Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke bilaga I

Transkript

1 Jordbruksverkets vägledning Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke bilaga I Interventionsenheten Januari 2007 VG1:20

2 Jordbruksverkets vägledningar finns på Internet:

3 1 INLEDNING Lagstiftning Blanketter och elektronisk ansökan Förvaltningskommittén för bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Nyhetsbrev och marknadsöversikt Definitioner Ursprungskrav Exportbidrag Importtullar 5 2 EXPORT Fastställande av exportbidrag Beräkning av exportbidrag Specialbestämmelser för vissa bearbetade varor Snedvridning i handeln med bearbetade varor Sanktioner 13 3 EXPORT MED BIDRAGSLICENS Fasta ansökningsomgångar Fördelning av medel Reduktionskoefficient - möjlighet att återta ansökan Löpande ansökningar Förutfastställelse av exportbidrag Överlåtelse Dellicenser Krav om ställd säkerhet Hur licenserna används Fylla i ansökan 19 4 EXPORT UTAN BIDRAGSLICENS Småexportörer 21

4 4.2 Olika exportarter 21 5 ANSÖKAN OM EXPORTBIDRAG Redovisningsformer Receptregistrering Svinn Ansökningsblanketter 31 6 IMPORT Allmänt om tullar Råvaruomfattning Standardrecept Matrissystemet Avgiftsmaximering Importförmåner 39 7 AF-LICENS AKTIV FÖRÄDLING UTAN PRÖVNING AV EKONOMISKA VILLKOR Berörda produkter Prognos Krav för att ansöka AF-licensens giltighetstid Ansökningsperioder och fördelning Specialfall Tillstånd till aktiv förädling från Tullverket 42 2

5 1 Inledning Jordbruksverkets vägledningar för import och export av jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksvaror är sammanfattningar och förklaringar till EU:s regler och nationella föreskrifter. Det finns tre vägledningar som innehåller information om generella regler för bl.a. licenser, säkerheter och kvoter: - Import av jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksvaror - Export av jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksvaror - Licenstabeller- import, export, kvoter. - Säkerheter för import och exportlicenser Observera att vägledningarna inte är heltäckande, utan endast ska ses som en hjälp att orientera sig i regelverket. Det kan också ha skett ändringar i reglerna efter en väglednings utgivning. Vägledningarna ersätter inte regelverket när det gäller att avgöra vad som är gällande rätt. Eventuella hänvisningar till förordningar och föreskrifter finns i högermarginalen. Vägledningarna ges ut av Jordbruksverkets Interventionsenhet. De kan skrivas ut via Jordbruksverkets webbplats: ( eller beställas via tel vx. 1.1 Lagstiftning Följande förordningar och nationella föreskrifter är aktuella: Rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen. Kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter. Rådets förordning (EEG) nr 565/1980 av den 4 mars 1980 om förskottsbetalning av exportbidrag för jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EG) nr 1488/2001 av den 19 juli 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3448/93 när det gäller att hänföra vissa kvantiteter av vissa basprodukter enligt bilaga I till fördraget till förfarandet för aktiv 3448/ / / / /2001 1

6 förädling utan förhandskontroll av de ekonomiska kraven. Kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter. Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:35) om systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter. 1291/2000 SJVFS 2004: Blanketter och elektronisk ansökan Jordbruksverket och Tullverket har ansvar för de blanketter som behövs för att söka exportbidrag. Tullverkets blanketter är följande: Blankett A Ansökan om exportbidrag (TV718.8). Ett exempel finns på Jordbruksverkets webbplats. Blankett B Redovisning av ingredienser och svinn (TV730.17). Bilaga till blankett A ovan. Ett exempel finns på Jordbruksverkets webbplats. Jordbruksverkets blanketter är följande: Månadsredovisning för ansökan om exportbidrag (E4.23). Ansökan om redovisning enligt tillverkningsrecept eller genomsnittlig produktionskvantitet (E4.25). Bidragslicens för varor som inte omfattas av bilaga 1 (E4.31). Ansökan Aktiv förädling-licens (E4.33). Certifikat P2 att användas vid export av pasta till USA (E4.30), se kap 2.3. Intyg att anvvändas vid export av vissa varor (E4.12), se kap 2.4. Blanketterna finns för utskrift på Jordbruksverkets webbplats: Importochexport. Blanketterna kan även beställas via tel vx. Dessa blanketter skickas till Jordbruksverket, Interventionsenheten, Jönköping eller faxas in på faxnr Det finns möjlighet att elektroniskt både ansöka om bidragslicens samt 2

7 ansöka om exportbidrag. Elektronisk ansökan om exportbidrag kräver ett tillstånd som Tullverket utfärdar i samråd med Jordbruksverket. Blanketten för att ansöka om tillstånd återfinns på Tullverkets hemsida: Om företaget vill använda sig av ett ombud krävs att Jordbruksverket får en fullmakt. Fullmakt elektronisk ansökan av exportbidrag (E22.1). För att använda sig av elektronisk ansökan om bidragslicens måste följande blankett fyllas i: Anmälan elektronisk ansökan av import-/ exportlicenser eller bidragslicenser över internet. (E22.2). Se även för ytterligare information. 1.3 Förvaltningskommittén för bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) Det är EU:s ministerråd som fastställer huvudreglerna och EUkommissionen som har ansvar för den dagliga administrationen av marknadsregleringarna. Förslag från EU-kommissionen behandlas i de förvaltningskommittéer som finns för respektive varuområde. Varje medlemsland representeras av tjänstemän som deltar i respektive förvaltningskommitté, som fattar beslut i olika frågor. EU-kommissionens befogenheter är tämligen stora, och om inte en kvalificerad majoritet i förvaltningskommittén röstar emot så kan kommissionen genomföra sina förslag. I vissa fall har EU-kommissionen dessutom möjlighet att fatta beslut utan att höra medlemsländerna. Frågor av större vikt eller av mer principiell natur hänskjuts till ministerrådet. Besluten publiceras i Europeiska Unionens Officiella Tidning, EUT. Den kan man nå genom hemsidan: På Jordbruksverkets webbplats: finns aktuella frågor och regelförändringar för bearbetade jordbruksvaror. Här kan intresserade även välja att prenumerera på dagordningar och information från kommittén. Synpunkter inför ett möte i kommittén kan lämnas senast två dagar innan mötet till marknadsbevakare på Interventionsenheten. 3

8 1.4 Nyhetsbrev och marknadsöversikt Jordbruksverket ger ut ett nyhetsbrev som har med handelsfrågor att göra, Nyheter om handel och marknad. Nyhetsbreven innehåller aktuella regeländringar och administrativa åtgärder som rör exportbidrag, licenser, tullar och tullkvoter. Nyhetsbreven är ett komplement till vägledningarna. Breven tar också upp ändringar av olika interventionsstöd, nya och ändrade handelsavtal samt övergripande reformer av EU:s marknadsordningar för de olika varuområdena. Nyhetsbreven finns på Jordbruksverkets webbsida under: Det går att prenumerera på nyhetsbreven. I Jordbruksverkets Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (Icke bilaga I) finns statistik över produktion, konsumtion och prisutveckling för sektorn de senaste 10 åren samt handelsutvecklingen för Sverige och EU. I marknadsöversikten framgår även de viktigaste handelsavtalen samt EU:s regleringar för bearbetade varor. Marknadsöversikten finns för utskrift under: Definitioner Bearbetad vara - en industriellt förädlad vara som är framställd av jordbruksprodukter i form av bas- och mellanprodukter. En lista över bearbetade varor som erhåller exportbidrag finns i bilaga B. I listan framgår, i form av kryssmarkeringar, under vilka marknadsordningar de förbrukade bas- och mellanprodukterna ska härröra för att vara berättigade till exportbidrag. Basprodukt - jordbruksråvara för vilken exportbidragsbelopp fastställs regelbundet. En förteckning över bidragsberättigade basprodukter vid export finns i bilaga A. Mellanprodukt - benämning på jordbruksvara som omfattas av marknadsordningarna för mjölk- och mejeriprodukter, spannmål, ris och socker och som inte är upptagna i listan över basprodukter. En mellanprodukt kan definieras som en något förädlad basprodukt. Mellanprodukterna räknas med fastställda koefficienter om till basprodukter. Mellanprodukterna finns upptagna i bilaga D Faktisk förbrukning - de produkter som faktiskt förbrukats vid framställningen av de exporterade varorna, d.v.s. förbrukningen ska vara fysiskt uppmätt samt svinn (se avsnitt 5.3) och utbyte fastställt. 1.6 Ursprungskrav Exportbidrag lämnas endast till de bearbetade varor som har sitt ursprung i EU. Ursprungskravet gäller även för en bearbetad vara som förädlas eller som ingår i tillverkningen av en annan bearbetad vara som sedan 1043/2005 art 1. 4

9 exporteras. Bearbetade varor som importeras från tredje land och som övergår till fri omsättning för att sedan återutföras är inte bidragsberättigade. Med fri omsättning menas att tullar är betalda. Exportbidrag utgår inte för ingredienser som ingår i bearbetade varor då de förra har importerats enligt ordningen för aktiv förädling, se den generella vägledningen för export av jordbruksprodukter och bearbetade varor. Med aktiv förädling menas att en produkt/vara importeras från tredje land för att bearbetas och sedan återutföras. Temporär frihet från importpålagor kan då beviljas (suspension) alternativt kan importavgifter betalas och sedan återfås vid utförseln (restitution). Restitutionsförfarandet kan dock ej användas för jordbruksprodukter. 1.7 Exportbidrag De allmänna bestämmelserna för exportbidrag finns beskrivna i den generella vägledningen. Särskilda bestämmelser som rör enskilda produktområden återfinns i vägledningen för respektive område. Tilläggsbestämmelser beträffande exportbidrag för bearbetade varor finns i kapitel 2 i denna vägledning. Under särskilda villkor kan exportbidrag beviljas för vissa basprodukter som förbrukas vid tillverkningen av bearbetade varor. Basprodukterna är förtecknade i bilaga A och uppdelade i grupperna spannmål, ris, socker, mjölk- och mejeriprodukter samt ägg. Exportbidrag utgår också för vissa förbrukade ingredienser som härleds från basprodukterna, s.k. mellanprodukter. I bilaga D finns en förteckning över mellanprodukter samt omräkningskoefficienter för att räkna om mellanprodukter till basprodukter. Mot ställande av en säkerhet kan exportbidrag - förutfastställas, se avsnitt 3.5, - betalas i förskott vid export, se den generella vägledningen. 1.8 Importtullar De allmänna bestämmelserna vid import beskrivs i vägledningen för import av jordbruksprodukter och bearbetade varor. Särskilda bestämmelser för enskilda produktområden återfinns i vägledningen för respektive område. I kapitel 6 beskrivs reglerna för import av bearbetade varor. Vid import av bearbetade varor till EU-marknaden tas en tull ut i någon av, eller i en kombination av följande former: - en fast tull (s.k. värdetull) som uttrycks som en procentsats 3448/93 art en jordbrukskomponent i form av ett specifikt belopp uttryckt i euro. 5

10 2 Export 2.1 Fastställande av exportbidrag Den generella vägledningen för export av jordbruksprodukter och bearbetade varor sammanfattar de faktorer som tas i beaktande vid fastställande av exportbidrag. Beträffande bearbetade varor tas också hänsyn till följande: - Bearbetningsindustrins genomsnittliga anskaffningskostnader för basprodukter på gemenskapsmarknaden och rådande priser på världsmarknaden. 1043/2005 art 15 - Bidreagsbeloppen vid export av bearbetade jordbruksprodukter som omfattas av Amsterdamfördragets bilaga I (f.d. Romfördragets bilaga II) och som framställs på liknande sätt. - Behovet att säkerställa lika konkurrensvillkor för företag som använder produkter producerade i gemenskapen och för de som använder produkter importerade från tredje land enligt ordningen för aktiv förädling. - Utgiftsutvecklingen samt prisutvecklingen inom gemenskapen och på världsmarknaden. - De gränser som är resultat av det avtal 1 som slutits i enlighet med artikel 1. Uruguayrundans multi- 300 i fördraget. laterala handels - - Effekten av att bas- och mellanprodukter erhåller produktionsbidrag, stöd förhandlingar eller andra åtgärder som är likvärdiga i alla medlemsländer. De exportbidragsbelopp som gäller för basprodukter enligt bilaga A fastställs av kommissionen och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). För basprodukter som omfattas av marknadsordningarna för mjölk- och mejeriprodukter, spannmål, ris och socker fastställs beloppen i regel månadsvis, men kan ändras oftare. Bidragsbeloppen för ägg fastställs för samma period som den som gäller då samma produkter exporteras i obearbetat tillstånd. Exportbidragsbeloppet för basprodukterna i mjölk- och mejeriprodukter, spannmåls-, ägg-, ris- och sockerprodukter varierar ibland med hänsyn till den bearbetade vara i vilken de ingår. Exportbidragsbeloppet för kasein KN-nr , kaseinater KN-nr och äggalbumin KN-nr och , pastaprodukter under KN-nr och samt couscous KN-nr kan differentieras beroende på till vilket bestämmelseland den bearbetade varan exporteras. Även för socker och mjölk differentieras exportbidragen beroende på destination. För utförligare information hänvisas till de förordningar som kommissionen regelbundet publicerar för att fastställa exportbidragen. Dessa förordningar publiceras i EUT. 1043/2005 art 19 6

11 Olika bidragssatser kan fastställas för export enligt dagens bidragssats eller med förutfastställelse av bidragssatsen. Detta innebär att två olika bidrag fastställs för export beroende på om bidraget är förutfastställt eller ej. 2.2 Beräkning av exportbidrag Exportbidraget beräknas normalt på de kvantiteter jordbruksprodukter som faktiskt förbrukats vid tillverkningen av den exporterade varan. Exportbidrag lämnas för varans nettovikt inklusive ev. övervikt (överfyllnadsvikt) och till följande ingredienser: - Basprodukter, enligt förteckning i bilaga A - bidraget beräknas då efter den kvantitet basprodukter som faktiskt har förbrukats vid tillverkningen. - Bearbetade varor, enligt kolumn 1 och 2 i bilaga B, för vilka bidrag beviljas för de grupper bas- och mellanprodukter som anges i kolumn 3-7. Ingående mellanprodukter räknas via omräkningskoefficienter om till basprodukter (se bilaga D). - Bearbetade varor som innehåller en fast mängd basprodukter enligt ett standardrecept, se kolumn 1-2 i bilaga C. Bidraget beräknas på basis av den kvantitet basprodukter som anges i kolumn 3-12 i samma bilaga. - Mellanprodukter som anges i kolumn 1-2 i bilaga D. Mellanprodukterna i sig är inte bidragsberättigade, men efter omräkning till basprodukter med hjälp av koefficienter kan bidrag lämnas. Omräkningen görs av Jordbruksverket. 1043/2005 art /2005, bilaga I 1043/2005 bilaga II 1043/2005 bilaga III 1043/2005 art 8 - Blandvaror vilka kan definieras som varor som inte omfattas av bilaga B eller C, men som innehåller ingredienser vilka omfattas av bilaga A eller D (t.ex. sötad kondensmjölk, sötad heläggsmassa och sylt). Utöver de kvantiteter basprodukter som förbrukats vid tillverkningen av den exporterade färdigvaran kan exportbidrag även beviljas för visst svinn som uppstår under tillverkningsprocessen, se avsnitt 5.3. Exportbidrag beviljas inte för ingredienserna i de bearbetade varor som omfattas av bilaga B och C då dessa har importerats från tredje land enligt ordningen för aktiv förädling. Om en produkt har importerats delvis enligt ordningen för aktiv förädling och delvis importerats och övergått till fri omsättning lämnas exportbidrag endast för den senare delen. Beräkning efter omräkning av mellanprodukt till basprodukt Mellanprodukterna är uppdelade i följande grupper; mjölk- och mejeriprodukter, spannmåls-, ris-, samt sockerprodukter. Via en koefficient omräknas mellanprodukten till en eller flera basprodukter. Omräkningskoefficienter från mellan- till basprodukt anges i kolumn 3, bilaga D. Omräkningen kommer att göras av Jordbruksverket, men för att förtydliga proceduren ges nedan exempel på omräkning från mellanprodukt till basprodukt. Exempel på omräkning från mellanprodukt till basprodukt 7

12 1. Det förbrukas 190 kg färsk mjölk med en mjölkfetthalt av 3 viktprocent och ett innehåll av mjölkfett i torrsubstansen av högst 27 viktprocent (mellanprodukt ). Mellanprodukten ska omräknas till basprodukten helmjölkspulver (PG 3) Omräkningskoefficienten är 0,0385 per viktprocent mjölkfett per kg. 0,0385 x 3 x 190 kg = 22 kg helmjölkspulver (PG 3) 2. Det förbrukas 200 kg ost (mellanprodukt ) med en torrsubstanshalt annat än mjölkfett av 35 viktprocent och en mjölkfetthalt av 30 viktprocent. Mellanprodukten ska omräknas till basprodukterna skummjölkspulver (PG 2) och smör (PG 6). Omräkningskoefficienten är 0,0080 per 1% torrsubstans annat än fett och 0,0080 per 1% mjölkfett. 0,0080 x 35 x 200 kg = 56 kg skummjölkspulver (PG 2) 0,0080 x 30 x 200 kg = 48 kg smör (PG 6).1 Olika beräkningsmetoder för mjölkprodukter För vissa mjölkprodukter finns det olika beräkningsmetoder för att omräkna mellanprodukten till en basprodukt. Det framgår av bilaga D (lila sidorna) när dessa beräkningsmetoder kan användas. Detta gäller bl.a. för mellanprodukterna färsk mjölk och grädde med en mjölkfetthalt av mer än 0,1 men högst 6 viktprocent och mjölkpulver med en mjölkfetthalt av minst 1,5 dock högst 45 viktprocent. Den alternativa beräkningsmetoden kan ge ett högre exportbidrag än de vanliga metoderna. Metoderna innebär att mellanprodukterna som definieras ovan antingen räknas om till helmjölkspulver (PG 3) eller till skummjölkspulver (PG 2) och smör (PG 6). Omräkning till helmjölkspulver (PG 3) kan ske på två sätt; antingen med omräkning enligt mjölkfettsmetoden eller enligt torrsubstansmetoden (se försättsbladet till bilaga D). Nedan följer räkneexempel enligt de olika metoderna. Samma förutsättningar gäller för de olika beräkningarna. Begreppet "torrsubstansinnehåll annat än mjölkfett" fås fram genom att subtrahera torrsubstanshalten med mjölkfetthalten. Mjölkfetthalten beräknat på torrsubstansen beräknas genom att dividera mjölkfetthalten med torrsubstanshalten. 1043/2005 art 3 8

13 Räkneexempel Det förbrukas 300 kg färsk mjölk med en torrsubstansinnehåll annat än mjölkfett av 8,8 viktprocent och ett innehåll av mjölkfett av 3 viktprocent. Innehållet av mjölkfett beräknat på torrsubstansen är 25 viktprocent, 3/(8,8+3). Mjölkfettsmetoden till PG 3: Mellanproduktens kod är Då innehållet av mjölkfett inte överstiger 3,2 viktprocent omräknas mellanprodukten till basprodukten PG 3 med koefficienten 0,0385 per 1% mjölkfett: 0,0385 x 3 x 300 kg = 35 kg (PG 3) Bidragsberäkning 35 x 4,75 kr = 166,25 kr Se s. 2 i bilaga D. Torrsubstansmetoden till PG 3: Mellanproduktens kod är Då innehållet av mjölkfett beräknat på torrsubstansen inte överstiger 27 viktprocent omräknas mellanprodukten till basprodukten PG 3 med koefficienten 0,0385 per 1% mjölkfett: 0,0385 x 3 x 300 kg = 35 kg (PG 3) Bidragsberäkning 35 x 4,75 kr = 166,25 kr Se s. 4 i bilaga D. Alternativa metoden till PG 2/PG 6: Mellanproduktens kod är Omräkning görs till skummjölkspulver (PG 2) och smör (PG 6). 0,0101 x 8,8 x 300 kg = 27 kg (PG 2) 0,0122 x 3 x 300 kg = 11 kg (PG 6) Bidragsberäkning: Se s. 6 i bilaga D. 27 x 0,48 kr = 12,96 kr 11 x 9,17 kr = 100,87 kr 12, ,87 kr = 113,83 kr Beräkning enligt standardrecept För ett antal bearbetade varor baseras exportbidraget efter en fast mängd basprodukter, beräkning enligt s.k. standardrecept. I bilaga C anges för vilka bearbetade varor exportbidraget beräknas enligt standardrecept. I kolumn 3-12 i samma bilaga anges de basprodukter som är bidragsberättigade. Vid ansökan ska den varukod (8+4 siffror) som anges för respektive färdigvara i kolumn 1, bilaga C, fyllas i fält 33 på A-blanketten, se avsnitt 5.4. I de fall då en basprodukt i en vara enligt bilaga C, helt eller delvis, inte är bidragsberättigad(ex. aktiv förädling) ska kvantiteten faktiskt förbrukade basprodukter redovisas på blankett B, se avsnitt /2005 art /2005 art 52.1a 9

14 Beräkning enligt analysmetod Då en exportör inte har möjlighet att redogöra för den bearbetade varans sammansättning kan ansökan om exportbidrag göras efter beräkning enligt analysmetod. En förutsättning är dock att varan är upptagen i kolumn 2 i bilaga E. I samband med föranmälan ska exportören lämna ett representativt varuprov till Tullverket. Dessutom måste exportören, på ett särskilt dokument, intyga att han inte kan ange receptet på den bearbetade vara för vilken varuprov lämnas. Analysen utförs av Tullverkets laboratorium och bekostas av exportören. Laboratoriet kan endast ta hänsyn till de beståndsdelar som är möjliga att analysera vilket resulterar i ett lägre exportbidragsbelopp än som annars skulle vara fallet. Exportör som önskar ansöka om exportbidrag enligt analys ska kontakta Jordbruksverket för ytterligare information angående det ovannämnda intyget. 1043/2005 bilaga IV SJVFS 2004: Specialbestämmelser för vissa bearbetade varor Under denna punkt tas specialbestämmelser för vissa bearbetade varor upp. Alkoholhaltiga drycker Exportbidrag lämnas för den spannmålsbaserade alkohol som ingår i alkoholhaltiga drycker enligt KN-nummer Oavsett vilket spannmålsslag som förbrukats vid framställningen av alkoholen lämnas alltid bidrag för korn. Exportbidrag lämnas för 3,4 kg korn per volymprocent alkohol som erhålls från spannmål per 100 liter exporterad vara. Exportören ska i fält 41 på A-blanketten ange antal liter 100-procentig alkohol som ska exporteras. I fält 44 ska preciseras vilken typ av spannmål som använts till alkoholframställningen samt antal liter alkoholhaltig vara. Varor som innehåller rabatterat smör/grädde Smör/smörolja och grädde som erhålls till rabatterat pris från t ex intervention eller privat lagring är berättigade till ett lägre exportbidrag då de ingår som baseller mellanprodukter i en bearbetad vara. I bilaga A och D anges varukoderna för dessa rabatterade mjölkprodukter. 1043/2005 art 8 och /2005 Stärkelse Exportbidrag för stärkelse som omfattas av KN-nr 1108 samt varor som framställs genom förädling av sådan stärkelse, lämnas endast exportbidrag för stärkelse som framställs direkt av spannmål, ris eller potatis och inte för biprodukter från andra jordbruks- eller industriprodukter. Exportören ska därför i fält 44 på A-blanketten ange Stärkelsen är framställd av... och ange spannmål, ris eller potatis. En exportör som inte själv producerat stärkelsen ska, i samband med lämnandet av exportbidragsansökan till tullen, bifoga ett intyg där producenten/leverantören intygar att stärkelsen är direkt framställd av spannmål, ris eller potatis. 1043/2005 art 17 och 18 10

15 Jordbruksverket har en mall för stärkelseintyg som kan beställas från Jordbruksverket. För potatisstärkelse med en torrsubstanshalt av minst 80% och för all annan stärkelse med en torrsubstanshalt av minst 87% lämnas fullt exportbidrag. För potatisstärkelse med en torrsubstanshalt som är mindre än 80% och för all annan stärkelse med en torrsubstanshalt av mindre än 87% reduceras bidragssatsen i förhållande till den faktiska torrsubstanshalten. Produkter med hög andel mjölk För bearbetade varor som omfattas av KN-nr , , till , 1901 samt och som innehåller en hög andel mjölkprodukter enligt KN-nummer , , 0405 eller 0406 gäller särskilda regler. Uttrycket "som innehåller en hög andel mjölkprodukter" innebär att de förbrukade mjölkprodukterna utgör minst 51 kg per 100 kg av den exporterade varan. För dessa mjölkprodukter måste exportören i fält 44 på A- blanketten deklarera antingen: a) att inga av mjölkprodukterna har importerats från tredje land eller b) lämna en specifikation om vilka kvantiteter mjölkprodukter som importerats från tredje land. Dessutom måste det framgå att priset för mjölkprodukten är detsamma eller ligger nära det som gäller på EU:s marknad för en motsvarande produkt. Om priset för den importerade mjölkprodukten är detsamma erhåller företagen fullt exportbidrag. Se avsnitt 5.4. Export av pastaprodukter till USA Vid export av pasta till USA ska exportören skriftligen ansöka om ett särskilt certifikat (P2) som utfärdas av Jordbruksverket. Vilka uppgifter som krävs i ansökan framgår av certifikatet (E4.30). Certifikatet består av original och 3 kopior. Jordbruksverket sänder efter utfärdandet originalet och kopiorna 1 och 2 till exportören. Vid utförseln ska originalet samt kopia 1 och 2 uppvisas för den tullmyndighet där exportformaliteterna slutförs. I fält 44 på A-blanketten ska P2-certifikatets nummer samt det datum då certifikatet utfärdades fyllas i. Tullen behåller kopia 2 och återsänder originalet och kopia 1 till exportören. Denne är ansvarig för att kopia 1 sänds till de amerikanska tullmyndigheterna. Varusändningen tas ej emot av den amerikanska tullen om inte ett korrekt ifyllt P2-certifikat medföljer. Exportören återsänder originalet till Jordbruksverket med hänvisning till A- blankettens tullid.nr för att exportbidraget ska kunna utbetalas. 1043/2005 art /

16 Modifierad stärkelse (KN-nr ) Modifierad stärkelse med KN-nr kan få produktionsbidrag. För den basprodukt som förbrukas erhålls en reducerad bidragssats. Övriga KN-nr som finns med i förordningen 1722/93 - produktionsbidrag för spannmål respektive rissektorn - kan inte erhålla ett kompletterande stöd vid export. Sirap och lösningar av glukos För sirap och andra lösningar av glukos och maltodextrin med KN-nr , , , eller där torrsubstanshalten är minst 78 % ska bidragssatsen fastställas varje månad per 100 kg basprodukt. Om torrsubstanshalten är lägre än 78 % ska bidragssatsen som fastställs enligt ovan multipliceras med den faktiska procentandelen torrsubstans och dividerad med /2005 art /2005 art Snedvridning i handeln med bearbetade varor I oktober 1987 infördes regler för att undvika en snedvridning i handeln med vissa bearbetade varor mellan medlemsländer via ett tredje land. Dessa varor är förtecknade nedan. Då bearbetade varor som faller under nedan angivna KN-nummer exporteras erhåller de exportbidrag. Om de återinförs till gemenskapen ska återbetalning av det utbetalade exportbidragsbeloppet ske. Om det utbetalade exportbidraget inte kan fastställas på ett tillfredsställande sätt, ska det belopp som ska återbetalas vara den bidragsnivå som gäller vid tidpunkten då varorna återinförs. Bidraget beräknas utifrån de kvantiteter basprodukter som anges nedan. Förfarandet ovan gäller inte om importören kan bevisa att exportbidrag inte har beviljats eller om varorna har sitt ursprung i tredje land. Då den ursprungliga exporten sker från Sverige och en exportör vill bevisa att varorna inte har erhållit exportbidrag kan detta göras på ett särskilt intyg (E4.12) som utfärdas av Jordbruksverket. Exportör som önskar detta intyg ska skriva till Jordbruksverket och lämna de uppgifter som krävs för att Jordbruksverket ska kunna utfärda intyget. Observera att den importerade medlemsstaten kommer att kräva ytterligare bevis på att de varor som återinförs till gemenskapen är desamma som de som anges på intyget. KN-nummer Kvantitet basprodukter som anses ha förbrukats vid tillverkning av 100 kg varor kg vete (för stärkelseindustrin) 2185/ /1987 art /1987 art / kg majs (för stärkelseindustrin)

17 2.5 Sanktioner Felaktiga uppgifter ska sanktioneras och felaktigt utbetalda belopp indrivas. Bidraget ska reduceras i de fall när exportören i avsikt att få exportbidrag ansökt om ett exportbidrag som är större än vederbörande är berättigad till genom att ange felaktiga uppgifter. Se vidare i den generella vägledningen för ytterligare information. 800/1999 art 51 13

18 3 Export med bidragslicens För att söka exportbidrag krävs en bidragslicens av det exporterande företaget. Licenserna är värdelicenser där exporterande företag söker licens för att erhålla ett visst exportbidrag under en viss tid. Det finns vissa undantag från kravet på licens. (Se avsnitt 4) 1043/2005 art 22 En bidragslicens möjliggör ett exportbidrag uppdelat på en eller flera exporter upp till det belopp i euro som licensen är utfärdad på. Det är alltså ovidkommande vilka bidragsberättigande bearbetade varor eller vilka kvantiteter av dessa som exporteras inom ramen för bidragslicensen. Endast det ansökta bidragsbeloppet kommer att avskrivas på licenserna. Jordbruksverket förvarar licenserna i form av en datafil så att licensinnehavarna slipper bifoga licenshandlingen vid varje export. För att kunna använda bidragslicensen utomlands behövs en licens på papper. Vid anbudsförfarande eller livsmedelsbistånd ska Jordbruksverket kontaktas. 1043/2005 art Med budgetperiod avses i det följande perioden 1 oktober innevarande år till 30 september efterföljande år. 3.1 Fasta ansökningsomgångar Varje budgetperiod är indelad i sex fasta ansökningsomgångar för bidragslicenserna. I nedanstående schema framgår när ansökan om bidragslicens ska lämnas in och maximal giltighetstid för respektive omgång: 1) Ansökan från 7 juli dock senast den 7 september, maximal giltighetstid från 1 oktober och till utgången av februari. 1043/2005 art 33 2) Ansökan från 7 september dock senast den 7 november, maximal giltighetstid från 1 december och till utgången av april. 3) Ansökan från 7 november dock senast den 7 januari, maximal giltighetstid från 1 februari och till utgången av juni. 4) Ansökan från 7 januari dock senast den 7 mars, maximal giltighetstid från 1 april och till utgången av augusti. 5) Ansökan från 7 mars dock senast den 7 maj, maximal giltighetstid från 1 juni och till utgången av september (budgetperiodens slut). 6) Ansökan från 7 maj dock senast den 7 juli, 14

19 maximal giltighetstid från 1 augusti och till 30 september (budgetperiodens slut). Ansökan ska vara inlämnad före kl för att räknas som inkommen samma dag. Det finns ingen begränsning i hur många ansökningar som varje företag får lämna in. Infaller den sista ansökningsdagen på en lördag, söndag eller helgdag måste ansökan lämnas in senast vardagen före, observera att ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda senast klockan Grundregeln är att giltighetstiden för licensen går ut fem månader efter ansökningsmånaden. Ibland bryts denna grundregel på grund utav att budgetperioden tar slut. 1291/2000 art /2005 art 39 För att få en maximal giltighetstid på licensen ska den lämnas in under den sista ansökningsmånaden (se exempel 1 och 2 nedan som gäller för ansökningsomgång 2). Exempel 1: Lämnas licensen in under oktober avser den ansökningsmånaden + 5 månader. Eftersom licensen inte är giltig under oktober eller november utan först i december enligt ovan, blir giltighetstiden från december till mars. I praktiken kan licensen alltså endast användas under perioden december till mars, vilket är 4 månader. Exempel 2: Lämnas licensen in mellan 1 och 7 november avser den också ansökningsmånaden + 5 månader. Giltighetstiden blir däremot annorlunda. Licensen är inte giltig under november, men den är giltig för perioden december till april. För att få den maximala giltighetstid på 5 månader måste företaget alltså ansöka den sista månaden i ansökningsperioden. 3.2 Fördelning av medel Efter varje ansökningsomgång fördelas de tillgängliga medlen på de licensansökningar som kommit in. För varje ansökningsomgång har en i förväg fastställd del av EU:s tillgängliga bidragsmedel avsatts. Medlen fördelas enligt följande: 30 % av för året avsatta bidragsmedel för omgång 1) 1043/2005 art % av därefter återstående bidragsmedel för omgång 2) 32 % av därefter återstående bidragsmedel för omgång 3) 44 % av därefter återstående bidragsmedel för omgång 4) 67 % av därefter återstående bidragsmedel för omgång 5) 15

20 hela det därefter återstående bidragsmedel för omgång 6) 3.3 Reduktionskoefficient - möjlighet att återta ansökan Om sökta medel överstiger tillgängliga medel sker en fördelningen av beloppen mellan de sökande företagen. Fördelningen sker genom en reduktionskoefficient så att alla sökande beviljas licens för samma procentuella del av sina respektive sökta belopp. Det innebär att om reduktionskoefficienten sätts till 0,25 så reduceras företagets ansökta belopp med 25 %. Reduktionskoefficienten offentliggörs i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). 1043/2005 art 37 Om de sökta medlen understiger tillgängliga medel fastställs ingen reduktionskoefficient, d.v.s. att koefficienten = 0. Om reduktionskoefficienten blir 0 offentliggörs det inte i EUT. När det gäller ansökningsomgång nr 6 (7 maj 7 juli, d.v.s. giltighetstid fr.o.m. 1 augusti) får den sökande välja att dra tillbaka sin ansökan inom fem arbetsdagar efter det att koefficienten har offentliggjorts i EUT. I sådana fall återfås 80 % av säkerhetsbeloppet medan resterande del förverkas. Möjligheten att dra tillbaka ansökan gäller bara om en reduktionskoefficient har fastställts (d.v.s. i de fall reduktionskoefficienten har ett annat värde än 0). 1043/2005 art /2005 art 44 Ansökan återtas genom att skriftligen (via fax) meddela Jordbruksverket. Observera att vid en reduktionskoefficient måste Jordbruksverket vänta fem arbetsdagar efter det att koefficienten har offentliggjorts i EUT innan licenserna utfärdas. Exportörer kan, innan de fem dagarna gått, meddela Jordbruksverket skriftligen (via fax) att ansökan inte ska återtas och få sin licens utfärdad lite snabbare. 3.4 Löpande ansökningar Företag kan ansöka om löpande licenser från och med den dag kommissionen meddelar att ingen reduktionskoefficient har fastslagits för den fasta ansökningsomgången. Ansökan kan lämnas fram till dagen före slutdatum för nästa fasta ansökningsomgång. Exempel Det finns budgetmedel kvar att fördela från den fasta omgång som var mellan 7 januari och 7 mars. Det innebär det att löpande ansökningar kan lämnas fram till och med den 6 maj (under förutsättning att de avsatta budgetmedlen inte tar slut innan dess). Ansökningar som har lämnats in anmäls av Jordbruksverket till kommissionen nästkommande tisdag. Licenser kan då utfärdas tidigast måndagen därpå. Om det ansökta beloppet överstiger det tillgängliga kan kommissionen: 1043/2005 art 38a 16

21 fastställa en nedsättningskoefficient för ansökningar har lämnats in under en viss vecka. uppmana medlemsstaterna att avslå ansökningar som har lämnats in under en viss vecka. stoppa inlämnandet av ansökningar. Ansökan om bidraglicens Ansökan via LICNET, se kapitel 1.2: Kryssa i rutan där det framgår att det är en löpande licens som företaget ansöker om. Ansökan på pappersblankett, E4.31: Kryssa i rutan Ansökan gäller s.k. löpande licens enligt artikel 38a i kommissionen förordning (EG) nr 1043/ Förutfastställelse av exportbidrag 1043/2005 art 29 Licensinnehavaren kan begära att exportbidragssatserna för samtliga basprodukter förutfastställs, antingen till den nivå som gäller vid ansökan, eller till gällande nivå vid någon annan tidpunkt under licensens giltighetstid. Ansökan om förutfastställelse görs på ansökningsblanketten fält 8 eller på en ny blankett. Förutfastställelsen kan dock bara göras vid ett tillfälle. Förutfastställelsen gäller för exporter fr.o.m. datumet för förutfastställelsen t.o.m. slutet av den femte månaden efter det att förutfastställelsen gjordes, dock längst till licensens giltighetstid går ut. Det exportbidragsbelopp som tillämpas vid förutfastställelse är det belopp som gäller den dag då ansökan om förutfastställelse inkommer till Jordbruksverket. Om ansökan lämnas in på en torsdag ska den anses ha blivit inlämnad följande arbetsdag. Förutfastställelse av exportbidrag för spannmåls- och risingredienser Vid förutfastställelse av bearbetade varor där det ingår spannmåls- och risingredienser förekommer det två slag av justeringar: Interventionsuppräkning - kompensation för lagerhållningskostnader då begäran om förutfastställelse och export sker under samma regleringsår. Cross-marketing - nedräkning då begäran om förutfastställelse och export sker under olika regleringsår. Syftet är att stimulera export under innevarande regleringsår. OBS! Nedräkningen kan högst uppgå till förutfastställt bidrag. 3.6 Överlåtelse Licenserna får överlåtas. Observera att rättigheter men inte skyldigheter (säkerheter) går att överlåtas. För att en överlåtelse ska vara giltig måste 1043/2005 art /2005 art 20 Regleringsår för spannmål: 1/7-30/6 Regleringsår för ris: 1/9-31/8 Regleringsår för majs: 1/10-30/9 1043/2005 art 27 17

22 det ansökande företaget ange det företag som man tänkt överlåta licensen till. Det gör företaget i samband med att licensansökan lämnas in under omgång 1-4. När överlåtelsen ska börja gälla måste licensinnehavaren komma in med en ansökan om överlåtelsedatumet. Detta görs på ansökningsblanketten (se avsnitt 3.10). För omgång nr 5 och 6 kan företagen överlåta licenser utan att de i förväg behöver ange till vilket företag de har tänkt att överlåta licensen. 3.7 Dellicenser 1043/2005 bilaga VI Förfarandet med dellicenser kan användas om ett företag har en licens som är giltig för export av varor från Sverige. Företaget kanske plötsligt får ändrade exportleveranser och vill utnyttja licensen för att söka exportbidrag i annan medlemsstat. I detta fall ska licensinnehavare ansöka om att få en dellicens utfärdad för ett belopp som inte överskrider det belopp som ännu inte avskrivits på originallicensen. Kontakta Jordbruksverket vid ansökan om dellicens. 3.8 Krav om ställd säkerhet 1043/2005 art 43 En ansökan om licens är endast giltig om en säkerhet som uppgår till 25 % av det begärda bidragsbeloppet finns disponibel hos Jordbruksverket. Observera att licensen söks i euro och att säkerheten ställs i kronor. Eurokursen finns publicerad på Jordbruksverkets hemsida och marknad eller (Europeiska centralbanken). Säkerheten frisläpps när licensinnehavaren återlämnar licensen (för licenser som förvaras i datafil på Jordbruksverket lämnas istället licensmeddelandet med en begäran om frisläppande av säkerheten). Licensmeddelandet, som fås vid utfärdandet av licensen, kan faxas till Jordbruksverket. Licensen kan inte användas efter den dag då begäran inkommit till Jordbruksverket. Säkerheten frisläpps när/om 95 % av det på licensen beviljade bidragsbeloppet begärts utbetalt av licensinnehavaren. När licensen inte har utnyttjats upp till 95 % av det belopp för vilket den utfärdats, ska säkerheten förverkas med 25 % av skillnaden mellan 95 % av det belopp för vilket licensen har utfärdats och det belopp som faktiskt har utnyttjats. Om licensen utnyttjas till mindre än 5 % förverkas hela säkerheten. Rabatt vid förverkan kan erhållas om licensen lämnas tillbaka under de två första tredjedelarna av giltighetsperioden. Då minskas det belopp som förverkas med 40 %. Lämnas licensen tillbaka under den sista tredjedelen av giltighetsperioden eller under den månad som följer efter sista giltighetsdagen minskas förverkan med 25 %. Rabatten gäller bara licenser som återlämnas senast den 30 juni innevarande budgetperiod. 1043/2005 art /2005 art 45 18

23 Säkerheter på 100 euro eller mindre förverkas inte. När/om kommissionen fastställer en reduktionskoefficient för det sökta licensbeloppet har licenssökanden möjlighet att inom fem arbetsdagar dra tillbaka sin ansökan i ansökningsomgång nr 6. I sådant fall återfås 80 % av säkerhetsbeloppet medan resterande del förverkas. 3.9 Hur licenserna används Samtidigt med fullgörandet av exportformaliteterna ska UB1, (Utanför Bilaga 1) anges i fält 42 på blankett A ansökan om exportbidrag tillsammans med numret eller numren på de licenser (i rangordning) som ska användas för att täcka bidragsansökan. När flera licensnummer används ska de skiljas åt med kommatecken. Avräkningen börjar på den första licensen. Om fält 42 inte räcker till kan fält 44 användas Fylla i ansökan 1043/2005 art /2005 art /2005 bilaga VI Blankett E4.31 Följande fält är obligatoriska att fylla i på blanketten: Fält 4. Företagets namn, gatu- och postadress, organisationsnummer, telefon- och faxnummer samt kontaktperson. Fält 8. Förutfaställelse önskas markera i fältet ja eller nej. Fält 9. Markera i ja-rutan endast om ansökan avser deltagande i anbud. Fält 11. Totalt säkerhetsbelopp i svenska kronor. Detta anges för att Jordbruksverket och företaget ska vara överens om beloppet som ska belastas. Fält 17. Ansökt eurobelopp med siffror. Fält 18. Ansökt eurobelopp med bokstäver. Fält 20. Markera om ansökan gäller en licens enligt artikel 33 fast bidragslicens eller ansökan gäller en licens enligt artikel 38 löpande licens. Alternativet licens giltig för export av varor från Sverige markeras, när alla exporter ska tullklareras i Sverige. I annat fall markeras det andra alternativet. Övrigt. Ange typ av säkerhet i rätt fält med numret, som erhölls av Jordbruksverkets ekonomienhet (särskilt viktigt, när flera säkerheter är ställda). Ansökan ska undertecknas med ort, datum och sökandes underskrift med namnförtydligande. Vid förutfastställelse i efterhand ska följande fält fyllas i: Licensnummer, som förutfastställelse önskas för. Fält 4. Företagets namn, gatu- och postadress, organisationsnummer, telefon- och faxnummer samt kontaktperson. Fält 8. Markera Förutfastställelse önskas ja. 19

24 Övrigt. Ansökan ska undertecknas enligt ovan. Vid angivelse av överlåtelsedatum ska följande fält fyllas i: Licensnummer UB1 som ska överlåtas Fält 4. Företagets namn, gatu- och postadress, organisationsnummer, telefon- och faxnummer samt kontaktperson. Fält 6. Företagets namn, gatu- och postadress, organisationsnummer, till det företag rättigheterna skall överlåtas samt datum för överlåtelsen. Övrigt. Ansökan ska undertecknas enligt ovan. Hur utfärdas licensen? Om alternativet från Sverige anges i fält 20 eller i ansökan om licens, skickar Jordbruksverket ett licensmeddelande som bevis på erhållen licens per fax/post till den sökande. Licensmeddelandet innehåller information om bl.a. tilldelat licensnummer, belopp i euro, giltighetstid, och belastat säkerhetsbelopp. I annat fall skickar Jordbruksverket en papperslicens till företaget. 20

25 4 Export utan bidragslicens Inom budgeten för bearbetade jordbruksvaror, icke bilaga I, har 40 miljoner euro avsatts till exportörer som begär bidrag för mindre än euro per budgetperiod. Sådana exportörer benämns småexportörer. Småexportörerna behöver inte en bidragslicens för att berättigas till exportbidrag. Det finns också ett antal undantag från kravet om bidragslicens. Dessa undantag gäller för särskilt namngivna exportarter. 4.1 Småexportörer En exportörer som begär bidrag för mindre än euro per budgetperiod kallas för småexportör. Småexportören ska vara etablerad i det land som den söker i. Det är ett krav att småexportören inte får ha haft någon bidragslicens under den berörda budgetperioden och inte heller ha en licens vid exporttillfället. En exportör kan alltså börja med att söka exportbidrag som småexportör och därefter söka licens, men inte tvärtom. EU har en budget om 40 miljoner euro för småexportörer. Kommissionen kan stoppa exportbidragen till småexportörer när budgeten har utnyttjats med 30 miljoner. 4.2 Olika exportarter Vid följande exportarter är kravet om licens undantaget: Indirekt proviantering tredje land. 1043/2005 art /2005 art /2005 art /2005 art 47 Direkt proviantering tredje land. Proviantering av sjögående fartyg; och luftfartyg som trafikerar internationella flyglinjer, även flyglinjer inom gemenskapen. Upplägg på proviantlager inom gemenskapen. Proviantering av borr- och produktionsplattformar och örlogsfartyg. Export till Helgoland. Leveranser avsedda för väpnade styrkor. Att kravet på licens är undantaget innebär att ingen avräkning sker mot bidragslicens för ovanstående exportarter. 21

26 5 Ansökan om exportbidrag Ansökan om exportbidrag görs på blankett A Ansökan om exportbidrag, vilken är sammanfogad med enhetsdokumentet, se bilaga I. Om varan inte är receptregistrerad ska blankett B "Redovisning av ingredienser" bifogas för redovisning av de bidragsberättigade ingående ingredienserna. Dessa blanketter återfinns på Tullverkets webbsida. SJVFS 2004:35 3 Ansökan om exportbidrag kan även lämnas elektroniskt. För detta krävs ett tillstånd Elektronisk uppgiftslämning vid ansökan om exportbidrag. Ansökan om tillståndet lämnas till Tullverket som beslutar i samråd med Jordbruksverket. I vissa fall, exempelvis vid proviantering av fartyg, kan ansökan göras på blankett "Månadsredovisning för ansökan om exportbidrag" (E4.23). Redovisning enligt den senare formen kräver tillstånd från Jordbruksverket, se vidare den generella vägledningen. För att kunna redovisa de ingående bidragsberättigade ingredienserna enligt tillverkningsrecept eller enligt genomsnittliga produktionskvantiteter (se avsnitt 5.1.) fordras ett tillstånd av Jordbruksverket. Ansökan om att få redovisa på något av dessa sätt görs på blankett E4.25 Ansökan om redovisning enligt tillverkningsrecept eller genomsnittlig produktionskvantitet. Om tillstånd ej finns enligt ovan ska de ingående ingredienserna redovisas enligt faktiskt förbrukning på blankett B. Ansökan om exportbidrag ska göras för varje enskild sändning. En ansökan består av en eller flera varuposter. Under varje varupost får endast deklareras varor enligt samma KN-nummer och sammansättning. Blankett A och i förekommande fall blankett B lämnas vid exporttillfället till närmaste exporttullkontor som sedan skickar dem till Jordbruksverket. Föranmälan för kontroll ska göras till exporttullkontoret senast 24 timmar innan inlastning påbörjas. Om inlastningen äger rum på en lördag eller helgdag ska föranmälan lämnas in senast 48 timmar före inlastningen påbörjas, se vidare den generella vägledningen. Den elektroniska ansökan om exportbidrag utgör också föranmälan och ska alltså ha inkommit senast 24 timmar innan inlastning påbörjas. SJVFS 2004:

27 5.1 Redovisningsformer Det finns tre redovisningsformer för råvaruförbrukningen av den exporterade varan: Med faktisk förbrukning avses de produkter som faktiskt förbrukats vid framställningen av de exporterade varorna, d.v.s. förbrukningen ska vara fysiskt uppmätt samt svinn (se avsnitt 5.3) och utbyte fastställt. Faktisk förbrukning ska redovisas på blankett B, se avsnitt /2005 art 49 Är den exporterade varan tillverkad vid exempelvis tre tillfällen kan dessa redovisas på en blankett B genom att lägga samman den faktiska förbrukningen från respektive tillfälle. Om exempelvis 25 procent av varorna från ett produktionstillfälle exporteras ska således 25 procent av det som faktiskt förbrukats vid det tillfället redovisas. Företag som föreslås att redovisa enligt faktisk förbrukning är de som kan härleda de exporterade varorna till produktionstillfället. Varor som är lämpade att redovisa enligt faktisk förbrukning är exempelvis tillfälliga eller kundspecifika varor samt nya varor där genomsnittliga produktionskvantiteter ännu inte har kunnat beräknas eller där något tillverkningsrecept ännu inte fastställts. Tillverkningsrecept används när den faktiska förbrukningen för den exporterade varan redovisas genom angivande av ett vedertaget tillverkningsrecept vilket fastställts genom mätningar. För att använda redovisningsformen tillverkningsrecept ska följande tillverkningsmetod användas; satsvis tillverkning (med avbrott) där kvantiteten förbrukade ingredienser inte varierar för att tillverka en bestämd kvantitet bearbetad vara. Inte varierar betyder att variationerna ej får vara för stora. (Se vidare avsnitt 5.2 Receptregistrering). Genomsnittlig produktionskvantitet används när den faktiska förbrukningen av produkter, svinn och utbyte, vid tillverkning av den exporterade varan, beräknas utifrån en historisk tidsperiod vanligtvis 12 månader (vilken uppdateras kontinuerligt). För redovisningsformen genomsnittlig produktionskvantitet ska någon av följande två tillverkningsmetoder anges; Kontinuerlig tillverkning (utan avbrott) eller satsvis tillverkning (med avbrott) där kvantiteten förbrukade ingredienser varierar för att tillverka en bestämd kvantitet bearbetad vara. Arkivering av produktionsdokumentation Den som tillverkar en vara ska bevara uppgifter om förbrukade ingredienser och deras kvantiteter, svinn, eventuella analysresultat som finns från egna provtagningar på varan samt annan information som kan vara av betydelse vid en produktionskontroll. Dokumentationen ska bevaras i fem år från det att den upprättades. 23