Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.



Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Avdelningen Blåbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling.

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Innehållsförteckning

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Trollskogen Läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Välkommen till vår förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Kumlasjöns förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Välkommen till Fridhems förskola

Bedömningsunderlag förskola

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsredovisning 2010

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Lokala arbetsplan

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Lärande & utveckling.

FÖRSKOLAN MULLVADEN Avdelningen Spindelns verksamhetsplan Hösten 2013

HILDINGAVÄGENS- & NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Transkript:

Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015

Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98/10:8) Hos oss blir alla barn sedda och vi ger dem glädje, trygghet, lugn och ro. Vi ger dem en stabil grund så att de kan växa och utvecklas till harmoniska människor. Vårt positiva förhållningssätt, våra gemensamma mål och värderingar gör oss till goda förebilder för barnen. Vi har ett gemensamt ansvar för alla barn som finns i vår verksamhet. Vi accepterar inga kränkningar, varken fysiska eller psykiska. Vi visar varandra hänsyn och respekt. Vi accepterar varandras olikheter och ser dem som en tillgång. Vi tar ansvar för och står för de regler och rutiner vi gemensamt beslutat om. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Qualis Grön flagg målen Snick och Snack i Kungaskogen Kompisböcker Barnkonventionen-Alla barns rätt 1

Föräldrasamverkan Inskolning Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö 98/10:13) Vi vill att föräldrarna känner förtroende för personalen och verksamheten så att grunden för ett bra samarbete mellan hem och förskola läggs. Barnen skall känna trygghet och glädje när de är i förskolan. Inskolningen tar mellan 1-2 veckor, beroende på barnets ålder, mognad och ev. tidigare placering. Ett inskolningsschema görs upp tillsammans med föräldrarna. En personal har ansvaret för inskolningen men hela arbetslaget är delaktiga. Vi presenterar och förklarar vår verksamhet. Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö 98/10:13) Vårdnadshavarna skall få träffa personalen som arbetar på förskolan och få information som gäller barngruppens verksamhet. Ge vårdnadshavare en möjlighet att träffa och lära känna varandra. För att öka vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet har vi diskussion om aktuella ämnen. En kväll på hösten har vi föräldramöte. Vi informerar om verksamheten och vad som kommer att ske under terminen. På våren har vi en grillkväll för familjen, där vi har en vernissage från det gångna året. Barnen springer Baldersloppet, familjen hejar på. Dagliga samtal / Utvecklingssamtal Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (Lpfö 98/10:13) Att skapa en positiv och tillitsfull relation mellan förskolan och hemmet. Förskolan och hemmet ska tillsammans främja barnets utveckling. Dagligen sker samtal med barnens vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal erbjuder vi 2 ggr/år med vårdnadshavare om barnet. Tillsammans med vårdnadshavarna sammanfattar vi samtalet. En enkät lämnas ut i anslutning till vårens samtal, för utvärdering av läsåret. 2

Motorik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö98/10:10) Grovmotorik Barnen skall lära känna sin kropp och kunna hantera den t ex när de springer, hoppar och leker. Barnens grovmotorik tränar vi både planerat och spontant. Vi rör oss i vårt närområde och i skogen. Inomhus har vi dans och rörelseträning. Förskolans gård är motoriskt utmanande. Finmotorik Barnen skall få en god finmotorisk grundfärdighet. Barnens finmotorik tränas vid många olika tillfällen varje dag, såväl i den planerade verksamheten som i den fria leken. T.ex. när barnen ritar, målar, klipper, klistrar, syr, väver, pärlar, bygger pussel, lego, klossar och leker med lera. Även vid måltiderna tränas finmotoriken. På- och avklädning Barnen ska kunna klara av att själva klä på och av sig. Barnen ska kunna tänka ut vad de ska ha på sig vid olika väderslag. Barnen får själv försöka att klä på sig när vi går ut och av sig när vi kommer in. De tränar även av och påklädning vid toalettbesök. Vi använder oss av bildstöd. Vi hjälper till när det behövs. Utklädningskläder finns att leka med i dockis. Måltider Barnen ska känna trygghet och gemenskap vid matbordet. De skall erbjudas en bra dygnsrytm när det gäller måltider. Att barnen lär sig ett bra bordskick samt vågar prova på all sorts mat. Förskolan serverar 3 mål mat om dagen, frukost, lunch och mellanmål. Måltiderna serveras på samma tid varje dag. Man turas om att säga varsågoda och de andra svarar tack så mycket. Barnen lär sig att själv ta upp mat i lagom stora portioner. De lär sig dela maten och använda kniv och gaffel. 3

Miljö Utevistelse Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö 98/10:10). Barnen ska få frisk luft och ges möjlighet att få utlopp för sin energi genom att kunna röra sig fritt på gården. Barnen skall också ges möjlighet att utveckla och stimulera grovmotoriken och fantasin. Barnen vistas ute varje dag. I den fria leken på gården är barnen kreativa och använder sin fantasi. Utemiljön är anpassad för barnens olika åldrar och ger dem möjlighet att: cykla, springa, klättra, åka rutschkana, gunga, leka i sandlådan, bolla, spela fotboll/bandy mm. Vi går på promenad för att barnen ska träna på att gå och för att de skall lära känna sitt närområde. Vi besöker även skogen. Naturvetenskap och teknik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98/10:10). Barnen ska få rika djur- och naturupplevelser, och kunskap om att man ska värna om djuren och naturen samt träna grovmotoriken. Barnen ska få uppleva enkla experiment. Vi går till skogen, där barnen får utforska och undersöka vad som finns på marken, i träden, vid bäcken osv. Barnen använder sina sinnen; lyssnar, tittar, känner och luktar. Vi berättar om djuren och naturen och att man ska vara rädd om det som finns i skogen. 4

Kreativitet Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98/10:10) Sång och Musik Vi vill genom sångstunderna förmedla glädje med toner, rytmer och ord. Samtidigt utvecklar vi barnens motorik, jagutveckling och språkutveckling. Vi har sångstunder där vi sjunger både nya och traditionella sånger och sånglekar. Vi spelar på olika musikinstrument t.ex. maraccas, tamburin, slagpinnar, bjällerband och triangel. Barnen sjunger och lyssnar på musik i den fria leken. Det finns tillgång till CD-s pelare, Ipad och dator. Vi har även disco. Färg och Form Barnen skall känna skaparglädje i arbetet med färg och form. De skall också få en möjlighet att arbeta med olika material och metoder utifrån sin egen utveckling. Vi erbjuder mycket material som vi har framme och som är fritt att använda. Vi arbetar bla med pennor, kritor, penslar, moddlare, fingrar, flaskor mm. Vi provar på olika material som ex. lera, gips, trolldeg och playdoh. Laborera, experimentera och leka med olika material. Drama Vi vill ge barnen nyckeln till fantasins värld, utveckla deras språkliga och kroppsliga uttrycksförmåga och därmed stärka självkänslan. Vi vill att barnen ska kunna sätta sig in i andra människors situationer, träna deras empatiska förmåga, vilket förebygger mobbing och andra kränkande beteenden. Utveckla barnen i samspel med andra. Metod Berätta sagor på olika sätt - flanosagor, språkpåsar, ritsagor, handdockor mm. Att arbeta med dramaövningar, rollspel, gruppstärkande och jag-stärkande lekar. Vi arbetar med Vännerna i Kungaskogen. 5

Leken Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga att leka och lära. (Lpfö 98/10:9) Vi vill ge barnet en trygg miljö som lockar till lek. Genom leken ger vi barnen möjlighet till fantasi, lösa problem och konflikter, ta hänsyn och hjälpa varandra samt ge möjlighet att bearbeta känslor och upplevelser. Vi tillhandahåller lekmaterial och olika rum som barnen får leka i och med. Vi anpassar lokalerna efter barngruppens sammansättning med t.ex. dockis, målarrum och byggis. Den fria leken är när man kan leka med vem, vad och var man vill. Den organiserade leken bestäms utav en annan vanligtvis en vuxen. Socialt samspel Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Lpfö 98/10:9) Att förbereda barnen och ge dem olika verktyg för att klara av olika situationer och relationer i livet. Konflikthantering. Turordning. Vi tar hjälp av specialpedagog och psykolog. Vid behov görs åtgärdsprogram. Smilies från 3 år. Likabehandlingsplan. Qualisenkät. Tema Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. (Lpfö 98/10:10) Att fördjupa sig i ett ämne som vi anpassar till gruppens sammansättning, mognad, intresse och ålder. Under läsåret arbetar vi med ett bestämt tema 3 dgr/v. Vi använder material som Kungaskogen, där samspel och sociala relationer är grundstenarna. Skapar i olika former och material. Använder oss mycket av rim, ramsor, sång och musik. Ibland åker vi iväg på studiebesök tillsammans med barnen som en avslutning. 6

Språk Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98/10:10) Målsättning Att skapa en god språklig miljö för att kunna utveckla ord- och begreppsförråd. Barnen skall kunna berätta och uttrycka sig enskilt och i grupp. Att kunna lyssna på andra. Vi vill göra barnet medvetet om språket på olika sätt och underlätta för dem inför den kommande läs- och skrivinlärningen samt föra kulturarvet vidare. Vi arbetar med rim och ramsor, sagor, sånger, fingerlekar, drama, berätta och beskriva, lyssna, handdockor, skriftspråk, spökskrivning mm. Vi använder oss av observationsmaterialet TRAS. Talpedagoger och specialpedagoger tar vi också hjälp av vid behov. Rim och Ramsor Att träna barns språkliga utveckling, med språkljud, nyanser, munmotorik och artikulation, som är en viktig del av barnets sätt att kommunicera med omvärlden. Genom att använda ramsor i olika sammanhang; räkneramsor, trollramsor, rörelseramsor, piplekar, nonsensrim och fingerlekar. Barnens uppmärksamhet fångas lättare med rim och ramsor och genom att använda kroppsspråk och mycket mimik. Samling Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Lpfö 98/10:9) Att varje barn uppmärksammas även om de är lediga eller sjuka vilket hjälper till att öka gruppkänslan. Barnen får sitta still och lyssna en kort stund vilket är en bra förberedelse inför skolan. Samling har vi varje dag på förmiddagen. Vi använder almenacka, sätter upp sina namn på väggen, uppmärksammar vilka barn som är här och äter frukt. Vi pratar, sjunger, spelar instrument, sagopåsar, rimmar mm. Samlingen får inte vara för lång. 7

Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö 98/10:10). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Lpfö 98/10:10). Vi vill att alla barn stimuleras och uppmuntras till att utveckla sitt matematiska tänkande i den vardagliga verksamheten. Metod Vi har material som inbjuder till konstruktionslek. Det finns pussel och spel tillgängligt för barnen. Vi använder oss av räknesagor, sånger och lekar. Vi sorterar material i våra samlingar efter storlek, likheter och olikheter, färger och former. Vi benämner delarna då vi delar frukten (halv, ¼-del) vi talar om tid, veckodagar, månader och årstider allt detta även i samlingarna. 8