1 Vad är problemet och vad ska uppnås?

Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sarah Kers Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion trafikmedicin Konsekvensutredning Förslag till ändring av föreskrifter om hälsa m.m. för lokförare samt övrig personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom spårbunden trafik samt ändring av föreskrifter om förarbevis och kompletterande intyg 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Bakgrund Hälsoföreskrifterna för järnväg, tunnelbana och spårväg, Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten (benämns i fortsättningen som hälsoföreskrifterna för övrig personal ) är i behov av revidering. Den 9 juni 2011 beslutade Transportstyrelsen fyra nya föreskrifter (bland annat Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Med föreskrifterna infördes Europaparlamentet och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (lokförardirektivet). De lokförare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare ska inte längre omfattas av hälsoföreskrifterna för övrig personal och föreskrifterna behöver därför ändras för att enbart gälla för övrig personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Därutöver är hälsoföreskrifterna för övrig personal i behov av revidering för att i tillämpliga delar förtydligas och anpassas till kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. trädde i kraft den 1 juli 2011. Efter ikraftträdandet har behov av revidering av föreskrifterna framkommit. Denna konsekvensutredning omfattar därför även föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Dessa ändringar redogörs för i ett särskilt avsnitt.

Datum Dnr/Beteckning 2 (17) 1.2 Varför nya föreskrifter? De förare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare föreslås undantas i hälsoföreskrifterna för övrig personal eftersom dessa förare omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Därutöver föreslås att personal som har flera trafiksäkerhetsuppdrag och därmed omfattas av båda föreskrifterna och endast behöver genomgå undersökning, hälsokontroll eller bedömning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. I ändringsförslaget till hälsoföreskrifterna för övrig personal föreslår Transportstyrelsen att krav på inledande yrkespsykologiska undersökningar införs för förare och den personal som leder eller övervakar trafiken på järnväg samt på tunnelbana och spårväg. Enligt förslaget utformas bestämmelsen på samma sätt som för den inledande yrkespsykologisk undersökning för de lokförare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare, men lämpligheten ska bedömas utifrån de aktuella arbetsuppgifterna. Transportstyrelsen handlägger årligen cirka 400 undantag från hälsoföreskrifterna med en övervägande del bifallsbeslut. Transportstyrelsens praxis kring undantag bör i framtiden införas i föreskrifterna för att underlätta för verksamhetsutövarna och för Transportstyrelsen. Ändringsförslaget kommer att innebära vissa lättnader avseende främst syn och hörsel och kommer att minska antalet undantag till viss del. Ett mer omfattande och trafikslagsövergripande föreskriftsarbete behöver därför göras när det gäller föreskrifter om hälsa för järnväg, tunnelbana och spårväg. I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. anges bl.a. vilka hörselvärden och vilka synkrav en förare ska uppfylla. I ändringsförslaget till föreskrifterna föreslår Transportstyrelsen att hörselvärden ska anses vara riktvärden. Bedömningen ska vara om en förare har tillräckligt god hörsel för att uppfatta all information av vikt för säkerheten utifrån de angivna riktvärdena. I ändringsförslaget föreslås vidare en möjlighet för de förare som tidigare har haft undantag från Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) för en synnedsättning att kunna ansöka om särskild bedömning hos Transportstyrelsen under förutsättning att deras tillstånd inte har försämrats. Förarbeviset ska i dessa fall begränsas till att enbart gälla i Sverige, vilket förutsätter en ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:58) om förarbevis och kompletterande intyg. Dessa ändringar är i enlighet med lokförardirektivet.

Datum Dnr/Beteckning 3 (17) 2 Ändringsförslag till hälsoföreskrifterna för övrig personal Förutom rent redaktionella ändringar (som inte närmare preciseras här) föreslås följande ändringar. 2.1 Tillämpningsområde och definitioner I 1 i ändringsförslaget har definitionen av arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten förtydligats jämfört med nuvarande föreskrifter. Dessutom föreslås allmänna råd med exempel på dessa personalkategorier. I 1 a i ändringsförslaget anges att de förare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare undantas i hälsoföreskrifterna för övrig personal eftersom dessa förare omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Därutöver föreslås att personal som har flera trafiksäkerhetsuppdrag och därmed omfattas av båda föreskrifterna och endast behöver genomgå undersökning, hälsokontroll eller bedömning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m.. 2.2 Hälsokrav I 12 i ändringsförslaget förtydligas att ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning utgör hinder för trafiksäkerhetsarbete. Det finns ett behov av att förtydliga att dessa tillstånd redan idag är sådana tillstånd som omfattas av föreskrifterna och det följer den praxis som idag tillämpas. Formuleringen, som är framtagen i samråd med experter inom området, är hämtad från 15 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2012:125 ändrade genom TSFS 2012:19). På samma sätt förtydligas även begreppet vakenhetsstörningar genom ett tillägg så att även sömnstörningar omfattas. I övrigt har förtydligande gjorts vad gäller obehandlat eller inte framgångsrikt behandlat blodtryck och medicinering vid diabetes. 2.3 Syn Nuvarande krav i 14 2 på maximal korrektionsstyrka vid astigmatism (cylinderkorrektion) föreslås utgå. Lokförardirektivet saknar ett sådant krav och det är Transportstyrelsens bedömning att kravet även kan utgå för järnväg, tunnelbana och spårväg. Idag krävs undantag från Transportstyrelsen vid användande av kontaktlinser med höga korrektionsvärden. I förslaget föreslås att kontaktlinser får användas utan undantag från Transportstyrelsen oavsett korrektionsstyrka, om de fungerar väl under den tid ett arbetspass omfattar. Vidare förtydligas att

Datum Dnr/Beteckning 4 (17) linsimplantat, keratomi och keratektomi är tillåtna under förutsättning att kontroller sker i den omfattning behandlande läkare finner lämpligt. 2.4 Hörsel Kraven för hörsel sänks genom att nuvarande hörselkrav vid frekvensen 3000 Hz tas bort samt att de nuvarande högre hörselkraven under de fem första arbetsåren tas bort. Lokförardirektivet saknar krav på kontroll av hörtröskel vid 3000 Hz såväl som de högre hörselkraven vid de fem första åren. Det är Transportstyrelsens bedömning att kraven kan sänkas även för övrig personal. 2.5 Inledande yrkespsykologisk undersökning och krav på psykolog Enligt 2 kap. 2 lagen (2011:725) om behörighet för lokförare är grundläggande krav för ett förarbevis bland annat att föraren är fysiskt och psykiskt lämplig att framföra järnvägsfordon. Lagen om behörighet för lokförare omfattar inte förare som framför fordon på t.ex. fristående banor, spårväg och tunnelbana. Av 11 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare framgår vad en inledande yrkespsykologisk undersökning ska visa. I järnvägslagen (2004:519) och lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg anges att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten endast får utföras av den som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig. 1 För övrig personal har branschen sedan tidigare utvecklat urvalstester för att kontrollera personalens personliga lämplighet utifrån de aktuella arbetsuppgifterna. Testerna utförs i regel på förare som framför spårvagnar och tunnelbanetåg (förutom inom ett depåområde), förare som framför järnvägsfordon vid tågoch spärrfärd samt den personal som leder eller övervakar trafiken (järnväg, tunnelbana och spårväg). Urvalstesterna utförs i regel av psykologer. Vid en ansökan om tillstånd för järnvägsföretag, trafikutövare, infrastrukturförvaltare och spårinnehavare kräver Transportstyrelsen att företaget kan visa att de har rutiner för att kontrollera dessa personalkategoriers lämplighet. Verksamhetsutövarnas sätt att visa detta har hittills varit med rutiner för urvalstester. Transportstyrelsen anser att det är lämpligt att krav på dessa tester fastställs i föreskrifterna om hälsa, vilket ger en tydlighet i vad Transportstyrelsen kräver i förhållande till verksamhetsutövarna. 1 2 kap. 3 järnvägslagen och 12 lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg

Datum Dnr/Beteckning 5 (17) I ändringsförslaget av hälsoföreskrifterna för övrig personal föreslås krav på inledande yrkespsykologisk undersökning för den personal som idag i regel genomgår urvalstester. De företag som anställer och anlitar förare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare har även annan personal (t.ex. ombordpersonal) som omfattas av hälsoföreskrifterna för övrig personal. Benämningen inledande yrkespsykologisk undersökning, syftar till att ha ett enhetligt språkbruk, med de förare som omfattas av lagen om behörighet för lokförare. De föreslagna kraven på den inledande yrkespsykologiska undersökningen motsvarar kraven i föreskrifterna för lokförarna, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Syftet med en inledande yrkespsykologisk undersökning är att de ska vara till hjälp vid anställning av personal. Innehållet i den yrkespsykologiska bedömningen måste utformas så att man i undersökningen kan avgöra huruvida personen har några konstaterade yrkespsykologiska brister, särskilt vad gäller funktionell förmåga, eller uppvisar några relevanta faktorer avseende personligheten, som sannolikt kan påverka förmågan att utföra arbetsuppgifterna på ett säkert sätt. Transportstyrelsen anser att detta är minimikrav angående kontroll av den yrkespsykologiska lämpligheten. Det är endast ny personal som omfattas av krav på att genomgå en inledande yrkespsykologisk undersökning. Enligt lagen om behörighet för lokförare ska undersökningar och kontroller för att kontrollera den fysiska och psykiska lämpligheten endast få utföras av läkare eller psykologer med särskilt tillstånd, utfärdat av Transportstyrelsen. Det är endast psykologer och läkare med särskilt tillstånd från Transportstyrelsen för yrkespsykologiska undersökningar som får utföra yrkespsykologiska undersökningar enligt Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Transportstyrelsen föreslår i ändringsförslaget av hälsoföreskrifter för övrig personal att inledande yrkespsykologiska undersökningar ska utföras av en legitimerad psykolog med kunskap om de specifika arbetsuppgifterna inom järnvägen. För att anses ha kunskap om de specifika arbetsuppgifterna kan psykologen exempelvis ha arbetat som psykolog i järnvägsbranschen tidigare eller kan hänvisa till utbildning som gett efterfrågade kunskaper angående arbetsförhållandena. Inget särskilt tillstånd föreslås för dessa psykologer. Enligt Transportstyrelsens kännedom utförs idag urvalstesterna enbart av psykologer.

Datum Dnr/Beteckning 6 (17) 3 Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Sedan ikraftträdandet av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare har behov av revideringar framkommit. De förändringar av föreskrifterna som nu föreslås är följande. 3.1 Hälsokrav I 3 i ändringsförslaget av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. förtydligas att ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning utgör hinder för att framföra järnvägsfordon. Se vidare avsnitt 2.2. I övrigt har förtydligande gjorts vad gäller blodtryck och medicinering vid diabetes. 3.2 Syn I 5 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. anges att om nödvändig synskärpa endast uppnås med korrektionsglas eller kontaktlinser får inte korrektionsvärdena överstiga +5D eller -8D i den mest brytande meridianen. Enligt bilaga II till lokförardirektivet får undantag i undantagsfall medges från kravet på korrektionsvärden efter bedömning av godkänd eller ackrediterad läkare (i Sverige läkare med särskilt tillstånd). Denna möjlighet till bedömning är inte införd i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. men föreslås nu i ändringen av 5. Transportstyrelsen anser att undantagsfallen ska vara för de förare som uppnår nödvändig synskärpa genom att använda kontaktlinser. Förare med kontaktlinser med höga korrektionsvärden behöver enligt detta förslag inte ansöka om särskild bedömning hos Transportstyrelsen utan ska bedömas av läkare med särskilt tillstånd. 3.3 Hörsel I 7 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. anges att en förare ska ha så god hörsel att föraren kan uppfatta all trafiksäkerhetsmässigt viktig information utan svårighet. Hörselfunktionen ska bekräftas genom audiogram. Vidare anges att hörtrösklarna inte får överstiga vissa angivna värden. I bilaga II till lokförardirektivet anges emellertid att angivna värden för hörtrösklar är att anse som riktvärden. Transportstyrelsen föreslår därför att 7 i föreskrifterna ändras och att värdena ska anses vara riktvärden. Hörselfunktionen ska fortfarande bekräftas genom audiogram men läkare med särskilt tillstånd ska bedöma om föraren har så god hörselfunktion att all trafiksäkerhetsmässigt viktig

Datum Dnr/Beteckning 7 (17) information kan uppfattas utan svårighet. Denna bedömning ska i fortsättningen göras utifrån angivna riktvärden 3.4 Talfunktion Enligt lokförardirektivet ska förarnas talfunktion vara så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan framföras utan svårighet. Detta krav har inte införts i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m., men införs nu i en ny bestämmelse i ändringsförslaget, 9 a. 3.5 Särskild bedömning En lokförare som inte uppfyller alla hälsokraven i 3 kan bli föremål för en s.k. särskild bedömning hos Transportstyrelsen, vilket kan innebära att man anses lämplig att framföra järnvägsfordon, trots att man inte uppfyller hälsokraven. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. har tillämpats sedan den 29 oktober 2011, med övergångsregler. Enligt 4 ska läkaren eller psykologen, i det fall då föraren inte uppfyller hälsokraven, överlämna det medicinska underlaget till Transportstyrelsen för bedömning och upplysa föraren om detta. I ändringsförslaget föreslås ändring av 4 om särskild bedömning och att det är föraren som ansöker om bedömningen. Transportstyrelsens beslut riktas fortsatt till den enskilda föraren och Transportstyrelsen anser att det är lämpligare att föraren och inte läkaren ansvarar för att skicka in det medicinska underlaget i samband med ansökan. Den nya bestämmelsen hindrar inte att föraren ber läkaren att skicka in underlaget. Läkaren eller psykologen med särskilt tillstånd får inte i dessa fall utfärda utlåtande om att föraren är lämplig. I tredje stycket i artikel 37.3 i lokförardirektivet (övergångsbestämmelser till direktivet) anges att den behöriga myndigheten (i Sverige är detta Transportstyrelsen) i undantagsfall får medge undantag från de medicinska kraven i bilaga II. Om undantag görs från bilaga II ska förarbeviset begränsas till medlemsstatens territorium. Denna möjlighet för befintliga förare att kunna ansöka om undantag finns inte i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. Transportstyrelsen har i föreskrifterna (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. sedan tidigare valt att förtydliga vilka sjukdomar som alltid innebär att en förare inte är lämplig att framföra järnvägsfordon (3 ), med en möjlighet för Transportstyrelsen att göra en särskild bedömning i det enskilda fallet vid dessa sjukdomar och tillstånd. I detta ändringsförslag införs därutöver en ändring som innebär att angivna hörselkrav ska anses vara riktvärden vid läkarens bedömning av förarens hörförmåga. Transportstyrelsen bedömer därför att införandet av artikel 37.3 tredje stycket i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. innebär att en befintlig

Datum Dnr/Beteckning 8 (17) förares kan ansöka hos Transportstyrelsen om särskild bedömning från synkraven i föreskrifterna (4 ). Transportstyrelsen anser att övergångsregeln i artikel 37.3 tredje stycket avser förare som före införandet av föreskrifterna om hälsa hade ett undantag från tidigare hälsokrav (har beslut som får fortsätta att gälla enligt femte punkten i övergångsbestämmelserna till Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2011:61 om hälsokrav m.m.) angående syn och att detta tillstånd inte har försämrats. Detta får förstås som en möjlighet för de förare som trots synnedsättning, av Transportstyrelsen, tidigare har bedömts lämpliga att få fortsätta att framföra järnvägsfordon i Sverige så länge deras tillstånd inte försämras. Eftersom förarbeviset, enligt lokförardirektivet, ska begränsas till att enbart gälla i Sverige, om undantag medges från kraven i bilaga II till direktivet, föreslår Transportstyrelsen även en ny bestämmelse, 10 a i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:58) om förarbevis och kompletterande intyg. Den nya bestämmelsen innebär att förares förarbevis enbart ska gälla i Sverige om föraren har fått beslut om särskild bedömning från Transportstyrelsen enligt 4 Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. 3.6 Bedömning efter frånvaro från tjänstgöring Om en förare har varit frånvarande från tjänstgöring eller har tagits ur tjänst under längre tid än 30 dagar ska arbetsgivaren eller den som anlitar föraren, enligt 14, kontakta läkare för bedömning. I bilaga II till lokförardirektivet anges att läkare ska besluta om lämplig kompletterande läkarundersökning efter arbetsolyckor, efter en personolycka, om föraren tas ur tjänst och efter frånvaro på grund av sjukskrivning, särskilt efter mer än 30 dagar. Efter ikraftträdandet av Transportstyrelsens föreskrifter har behov av förtydligande och ändring av 14 framkommit. I förslaget föreslås ett förtydligande av att med sammanhängande frånvaro avses inte semester eller annan godtagbar frånvaro. Utifrån lydelsen i direktivet har bestämmelsen även ändrats med att läkaren ska bedöma förare som har tagits ur tjänst efter direkt inblandning i olycka eller tillbud. 4 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 4.1 Alternativ lösning för övrig personal 4.1.1 Inledande yrkespsykologisk undersökning

Datum Dnr/Beteckning 9 (17) En alternativ lösning skulle kunna vara att inte införa krav på yrkespsykologiska undersökningar för förare som framför järnvägsfordon, spårvägsfordon eller fordon i tunnelbanan samt den personal som leder eller övervakar trafiken inom järnväg, tunnelbana och spårväg. Transportstyrelsen ställer redan idag, i samband med tillstånd och tillsyn, krav på att verksamhetsutövarna ska ha rutiner för att kontrollera lämpligheten av dessa yrkeskategorier. Detta görs lämpligen genom att ha rutiner för urvalstester. Ett alternativ skulle kunna vara att Transportstyrelsen fortsätter att vid prövning av tillstånd för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, ställa krav på rutiner för att kontrollera lämpligheten av dessa yrkeskategorier. Transportstyrelsen anser att det bör finnas grundläggande krav på vad som ska framgå av en undersökning av den yrkespsykologiska lämpligheten för dessa yrkeskategorier. Detta ger ett tydligt krav och är i linje med den praxis som tillämpas idag för dessa yrkeskategorier. Transportstyrelsen anser att det är lämpligt att kravet anges i hälsoföreskrifterna för övrig personal. 4.2 Alternativ lösning för lokförare 4.2.1 Syn Transportstyrelsen föreslår i 5 förare med kontaktlinser med höga korrektionsvärden ska bedömas av läkare med särskilt tillstånd. Ett alternativ till skulle kunna vara att Transportstyrelsen med en särskild bedömning skulle kunna fatta beslut om att en förare är lämplig trots användandet av glasögon eller kontaktlinser med höga korrektionsvärden. I dag medges inte undantag från hälsoföreskrifterna för de förare som med glasögon har överstiger maximala korrektionsvärden om +5 D eller -8D. Glasögon med korrektionsvärden som överstiger föreskrivna krav medför att personen kan drabbas av synuppfattningsfel som resulterar i svårigheter med avståndsbedömning. Däremot medges undantag vid användandet av kontaktlinser med motsvarande värden. Transportstyrelsen anser att undantagsfallen ska vara för de förare som uppnår nödvändig synskärpa genom att använda kontaktlinser. Transportstyrelsen anser att kontaktlinser med höga korrektionsvärden kan tillåtas och att detta inte särskilt behöver prövas i det enskilda fallet av Transportstyrelsen. I ändringsförslaget föreslås vidare en möjlighet för de förare som tidigare har haft undantag från Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) för en synnedsättning att kunna ansöka om särskild bedömning hos Transportstyrelsen under förutsättning att deras tillstånd inte har försämrats. Ett alternativ är att Transportstyrelsen inte utnyttjar denna möjlighet till undantag enligt artikel 37.3 i lokförardirektivet.

Datum Dnr/Beteckning 10 (17) 4.2.2 Hörsel Transportstyrelsen föreslår i 7 att bedömningen av en förares hörselfunktion ska ske utifrån angivna riktvärden. Ett alternativ skulle kunna vara att Transportstyrelsen med en särskild bedömning skulle kunna fatta beslut om förarens lämplighet avseende hörsel. I dag fattar Transportstyrelsen beslut om undantag för hörsel från hälsoföreskrifterna för övrig personal. Eftersom det enbart skulle vara myndigheten som gör denna bedömning skulle bedömningen kunna bli mer likartad. Det skulle emellertid innebära att Transportstyrelsen skulle få ett ökat antal ärenden att bedöma och fatta beslut om. Transportstyrelsen kommer från och med den 1 januari 2013 att ta ut en avgift 1 500 kr 2 för särskild bedömning. Transportstyrelsen anser att bedömningen av om en förare har så pass god hörsel att han eller hon kan uppfatta trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan bedömas av läkare med särskilt tillstånd. 4.3 Effekter om reglering inte kommer till stånd för övrig personal 4.3.1 Personal som omfattas av båda föreskrifterna om hälsa En annan effekt om reglering inte kommer till stånd är att förare som även har andra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten och som genomgår undersökning eller hälsokontroll enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. även måste genomgå en undersökning enligt hälsoföreskrifterna för övrig personal. I förslag till nya föreskrifter föreslås därför att förare som har genomgått undersökning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. inte behöver genomgå undersökning enligt hälsoföreskrifterna för övrig personal. 4.3.2 Syn och hörsel I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. ställs i vissa delar lägre krav på syn och hörsel än i hälsoföreskrifterna för övrig personal. Om föreslagna lättnader för övrig personal inte införs kommer övrig personal inom järnväg, tunnelbana och spårväg fortsatt ha strängare krav än lokförare angående syn och hörsel. Detta innebär i sin tur att denna personal även i fortsättningen behöver beslut om undantag från Transportstyrelsen. Från och med den 1 januari 2013 är hanteringen av undantag från hälsoföreskrifterna för övrig personal förenad med en avgift om 1 500 kr. 3 2 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:98) om avgifter inom järnvägsområdet 3 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:98) om avgifter inom järnvägsområdet

Datum Dnr/Beteckning 11 (17) 4.4 Effekter om reglering inte kommer till stånd för lokförare 4.4.1 Syn och hörsel I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. saknas idag möjlighet för läkare med särskilt tillstånd att bedöma att en förare är lämplig att framföra järnvägsfordon trots att föraren endast uppnår föreskriven synskärpa med kontaktlinser med höga korrektionsvärden. Vidare saknas en möjlighet för läkare med särskilt tillstånd att bedöma om förare är lämplig att framföra järnvägsfordon trots att föraren har en hörselnedsättning. Om dessa ändringar inte införs kan det innebära att förare inte kan fortsätta att framföra järnvägsfordon. Om möjligheten för befintliga förare att ansöka om särskild bedömning avseende syn inte införs kan det innebära att förare inte kan fortsätta att framföra järnvägsfordon när deras nuvarande beslut om undantag avseende synkraven från föreskrifter om hälsokrav för övrig personal löper ut. Transportstyrelsen anser att det är rimligt att dessa förare får fortsätta sin yrkesutövning i enlighet med de medicinska förutsättningar som gällde innan den 29 oktober 2011. Transportstyrelsen ska emellertid i enlighet med lokförardirektivet begränsa dessa förares förarbevis till att enbart gälla i Sverige. 5 Vilka berörs av regleringen? Ändringarna av hälsoföreskrifterna för övrig personal berör personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom järnvägen, tunnelbanan, spårvägen samt de järnvägsföretag, trafikutövare, infrastrukturförvaltare och spårinnehavare som har sådan personal. Ändringarna berör även de läkare och psykologer som ska utföra de medicinska och den yrkespsykologiska undersökningen. Ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. berör de förare som omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare samt de järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som anlitar dessa förare. Ändringarna berör även de läkare med särskilt tillstånd som utför undersökningar, kontroller och bedömningar. 6 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 6.1 Syn- och hörselkrav (för övrig personal) Syn- och hörselundersökningar ingår i den normala hälsoundersökningen. För personal som inte uppfyller dagens syn- och hörselkraven innebär det en kostnad för företagen att skicka in handlingar till Transportstyrelsen för att

Datum Dnr/Beteckning 12 (17) begära undantag. Det kan också innebära kostnader att ta personen ur tjänst innan Transportstyrelsen har beviljat undantag. Enligt uppgift tar det ungefär två timmar att sammanställa handlingar för en ansökan om undantag och skicka till Transportstyrelsen. I vissa fall sammanställs materialet av läkaren som har undersökt personen. Timkostnaden för en läkare är cirka 1 500 kr. Transportstyrelsen handlägger idag cirka 400 undantag per år. För de fall personen behöver tas ur tjänst under Transportstyrelsens handläggningstid kan kostnad uppkomma för vikarie eller övertid för övrig personal. Vidare kommer Transportstyrelsen från och med den 1 januari 2013 att ta ut en avgift om 1 500 kr för ansökan om undantag. En stor del av undantagen rör hörselnedsättning. Det är inte möjligt att avgöra hur många personer som inte längre kommer att behöva undantag med anledning av de sänkta hörselkraven. Undantag på grund av enbart astigmatism (syn) är inte en stor andel av undantagen och ändringen bedöms endast påverka ett fåtal ärenden. 6.2 Syn- och hörselkrav (för lokförare) I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. saknas idag möjlighet för läkare med särskilt tillstånd att bedöma att en förare är lämplig att framföra järnvägsfordon trots att föraren endast uppnår föreskriven synskärpa med kontaktlinser med höga korrektionsvärden. Vidare saknas en möjlighet för läkare med särskilt tillstånd att bedöma om förare är lämplig att framföra järnvägsfordon trots att förarens hörsel inte uppfyller angivna hörselvärden. Om dessa ändringar inte införs kan det innebära att förare inte kan fortsätta att framföra järnvägsfordon vilket i sin tur kan leda till arbetslöshet samt ökade kostnader för företagen för att anställa en ny förare. Ändringen innebär att läkare vid bedömningen av en förares hörsel ska göra detta utifrån angivna riktvärden. Därmed besparas såväl lokföraren som läkaren och arbetsgivaren det merarbete som särskild bedömning hos Transportstyrelsen innebär. Hörselundersökning med audiometri är redan idag en obligatorisk del av hälsoundersökningen för lokförare och övrig personal och bedömningen av audiogrammet görs av läkaren med särskilt tillstånd eller företagsläkaren. Transportstyrelsen anser därför att kostnaden för undersökningen inte kommer att öka med anledning av ändringen. För förare som tidigare har haft undantag från Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) för en synnedsättning, föreslås i ändringsförslaget att dessa ska kunna ansöka om särskild bedömning hos

Datum Dnr/Beteckning 13 (17) Transportstyrelsen. Vi bedömer att denna ändring endast berör ett fåtal förare. Enligt Transportstyrelsens uppskattning har färre än 10 förare under åren 2009-2012 medgetts undantag för att förarna har en synskärpa som inte uppfyller föreskrivna krav. Kraven på synskärpa är desamma för förare i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. som de som framför fordon enligt hälsoföreskrifterna för övrig personal. Transportstyrelsen anser ändå att det är viktigt och rimligt att de som redan var förare eller hade påbörjat sin utbildning får fortsätta denna yrkesutövning i enlighet med de medicinska förutsättningar som gällde innan den 29 oktober 2011. Transportstyrelsen ska emellertid i enlighet med lokförardirektivet begränsa dessa förares förarbevis till att enbart gälla i Sverige. Om dessa ändringar inte införs kan det innebära att förare inte kan fortsätta att framföra järnvägsfordon vilket i sin tur kan leda till arbetslöshet samt ökade kostnader för företagen för att anställa en ny förare. 6.3 Talfunktion (för lokförare) Enligt förslaget ska förarnas talfunktion vara så god att all trafiksäkerhetsmässigt viktig information kan framföras utan svårighet. Transportstyrelsen gör bedömningen att denna kontroll får anses ingå i en normal hälsoundersökning och medför därför inte några ökade kostnader. 6.4 Inledande yrkespsykologisk undersökning (för övrig personal) Kravet på inledande yrkespsykologisk undersökning är nytt i hälsoföreskrifterna för övrig personal. Dagens urvalstester uppskattas kosta mellan 5 000-10 000 kronor beroende på t.ex. hur många steg testet består av. Kostnaden för en person som gallras ut redan på steg 1 blir lägre än för en person som går vidare från steg 1 och även testas på steg 2. Dessa urvalstester kommer att ersättas av en yrkespsykologisk undersökning varför kostnaden för urvalstesterna utgår och ersätts med kostnaden för en yrkespsykologisk undersökning. Kostnaderna bedöms vara likvärdiga och är en engångskostnad innan personen påbörjar tjänstgöringen. Kravet på inledande yrkespsykologiska undersökning omfattar endast personer som tidigare inte arbetat som förare eller att leda eller övervaka trafiken. 6.5 Krav på psykolog (för övrig personal) Idag utförs urvalstesterna, enligt Transportstyrelsens uppfattning, av legitimerade psykologer. Transportstyrelsen bedömer att kravet att anlita legitimerade psykologer med kunskap om järnvägen för att utföra de yrkespsykologiska undersökningarna inte kommer leda till ökade kostnader. Att Transportstyrelsen i föreskrifter kräver legitimerad psykolog med kunskap om järnvägen medför inga ökade kostnader för verksamhetsutövarna för de kategorier som redan tidigare har urvalstestats.

Datum Dnr/Beteckning 14 (17) 6.6 Bedömning efter frånvaro från tjänstgöring Enligt 5 3 och 9 hälsoföreskrifterna för övrig personal ska förare (och andra med säkerhetstjänst) bedömas av läkare efter inblandning i olycka eller tillbud som kan ha påverkat dem negativt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Transportstyrelsen uppskattar att det i snitt behövs en timmes insats (à 1 500 kr) av läkaren för varje sådan konsultation. I 14 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. finns idag inte ett sådant krav. Under år 2011 skedde minst 200 olyckor och tillbud på järnväg där Transportstyrelsen utifrån händelsernas allvarlighetsgrad anser det troligt att direkt inblandad förare tagits ur tjänst. Under de första fyra månaderna under år 2012 var motsvarande siffra strax över 70 olyckor och tillbud. Eftersom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. träder i kraft vid olika tidpunkter beroende på var föraren kör och om han har förarbevis eller inte är det i praktiken hittills endast förare som framför järnvägsfordon även i andra stater än i Sverige och/eller har ett förarbevis utfärdat av Transportstyrelsen som har börjat tillämpa de nya bestämmelserna. Dessförinnan omfattas föraren av hälsoföreskrifterna för övrig personal. Om kravet på läkarbedömning efter olycka eller tillbud förs in i 14 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. kommer verksamhetsutövarnas kostnader därför troligen inte att öka eftersom de flesta förare redan omfattas av krav på läkarundersökning efter direkt inblandning i olycka eller tillbud enligt hälsoföreskrifterna för övrig personal. 6.7 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Transportstyrelsen bedömer att läkare med särskilt tillstånd kan bedöma om en förare har tillräckligt god hörsel utifrån angivna riktvärden istället för att Transportstyrelsen skulle göra den bedömningen. Transportstyrelsen tar ut en avgift om 1 500 kr för att göra en särskild bedömning. Därutöver ska material sammanställas inför ansökan, vilket tar cirka 2 timmar till en kostnad om cirka 3 000 kr. Kostnaden för företagen kan därför bli densamma eller lägre om läkare med särskilt tillstånd får göra bedömningen i dessa fall. Läkarnas bedömning i dessa fall kan även korta väntetiden för förare som inte uppnår kraven den första gången. Detta innebär minskade kostnader för företagen för vikarier eller övertidsersättning för förarens kollegor. Transportstyrelsen bedömer att den föreslagna ändringen och det valda alternativet innebär kostnadsbesparingar av stor betydelse både för företagen och för den enskilde samt att säkerheten inte bedöms påverkas.

Datum Dnr/Beteckning 15 (17) Transportstyrelsen bedömer att kostnaden för företagen blir oförändrad om krav på inledande yrkespsykologisk undersökning i hälsoföreskrifterna för förare och den personal som leder eller övervakar trafiken införs i hälsoföreskrifterna för övrig personal eller om krav ställs på rutiner i samband med ansökan om tillstånd för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Däremot bedömer Transportstyrelsen att förslaget innebär att det blir tydligare vilket krav Transportstyrelsen ställer angående kravet på personalens lämplighet. 7 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Ändringarna i föreskrifterna för lokförarna (TSFS 2011:61) innebär en anpassning till den EU-rättsliga regleringen. Övrig personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten omfattas inte av den EU-rättsliga regleringen. 8 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ja, företagen behöver tid för att kunna anpassa sina rutiner till den nya regleringen. Ändringarna av föreskrifterna har därför övergångsregler. Krav på inledande yrkespsykologiska undersökningar för förare och den personal som leder eller övervakar trafiken i hälsoföreskrifterna för övrig personal föreslås börja gälla ett år efter att föreskrifterna träder i kraft. Ändringarna som innebär lättnader för övrig personal samt möjligheten för läkare med särskilt tillstånd att kunna bedöma lokförares lämplighet efter frånvaro efter tjänstgöring samt förarens hörsel bedömer Transportstyrelsen inte kräver någon särskild övergångsperiod. 9 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Ja. 9.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? I dagsläget finns det 103 järnvägsföretag (varav 28 museiföreningar) och 432 infrastrukturförvaltare. Alla järnvägsföretag och museiföreningar har personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Övervägande del av infrastrukturförvaltarna har inte personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Vissa av företagen har även anställda eller anlitade förare som omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare.

Datum Dnr/Beteckning 16 (17) Transportstyrelsen uppskattar att det är 64 företag som har personal som omfattas av lagen om behörighet för lokförare. I dagsläget finns det 15 trafikutövare och 5 spårinnehavare vid tunnelbana och spårväg. Observera att alla spårinnehavare också är trafikutövare, varför det alltså rör sig om totalt 15 företag. I kategorin trafikutövare ingår även till exempel underhållsföretag som inte utför persontrafik. Samtliga trafikutövare och spårinnehavare, även underhållsföretagen, har personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. 9.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? 9.2.1 Inledande yrkespsykologiska undersökningar (för övrig personal) Regleringen innebär att företagen får kostnader för att skapa nya rutiner för att tillse att personal genomgår yrkespsykologiska undersökningar. Regleringen innebär också ökade administrativa kostnader för att se till att kraven upprätthålls. Eftersom det nuvarande kravet på urvalstester utgår medför det nya kravet på yrkespsykologiska undersökningar inga ökade kostnader eftersom de torde vara jämförbara. 9.2.4 Syn- och hörselkraven (för övrig personal) I och med att kraven för syn- och hörsel sänks innebär det en kostnadsbesparing för företagen. De lindrigare kraven innebär en minskad tidsåtgång samt minskade administrativa kostnader, då antalet undantag från föreskrifterna beräknas minskas. I avsnitt 6.3 har bland annat de administrativa kostnaderna för att ansöka om undantag redovisats. Denna kostnad för undantag för syn- och hörsel återkommer i regel vart femte år. 9.2.5 Bedömning efter frånvaro (för lokförare) Kraven i 14 anpassas till vad som anges i bilaga II till lokförardirektivet. Detta innebär främst ändringar i företagens rutiner och kostnaden för detta arbete beskrivs nedan i avsnitt 9.3. 9.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Företagen behöver ändra sina rutiner med anledning av de ändrade föreskrifterna. Transportstyrelsen bedömer att rutinerna bör kunna ändras på 16 timmar till en timkostnad av 1 000-2 000 kr/timme (beroende på om företaget använder egen personal eller anlitar konsult) per företag.

Datum Dnr/Beteckning 17 (17) 9.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Eftersom alla företag som bedriver trafik på järnväg, tunnelbana och spårväg omfattas av samma regler så påverkas alla företag av regleringen. Regleringen innebär inte att konkurrensförhållandena påverkas negativt. Däremot kan det vara så att större företag har lättare (jämfört med mindre företag) att bära de ökade kostnader som regleringen medför. 9.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Transportstyrelsen bedömer att påverkan utöver vad som här angivits inte kommer att förekomma framför allt på grund av övergångsregler som underlättar för företagen att anpassa sig till krav på inledande yrkespsykologiska undersökningar. I övrigt innebär ändringsförslagen enbart lättnader och möjlighet för läkare att bedöma tillstånd. 9.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, det finns inte heller något utrymme att ta hänsyn till mindre företag. Av säkerhetsskäl bedömer Transportstyrelsen att all personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten bör omfattas av regleringen. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Sarah Kers,utredare, sarah.kers@transportstyrelsen.se tfn 010-495 57 66 Stina Stenback,läkare, stina.stenback@transportstyrelsen.se tfn 010-495 57 62, eller Susanne Karlsson, jurist, susanne.karlsson@transportstyrelsen.se tfn 010-495 55 75