Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe och 5% fleromä at fe. Om omä at fe llsä s i fodret kommer en stor del (60-90%) a biohydrogeneras i våmmen ll mä at fe. Genom a förtvåla fe et med kalciumsalter kan fe et i hög grad skyddas från biohydrogenering och de omä ade fe syrorna kan istället tas upp i blodet och transporteras ll juvret och därmed ge en högre andel omä at fe i mjölken. Förtvålat fe går också a hantera och blanda in i fodret på gårdsnivå vilket inte är möjligt med flytande fe. Det är även fördelak gt a llsä a fe i foder ll mjölkkor då det har visat sig hämma produk onen av metan i våmmen. Vanligtvis används palmolja som fe källa i djurfoder, men då odlingen av oljepalm är starkt ifrågasa ur miljösynpunkt, så är det angeläget a hi a alterna va fe källor. Förtvålade fetter baserade på palmolja har i digare försök visat sig öka mjölkavkastningen och fe halten, men sänka proteinhalten i mjölken. Andelen fleromä ade fe syror är högre i rapsolja än i palmolja, vilket kan öka risken för biohydrering i våmmen. Studier med förtvålad rapsolja har ge varierande resultat. Vårt försök Sy et med den här studien var a jämföra foderkonsum- on, mjölkproduk on och mjölkfe syrasammansä ning när olika sorters kalkfe llsa es i kra fodret ll mjölkkor.tre olika sorters kalkfe : standard ( kalkfe baserat på palmfe ), P70 (70% palmi nsyra) och RA1 (fe syror från raps), blandades i kra fodret ll sex mjölkkor. Korna fick en typ av kalkfe under tre veckor och växlade däre er ll en annan typ av kalkfe så a alla kor hade få alla sorter e er nio veckors försök. Alla kor fick samma mängd gräs-/klöverensilage och kra foder samt 800g kalkfe dagligen. Under hela försöket mä es foderkonsum on och mjölkmängd. Sista veckan i varje treveckorsperiod provmjölkades korna under två dygn och mjölk- och fe syrasammansä ning analyserades. Resultaten visade inte någon skillnad i foderkonsum- on mellan de olika behandlingarna. Det var inte heller någon signifikant skillnad i mjölkavkastning eller mjölksammansä ning (fe, protein och laktos). Analysen av mjölkfe syror visade a en hög andel palmi nsyra i kalkfe (P70) gav genomslag i mjölkfe et med motsvarande signifikant högre halter av C16 fe syror jämfört med rapsbaserat kalkfe. Kalkfe baserat på rapsolja (RA1) gav signifikant högre andel långa (C18) enkel- och fleromä ade fe syror samt högre halt av trans-fe syror i mjölken jämfört med kalkfe er baserade på palmolja. Diskussion I digare försök där man jämfört kalkfe standard och e kalkfe med högre halt palmi nsyra (C16:0) fann man i likhet med de a försök ingen skillnad i mjölkmängd eller mjölkens sammansä ning. Man har dock se i digare studier a kalkfe er baserade på palmolja har ökat mjölkavkastningen och även höjt fe halten jämfört med en kontrolldiet, medan u odring med förtvålad rapsolja har sänkt fe - och proteinhalterna i mjölken Den ökade halten av C16:0 i mjölken på behandlingarna P70 och standard överensstämde med digare studier av palmoljebaserade kalkfe er (Palmqvist et al., 1993). Högre halter av C18:0 och C18:1 på behandling RA1 jämfört med behandlingarna standard och P70 var förväntade (Ferlay et al., 1992; Kowalski et al., 1999; Bayourthe et al., 2000), även om samtliga behandlingar gav betydligt högre nivåer av C18:1 och C18:2 jämfört med kontrollprovet från hela besä ningen. En intressant effekt var a mjölken hade en signifikant högre halt av C18:3 på behandling RA1 jämfört med övriga behandlingar. Denna fe syra brukar o a biohydrogeneras i våmmen i hög grad. Andelen fleromä ade fe syror är högre i förtvålad rapsolja jämfört med palmoljebaserade kalkfe er och de fleromä ade fe syrorna frigörs lä are från saltet i våmmen än de enkelomä ade därför är risken för biohydrogenering är stor (Sukhija & Palmquist, 1990). Mjölken från behandling RA1 innehöll också signifikant högre halter av trans fe syror jämfört med övriga behandlingar. Industriellt framställda trans fe syror har bland annat visat sig öka förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar hos människor, men liknande effekter av intag av mjölkfe har man inte kunnat påvisa (Tardy et al., 2011). De a beror delvis på a mängden transfe er som konsumeras från mjölk och kö är betydligt lägre än de som konsumeras från härdade vegetabiliska fe er. Den lägre halten av C16:0 samt den högre halten av C18:1 i mjölken på behandling RA1 jämfört med övriga behandlingar var posi vt då dessa fe syror påverkar kolesterolnivåerna i blodet hos människor. En ökad halt av C18:1 i mjölkfe et påverkar fe ets processegenskaper genom a det ger e mera bredbart smör (Bayourthe et al., 2000). Slutsats Kornas konsum on av kalkfe baserat på rapsolja jämfört med kalkfe baserat på palmolja var på samma nivå. Tidigare studier har i vissa fall visat på sänkta halter av fe och protein i mjölken vid u odring av kalkfe baserat på rapsolja, men de a kunde inte bekrä as i den här studien. Effekterna på mjölkfe syrasammansä ningen var posi va ur e human-nutri onellt perspek v. 91
Sida 2 av 5 Litteratur Bayorthe, C., Enjalbert, F. & Moncoulon, R. 2000. Effects of different forms of canola oil fa y acids plus canola meal on milk composi on and physical proper es of bu er. J. Dairy Science. 83:690-696. Ferlay, A., Chilliard, Y. & Doreau, M. 1992. Effects of calcium salts differing in fa y acid composi on on duodenal and milk fa y acid profiles in dairy cows. J. Sci. Food Agric. 60:31-37. Grummer, R.R. 1991. Effect of feed on the composi on of milk fat. J. Dairy Sci. 74:3244-3257. Kowalski, Z.M., Pisulewski, P.M. & Spanghero, M. 1999. Effects of calcium soaps of rapeseed fa y acids and protected methionine on milk yield and composi on in dairy cows. J. Dairy Res. 66:475-487. Nourooz-Zadeh, J. & Appelqvist,L.A. 1988. Cholesterol Oxides in Swedish Foods and Food Ingredients: Milk Powder Products. J. Food Science. 53:1, 74-79. Palmquist, D.L. Beaulieu, A. D. & Barbano, D. M. 1993. Feed and Animal Factors Influencing Milk-Fat Composi on. J. Dairy Sci. 76:6 1753-1771. Sukhija, P.S. & Palmquist, D.L. 1990. Dissocia on of calcium soaps of long-chain fa y acids in rumen fluid. J. Dairy Sci. 73:1784-1787. Tardy, A.-L., Morio, B., Chardigny, J.-M. & Malpuech-Brugère, C. 2011. Ruminant and industrial sources of trans-fat and cardiovascular and diabe c diseases. Nutri on Research Reviews. 24:111-117. 92 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige
Sida 3 av 5 Jan Bertilsson & Mikaela Patel Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala Varför extra fett till mjölkkor Typiska foderstater baserade på vall, helsäd och sockerbiprodukter är fettfattiga Fettillskott ger ökad mjölkmängd och anses höja fetthalten i mjölken Försåpade fetter -Fettsyror reagerar med kalciumhydroxid -Är torra och hanterbara Oljepalm står för en stor del av världens försörjning av fettprodukter Odlingsområden för oljepalm Regnskogen skövlas 93
Sida 4 av 5 Vilda djur och växter begränsas starkt av skövling av regnskog Hur fungerar rapsprodkter som ersättning för palmolja? Grundfoderstat med gräsensilage och kraftfoder Alla kor fick 800 g kalkfett baserat på 3 olika källor Korna fick fettet under en 3-veckors och växlade sen till nästa Försöksbehandlingarnas huvudsakliga fettkälla Viktiga fettsyror i kalkfettet (g/100 g fettsyra) Palmolja P70 Palmitinsyra (70%) RA1 Fettsyror från raps Palmitinsyra C16:0 Oljesyra C18:1 Linolsyra C18:2 P70 RA1 47 70 4 37 x 54 9 x 20 Resultat Ingen skillnad i foderintag (medeltal 20 kg ts) Ingen skillnad i mjölkavkastning (medeltal 25 kg ECM) Inga skillnader i mjölksammansättning Mjölkfettsyror (g/100 g fettsyra) P70 RA1 Besättn medel C16:0 29 31 20 33 C18:1 31 28 36 23 C18:2 3 3 4 3 C18:3 0.6 0.6 0.9 0.7 94 Djurhälso- och U odringskonferensen 2015 Växa Sverige
Sida 5 av 5 Slutsatser Inga skillnader i foderintag och mjölkproduktion för de olika fetterna Effekterna på mjölkens fettsyrasammansättning var positiva ur humannutritionell synpunkt Tack för ekonomiskt bidrag till:! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 95