportbidrag och får en oförändrad tull (KN-nr); mannitol & sorbitol (2905), kasein (3501), albuminer (3502), modifierad stärkelse (3505) appreturmedel (3809), tekniska fettsyror (3823), sorbitol (3824), lin (5301) och mjukhampa (5302). (Se föregående fotnot Avtalet bilaga 1.) 42 Se vidare Exportrådets Newsletter Romania February 2006. 43 Rådets beslut nr 3/2005 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 5 juli 2005 EUT nr L 324 10.12.2005. 29

EU har bland annat fått ökat marknadstillträde till Rumänien för alla bearbetade varor jämfört med tredje land. För en del varugrupper har EU nolltull vid export till Rumänien inom vissa kvoter; bröd & bakverk (1905), choklad (1806) samt läsk (2202). Vid export från EU till Rumänien utanför de tullfria kvoterna är den maximala värdetullen för ovannämnda varugrupper; bröd & bakverk 25 procent, choklad 20 procent samt läsk 10 procent. Medeltullen för diverse beredningar (2106) ligger på ca 20 procent. I avtalet är det fastställt att de kvarstående tullar försvinner 1 januari 2007. Mellan EU och Bulgarien trädde ett ömsesidigt avtal för bearbetade varor i kraft den 1 oktober 2004, ett s.k. noll-nollavtal 44. Avtalet innebär att mellan EU och Bulgarien avskaffas alla exportbidrag och i stort sett alla tullar avskaffas eller fasas ut fram till 1 januari 2007 när Bulgarien förväntas bli medlem i EU. EU:s förmånstullar vid export till Bulgarien för choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106) är avsevärt lägre än den ordinarie tullen. För choklad och bröd & bakverk ligger bulgariens genomsnittliga värdetull på ca 13 procent. För diverse beredningar är den genomsnittliga värdetullen ca 2 procent. 6.1.3.2 Balkanländerna Kroatien viktigast EU håller på att ingå stabiliserings- och associeringsavtal med länderna på västra Balkan. Kroatien inledde medlemskapsförhandlingar med EU den 3 oktober 2005. Ett färdigt interimsavtal finns för Makedonien, medan importen från övriga länder i regionen (Albanien, Bosnien och Jugoslavien) än så länge regleras av en allmän handelsordning. Denna handelsordning är något som EU ensidigt infört, och alltså inte en del av ett ömsesidigt avtal. Den gäller till den 31 december 2010. Enligt handelsordningen får alla jordbruksprodukter (inklusive bearbetade varor) utom nötkött och vin importeras tullfritt från de berörda länderna till EU. För socker gäller tullfrihet inom vissa kvoter för respektive land 45. Också de enskilda interimsavtalen ger länderna tullfritt tillträde till EU:s inre marknad, med samma undantag. EU:s handelsförmåner med Kroatien består bland annat av att; tullen för chokladvaror (1806) och bröd & bakverk (1905) är halverad jämfört med ordinarie tull samt att för diverse beredningar (2106) har EU nolltull. Makedonien har gett EU bland annat följande handelsförmåner; dels halverad tull för choklad (1806) samt bröd & bakverk (1905) dels något sänkt tull för diverse beredningar (2106). 6.1.3.3 Medelhavsavtalen- Turkiet viktigast Den 3 oktober 2005 inledde Turkiet medlemsskapsförhandlingar med EU. Förhandlingar mellan EU och Turkiet pågår sedan november 2005 om ökad handelsliberalisering framförallt med flera tullfria kvoter för ett antal bearbetade varor. Den svenska regeringen inledde en Turkietsatsning i slutet av 2005 som pågår till och med 2009 46. Inom ramen för den så kallade Barcelonaprocessen har EU slutit - eller är på väg att sluta - associeringsavtal med flertalet länder söder och öster om Medelhavet. Avtal har trätt i kraft med Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, palestinska myndigheten, Tunisien och Algeriet. Till Barcelonaprocessen hör också Syrien och Turkiet. Associeringsavtalen bygger 44 Rådets förordning (EG) nr 1676/2004 av den 24 september 2004 EUT nr L 301 28.9.2005. 45 Makedonien (FYRM) 7 000 ton, Serbien/Montenegro/Kosovo 180 000 ton, Albanien 1 000 ton och Bosnien- Herzegovina 12 000 ton. 46 Se vidare Exportrådets nyhetsbrev nr 2 2006. 30