Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9 (%) Po, år 2 (%) Nark någon gång 8 5 17 14 Cannabis 7 4 16 13 Spice 3 1 3 3 Amfetamin 1 1 1 1 Kokain 1 1 2 1 LSD 1 0 1 1 Benso 0 1 1 1 Smärtstillande 1 1 2 1 Ecstasy 1 0 2 1 Heroin 1 0 0 0 Fl, år 2 (%)
.typ alla tar hasch och tram. Jag känner ingen som inte tar hasch och tram.
Berge et al., 2014
Berge et al., 2014
Berge et al., 2015
Berge et al., 2015
Berge et al., 2015
3M Maria Malmö Mobile study Vårdsökande ungdomar 14-24 år på Maria Malmö N = 75 65% pojkar Medelålder 17,9 år Baseline-undersökning UngDOK MINI + symptomscreening ADHD Håranalyser» Ådahl-Rise, 2014
3M Maria Malmö Mobile study 83% uppfyllde kriterier för missbruk eller beroende av alkohol eller droger» Ådahl-Rise, 2014
Förekommande droger hos vårdsökande ungdomar: Maria Malmö, 14-25 år (N=73) Problemdrog (%) Huvuddrog (%) Cannabis 99 73 Alkohol 44 14 Tramadol 41 7 Spice 25 3 Kokain 22 1 Ecstasy 15 1 Bensodiazepiner 14 0 LSD 12 0 Svamp 8 0 Amfetamin 7 1 Sniffning/lösningsmedel 4 0 Anabola steroider 4 0 Heroin 3 0 Subutex 1 0
3M: Mer blandmissbruk vid samsjuklighet? 30 25 20 Antal problemsubstanser 25 18 15 10 8 8 10 5 0 1 2 3 4 5 6 4 Medelålder drogdebut Medelvärde antal droger Totalt 1 (N=73) % (n) Psykiatrisk diagnos (N=53) % (n) Ingen diagnos (N=20) % (n) P- värde 14,0 14,0 14,1 Ej sign 3,1 3,2 2,8 Ej sign Ådahl-Rise, 2014
Tramadol Terapeutisk maxdos: 400 mg/dygn Missbruksdoser: ca 200-2000 mg/dygn Rapporterade kliniska effekter: lugn, viss eufori, möjligen viss avhämning
Spice Kombination av syntetiska cannabinoider Lanserat som legal high numera narkotikaklassat Troligen högre psykosutveckling än cannabis
Spice vs cannabis Naturligt THC sällan kliniskt relevanta effekter på medvetande eller kardiovaskulär funktion Knappast letalt i djur- eller humanstudier Ökande antal dödsfall relaterade till syntetiska cannabinoider (Spice)
Spice kliniska rapporter Kramper Tachycardi Medvetandepåverkan Hyperreflexi Agitation Psykos Effekt via GABA-hämning sekundär till CB1-aktivering?
Nya droger Oftast hallucinogener och/eller centralstimulantia Dominerande bieffekter Psykos, agitation, generellt aktiverande Toxiska för ett flertal organ Inga antidoter Understödjande behandling Giftinformationscentralen!
Ungdomar och samsjuklighet 60-85 % av unga med missbruks- eller beroendediagnos har samtidigt en annan psykiatrisk sjukdom Riggs et al., 2008
3M Maria Malmö Mobile study Kartläggning av psykiatriska diagnoser vid baseline Har patienter med diagnos ett svårare missbruk (antal substanser, användningsfrekvens)? Skiljer sig samsjuklighet och problembild mellan könen?
3M: Samsjuklighet och könsskillnader Totalt (N=75) % Kvinnor (n=26) % Män (n=49) % p- värde Någon psykiatrisk diagnos 73% 89% 65% 0,031 ADHD 52% 69% 43% 0,030 Ångestsyndrom 41% 58% 39% Ej sign Depression 27% 31% 25% Ej sign Ådahl-Rise, 2014
3M: Könsskillnader? Totalt (N=73) % Kvinnor (N=26) % Män (N=47) % P- värde Alkohol/drogproblem i 37% 39% 36% Ej sign uppväxtmiljö Misshandel/våld i 30% 35% 28% Ej sign uppväxtmiljö Utsatt för fysiskt våld 52% 62% 47% Ej sign Utsatt för psykiskt våld 48% 65% 38% 0,027* Utsatt för sexuella övergrepp 10% 23% 2% 0,007*
3M: Mer blandmissbruk vid samsjuklighet? 30 25 20 Antal problemsubstanser 25 18 15 10 8 8 10 5 0 1 2 3 4 5 6 4 Medelålder drogdebut Medelvärde antal droger Totalt 1 (N=73) % (n) Psykiatrisk diagnos (N=53) % (n) Ingen diagnos (N=20) % (n) P- värde 14,0 14,0 14,1 Ej sign 3,1 3,2 2,8 Ej sign Ådahl-Rise, 2014
Primärsubstans >1 gång/v Alla substanser >1 gång/v Primärsubstans >1 gång/v Alla substanser >1 gång/v Psykiatrisk diagnos (N=53) % (n) Ingen diagnos (n=20) % n P-värde 36% 15% 0,096* 42% 15% 0,052* Depression Ej depression (N=19) % (n) (N=54) % (n) 53% 22% 0,013* 58% 26% 0,012* Ådahl-Rise, 2014
3M: Sammanfattning Psykiatrisk samsjuklighet vid vårdsökande är vanlig (73%) Signifikant fler kvinnor med samsjuklighet varför? Samsjuklighet kopplat till högre användningsfrekvens Hög förekomst av trauma främst bland flickor
Medicinska test Alkohol Alkohol i utandningsluft: bör, prio 1 EtG och EtS i blod och urin: bör, prio 2 CDT: bör, prio 2 Peth: bör, prio 2 GT: bör, prio 3 ASAT, ALAT: kan, prio 5 Narkotika Droganalys urin: bör, prio 1 Salivprov narkotika: kan, prio 7 Patientnära snabbtest urin, narkotika: kan, prio 5
Bedömningsinstrument Diagnos: ADDIS, SCID-I, MINI (bör, prio 3) Riskbruk: AUDIT (bör, prio 1), DUDIT (bör, prio 3) ASI för bedömning av hjälpbehov (bör, prio 1) DOK för bedömning av hjälpbehov (kan, prio 6) ADAD för bedömning av hjälpbehov hos unga (kan, prio 4) Konsumtionsnivå: Time-Line Follow-Back (TLFB, kan, prio 5)
Drogtester i urin Heroin, morfin 2-4 dygn efter sista intag Amfetamin 2-4 dygn efter sista intag Kokain 1-3 dygn efter sista intag Cannabis (THC) 2-3 dygn efter sista enstaka intag (veckor efter kontinuerligt missbruk) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen 2007
Psykologisk/psykosocial behandling av ungdomar med alkohol-/narkotikaproblem Ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem Kort intervention eller MET 3 MET/KBT 3 Adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) Funktionell familjeterapi (FFT) 3 Multidimensional family therapy (MDFT) Bör 3 3 Kan Brief strategic family treatment (BSFT) Multisystemisk terapi (MST) 4 4
Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende nu 0,6%, någonsin 1,2% spelberoende + spelproblem: 2% nu, 3,9% någonsin (10% hos unga män) Taiwan: nu 2,7-4%, någonsin 4-6%
Förekomst av spelberoende och spelproblem hos missbruks- och beroendepatienter Västvärlden, sammanslagning av studier på individer med substansmissbruk/substansberoende 15% problemspelare 14% spelberoende
Spelberoende - kriterier Ökad insats för samma upplevelse Rastlös/irritabel vid försök att minska Flera misslyckade försök att skära ner Tankarna ofta upptagna av spel Spelar ofta vid psykiska symptom Försök att vinna tillbaka förluster ( chasing ) Ljuger om omfattningen Förlorat relation, jobb, utbildning mm Beroende av andra för att täcka förluster
Lie-Bet Lie-Bet två frågor om spel om pengar Har du någonsin känt behov av att satsa mer och mer pengar på spel? ja nej Har du någonsin varit tvungen att ljuga för dina närstående om hur mycket du spelar? ja nej
CLiP Har du någonsin haft en period på två veckor eller mer när du har lagt mycket tid på att tänka på ditt spelande om pengar eller på att planera framtida spelinsatser eller vadslagning om pengar? (Preoccupation) Har du någonsin försökt sluta spela om pengar, skära ner eller kontrollera ditt spel om pengar? (Loss of control) Har du någonsin ljugit för familjemedlemmar, vänner eller andra om hur mycket du spelar (om pengar) och hur mycket pengar du har förlorat på spel? (Lying)
Spelberoende diagnostik och behandling i Sverige i dag Mycket få specifika behandlingar i Sverige Mycket låg grad av diagnostik i sjukvården KBT MI Diagnostik och behandling av andra tillstånd
Internet gaming disorder? Upptaget på DSM-5:s forskningslista Mer data behövs Liten forskningserfarenhet men kliniskt intryck av likartad bild
Internet Gaming Disorder Internet gaming disorders is not the same as Internet addiction Internet users are no more addicted to the Internet than alcoholics are addicted to bottles» Griffiths et al., 2014. Addict Res Ther
Internet gaming disorder scale Have there been periods when all you could think of was the moment that you could play a game? Have you felt unsatisfied because you wanted to play more? Have you been feeling miserable when you were unable to play a game? Were you unable to reduce your time playing games, after others had repeatedly told you to play less?» Lemmens et al., 2015. The Internet Gaming Disorder Scale. Psychol Assess.
Internet gaming disorder scale Have you played games so that you would not have to think about annoying things? Have you had arguments with others about the consequences of your gaming behavior? Deception have you hidden the time you spend on games from others? Displacement have you lost interest in hobbies or other activities because gaming is all you wanted to do? Conflict have you experienced serious conflicts with family, friends or partner because of gaming?» Lemmens et al., 2015. The Internet Gaming Disorder Scale. Psychol Assess.
Hur vanligt kan gaming-beroende vara? Förslag på tröskel för diagnos: 5 av 9 kriterier 6.7% bland unga vuxna (20-30 år) 5.5% av ungdomar (13-20 år)» Lemmens et al., 2015. The Internet Gaming Disorder Scale. Psychol Assess.
Svenska data Gaming Addiction Identification Test (GAIT) 15 frågor AUDIT-struktur 1.3% av ungdomar 2.4% med föräldraversion Stor variation i världen (0.3-12%) högre i Asien» Vadlin et al., 2015. Scand J Psychol
Web-enkät om mobiltelefonbeteende, gaming och gambling Februari-april 2016 N = 1515 459 svarande i åldern 15-18 år» Fransson & Håkansson, 2016. Under bearbetning.
Take-home messages Screening och diagnostik Högre samsjuklighet än hos vuxna Nya droger nya faror Icke-substansberoenden?