2002-03-05 Slutrapport Projekt Anhörig 300 april 1999 juni 2002 Gotlands kommun utveckling av stöd till anhöriga/närstående Elisabeth Öhrling Projektledare Ledningskontoret Gotlands kommun
Innehållsförteckning sida Bakgrund 3 Syfte 3 Förväntat resultat 3 Handlingsplan och projektgenomförande 3-8 kostnader 4 kommentarer till åtgärdsområden 5-7 planerad verksamhet 2002 7-8 Implementering av projektet i ordinarie verksamhet och stöd till anhöriga/närstående i framtiden 8-10 motiv och syfte 8-9 permanent struktur 9-10 Sammanfattning och förslag till beslut för permanent stöd till anhöriga/närstående 10-11 ekonomisk översikt och fördelning av resterande stimulansmedel 11 Avslutning 11 2
Bakgrund Under senare år har anhöriga/närståendes behov av anhörigstöd allt mer påtalats. Så har bland annat skett i den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av Riksdagen i juni 1999. Under tre år (1999-2001) har regeringen avsatt 100 miljoner till Anhörig 300 till landets kommuner. Kommunerna ska i samverkan med anhörig- och andra frivilligorganisationer förbättra och utveckla nya stödformer till anhöriga/närstående som ger vård och omsorg till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka personer. Stimulansbidraget från socialstyrelsen är grundat på antal personer 65 år och äldre som är bosatta i kommunen, vilket för Gotlands kommun motsvarar 1,9 miljoner kronor. Kommunstyrelsen antog i september 1999 en treårig handlingsplan för att utveckla och förbättra stöd till anhöriga/närstående. Handlingsplanen har tagits fram med representanter från äldreomsorgen och frivilligorganisationer i kommunen. Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken har lyft fram stöd till anhöriga främst som ett kommunalt ansvarsområde. I nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården finns anhörigstöd med som ett åtgärdsområde såväl inom äldre- och handikappomsorgen som hälso- och sjukvården. Det är viktigt att belysa dessa verksamheters ansvar för stöd till anhöriga. Kommunen svarar för att anhöriga som vårdar svårt sjuka, äldre eller funktionshindrade människor även fortsättningsvis erhåller stärkt stöd och att arbetet med att förbättra stöd till anhöriga/närstående fortsätter. Syfte Stödformerna syftar till att ge anhöriga redskap för att kunna bemästra sin situation samt underlätta deras situation fysiskt, psykiskt och socialt. Att ge avlösning för akuta och tillfälliga behov. Öka kunskapen i samhället om anhöriga/närståendes situation. Sprida information om vilka stödformer som finns. Skapa förutsättningar för att öka möjligheten att bo kvar hemma. Förbättra bemötandet av anhöriga/närstående - bli sedd, respekterad, få ett erkännande och någon att anförtro sig åt. Ge anhöriga/närstående möjligheter till social tillvaro, gemenskap och möta andra personer i samma situation. Anhöriga/närstående får kunskap om hjälpmedel, lyftteknik, sjukdomstillstånd mm. Förebygga ohälsa för anhöriga/närstående. Förväntade resultat Att anhöriga känner stöd och får erkännande. Att anhöriga är respekterade som samarbetspartners. Att lägga grunden för en väl fungerande samverkan kring anhörigstöd i framtiden. Att det skapas bättre förutsättningar att bo kvar hemma. Handlingsplan och projektgenomförande Handlingsplan Genomförandet av Gotlands kommuns handlingsplan har pågått sedan september 1999 och beräknas pågå i projektform tom juni 2002. En central arbetsgrupp med representanter från äldreomsorgen, pensionärsorganisationer, Röda Korset, Svenska Kyrkan och tre 3
kontaktpersoner (från varje förvaltningsområde) har ansvarat för löpande arbete och genomförande av handlingsplanen. Genomfört arbete enligt handlingsplan Bifogar sammanställning över genomfört arbete oktober 1999 december 2001 samt planerad verksamhet 2002 med ekonomisk redovisning. Arbetsgruppen har också haft mandat att fördela stimulansmedlen enligt handlingsplanen. Två gånger per år har avstämning och rapportering genomförts till nämndpolitiker och chefer i äldre- och handikappomsorgen. Projektledaren arbetar sedan september 2001 tom juni 2002 på halvtid. För att stödja det lokala arbetet och implementera projektet arbetar projektledaren under 2001 en dag per vecka med kontaktpersonerna i respektive vårdförvaltning. Projektet avslutas sista juni 2002. För projektet skrivs en slutrapport till socialstyrelsen och Gotlands kommun. I nedanstående sammanställning är kostnaderna redovisade i åtgärdsområden enligt handlingsplanen. I efterföljande kommentarer beskrivs innehållet i varje område. Kostnader Oktober 1999 december 2001 Planerad verksamhet jan december 2002 Åtgärdsområden enligt handlingsplan Summa utgifter planerat 2002 april 1999 dec. 2001 1. Kartläggning 0 (se information) 2. Utbildning/seminarier/föreläsningar 360 500 (23 000) 3. Litteratur 16 000 (8 000) 4. Information 65 000 (17 000) 5. Friskvård 103 000 (67 000) 6. Anhörigpolicy 0 (80 000) 7. Särskilda åtgärder för personer med (Se utbildning/ föreläsningar) demenshandikapp och vård i livets slutskede (6 000) 8. Utvärdering (208 000) 9. Sammanträden, planering mm 27 700 (10 000) 10. Löner mm 525000 (110 000) SUMMA april 1999-december 2001 och 1 097 200 (529 000) planerat 2002 Hösten 2002 Kick-off Varbergs anhörigstöd (35 000) summa (564 000) SUMMA Intäkter 1 921 500 Utgifter 640 500 x 3 = 1 921 500 utgifter (dec.2001) 1 097 200 planerat (2002) 564 000 summa 1 661 200 återstår centralt 825 000 återstår vårdförvaltningarna 112 000 summa 937 000 Återstår 020101 937 000 Planerat 2002 564 000 Återstår 373 000 4
Kommentarer till åtgärdsområden (se föregående sida). Arbetsgruppen har haft mandat och ansvar för planering och genomförande av den handlingsplan för utveckling av anhörigstöd till anhöriga/närstående som antogs i kommunstyrelsen september 1999. Stimulansmedlen har använts och fördelats därefter. En målsättning har varit att hitta direkta stödformer till anhöriga/närstående som kan fortsätta fungera även då projektet och stimulansmedlen är slut. Satsningar på utbildning och nätverksbyggande för anhöriga/närstående, personal och frivilliga med intresse för anhörigstöd har varit grunden för detta arbete. Stimulansmedel har också delfinansierat projektledare och lokala kontaktpersoner i utvecklingsarbetet. 1. Kartläggning När projektet startade hösten1999 trycktes en broschyr och enkät riktad till anhöriga. Den spreds i 8000 ex. över hela Gotland. Syftet var att få kontakt med anhöriga/närstående på Gotland och samtidigt nå ut med information angående namn på kontaktpersoner och vilka stödformer som finns. Erfarenheter i hela landet har visat att det är svårt att nå ut till anhöriga/närstående och att det föreligger ett stort mörkertal. Nyckeltalet uppges vara 300 per 20 000 invånare. Det skulle motsvara cirka 900 anhöriga på Gotland som ger stöd i olika omfattning. Vid årets slut 2001 hade 100 enkätsvar kommit in (bilaga1). Broschyr och enkät sprids kontinuerligt och det kommer in svar fortlöpande. Anhöriga/närstående som svarat på enkäten har kontaktats. Flertalet har fått någon form av stöd eller hjälp. Många har varit med på anhörigträffar som pågår kontinuerligt över ön. 2. Utbildning/seminarier/föreläsningar Anhörigträffar I samverkan med Röda Korset pågår anhörigträffar i Fårösund, Slite, Visby, Hemse och i Klintehamn. Tretton personer från olika personalgrupper (arbetsterapeut, arbetsterapibiträden, biståndshandläggare, distriktsköterskor, verksamhetschef, vårdbiträden) har fått en tre dagars utbildning för att leda anhöriggrupper/träffar. Frivilliga medhjälpare från Röda Korset och eventuellt andra frivilligorganisationer hjälper till vid träffarna som pågår under 6-8 veckor. Frivilliga har fått en dagutbildning genom Röda Korset. De håller i fortsättningsträffar för anhöriga som så önskar. Syftet med träffarna är att anhöriga ska bli sedda, få ett andningshål, få prata, träffa andra i liknande situation, både få och ge stöd, få information och kunskap efter deras behov och en stunds trevlig samvaro. I början av året hade cirka 70 anhöriga och närstående deltagit på träffarna. Nätverksträffar för personal, frivilliga och anhöriga Två gånger per år träffas cirka 35 personer; personal, frivilliga och anhöriga som arbetar med anhörigstöd. Gruppen är öppen för nya deltagare. Länkträffar För att nå ut till anhöriga med information anordnas länkträffar med personal inom äldreomsorgen och primärvården två gånger per år. Målet är att varje hemtjänstgrupp skall vara representerad med en person. Föreläsningar och seminarier för anhöriga/närstående och personal Ekonomi och juridik i vardagen för äldre personer och anhöriga advokat och avgiftshandläggare i äldreomsorgen. Cirka 35 personer deltog. Det blev inte som vi tänkt oss i samarbete med Svenska Kyrkan vid tre tillfällen och på olika platser. Cirka 85 personer deltog. 5
Etik och moral i vården Per Kide. Cirka 1000 personal i äldre- och handikappomsorgen och sjukvården deltog. Kostnadsfria föreläsningar för anhöriga/närstående till personer med demenshandikapp anordnade av Demensnätverket på Gotland. Cirka 50 anhöriga har deltagit. Deltagande i konferenser angående frivilligt socialt arbete och anhörigstöd. Anhöriga och personal som arbetar med anhörigstöd har deltagit i konferenser angående frivilligt socialt arbete och anhörigstöd som arrangerats runt om i landet. Studiebesök En vision för det fortsatta arbetet är att starta upp med en öppen träffpunkt/anhörigcentral någon dag per vecka. Åtta personer, personal och frivilliga har gjort en studieresa till Gävle anhörigcentral för att få uppslag och idéer för det tänkta arbetet. Anhörigkonferens på Gotland November 2001 anordnades en anhörigkonferens på Gotland för att sprida kunskap om anhörigas situation och om projektet. På konferensen deltog cirka 160 personer. I samband med konferensen presenterades några forskningsresultat. Bland annat Sköndalsinstitutets intervjustudie med anhöriga och medlemmar i föreningen Dementia på Gotland (rapport bifogas). 2. Litteratur Projektet har köpt in litteratur, forskningsrapporter och filmer. Finns för utlåning hos varje kontaktperson. 3. Information Information till personal, anhöriga och allmänheten All personal i äldre- och handikappomsorgen och hälso- och sjukvården har bjudits in till information angående projektet. Anhöriga och allmänhet har informerats i press, radio och på informationsträffar. Frivilligorganisationerna har informerats på medlems- och årsmöten. Informationsmaterial Tryckkostnader för affischer, informationsbroschyrer, enkäter och annonsering. 5. Friskvård Semester- och utbildningsdagar I augusti 2000 anordnades tre semester- och utbildningsdagar för 16 anhöriga på Björkhaga semesterhem. Frivilliga från Röda Korset och pensionärsorganisationerna var värdar för dagarna. Anhörigdagar Våren 2001 deltog cirka 70 anhöriga på anhörigdagar i samverkan med Röda Korset. Stresshantering för anhörigvårdare Sexton personal och frivilliga som håller i anhörigträffar har under tre dagar utbildats i stresshantering för anhörigvårdare av sjukgymnast Margareta Norrman. Teaterbiljetter för anhöriga Hösten 2001 såg 24 anhöriga länsteaterns musikföreställning Ditte människodotter. 6
6. Anhörigpolicy i särskilda boenden - anhörigvänliga boenden. Arbetet med att ta fram en anhörigpolicy för anhörigvänliga boenden kommer att påbörjas under hösten 2002. Stimulansmedel (80 000 kr ) är avsatt för detta arbete som syftar till att skapa anhörigvänligare boenden. 7. Särskilda åtgärder för personer med demenshandikapp och vård i livets slutskede Demensnätverkets föreläsningsserie Anhöriga/närstående har kostnadsfritt deltagit i demensnätverkets föreläsningsserie (se föreläsningar). Vård i livets slutskede Arbetet med anhörigstöd vid vård i livets slutskede kommer att integreras i arbetet med att ta fram en anhörigpolicy i särskilda boenden. 8. Utvärdering Sköndalsinstitutet i Stockholm har anlitats för två intervjustudier på Gotland. Syftet med arbetet har varit att få kunskap om den lokala miljöns betydelse för anhörigstöd, bakgrund till bildandet av Föreningen Dementia och medlemmarnas engagemang i föreningen. En doktorand har intervjuat fyra anhöriga boende på Gotland och tolv personer; anhöriga, personal i äldreomsorgen och styrelsemedlemmar i föreningen Dementia. En särskild Gotlandsapport har givits ut. 9. Sammanträden och planering Kostnader för central arbetsgrupp, lokala arbetsgrupper, nätverksträffar, anhörig- och informationsträffar (kaffe, mat, resor, telefon mm). 10. Löner Från april 1999 tom december 2000 betaldes projektledarens tjänst med pengar avsatta för FRIKOM-projektet. Under 2001 har stimulansmedel använts till projektledarens tjänst på heltid från januari 2001 t om augusti 2001 och på halvtid från september 2001 t o m juni 2002. För kontaktpersonernas arbete överfördes stimulansmedel till respektive vårdförvaltning med beloppen 60 000 kronor till Gotlands norra vårdförvaltning, 120 000 kr till Visby vårdförvaltning och 75 000 kronor till Gotlands södra vårdförvaltning. Beloppen var avsedda att ersätta vikariekostnader för kontaktpersonernas ordinarie arbete. Planerad verksamhet 2002 Samordnartjänst/projektledare 50%- tjänst tom juni 2002 beräknad kostnad 110 000 kr Psykiatri/anhörigstöd resor, arvode 10 000 kr föreläsning psykiatridagen 18 april och anhörigträff på kvällen Föreläsningsserie Kris och krishantering RK Lukasstiftelsen 1 500 kr Tandvård tandhygienist Juridik advokat Rikard Ploman 1 500 kr Kuldag för anhöriga 10 000 kr Demensnätverkets föreläsningsserie för anhöriga 6 000 kr 7
Nätverksträffar Personal, frivilliga och anhöriga i Visby Förebyggande hälsovård Uppföljnings- och utbildningsdag 3 maj - stresshantering för anhörigvårdare med sjukgymnast Margareta Norrman Semester- och utbildningsdagar för anhöriga Anhörigpolicy i särskilda boenden Särskilt projekt Övrigt Annonsering Tryckkostnader för information mm Samverkan med hälso- och sjukvården Anhörigkonferens i Varberg Sammanträden, planering mm Litteratur Återstår från 2001 utvärdering Hösten 2002 Kick-off till hösten - bjuda in anhörigombud och anhöriga från Varberg Planerad verksamhet 2002 3 000 kr 17.000 kr 50 000 kr 80 000 kr 12 000 kr 5 000 kr 10 000 kr 25 000 kr 7 000 kr 8 000 kr 208 000 kr 35 000 kr summa 564 000 kr Implementering av projektet i ordinarie verksamhet och stöd till anhöriga/närstående i framtiden Motiv och syfte Hur många anhöriga som ger vård och omsorg till äldre och sjuka på Gotland är okänt. Enligt nyckeltal kan det handla om 300 per 20 000 invånare. För att nå anhöriga/närstående med hjälp och stödinsatser behövs information på bred front. Med informationsbroschyr och enkät riktad till anhöriga/närstående har 100 personer kontaktats och nya tillkommer kontinuerligt. Flertalet har fått hjälp eller stöd i form av kostnadsfri avlösning, hemtjänst och anhörigträffar. Projektet har lagt en grund för framtida struktur och fortsatt stöd till anhöriga/närstående. Projektet har byggts upp på lokal förankring med samordnare/kontaktpersoner och lokala arbetsgrupper för att uppnå likvärdiga insatser över hela Gotland. Det är av största vikt att arbetet kan bedrivas lokalt med anhörigträffar, nätverksträffar och länkträffar (se nedanstående redovisning ) för att nå anhöriga i behov av hjälp och stöd och fortsätta utvecklingsarbetet med ideella föreningar och organisationer. I arbetet ingår att informera anhöriga/närstående om vilka stödformer som finns samt vilken hjälp som finns inom kommunens äldre- och handikappomsorg och hälso- och sjukvården. Erfarenheter från arbetet visar att det är okänt för många personer. Riktad information till anhöriga/närstående, olika personalgrupper, frivilligorganisationer och allmänheten behövs kontinuerligt. 8
Med Anhörig 300 har forskning och kunskap om anhörigas situation i samhället börjar växa fram. En kunskap som behöver spridas och medvetandegöras i samhället. Med offensivt arbete som är lokalt anpassat och med riktat stöd till anhöriga/närstående på Gotland kan vi genom stöd och avlösning förebygga ohälsa bland anhöriga och öka möjligheterna till kvarboende i hemmet. Permanent struktur Lokala kontaktpersoner och arbetsgrupper För utveckling och implementering av anhörigstöd i vårdförvaltningarna har sedan hösten 2000 en kontaktperson i varje förvaltningsområde arbetat med anhörigstöd en dag per vecka. Under 2001 har arbetet övergått mer och mer till de lokala arbetsgrupperna och kontaktpersonerna i vårdförvaltningarna. I de lokala arbetsgrupperna ingår kontaktperson, ledare för anhöriggrupper, frivillig från Röda Korset, områdeschef från äldre- och handikappomsorgen, distriktssköterska, diakon, representant från SPF eller PRO och någon anhörig. Kontaktpersonernas uppgift Syftet med kontaktpersonernas arbete är vara en lättillgänglig kontakt för anhöriga, personal och andra som har frågor angående anhörigstöd i kommunen. Arbetets innehåll: *Lättillgänglig kontakt för anhöriga. Samtalsstöd, förtroende- och motivationsarbete samt information om vilka stödformer som finns. * Samverkanspartner med biståndshandläggare, verksamhetschefer, sjuksköterskor i särskilda boenden, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktssköterskor, och annan personal i vård- och omsorg, samt med föreningar och frivilligorganisationer. * Ta emot samtal från personal i vård- och omsorg och andra personer i samhället som vill få hjälp med stöd till anhöriga. * Kunna informera om vilka stödformer som finns. * Sprida kunskap om de anhörigas situation. * Fungera som motor i det lokala arbetet och sammankalla arbetsgruppen. * Nätverksträffar med anhöriga, ledare för anhöriggrupper och frivilliga. Anhörigträffar Anhörigträffar har startat upp på hela Gotland i en samverkansmodell från Röda Korset. Personal intresserad av anhörigstöd har fått en tredagars utbildning anordnad av Röda Korset för att leda anhörigträffar. Det finns en stor bredd och kunskap bland ledarna för anhöriggrupperna; arbetsterapeut, biståndshandläggare, distriktssköterskor, sjuksköterska från Refrängen och verksamhetschef/områdeschef i äldreomsorgen. Dessutom har frivilliga anhörigstödjare som hjälper till vid träffarna fått en utbildningsdag genom Röda Korset. Frivilliga erbjuder sedan de anhöriga/närstående fortsättningsträffar. I några grupper har anhöriga själva fortsatt med träffarna. Syftet med anhörigträffarna är att ge anhöriga möjlighet att byta erfarenheter, träffa andra i liknande situation, social gemenskap, avkoppling och kunskap utifrån deras behov. Anhörigträffar pågår i Hemse, Klintehamn, Slite, Fårösund och i Visby. December 2001 hade cirka sextio anhöriga varit med i grupperna. Kontinuerlig uppföljning genomförs. Flertalet av de anhöriga/närstående som deltar svarar för så omfattande hjälp- och stödinsatser att det skulle vara nödvändigt med särskilt boende utan den anhöriges hjälp och stöd. Nätverksträffar Två gånger per år genomförs nätverksträffar med personal som leder anhörigträffar, frivilliga och anhöriga (cirka 35 personer). Nätverksträffarna är gemensamma för de som arbetar med anhörigstöd på Gotland. Träffarna är viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet. 9
Länkträffar Personal från vårdbiträdesgrupper och primärvården ingår i ett nätverk på södra Gotland. Målet är att utöka gruppen med en personal från varje vårdbiträdesgrupp. De skall fungera som en länk för information mellan kontaktperson och personal som arbetar ute på fältet. Gruppen träffas minst två gånger per år. Kostnadsfri avlösning 10-14 timmar per månad Syftet med avlösningen är att ge anhöriga möjlighet att tillfälligt lämna sitt uppdrag för egen social rekreation och för att vidmakthålla eller återupprätta ett eget socialt liv. Avlösningen kan ske med hemtjänstpersonal eller med egen vald avlösare. Tiden skall användas även för den som får hjälpen på ett meningsfull sätt. Den anhörige ansöker till berörd biståndshandläggare. Februari 2002 var 35 personer beviljad kostnadsfri avlösning. I kommunens budget är 1 miljon kronor per år avsatt för kostnadsfri avlösning. Uppföljning har genomförts januari-februari 2002 genom att träffa anhöriga och hjälpbehövande som beviljats kostnadsfri avlösning. Samtalen med de 20 personer som kom har visat på stora omvårdnads- och tillsynsbehov och flertalet anhöriga uppgav svårigheter att upprätthålla ett eget socialt liv. Avlösningen ger ett andningshål för att orka med sin situation. Av de som får hjälpen skulle samtliga vara i behov av särskilt boende om inte den anhörige fanns till hands. På landsbygden har de flesta ordnat egen avlösare. I Visby går hemtjänsten in med avlösning. Några personer har ingen övrig hemtjänstinsats. Sammanfattning och förslag till beslut för permanent stöd till anhöriga/närstående Projektet Anhörig 300 upphör på Gotland från och med juli 2002. Projektets genomförandefas har då pågått från och med september 1999. Under projekttiden har en struktur lagts för det fortsatta arbetet i verksamheterna och implementering av projektet pågår. Strävan med avsatt tid för tre kontaktpersoner med en dag per vecka på södra och norra Gotland samt två dagar i Visby med omnejd har fungerat bristfälligt. Byte av kontaktperson, sjukskrivningar och arbetet med en ny organisation har försvårat genomförandet. För att fortsätta arbetet med att nå anhöriga/närstående i behov av stöd och hjälpinsatser, samt utveckla arbetet vidare är det viktigt att verksamheten med kontakpersoner/samordnare, anhörigträffar, nätverksträffar och länkträffar permanentas. En halvtids samordnarfunktion behövs åtminstone ytterligare 1 år. Därefter kan ett nytt ställningstagande göras hur integreringen i verksamheten fortskridit. För den kostnadsfria avlösningen med 10-14 timmar per månad har kommunen budgeterat 1 miljon kronor per år. Planeringarbete pågår att tillsammans med frivilligorganisationer starta upp en anhörigcentral, inledningsvis en dag per vecka. På Sudret ställer Röda Korsets Kupans lokaler till förfogande för arbetet. På norra Gotland och i Visby kan det bli aktuellt att pröva en annan modell. Försöket/n följs upp och utvärderas vid slutet av år 2003. Föreläsningar, seminarier och anhörigdagar är tänkta i den fortsatta verksamheten. Kontinuerlig fortbildning är nödvändig för de personer som arbetar och är engagerad i utvecklingsarbetet. I handlingsplanen för anhörigstöd återstår att ta fram en anhörigpolicy i särskilda boenden inklusive anhörigstöd vid vård i livets slutskede, samt garantera sex trygghetsplatser i form av öronmärka platser i korttidsboende. Trygghetsplatserna är avsedda för akut avlösning då anhöriga/närstående sviktar. I arbetet med att permanenta stöd till anhöriga/närstående har avstämning och redovisning genomförts två gånger per år med politiker och tjänstemän inom äldre- och handikappomsorgen. Förslag till permanent stöd kommer att behandlas i beställarnämnd (SON) och kommunstyrelse våren 2002. I den nya organisationen (från första januari 2002) ansvarar 10
social och omsorgsnämnden (SON) för uppdrag, beställning, finansiering och uppföljning. Styrelsen för Gotlands vård och omsorg (GVO) ansvarar för implementering och genomförande. Vid årsskiftet 2001/2002 har 50% av stimulansmedlen (totala belopp1,9 miljoner kr) använts. I nedanstående förslag med ekonomiska redovisning har resterande stimulansmedel fördelats tom år 2003 för arbetet med att permanenta stöd till anhöriga/närstående. Ekonomisk översikt av kostnader och fördelning av resterande stimulansmedel 2002-2004 2002 2003 2004 Stöd till anhöriga/ närstående Stimulansmedel Samordnare juli dec 125 000 Kontaktpersoner 112 000 (överförda till utförar - nämden från vårdförförvaltn. Insatser för anhöriga Trygghetsplatser Kostnader SON* Kostnader SON Stimulansmedel Stimulansmedel Kostnader SON 250 000 150 000 _ 260 000 _ 450 000 439 000 _ 50 000 100 000 _ 150 000 _ 108 000 ** intäktsförlust 108 000 _ 108 000 SUMMA 676 000 258 000 300 000 468 000-708 000 * Social och omsorgsnämnd (beställarnämnd) ** Beräknad enligt nytt avgiftssystem med s.k. maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen. Den enskildes avgift motsvarar som högst högkostnadsskyddet 1516 kr per månad. Avslutning Projektets genomförande har pågått i två och ett halvt år. Erfarenheter från andra kommuner och pågående arbete visar att det tar många år att förverkliga ny verksamhet i befintlig. I detta projekt där vi också söker nya vägar till samverkan med frivilligorganisationer har vi i nuläget nått fram till ett gynnsamt klimat för fortsatt samverkan. Genom projektet har vi fått kontakt med tidigare okända anhöriga i behov av hjälp och stöd. Flertalet av de hjälpbehövande skulle vara i behov av särskilt boende om den anhörige inte fanns. Insatserna och kostnaderna är förhållandevis minimala i jämförelse med vad samhällets kostnader skulle bli vid särskilt boende. Det skulle vara ett svek om samhället uteblev med denna insats för anhöriga/närstående som är i behov av hjälp och stöd för att orka med vardagen. Genom att ge stöd och hjälp till anhöriga bedriver vi också förebyggande hälsovårdsarbete. Forskning visar att (källa: föreläsning av professor Eva Jeppsson Grassman vid anhörigkonferens i Visby den 8 november 2002) anhöriga som gör många hjälptimmar har sämre hälsa än övriga medborgare. Det finns allmänt sett ett positivt samband mellan socialt nätverk i form av vänner och bekanta, liksom tillgång till socialt stöd av nära vän har visat sig ha en positiv inverkan på hälsotillståndet. De som utför hjälpinsatser i sitt eget hushåll är mest utsatta och de har heller inte tid och ork att underhålla sitt nätverk. 11