KRISHANTERINGSPLAN Enhet: Vislandaskolan Upprättad och reviderad i samråd med personal ht 2011 1
Innehållsförteckning Innehållsförteckning..2 Aktuella telefonnummer vid olycksfall...3 Att ringa 112... 3 Handlingsplan vid inbrottslarm... 4 Krisgruppens medlemmar...4 Krisgruppen... 4 Tänkbara krissituationer... 5 Om jag själv kommer i situationen att ge känslomässig första hjälp... 6 Handlingsplan vid allvarlig olycka med skadade eller avlidna...7 Handlingsplan för elevs dödsfall under skoltid...8 Handlingsplan för elevs dödsfall som inträffar på fritiden...9 Handlingsplan när elev mister nära anhörig... 10 Handlingsplan när elev drabbats av en allvarlig sjukdom, men fortfarande går i skolan... 11 Handlingsplan vid elevs försvinnande... 12 Handlingsplan om/när någon av personalen avlider... 13 Handlingsplan när någon anhörig till personal avlider... 14 Handlingsplan vid bombhot mot skolan... 14 Krislådor och litteratur... 15 Brandrutiner vid Vislandaskolan...16 Bilagor 1. Olika sorgereaktioner hos barn 2. Tankar kring sorg och sorge arbete 3. Kriskurvan 4. Lista över anhöriga 5. Ritningar över Vislandaskolan vid brand (finns även i krislåda 1) 2
Akuta telefonnummer vid olycksfall 112 Används vid akut behov av ambulans, polis, brandkår Giftinformation och/eller tolk Centrallasarettet i Växjö 0470 58 80 00 (växel) Barnakutmottagningen Växjö 0470 58 83 00 Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdcentralen i Vislanda 0472 594400 Vårdcentralen i Alvesta 0472 38 92 00 Vårdcentralen i Moheda 0472 714 14 (vid brådskande fall kör ner till vårdcentralen utan att ringa.) Polisen i Alvesta 0470 74 34 80 Polisen i Växjö 0470 74 30 00, fax 0470 74 34 70 Arbetsmiljöverket 0470 74 80 00 (vid arbetsplatsolycka ring samma dag.) Länstrafiken 0470 72 75 63, 727550 Vislandaskolan 0472-345 20 Alvesta taxi 0472 191 00 Grimslövs buss 0470 75 00 61 Länstrafikens sjukresor 020 74 74 00 Giftinformation ej akut 08 33 12 31 Tolkförmedlingen i Växjö 0470-242 28 Ambulans 0470 230 00 (ej akut) Folktandvård Socialförvaltningen 0472 150 00 (växel) Räddningstjänst, kontorstid 0472 150 00 (växel) Präst (pastorsexp) 0472-300 07 Diakon Att ringa 112 1. Slå 112 utan riktnummer (utan nolla (0) framför) 2. Tala lugnt och tydligt 3. Var beredd att svara på frågor - Ditt namn - Varifrån du ringer - Typ av olycka - Antal skadade personer - Typ av skada eller besvär 4. Gå ut och möt ambulans eller annat utryckningsfordon 5. Ta med legitimation. 3
Handlingsplan vid inbrottslarm Personer som kan stänga av larm på xxxxxxxskolan: Mikael Jonsson (Allbohus) 0472 59 56 73 Helena Odelgård 0472 345 21 Helene Broms Lindsten 0472 345 20 Securitas 0470 477 90 Vid avlarmning uppge namn och behörighetskod Krisgruppens medlemmar När ett barn drabbas av olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet mycket starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap för att kunna möta barnet, de anhöriga och personalen på ett värdigt och stödjande sätt. Krisgruppens medlemmar Namn telefon arbetet Hemtelefon - mobil Helena Odelgård, tf rektor 0472 345 21 0472-55 10 17 Maria Logren, skolsköterska 0472-345 23 0705-634523 Irene Fredriksson, 0472 155 96 0472-309 15 bibliotikarie Vislanda församling 0472-30007 Vid akutfall kontakta i första hand rektorer. Om ej rektor är anträffbar kontakta skolans expedition. Kontakt tas även alltid med berörd personal. Helena Odelgård, tf rektor tel: 0472 345 21 Expedition tel: 0472 345 20 Krisgruppen Krisgruppen kopplar vid behov in resurser utanför skolan, t.ex. lämplig präst och KIA-gruppen. (Kontaktperson: Charlotta Persson tel. arbetet 15171, tel. hem 0470-67737). Krisgruppen har kontinuerlig uppföljning med personalen under den tid som behövs. Krisgruppen har möte en gång per termin. Krisgruppen skall utvärdera efter varje uppdrag- händelse. Vid särskild utbildning i krishantering skickas någon representant från gruppen. 4
Tänkbara krissituationer Under ett vanligt läsår kan följande situationer tänkas uppstå: En elev eller personal på skolan avlider till följd av olyckshändelse svår sjukdom självmord eller mord En elevs nära anhörig avlider till följd av olyckshändelse svår sjukdom självmord eller mord Andra allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt, bombhot eller händelser som innebär att elev eller elevs målsman utsätts för skada. Andra händelser kan vara: Dödsfall eller skada i samband med busstransport eller skolresa. Naturkatastrofer i skolans närhet. Andra storolyckor i skolans närhet. Brand, explosion, förstörelse eller vandalisering i skolan. Oro bland befolkningen, terrorism, gisslandramer. Vilka åtgärder som skolan bör sätta in beror på den enskilda händelsen. Denna kan beröra skolan antingen direkt eller indirekt. Om förälder till en elev avlider efter lång tids sjukdom kräver det mindre från lärarens sida än om dödsfallet gäller en elev. Vid en elevs död behöver samtliga elever i klassen få hjälp. Om dödsfallet orsakas av mord eller självmord kommer det att ge upphov till starka reaktioner också hos elever i andra klasser och stödåtgärder kan bli aktuella för mer än en klass. Om en lärare hastigt avlider är det också nödvändigt med åtgärder för flera av skolans klasser. Olyckor eller katastrofer där flera elever eller lärare är inblandade kräver alltid mer långvarig uppföljning från skolan. En förutsättning för ett gott arbete är att samarbetet i teamet fungerar och att det finns en tydlig rollfördelning. Det krävs också regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder och eventuellt också information utåt i det vidare arbetslaget. Vid händelser, där man kan förmoda att pressen kommer att vara intresserad, utses omedelbart en kontaktperson. Det är sedan mycket viktigt att ingen annan yttrar sig till pressen, utan hänvisar till denna person. 5
Om du själv kommer i situationen att ge känslomässig första hjälp 1. Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så gott det går. omsorg värme lugn trygghet förståelse accepterande 2. Ge saklig information. vad har hänt och när? familjen- vad har hänt med den? redogör så gott du kan, för vad som skall ske. var beredd på chockreaktioner. 3. Låt informationen var kort, precis och taktfull. 4. Ge dig tid att lyssna lugna trösta verkliggöra det overkliga 5. Låt personen tala om händelsen 6. Undvik tomma fraser (det kunde varit värre etc.) 7. Lova inte för mycket. Ta inte över utan låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet. 8. Varsam beröring lugnar. 9. Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. (Fritt efter Atle Dyregrov) 6
Handlingsplan vid allvarlig olycka med skadade eller avlidna Det är viktigt att känna till att vid större trafikolycka informeras Radio Kronoberg och Riksradion. Detta myndighetsmeddelande ges av räddningschefen. Skolans krisgrupp sammanträder omedelbart och arbetsuppgifterna fördelas. Representant från krisgruppen åker till aktuell plats/tar kontakt med lämplig person på aktuell plats för aktuell/korrekt information. Information måste ut till berörda. Klassföreståndare/mentor eller annan lärare som känner klassen väl tar hand om denna information. En pressansvarig, oftast rektor, utses. Var noga med att alltid skydda eleverna så att massmedia inte får tillfälle att kontakta dem i skolan. Ingen berörd elev får släppas hem utan att skolan först har försökt få kontakt med föräldrarna. Barn i F-6 bör hämtas av förälder/vuxen. Viktigt! Den förteckning över resande elever, som finns upprättad, tas fram och aktuella elever identifieras. OBS!! Förteckning över resande elever skall alltid vara aktuell. Busslistor kan användas. 7
Handlingsplan för elevs dödsfall under skoltid 1. Den av personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Han/hon stannar kvar hos den skadade, ger eventuellt första hjälpen, och följer med ambulansen om inte skolsköterskan finns på skolan. 2. Någon annan vuxen larmar ambulans och expeditionen. 3. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. OBS! Eleverna får ej skickas hem. Vårdnadshavare bör hämta. 4. Eventuella syskon på skolan ska omhändertas utanför klassrummet av någon som barnet känner väl. 5. Rektor, krisgruppsrepr. eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Vårdnadshavare kontaktas och ombeds att ta taxi till den plats dit den skadade förts. Krisgruppen samlas. 6. Samling för alla elever och personal där rektor eller representant från krisgruppen ger information om vad som skett. 7. Vid samling i respektive klassrum. I den drabbade klassen ska det vara minst två vuxna. Lämpliga frågeställningar att samtala kring kan vara: -Var befann du dig när olyckan hände? -Hur fick du reda på vad som hänt? Frågorna ställs till varje elev. 8. När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. 9. Minnesstund ordnas tillsammans med elever och vårdnadshavare. ( Varje barn måste ha en vuxen med.) 10.Så snart som möjligt ordnas ett föräldramöte för den drabbade klassen. Innehållet bör tänkas igenom av klasslärare och krisgrupp. 8
Handlingsplan för dödsfall som inträffar på fritiden 1. Planeringsmöte med krisgruppen. 2. Gemensam information till all personal innan eleverna tas emot. 3. Information till eleverna ges av klassläraren/mentorn i respektive klassrum. 4. Sedan sker samling för alla där rektor ger information och ev. minnesord, dikt eller dylikt. Samlingen bör vara kort men värdig. Stoff till talet får rektor genom planeringsmötet. Eleverna bör också få konkret information om vad som hänt, vem det gäller, när, var och hur det hänt. Under samlingen har vaktmästaren hissat flaggan på halv stång. Efter samlingen kan eleverna gå ut och se flaggan. 5. Samling klassvis igen. 9
Handlingsplan när elev mister nära anhörig Kontakt med familjen I samband med att skolan underrättats eller fått kännedom/bekräftelse om dödsfallet tillfrågar rektor eller klassföreståndaren/ mentorn familjen om elevens kamrater kan meddelas. Familjen själv avgör då vem som skall informeras och hur det skall gå till. I den händelse då man inte kan få kontakt med familjen informeras berörda med hittills kända fakta. Information till elevens lärare Rektor/ dennes ersättare och elevens klassföreståndare/mentor sammankallar berörda lärare. Krisgruppen Hela eller delar av gruppen sammankallas efter behov. Dock skall hela gruppen tidigt informeras. Information till elevens kamrater Klassföreståndaren/mentorn eller någon annan av klassen känd person berättar för den berörda klassen om dödsfallet. Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt och låta eleverna tala om sina tankar och känslor. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något om dödsfallet, vilket är viktigt att man respekterar. Vid anhörigs död genom olycka eller självmord bör man särskilt noga tänka på vad som skall sägas och hantera händelsen med största respekt för familjen. Elever som mister nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan skolan och hemmet. När skolan tar initiativ till kontakt visar detta att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa på bästa möjliga sätt. Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad eleven vill att de skall säga eller göra när han/hon kommer tillbaka. Förbered klasskamraterna på att eleven kan vara känsligare än vanligt och att de därför bör visa extra omtanke. Uppföljning Klassföreståndaren/mentorn följer upp eleven genom egna iakttagelser och genom samtal med andra lärare. Var observant på elevens sorgreaktioner. Skolans elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Kontakt skall åter tas med familj för avstämning. Analys/Utvärdering görs efter händelse tillsammans med skolpsykolog. OBS! Elev får ej lämna skolan under ordinarie skoltid. Har annan överenskommelse träffats, skall ändå en kontakt etableras med hemmet, för att försäkra om att familjen eller annan möter upp. 10
Handlingsplan när elev drabbats av en allvarlig sjukdom, men fortfarande går i skolan Då skolan fått kännedom om en elevs svåra sjukdom, som på sikt kräver sjukhusvistelse, är det viktigt att en kontinuerlig kontakt etableras med den sjukes familj. Tillsammans beslutas hur informationen till lärare på skolan, elever, föräldrar till elever på skolan skall ske och vad den ska innehålla. Vem skall ge informationen? -förälder -lärare -läkare/sjuksköterska Den sjukes familj avgör om man skall informera föräldrar först och sedan klassen. Vid samtalet med familjen erbjuds stöd från skolan av: -skolsköterska -skolläkare Diskutera tillsammans med familjen hur den fortsatta kontakten skall ske. Hur vi, både personal och barn, skall förhålla oss till den sjuke. Det är viktigt att man får veta om medicinering och ev. sjukdomsbild. Tala i kassen/gruppen om sjukdomar/olikheter på ett allmänt sätt. Det är viktigt att den vuxne fortsätter att behandla det sjuka barnet på samma sätt som tidigare, att de regler, gränser, krav mm som gäller allmänt bör följas så långt som möjligt för att minska risken för överbeskyddande. Det är av stor betydelse att den sjuke och kamraterna accepterar och förstår att det kan förekomma negativa reaktioner och avvikelser från ett normalt beteende hos den sjuke. Skolan måste försöka tillgodose den sjukes behov av praktiska hjälpmedel. 11
Handlingsplan vid elevs försvinnande Krisgruppen Rektor sammanskallar skolans krisgrupp och klassföreståndaren snarast efter besked om försvinnandet. Kontaktperson En kontaktperson utses för samarbete med familj och polis samt de sociala myndigheterna. Kontaktpersonen är sedan den som ansvarar för information till berörd personal. Försök att undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever. Information till klassen Ge så konkret information som möjligt. OBS SEKRETESSEN! Ta reda på vilken information man har laglig rätt att ge. Information i skolan kan bara ges efter de anhörigas medgivande. Massmedia Om händelsen kan ha intresse för massmedia har rektor (eller utsedd kontaktperson för massmedia) kontakt med massmedia. Var noga med att alltid skydda eleverna så att massmedia inte får tillfälle att kontakta elever i skolan. Hänvisa alltid till den person som har ansvar för massmediakontakterna. 12
Handlingsplan om/när någon av personalen avlider 1. Den i personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Han /hon stannar kvar hos den skadade, ger eventuellt första hjälpen, och följer sedan med ambulansen om inte skolsköterska finns på skolan. 2. Någon annan vuxen larmar ambulans och exp. 3. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. Den drabbade klassen tas omhand av personal som känner barnen väl. OBS! Eleverna får ej skickas hem. Vårdnadshavare bör hämta. (Gäller för år 0-6) I övrigt efter behov. 4. Rektor, krisgruppsrepresentant eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Kontaktar närmaste anhörig. Meddelar till vilket sjukhus den skadade förts. 5. Krisgruppen samlas för att besluta hur informationen går vidare. OBS! Om journalister dyker upp gör inga uttalanden utan hänvisa till rektor eller massmediaansvarig. 6. Vid samling i respektive klassrum. Lämpliga frågeställningar att samtala kring kan vara: -Var befann du dig när olyckan hände? -Hur fick du reda på vad som hänt? Frågorna ställs till varje elev. 7. När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. 8. Så snart som möjligt ordnas ett föräldramöte för den drabbade klassen. innehållet kan tänkas igenom av någon som står klassen mycket nära. 9. Minnesstund ordnas 13
Handlingsplan när någon anhörig till personal avlider 1. Rektor tar kontakt med den i personalen som är drabbad. 2. Rektor meddelar övrig personal. Någon/några personaler på arbetsplatsen gör hembesök. 3. Berörda elever och föräldrar informeras. Eventuella frågeställningar tas upp. Handlingsplan vid bombhot mot skolan Ibland inträffar det att en skola blir bombhotad. Det är viktigt att ta hotet på allvar. Men det är inte rektor som skall avgöra äktheten i hotet. Det skall polisen göra. Därför skall rektor genast kontakta polisen och be dem komma till skolan. Därmed har rektor överlämnat ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som skall göras men rektor bör förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualisera följande: utrymningsplan uppsamlingsplatser klassföreståndarna samlar sina respektive klasser, kontrollerar närvaron. föräldrar/vårdnadshavare underrättas. 14
Krislådor (Exempel) Krislådor 2 st. finns på rektorsexpeditionen. En komplett med nedanstående och en mindre utan litteratur. Innehållsförteckning Krishanteringsplan Ljusstakar Ljus Tändstickor Näsdukar Telefonlistor med akutnummer. ( finns i krishanteringsplanen). Telefonlistor till anhöriga och kontaktpersoner. Skatelövsskolans telefonkatalog. Stämningsmusik. Krislådor finns även på varje förskola. Litteratur: Att vara ledare vid krissituation, Marie Rehnstam (krislåda 1) När klassen berörs av dödsfall, Marie Rehnstam (krislåda 1) Barn i sorg Atle Dyregrov (krislåda 1) Barn och trauma (krislåda 1) Min farfar och lammen (krislåda 1) Små barns sorg (krislåda 1) Barn sorg några råd till familj och vänner (krislåda 1) Skolpsalmboken Ett annat liv Kompisboken om sorg Barn och unga i sorg och trauma Utvalda verser, förslag till boklitteratur och artiklar om sorg. Två tennisskor(för personal) FILM Barn sorg - några råd till föräldrar och vänner (häfte) 15
Brandrutiner vid enheten, läsåret 2011-2012 Ansvarsområden för personalen: Samtlig personal ska se till att klassrummen är tomma och att alla fönster och dörrar är stängda! Eleverna eller personal får inte gå in i skolbyggnaden förrän klartecken ges från räddningsledare. Kontroll att alla elever har tagit sig ut görs av Helene Broms Lindsten, Helena Odelgård, Björn Bertilsson, Tommy Nilsson eller Karin Brandi. 16
Bilaga 1 Olika sorgereaktioner hos barn Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder. Detta är en kortfattad sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn. Vill man lära sig mer om detta hänvisar vi till lämplig litteratur i litteraturförteckningen. Kännetecken: ångest sömnsvårigheter trots skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter ledsnad ilska, vrede skuldkänslor olika kroppsliga symptom t ex magont minnen fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: ge klara och tydliga besked ge åldersadekvata förklaringar undvika omskrivningar 17
Bilaga 2 Tankar kring sorg och sorgearbete Sorg Sorg är en nödvändig process vid förlust av en nära anhörig. Sorg är ingen sjukdom, utan en naturlig reaktion på en extrem situation. Sorg tar mycket längre tid än vad många tror. Sorgen börjar ofta med chock, där man inte är i stånd att känna något som helst. När verkligheten börjar komma in i medvetandet, kommer sorgen som en bölja av smärta, ofta rent fysiskt. Sorgen har sin egen individuella rytm och förstärks vid märkelsedagar, högtider och bestämda sinnesintryck som förbinds med den döde. Det är vanligt med rastlöshet, handlingsförlamning, trötthet och dåligt minne en period. Det är vanligt med skuldkänslor för sådant som blev sagt och gjort eller för sådant som inte blev sagt och gjort. Det är vanligt att känna vrede- över sig själv, sjukhuset, läkaren och den döde. Det är vanligt att känna sig helt nedbruten under en lång period och förlora tron på att någonsin kunna bli glad igen. Det är vanligt att växla mellan gråt och skratt, sorg och glädje. Det är vanligt att i perioder vara rädd för att bli tokig. Det är vanligt att känna en lättnad tillsammans med sorgen om förhållandet till den döde var svårt eller det har varit en lång eller svår sjukdom. Det är vanligt att prata om och om igen om det som skedde i samband med dödsfalleteller att låta tankarna kretsa omkring det. Det är vanligt att uppleva sig själv förändrad- man känner inte igen sig själv. Det är vanligt att känna det som om man aldrig kommer ut ur den mörka tunnel man är inne i. Sorgen är inte farlig - om alla olika känslor får släppas fram och inte hindras. Obearbetad och förträngd sorg kan stänga ute känslor och djupa kontakter med andra människor. Man fryser ned sina känslor, stelnar och blir lättare sjuk. Den sörjande har själv bästa möjlighet att veta hur han eller hon har det, hur sorgen upplevs, vad han eller hon behöver, vad som är det bästa. 18
Den sörjande har rätt att avgöra om han eller hon inte orkar eller vill släppa sorgen inpå sig. Till familjen, grannar och andra som vill hjälpa människor i sorg Du kan hjälpa den anhörige att få se och vara hos den döde, men respektera om han/hon inte önskar det. Ta inte omgående bort saker som tillhört den döde. Den sörjande bör få göra det i sitt eget tempo, med hjälp och stöd efter eget önskemål. Du kan gärna komma med mat, städa, ta dig an barnen - men inte vänta dig något tack. Den sörjande har inte någon energi till att tänka på andra. Den sörjande kan vara kort och irriterad, ta inte detta personligt. Kom igen en annan dag också. Fråga den sörjande vad han eller hon önskar, om du är osäker. Gå inte förbi den sörjandes sorg i tysthet. Undvik inte att prata om den döde. Säger du något som får den sörjande att brista i gråt, har du inte gjort något fel - kanske tvärt om. Respektera att det blir paus i sorgen, att den sörjande kan roa sig och le. Det ger nya krafter till att släppa in sorgen igen. Respektera den sörjande när han eller hon inte ser någon ljuspunkt i sin sorg. Försök inte att få honom/henne att se något annat. Du kan inte hjälpa den sörjande att inte sörja. Du kan nämligen inte väcka den döde till liv igen. Här är du hjälplös. Du kan stödja den sörjande på vandringen genom sorgen, genom att acceptera och ta emot de känslor han/hon delar med dig, lyssna och lyssna igen. Gå in i den sörjandes förtvivlan i stället för att springa undan den. Då kommer du att finn att sorgen är en process och att det sker något med sorgen, även om det tar tid. Förvänta dig inte av männen att de skall vara starka och hjälpa sin hustru. De mår bättre av att sörja tillsammans. Förvänta dig inte av barnen att de skall vara duktiga och snälla och inte kräva något. Det är nu de behöver stöd och hjälp. Barn sörjer också. 19
Till de sörjande Det hjälper ofta i längden att ha sett och varit hos den döde en stund, även om det kan kännas svårt och mer än man orkar. Du har rätt att avgöra vad som är bäst för dig Därför att fantasier som regel är värre än verkligheten och därför att fantasier kan ge skrämmande mardrömmar under en längre tid, kan det vara bättre att se den döde efter olyckan. Det kan räcka att få känna och se en kär hand om inte ansiktet kan ses. Be om den hjälp och det stöd du behöver - andra vet inte riktigt vad dina verkliga önskningar och behov är. Undvik att ta stora och avgörande beslut, som att flytta från hus och hem för fort. Ta tid på dig att ta bort saker och ting efter den döde. Dessa ting kan hjälpa dig att minnas och att sörja. Låt barnen delta i sorgen, även de har behov av att ta känslomässigt farväl av den som är borta. Låt en trygg vuxen vara nära dem, som kan förklara för barnet vad som händer. Svara på deras frågor. Tala med någon om dina känslor, var inte rädd för att gråta. Det hjälper att sätta ord på sorgen. Förklara för den som står dig nära att de inte behöver trösta eller säga mycket. Det är nog att de är där och lyssnar. Om besöken mattas eller upphör efter en tid, så pröva att själv ta kontakt. Många är rädda för att tränga sig på. Om du märker att du beter dig avvisande och är förtvivlad, säg till dina närmaste att de inte skall ta illa upp om du verkar kort. De kommer att förstå dig. Sök gärna stöd hos andra som upplevt sorg. De vet hur svårt det är, men också att det finns en väg ut ur mörkret. Den vägen går till sorgens botten men leder också med tiden fram i ljuset igen. (Fritt efter Jonsson & Hagström) 20
Bilaga 3 Kriskurva AKTIVITET ENERGI ny stabilitet förmåga att se saker förnekande utåtriktat beteende och människor som de uppladdning är: positiva och negativa ilska utan att det negativa aggression hindrar en från att ar- anspänning aktivitet beta och leva konstruk- Många bitterhet tivt föränd- ser mest hinder mindre rädsla för ringar och svårigheter förändringar inträffar samtidigt depression positivt framtids- passivitet planerande resignation inåtvänt beteende handlingsförlamning aktivitet med tolerans för individuella olikheter apati utåtriktade intressen gömmer sig för andra social isolering förstorar upp problemen hoppfullhet ser chanser och möjligheter mindre social isolering vänder sig mot omvärlden acceptans att se tillbaka utan att bli arg eller ledsen det gamla blir ett sår som läker till ett ärr att acceptera det som hänt och se framåt igen 21