Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Transkript

1 Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16

2 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet:

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Generella utgångspunkter och definitioner Stödberättigad produktion Definitioner Beräkning av produktionsbidraget Ansökan om bidrag Åtgärder som vidtas innan produktionen påbörjas Ansökan om produktionsbidrag Utfärdande av bidragslicens Rätt till utbetalning av produktionsbidrag Säkerhet Utbetalning av produktionsbidraget Särregler för produkter under KN-nr Valutakurser Särregler för korn- och havrestärkelse Aktiv förädling Kontroll

4 1 Inledning Jordbruksverket har sammanställt vägledningar för intervention m.m. inom EU. Vägledningarna är sammanfattningar av och förklaringar till EU:s förordningar och de nationella förordningar/föreskrifter som gäller på området. Vägledningarna är inte en del i gällande regelverk utan ska endast ses som en hjälp att orientera sig i och förstå EU:s regelverk. Denna vägledning beskriver verksamheten i samband med produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri. De allmänna regler som tillämpas för ställande av säkerhet finns på Jordbruksverkets hemsida, 2 Bakgrund EU skyddar den inhemska produktionen av stärkelse genom att lägga på importavgifter på importkonkurrerande varor. För att inte missgynna den egna tillverkningen av tekniska produkter, varor vari stärkelse ingår som inte omfattas av prisregleringen, ges industrin möjlighet att få produktionsbidrag. Produktionsbidraget ska i princip sätta ner priset på den inhemska varan till motsvarande nivå som för importerad. Importerad stärkelse som fått tas in till EU med reducerad avgift är inte berättigad till bidrag enligt dessa regler. 3 Lagstiftning I följande förordningar återfinns EU:s regelverk för bidrag vid användning av stärkelse till framställning av tekniska produkter: Gällande rättsakter är: Rådets förordning (EEG) nr 1784/03 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål Kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 för tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om produktionsbidrag inom spannmålssektorn Rådets förordning (EEG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse Kommissionens förordning (EG) nr 1913/06 om tillämpningsföreskrifter för det agromonetära systemet för euron inom jordbrukssektorn 2

5 4 Generella utgångspunkter och definitioner 4.1 Stödberättigad produktion Fysiska eller juridiska personer har rätt att söka produktionsbidrag vid användning av följande basprodukter: KN-nr Produkt vetestärkelse majsstärkelse potatisstärkelse ur ur annan stärkelse annan: korn- och havrestärkelse samt de härledda produkter som framgår av bilaga 2 vid framställning av vissa tekniska produkter som framgår av bilaga 1 Produktionsbidrag ges inte till stärkelse som importerats till EU med nedsatt importavgift. 1722/93 art /93 art Definitioner Med följande begrepp förstås: 1722/93 art 2 Stärkelse Nativ stärkelse eller härledd produkt, se bilaga 2 Färdig produkt Godkända produkter, se bilaga 1 Tillverkare Regleringsår 1/7-30/6 En juridisk eller fysisk person som använder stärkelsen för tillverkning av godkända färdigprodukter 4.3 Beräkning av produktionsbidraget Bidraget fastställs i regel en gång per månad av kommissionen. Bidraget för stärkelse av spannmål beräknas på grundval av skillnaden mellan: a. marknadspriset på majs i Frankrike, giltigt i fem dagar före den dag det fastställs, och b. genomsnittet av de representativa cif-importpriser för Rotterdam, vilka används vid beräkning av importavgiften för majs och som noterats under de fem dagar som föregår den första tillämpningsdagen, multiplicerad med koefficienten 1,60 Vid beräkningen av den skillnad som avses i första stycket ska 1722/93 art 3 3

6 följande regler tillämpas: Om marknadspriset för majs enligt a är högre än interventionspriset men lägre än 155% av detta pris, ska det pris som används för beräkningen motsvara interventionspriset plus hälften av skillnaden mellan det verkliga priset och interventionspriset. Om marknadspriset för majs enligt a överstiger 155% av interventionspriset ska det pris som används för beräkningen motsvara interventionspriset plus 27,5% av interventionspriset. För potatisstärkelse får ett annat bidrag fastställas för att ta hänsyn till nivån på minimipriset till odlarna av stärkelsepotatis. Bidraget beräknas efter marknadspriset på majs i Frankrike, med ett tak på 115% av interventionspriset. Under juli, augusti och september ska priset på majs enligt a sänkas med skillnaden mellan interventionspriset för vete i juni och juli, utom då marknadspriset på majs redan motsvarar det pris som gäller för den nya skörden. Används en härledd produkt som råvara vid framställningen av en godkänd färdigprodukt multipliceras bidraget med ett åtgångstal som finns angivet för resp. produkt (se bilaga 2). Om marknadspriserna för vete och/eller majs varierar kraftigt under perioden får bidraget justeras. Beloppet anges i Europeiska unionens officiella tidning. 5 Ansökan om bidrag 5.1 Åtgärder som vidtas innan produktionen påbörjas Företag som vill ansöka om bidrag ska till Jordbruksverket lämna följande upplysningar: tillverkarens namn, adress och organisationsnummer beskrivning, med KN-nr, av de godkända färdigprodukter enligt bilaga 1 som tillverkas beskrivning, med KN-nr, av eventuell tillverkning av andra produkter än sådana som är godkända för produktionsbidrag andra produktionsorter än vad som angivits ovan Jordbruksverket har rätt att kräva in ytterligare upplysningar. Företaget ska skriftligen förbinda sig att underkasta sig bestämmelser om bl.a. lagerhållning, redovisning av produktion och lager m.m. samt kontroll. Jordbruksverket genomför en kontroll av företagen så att de punkter som angivits i det föregående är uppfyllda, se närmare avsnitt 10. Jordbruksverket upprättar en lista över företag och produktionsplatser 1722/93 art 4 4

7 som är godkända. Enbart dessa företag är berättigade till bidrag. 5.2 Ansökan om produktionsbidrag Ett företag som har för avsikt att söka produktionsbidrag ska skriftligt ansöka om att få en bidragslicens utfärdad. Blankett Ansökan om produktionsbidragslicens, nr E5.10, finns på Jordbruksverkets hemsida; blanketter, marknadsföringsstöd/intervention. I ansökan ska följande anges: tillverkarens namn och adress den mängd stärkelse som ska användas vid tillverkning av produkt under KN-nr ska den stärkelsemängd anges som går åt i produktionen den plats eller de platser där tillverkningen kommer att äga rum förväntad tidpunkt för bearbetning I samband med att ansökan lämnas ska företaget: ställa en säkerhet. Den uppgår till 18,11 euro/ton nativ stärkelse multiplicerad med den koefficient som framgår av bilaga 2. Säkerheten kan lämnas som en bankgaranti eller kontant/check. Vid bankgaranti ska Jordbruksverkets mall användas. För ytterligare information om säkerheter se Jordbruksverkets hemsida, lämna en försäkran från stärkelseleverantören att den nativa stärkelsen som ska användas i produktionen inte har framställts av biprodukter från andra jordbruksprodukter. Jordbruksverket har rätt att kräva in ytterligare upplysningar. Ansökan ska ställas till: Statens jordbruksverk, Jönköping, telefax nr Ansökan som sänds som telefax och inkommit till Jordbruksverket en arbetsdag före kl belgisk tid räknas som mottagen den dagen. 5.3 Utfärdande av bidragslicens Jordbruksverket kontrollerar inkomna ansökningar och utfärdar därefter en bidragslicens. Licensen utfärdas av Jordbruksverket. Av licensen framgår följande upplysningar: tillverkarens namn och adress den mängd stärkelse som ska användas vid tillverkning av produkt under KN-nr anges stärkelsemängden som går åt i produktionen den plats eller de platser där tillverkningen kommer att äga rum 1722/93 art /93 art /93 art 6 5

8 förväntad tidpunkt för bearbetning bidragsbelopp sista datum för licensens giltighet Sista datum för giltighet är lika med den sista dagen i tredje månaden efter den månad då licensen utfärdades. De licenser som utfärdats efter en ansökan inlämnad under juli, augusti och fram till och med den 24 september, ska dock endast vara giltiga under 30 dagar från och med den dag de utfärdas och får inte löpa längre än den till och med den 30 september. Det bidragsbelopp som anges på licensen är det belopp som gällde den dag då ansökan togs emot. Ansökningsdatum är alltså avgörande för vilket bidragsbelopp som det sökande företaget får. Om en del av stärkelsen bearbetas året efter det skördeår som ansökan blev mottagen ska bidragsbeloppet justeras. Justeringen ska avse skillnaden mellan det interventionspris som gällde då bidraget beräknades och den månad då bearbetningen ägde rum. Den framräknade differensen ska multipliceras med 1, Rätt till utbetalning av produktionsbidrag När företaget har använt stärkelsen för tillverkning av godkända produkter kan utbetalning av bidraget ske, under förutsättning att alla krav som finns angivna har uppfyllts. (Vad gäller kontroll se avsnitt 10.) De rättigheter som följer med innehav av en bidragslicens kan inte överlåtas. 5.5 Säkerhet Som angivits i det föregående måste ansökan om bidragslicens följas av att en säkerhet ställs. För att säkerheten ska släppas krävs att minst 90 procent av tillverkningen av produkten ska ha ägt rum. Bearbetas mindre än 90 procent förloras den säkerhet som motsvarar skillnaden mellan den kvantitet som finns angiven i bidragslicensen och den faktiska tillverkningen. 5.6 Utbetalning av produktionsbidraget Den definitiva utbetalningen av produktionsbidraget kan först ske efter det att företaget har lämnat Jordbruksverket följande upplysningar: datum för köp och mottagande av stärkelsen namn och adress på stärkelseleverantören namn och adress på stärkelseproducenten datum för bearbetning av stärkelsen använd mängd stärkelse fördelad på olika KN-nr 1722/93 art /93 art /93 art 9 6

9 framställd mängd färdigprodukt Detta sker genom att företaget skickar tillbaka den utnyttjade bidragslicensen till Jordbruksverket. Om bidraget avser en produkt under KN-nr och är 16 euro/ton eller högre ska en extra säkerhet ställas motsvarande det belopp som ska utbetalas. Innan utbetalning sker ska Jordbruksverket förvissa sig om att den nativa stärkelsen har använts till de produkter som anges i bidragslicensen. Det sker normalt genom att verket gör en administrativ kontroll. När så krävs sker även en fysisk kontroll. Kontrollen ska vara avslutad fem månader efter det att myndigheten mottagit de uppgifter som krävts. Om den bearbetade kvantiteten är större än vad som angivits i licensen accepteras högst 5 procent överskjutande mängd. Produktion därutöver ger inte rätt till bidrag. Utbetalning görs enbart för den stärkelse som faktiskt har bearbetats. Utbetalning sker senast fem månader efter det att kontrollen har avslutats. Jordbruksverket kan efter ansökan från tillverkaren betala ut förskott efter 30 dagar sedan tillverkaren inkommit med upplysningar och skickat tillbaka den utnyttjade licensen. Med undantag för de produkter som faller under KN-nr ska ansökan om förskott följas av en säkerhet som motsvarar 115 procent av det belopp som förskottet avser. Den omräkningskurs till nationell valuta som används ska vara den första dagen i den månad då stärkelsen används. 6 Särregler för produkter under KN-nr Säkerheter som avser produkter under KN-nr friges när Jordbruksverket har mottagit bevis för att produkten: har blivit använd inom EU:s gränser för produkter andra än dem som anges i bilaga 2 eller exporterats till tredjeland. Säkerheten friges först när Jordbruksverket mottagit bevis att varan lämnat EU:s tullområde Användningen eller exporten skall ske inom 12 månader efter det att licensens giltighet har löpt ut. Som bevis för att produkten bearbetats ska företaget lämna en förklaring varav följande framgår: om produkten kommer att bearbetas att produkten enbart ska användas för tillverkning av andra produkter än som finns angivna i bilaga /93 art /06 art /93 art /93 art /93 art 10 7

10 att produkten enbart säljs till en sådan köpare som påtar sig att i ett annat led underkasta sig de fastställda bestämmelserna. Detta ska framgå av kontrakt och/eller faktura mellan säljare och köpare namn och adress på mottagare samt mottagen mängd nummer på T5-blankett om köparen är hemmahörande i annat land Vid utgången av varje kvartal ska tillverkaren inom 20 dagar insända en kopia till Jordbruksverket på ovan nämnda förklaring. Tillverkare och uppköpare av produkter under KN-nr ska ha lagerräkenskaper som Jordbruksverket har godkänt. Lagerräkenskaperna ska skickas in till Jordbruksverket. Räkenskaperna ska vara möjliga att kontrollera. De köpare som per kvartal använder en kvantitet på mindre än kg av produkterna får undantas från denna bestämmelse. Kontroll ska ske kvartalsvis. Kontrollen ska omfatta minst 10 procent av alla transaktioner och av all användning. Kontrollen ska ske inom fem månader efter varje kvartal. Resultatet av varje kontroll ska redovisas 20 dagar efter det att kontrollen ägt rum. 7 Valutakurser Produktionsbidraget anges i euro. Vid utbetalning av bidraget räknas beloppet i euro om till svenska kronor beroende på den växelkurs som tillämpades den första dagen i den månad då stärkelsen används. Den växelkurs, som används vid ställande av säkerhet, är den kurs som tillämpas den dag då säkerheten börjar gälla Aktuell svensk växelkurs kan fås via Internet, Jordbruksverkets hemsida adress 8 Särregler för korn- och havrestärkelse Enligt avtalet mellan EU och Sverige får produktionsbidrag medges för högst ton korn- eller havrestärkelse. 9 Aktiv förädling I de fall ett företag importerar produkter från tredjeland för vidareförädling som sedan exporteras gäller speciella regler. Dessa regler tillhandahålls av Tullverket. 10 Kontroll Jordbruksverket eller dess representant kommer att utföra den kontroll som krävs för att fastställa om reglerna för denna reglering efterlevs. 1913/06 art 2.1 8

11 Kontrollen genomförs i form av 1722/93 art 9.3 fysiska kontroller, vilket innebär att produktionen och därmed sammankopplade aktiviteter kontrolleras räkenskapskontroller, då räkenskaper för lager, förbrukning och produktion m.m. granskas samt uttag och analyser av prover av stärkelse och i vissa fall av färdigvaran. Kontrollfrekvenser och rutiner för kontrollen fastställs efter en bedömning av risk och väsentlighet som föreligger i varje enskilt fall. 9