Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning

2007-01-10 1 Dnr Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling utger, på uppdrag av utbildningsdepartementet, ekonomiskt bidrag i syfte att få till stånd eller att utveckla regional samverkan ur ett regionalt perspektiv i föresats att förbättra kvaliteten, bredda utbildningsutbudet och höja tillgängligheten inom såväl gymnasieskolans yrkesutbildning som YrkesVux. Antalet kommuner med gymnasieskolor är stort. Detta till trots, torde den gymnasiala utbildningen vara en verksamhet som sannolikt fordrar samarbete mellan kommuner för att kunna uppfylla kravet att erbjuda ett allsidigt utbud av utbildningsvägar. Samverkan mellan kommuner kan skapa ett bredare utbildningsutbud med större valfrihet och bättre tillhänglighet för de studerande. Samverkan kan också leda till högre kvalitet i utbildningarna genom att olika kommuner exempelvis specialiserar sig på vissa komplexa eller dyrbara utbildningar och sedan fördela utbildningarna mellan sig. Andra motiv för samverkan kan till exempel vara att se den gymnasiala yrkesutbildningen som en strategisk resurs för den egna kommunens och regionens utveckling samt för möjligheterna att kunna profilera yrkesutbildningarna mot en lokal eller regional arbetsmarknad. Samverkan borde också vara en stark drivkraft för att effektivt kunna nyttja de begränsade resurserna i ett läge med minskande ungdomskullar och stigande kostnader för gymnasial utbildning. För den enskilda kommunen kan kraven på utbudsbredd, tillgänglighet och kvalitet, te sig oförenliga. Att skapa ett rikt och varierat utbud av gymnasial yrkesutbildning skulle kunna vara ett gemensamt ansvar för ett flertal kommuner i en region. Samverkan med andra kommuner och med arbetslivets parter på regional nivå kan stärka den enskilda kommunen i strävan att tillhandahålla en konkurrenskraftig yrkesutbildning. Bidraget syftar till att stödja denna typ av samverkan. Ansökan om ekonomiskt bidrag skall vara Myndigheten för skolutveckling tillhanda senast den 31 oktober 2007. Adress Karlbergsvägen 77-81, 113 35 Stockholm Sverige Telefon +46(0)8-527 780 00 Telefax +46(0)8-527 780 01 Epost skolutveckling@skolutveckling.se www.skolutveckling.se

2 Anvisningar Ladda ner ansökningsblanketten, fyll i den och skicka den via e-post till Marita.Larsson@Skolutveckling.se. Skriv sedan ut den e-inskickade ansökan för att underteckna den. Kontrollera att ansökningsblanketten är underskriven av, för den regionala samverkansorganisationen, behörig/a person/er. Skicka sedan ansökan per post till Myndigheten för skolutveckling, Registrator, Karlbergsvägen 77-81, 113 35 Stockholm för registrering. Ange på ansökningshandlingarna diarienummer. En ansökan får bara omfatta ett regionalt samverkansprojekt. Söker ni ekonomiskt bidrag för flera projekt ska en separat och fullständig ansökan göras för varje samverkansprojekt. Beslut om ekonomiskt bidrag kommer att fattas av ledningsgruppen på Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten för skolutveckling kommer att under november 2007 meddela de sökanden som beviljats medel och direkt därefter utanordna de beviljade ekonomiska bidragen. Under januari 2008 kommer Myndigheten för skolutveckling att bjuda in dem som beviljats ekonomiskt bidrag till en sammankomst i Stockholm, där deltagarna kan utbyta erfarenheter och få inspiration om regionalt samarbete och samverkansprocesser. Anmälan till och programmet för sammankomsten kommer att meddelas under december 2007. Myndigheten kommer i sin bedömning bland annat att ta hänsyn till: De samverkande parternas (regionens) organisation och aktiviteter Det regionala arbetslivets medverkan och engagemang Den regionala arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Geografisk spridning och variation vad gäller storstad, småstad och landsbygd Representation av olika yrkesområden/branschområden Helhetsbilden samt de innovativa idéer och kreativa förslag som presenteras Läs gärna igenom hela ansökan innan ni börjar fylla i blanketten. Ansökan innehåller flera frågor som avser underlätta beskrivningen av ert samarbete och den regionala samverkan. Besvara de frågor som är relevanta för just ert område. Välkommen med er ansökan.

3 Ansökan 1 Den samverkande regionen 1.1 Det geografiska området och dess aktörer Beskriv den samverkande regionen, det vill säga det geografiska området som ingår i samverkansprojektet. Redogör för de aktörer som är delaktiga i samverkansprojektet och vilken roll de har samt vilket ansvar och engagemang respektive aktör åtagit sig i det regionala samverkansarbetet. 1.1: Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner 890 000 invånare. Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning. Teknikföretagen i allmänhet och industriföretagen i synnerhet är mycket viktiga för Västsverige och Göteborgsregionens tillväxt och utveckling. Västsverige och därigenom Sveriges tillväxt och välfärd är i dag till mycket stor del beroende av hur industrin lyckas den tillverkande industrin svarar för mer än halva Sveriges export. Den tillverkande industrin genomgår stora förändringar förutsättningarna för att bedriva produktion ändras snabbt. Omvandlingsprocessen medför stora risker men öppnar också stora möjligheter. Företagsledare och - ägare, politiker och forskare alla måste hjälpas åt att skapa goda förutsättningar för att svenska företag ska kunna ta vara på de möjligheter som bjuds och

4 parera de risker som finns. Om Sverige ska kunna möta framtida konkurrens måste vi i första hand utveckla det vi har. En gynnsam utveckling av ett företag beror oftast på tre komponenter: bra produktprogram, god ekonomi och kompetenta medarbetare. För att få en konkurrenskraftig näringsverksamhet krävs att alla dessa komponenter är i världsklass. GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande De aktörer som hittills är involverade är inom den tekniska sektorn med inriktning mot Teknikcollege och regionala yrkesutbildningscentra inom El- och Energisektorn (under arbetsnamnet El- och Energisäkring inom GR ): Utbildningsgruppen (GR:s regionala politikergrupp) Utbildningschefsgruppen (GR:s samtliga utbildningschefer) Gymnasierektorsgruppen ( GR:s nätverk för gymnasierektorer) Inom Industri- och Teknikprogrammen: Nätverk via e-mail - samtliga skolledare/programansvariga för IP och TE på kommunala och fristående skolor samt representanter för organisationer inom den tekniska sektorn med bäring på TE och IP och även några företagsrepresentanter. (cirka 70 personer.) Nätverk fysiskt de mest intresserade av att utveckla Teknikcollege inom GR (cirka 20-25 personer) Kärn- och karaktärsämneslärare på Teknik och Industriprogrammen Teknikföretagen, Industri- och kemigruppen och IF Metall Inom El- och Energiprogrammen: ECY och EIO i Västsverige, Svenska Sjöfart och VVS-företagen samt IF Metall Skolledare och programansvariga för El- och Energiprogrammen. Karaktärsämneslärare inom dessa program. GR:s ansvar har varit att arbeta fram en regional ansökan i samverkan med alla berörda parter. Särskilt involverade i denna del har Teknikföretagen och IF Metall varit. GR:s roll, då en ev. ansökan beviljats, är att koordinera de regionala insatserna för att utveckla kvaliteten i beröra yrkesutbildningar. GR kan också initiera regionalt utvecklingsarbete kring program som idag inte omfattas av Teknikcollege-konceptet. Kommuner (gymnasieskolor, vuxenutbildare och KY-anordnare) och

5 fristående skolors ansvar är att förbereda för lokala ansökningar för deltagande i samverkan med berörda parter. Detta innebär också att kommunerna har tagit på sig ett utökat ansvar för att utveckla yrkesutbildningarna inom sektorn genom nära samverkan med arbetslivet. Arbetslivets (partssammansatta) ansvar är att tillsammans med skolan/utbildningsanordnarna medverka till högre kvalitet i de berörda yrkesutbildningarna. Högskola och universitet medverkar i denna partssamverkan för att möjliggöra en råd tråd i utbildningssystemet och för att stärka regionens tillväxt genom att erbjuda utbildningar på högskolenivå väl anpassade efter arbetslivets och individens behov. 1.2 Avsiktsförklaring och förankring Redogör för den samverkande regionens uttalade avsikter med det regionala samverkansarbetet. Beskriv på vilket sätt det regionala samverkansarbetet är förankrat (exempelvis på den politiska och förvaltningsadministrativa nivån, på arbetslivets nivåer och andra nivåer som är relevanta för ert samverkansprojekt). 1.2: Arbetet med att utveckla den tekniska sektorns utbildningar inom Göteborgsregionen inleddes under våren 2007. Följande beslut är tagna: Utbildningschefsgruppen 11 april Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att lämna intresseanmälan kring Teknikcollege till Industrikommittén Utbildningsgruppen 10 maj 2007 Beslut om att intresseanmälan om att få ingå i Teknikcollege-konceptet lämnas till Industrikommittén samt att verka för att en regional ansökan kommer till stånd. Utbildningschefsgruppens 17 augusti Informerades om en möjlig modell för uppbyggnad av den beredningsgrupp som leder det regionala arbetet med Teknikcollege. Budget för hösten 2007 har en omslutning av 400 tkr, varav hälften föreslås belasta medlemskommunerna enligt gängse av GR använd debiteringsfördelningsmodell. Utbildningschefsgruppen beslöt enas om att godkänna innehållet i den lämnade informationen, samt att uttala sig för att stödja arbetet med att utveckla Teknikcollege i Göteborgsregionen enligt presenterad modell.

6 Utbildningschefsgruppen 28 september Enades om att fördela kostnaderna enligt föreslagen modell Utbildningschefsgruppen 12 oktober Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att skicka en regional ansökan till Industrikommittén om att ingå i Teknikcollege. Utbildningsgruppen 25 oktober Beslutade om att lämna en regional ansökan till Industrikommittén om att få ingå i Teknikcollege. Arbetslivets medverkan är förankrad genom täta kontakter med företrädare för Teknikföretagen samt med IF Metall. Enskilda kontakter har också tagits med företag i regionen. Avsiktsförklaringar har lämnats av t ex Volvo AB och Cencema AB. Fler är på väg in i arbetet. En större del av förankringsarbetet ligger också på de lokala deltagarna i nätverket. Under planeringsarbetet med Teknikcollege har stort intresse för kvalitetsarbete inom yrkesutbildningen ur ett regionalt perspektiv kommit från andra branscher som inte organiseras inom Industrikommitténs område. Exempel på sådana branscher är Energiprogrammet inriktning VVS och inriktning Sjöfart (Sjöfartsprogrammet) och Elprogrammet. I flera fall har tydliga avsiktsförklaringar lämnats från företag inom denna sektor. Vid möte med branschens nationella (ECY) och regionala (EIO) företrädare 071029 bekräftade branschen att man stödjer denna utveckling inom GR. Tendenser till ökat intresse för regional samverkan finns också kring Fordonsprogrammet. GR kommer att ta upp diskussioner med dessa branscher för ev. insatser om ansökan om medel beviljas för alternativa kvalitetscertifieringsmodeller med liknande upplägg som i Teknikcollege-konceptet. Ambitionerna kring att utveckla en regional yrkesutbildningsstrategi har också förankrats i en arbetsgrupp, bestående av fem förvaltningschefer med ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning samt GR projektledare för gymnasieskolan. Gruppen utsågs i maj 2008 av Utbildningscheferna. 1.3 Ansvarig huvudman Ange tydligt vem som är huvudansvarig för regionens samverkansprojekt. Endast en person kan vara huvudansvarig, även om flera intressenter går samman i ett samverkansprojekt. Bidraget utbetalas till den som är huvudansvarig. Den huvudansvariges:

7 Besöks- och postadress Telefonnummer och faxnummer Webbadress Kontaktperson (den person som myndigheten ska ha kontakt med under behandlingstiden för ansökan) Telefon e-postadress. Plusgiro- och/eller bankgiro 1.3: Huvudansvarig och kontaktperson Margaretha Allen Göteborgsregionens kommunalförbund GR Utbildning Gårdavägen 2 Box 5073 402 22 GÖTEBORG Telefon: 031-335 51 13 Fax: 031-335 51 50 www.grkom.se/utbildning Mobiltelefon: 0703-75 32 05 E-post: margaretha.allen@grkom.se 1.4 Eventuella övriga medverkande regionala aktörer Ange i förekommande fall övriga tilltänkta medverkande aktörer. 1.4: Representanter för de tretton medlemskommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. (regionala politiker, utbildningschefer, rektorer och lärare) För Teknikcollege: I första hand organisationerna Teknikföretagen i Väst, Industri- och KemiGruppen samt IF Metall. Företag som organiseras inom Industrikommitténs sfär. Det regionala valideringsbolaget Meritea Business Region Göteborg (regionalt näringslivsbolag) UF Göteborgsregionen För El- och Energiprogrammen: Företrädare för de arbetsmarknadsparter som organiserar yrken inom sfären Energi och El. 1.5 Beskriv den regionala samverkansorganisationen och dess arbete

8 Beskriv kortfattat er samverkansorganisation. Berätta om samverkansformerna, det vill säga mötesformer, vilka som interagerar, fördelningen av roller och uppgifter samt hur själva arbetet går till mellan de deltagande samverkansaktörerna. Berätta också om hur denna regionala samverkansform ska kunna byggas in i de redan befintliga organisationsstrukturerna. 1.5: Utbildningsgruppen, som är GR:s politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område, utses av GR:s Förbundsfullmäktige. Gruppens arbete tar sin utgångspunkt i en vision, där eleven/den studerande sätts i centrum. Denna vision kan i korthet sammanfattas i tanken på ett öppet och för den studerande progressivt pedagogiskt utbildningslandskap. För Utbildningsgruppen är det uppenbart att satsningar på livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en kommun, en region, ett land, men att sådana satsningar är kvalificerade och kostsamma innebärande att regional samverkan bidrar till både kostnadseffektiva lösningar och gynnsam kvalitetsutveckling. Visionen samspelar väl med Västragötalandsregionens motsvarande arbete. Mot bakgrund av detta anger Utbildningsgruppen i sina regionalpolitiska utbildningsmål både kvalitativa och kvantitativa mål, vilka följs upp årligen. Till stöd för måluppfyllelse bedriver Utbildningsgruppen regiongemensam verksamhet, vilket i Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 (se www.gr2007.to), anges som satsningsområden / Utbildningsgruppens strategiska bidrag. Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående regionalt samarbete på utbildningsområdet. De stora förändringar, som idag sker på utbildningens område, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Avtal om interkommunal ersättning finns för förskoleklass, grundskola, fritidshem, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Samverkansavtal finns för gymnasieskolan, naturbruksutbildningarna och gymnasiesärskolan samt för vuxenutbildningen. De reglerar bl.a. samarbetsfrågor rörande utbildningsutbud, elevmottagning, utbildningskvalitet, kostnadstäckning.

9 Vidare finns det överenskommelser beträffande köp av elevplats i grundskolan och elevplats i förskoleklass i annan kommun samt avseende placeringskommuns ansvar för särskilda stödinsatser i skolverksamhet för barn placerade och folkbokförda i familjehem i annan kommun. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och i flera fall i avtalsbundet samarbete med andra organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Cirka 25 nätverk arbetar just nu med regionalt fokus kring olika utvecklingsprojekt eller uppgifter. Sammanfattningsvis kan konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten och infört webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. Arbetet med att höja kvaliteten inom yrkesutbildningen ur ett regionalt perspektiv inom berörda program/branscher kan mycket väl fasas in i ordinarie arbetsformer. Arbetet är tänkt att genomföras i nätverksform på liknande sätt som inom de nätverk som GR koordinerar kring de fem västsvenska idéskolorna. De nätverksskolor från GR som deltagit kommer, i den mån de så önskar, att under 2008 fasas in i lämpliga nätverk inom GR. Det som är nytt är att vi nu vill verka för en mycket större del arbetslivsrepresentanter inom nätverket/nätverken/branschråden. Kopplingen mellan det regionala arbetet med att uppnå utbildningsmålen ska vara tydligare i förhållande till den regionala arbetsmarknadens behov. 1.6 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av ert samarbete i det regionala samverkansprojektet. 1.6: Samverkan mellan skola och arbetsliv inom GR är formaliserad bland annat via en avsiktsförklaring kring kvaliteten i de arbetsplatsförlagda delarna i grundskolan och gymnasieskolan. Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsför-

10 klaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skolaarbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner. Nytt är att möjligheter till utveckling av både verktyget i sig och användning skulle kunna vara möjlig för program inom den tekniska sektorn. Intresse finns bland annat från företrädare för Elprogram i regionen. Eftersom Teknikprogrammet ofta inte har någon APU finns också möjligheten att via Praktikplatsen erbjuda detta programs elever en utökad grad av APU. Arbetslivet efterfrågar praktiska teoretiker och teoretiska praktiker, vilket skulle kunna åstadkommas via utökad APU. På gymnasienivå finns goda möjligheter för Göteborgsregionen att utveckla samarbete och utbildningens koppling till näringsliv, bland annat genom Ung Företagsamhet. Inom Ung Företagsamhet i Göteborgsregionen planeras ett treårsprojekt med temat Företagsam yrkesinriktning i syfte att öka möjligheten för ungdomar på de yrkesinriktade programmen att driva UF-företag. Idag är det endast 30 % av våra UF-ungdomar som läser på de yrkesinriktade programmen och här finns alltså en stor utvecklingspotential. Målgrupp under det första året är karaktärsämneslärare på Teknik- och Industriprogrammen. 2 Det regionala perspektivet och samverkansområdet 2.1 Regionalt perspektiv Klargör samverkansprojektets regionala perspektiv. Beskriv således regionens gemensamma problembild och motivet till de samverkande aktörernas engagemang samt de förväntningar aktörerna har på det gemensamma samverkansarbetets resultat. 2.1: Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern val av skola har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 40 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin väntare. Elevernas val har tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Nu väntar sjunkande ungdomskullar och det regionala samarbetet kan utsättas för en prövning. Det gäller att kraftsamla i samverkan med arbetslivet då utbildningarna kanske inte kan finnas på samtliga de skolor som nu erbjuder dem. GR ansöker därför om medel för att inleda ett fördjupat samarbete mellan anordnare och det regionala arbetslivets företrädare.

11 Industrisektorn kommer att uppleva stor brist på yrkeskunniga ungdomar som ska ta vid när 40- och 50-talisterna slutar. Under många år har nästan ingen kvalitativ utbildning skett inom skärande bearbetning, svarv-fräs- CNC. Automatiserade industriella processer som omfattar områden som produktionsprocess, automation, lean production (kvalitetsteknik, 5S, ODR, TPM TQM etc) är väsentliga kunskaper där det idag råder brist. Allt fler elever anger Industriprogrammet som sitt första val, men nu finns inte tillräckligt många utbildningsplatser att erbjuda inom GR. Även inom El- och Energisektorn går utvecklingen fram med stormsteg. Nya nischer utvecklas inom de kluster som karaktäriserar regionens näringsliv. Exempel på nya områden är t ex telematik och mekatronik. Förväntat resultat: Fler och skarpare utbildningar inom ovan nämnda område anordnas i regionens samlade utbud och i nära samverkan med regionens näringsliv. Kvalitetsarbete kring den tekniska sektorn där erfarenheter och kunskap från olika företag och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående skulle vara av stort värde för Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept. Förväntat resultat: Regional kvalitetsutveckling kring programmen IP, TE, EC och EN är målet. Intresset inom Fordonsprogrammet är ännu inte utrett. Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 30 kommunala och 30 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. De flesta kriterierna i checklistan överensstämmer med de kriterier som gäller för t ex Teknikcollege. Exempelvis motiverar kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 2002/2007 har följts upp. Checklistan har använts i tio år. Förväntat resultat: Kvalitetsutveckling i nätverksform där konkurrerande skolor/utbildare samverkar med arbetslivet för regionens bästa. Samarbetet har tidigare i stor utsträckning skett på politisk och tjänstemannanivå, men nu vill GR

12 utveckla nätverk även för lärare inom de nämnda programmen. Idéskolenätverken har inspirerat till detta. Målet är gemensamt utvecklingsarbete och kompetensutveckling i form av bland annat erfarenhetsutbyte i nätverksform. I lågkonjunktur hjälps kommunerna åt att upprätthålla kompetens kring smala inriktningar genom en s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och inriktningar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna här för kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar el dyl. Åtgärden med regional garanti innebär att endast en kommun i regionen även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platser på utbildningen. Medlemskommunerna bekostar också ev. obesatta platser för att stötta anordnarkommunen. Förväntat resultat: Fler profilutbildningar med inriktning mot regionens behov som omfattas av regional garanti när ungdomskullarna minskar kring 2010. GRs roll blir här att initiera en regional diskussion med berörda arbetsmarknadsparter för att definiera sådana utbildningsbehov. Den s k friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform. Ungdomarna har idag ca 110 olika utbildningar/ca 300 sökalternativ vid nästan 60 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan "fritt sök" infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. Förväntat resultat: Nätverk där såväl kommunala som fristående utbildare samverkar kring programmen inom den tekniska sektorn. Flera tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen bedrivs sedan några år i samverkan mellan de tretton kommunerna i GR, inom ramen för en tredje etapp av ett samverkansavtal som idag omfattar ca 30 yrkesutbildningar. Syftet är att satsa på den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region,

13 d.v.s. utbildning och kompetensutveckling i det livslånga lärandet. Fördelarna för regionen är ett breddat utbildningsutbud på yrkessidan, förutsättningar att genomföra en gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna är viktigt och ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning. Förväntat resultat: Fler tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen som erbjuds samtliga studerande inom Göteborgsregionen i ett utökat samverkansavtal. Nätverk kring den tekniska sektorn där även företrädare för vuxenutbildningen ingår, vilket leder till ett tydligare livslångt perspektiv på regionens utbildningssystem. I dagsläget drivs nätverk inom GR för skolledare inom gymnasieskolan respektive anordnare inom vuxenutbildningen separerat från varandra. För att klara den internationella konkurrensen måste företag, kommuner, skolor och andra utbildningsanordnare samverka om utbildningen. Det finns redan många exempel på bra tekniska utbildningar inom GR. Dessa vill vi ta tillvara. Genom regionala nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning. Förväntat resultat: Nätverk för kommunikation mellan företag, region, kommun och utbildningsanordnare, där egen kompetens överförs till andra anordnare.. 2.2 Samverkansområde Beskriv det regionala samverkansprojektets samverkansområde, vilka målen är och hur ni ska gå tillväga för att uppnå målen. Beskriv kortfattat er tidsplan, exempelvis vad ni hittills gjort, vad ni står i tur att göra och när ni planerar att samverkansprojektets samverkansområde når uppsatt mål. 2.2: Syftet med denna ansökan är att skapa förutsättningar för ett regionalt yrkesutbildningscentrum i nätverksform inom Göteborgsregionen. Målen för parterna inom den tekniska sektorn i Göteborgsregionen bör vara att genom gemensamt åtagande, engagemang och samarbete inom kompetens- och utbildningsområdet och i nätverksform: Höja kvalitén på yrkesutbildningen genom ett utökat regionalt samarbete i samverkan med regionens företrädare för arbetslivet. Upprätthålla rekryteringen till den tekniska utbildningen Öka kompetensnivån hos branschens medarbetare

14 Exempel på möjliga utvecklingsområden inom nätverken: Tydligare röd tråd genom utbildningssystemet Gemensamma regionala diskussioner med avnämarna kring samverkan, där båda parter vinner Mer kvalitativ hantering av de praktikplatser som behövs för att täcka regionens samlade behov Tydlig kvalitetssäkring av de delar av en utbildning som är arbetsplatsförlagda Utveckling av den pedagogik som omfattas i det arbetsplatsförlagda lärandet Strategisk kompetensutveckling för karaktärsämneslärare Utveckling av en ny lärarutbildning för karaktärsämneslärare Fördjupad samverkan inom vuxenutbildningen Sambruk mellan utbildningsanordnare inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen ev. också med KY-utbildningar Ett nätverkssamarbete kring de utbildningar som kan komma att omfattas av Yrkeshögskolan. Här möts anordnare dels från vuxenutbildningen, dels från fristående anordnare för att gemensamt uppfylla de kriterier som krävs för att få omfattas av begreppet Yrkeshögskola. Utökning av antalet platser som förläggs i större omfattning i arbetslivet Gemensamma kvalitetskriterier för lärlingsutbildning Fortsatt utveckling av det Gemensamma gymnasiet, en verksamhet där kurser erbjuds elever från hela regionen. Fördjupad kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare kring yrkesutbildning Regional strategi för att gemensamt ansöka om utvecklingsmedel för regional utveckling via t ex EUs strukturfonder Samverkan med Danmark och Norge inom EUs KAST-program Utbytesprojekt kring yrkesutbildning med andra regioner i Europa. Jämförande studier t ex i samband med utvecklingen inom EQF European qualification framework eller kring learning outcomes inom ECVET- European Credit transfer system Projekt av entreprenöriell karaktär för att utveckla arbetslivet genom grundkompetenser förmedlade inom utbildningssystemet Behovsinventering Fler collegevarianter med regionala kriterier Verktygen för att uppnå målen är: Nätverk kring Industri- och Teknikprogrammen Nätverk kring El- och Energiprogrammen Kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte för skolledare och lärare inom programmen Kvalitetssäkring av utbildningsbehoven genom regionala diskussioner t ex i form av regionala branschråd eller TC-råd, där arbetslivets parter deltar aktivt Kvalitetssäkring av de arbetsplatsförlagda delarna av en utbild-

15 ning genom t ex gemensam APU-platshantering för fler program, fler handledarutbildningar, utökade möjligheter för karaktärsämneslärare att ta del av aktuell utveckling inom branschen och en förändrad yrkeslärarutbildning med mera fokus på lärande på arbetsplats. Tidplanen för det inledande arbetet som GR söker medel för sträcker sig över ett års tid 080101-081231. Hittills utfört arbete beskrivs i ruta: XXX De åtgärder som beskrivs ovan löses inte inom denna period utan måste ses ur ett 3-årsperspektiv. Insatserna ska leda till att GR kan förbereda sig inför sjunkande ungdomskullar, en ev. lågkonjunktur och ett stort behov av regional arbetskraft på grund av demografiska skäl med en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar. 2.3 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av det regionala perspektivet och samverkansområdet. 2.3: I samverkan mellan Tjörns utbildningscentrum, Göteborgs universitet, GR och ett antal länder inom EU bedrivs det innovativa projektet IWOLTE för att introducera nya lärformer för handledare och blivande yrkeslärare under utbildningstiden. Projektet syftar till att utveckla de studerandes kompetenser och att förbereda dem för en förändrad yrkeslärarroll där allt mer kretsar kring samverkan med arbetslivet för att gemensamt uppfyllande av utbildningsmålen. 3 Yrkesområde och infrastruktur för yrkesutbildning 3.1 Yrkesområde/branschområde Ange de utbildningsprogram och de yrkesområden/branschområden som avser ingå i det regionala samverkansarbetet. 3.1: I Göteborgsregionen finns ett mycket brett spektrum av gymnasiala utbildningar. Inom den tekniska sektorn finns på gymnasial nivå teknikprogram och industriprogram med en mängd olika inriktningar. Utöver dessa program finns inom regionen också ytterligare nationella program som Elprogram, Energiprogram och Fordonsprogram. Ett flertal utbildningar erbjuds också som specialutformade program med inriktningar anpassade efter lokalt och regionalt näringsliv, såsom sjöfart, petrokemi eller industri. Det är GR Utbildnings strävan att fortsatt utveckling och samverkan kring dessa för regionen viktiga tekniska yrkesutbildningar

16 kan ske tillsammans med utbildningsanordnare, kommuner och näringsliv. 3.2 Utbildningsnivå och regionala yrkesutbildningscentra Ange den/de utbildningsnivå/er inom utbildningsväsendet som det regionala samverkansarbetet avser. Berätta också om hur ni samverkar för att arbeta fram gemensamma visioner, mål och strategier för att bidra till/utveckla en infrastruktur för lärande i en vertikal inriktning mellan olika former av yrkesutbildning. 3.2: Tanken är att skapa en transparent väg genom utbildningssystemet genom gymnasial yrkesutbildning, vuxenutbildning, KY-utbildning och högskoleutbildning inom en bred teknisk sektor. Företrädesvis kommer utvecklingsarbetet att fokusera på gymnasieskolans yrkesutbildning och gymnasial yrkesutbildning på vuxenutbildningsnivå, eftersom det är GRs ansvarsområde. Samverkan kommer att ske med parter som ansvarar för övriga nivåer. Teknikprogrammet med lokala inriktningar erbjuds i 8 kommuner på 12 kommunala skolor och på 3 fristående skolor. Några exempel på lokala inriktningar är: Datorteknik, Design och produktutveckling, Formgivning inriktning industriell design, Informationsteknik, Interaktiva medier, Konstruktion, Medicinsk teknik, Produktionsteknik, Teknik och företagande. Industriprogrammet erbjuds i 3 kommuner på 3 kommunala skolor. Lokala inriktningar är: Bearbetningsteknik/CNC-operatör, Datastyrd tillverkning, Plåt- och svetsteknik/byggsmed, Produktionsteknik och Reparation och underhåll. Specialutformade program med Teknikprogrammet eller Industriprogrammet som bas finns i 8 kommuner på 9 skolor och på 10 fristående skolor. Exempel på inriktningar är Digital produktion, Kungälvs tekniska program, Mekatronik, SKFs Tekniska Gymnasium, Specialutformat industritekniskt program, Säkerhetsmontör och TUNA- Teknisk Utbildning med Näringslivsanknytning. Företagsförlagda gymnasieutbildningar finns för Industriprogrammet på Tjörn och i Mölndal. Elprogrammet anordnas på totalt 14 gymnasieskolor varav 9 kommunala och 4 med fristående huvudman. Även specialutformade program finns i utbudet. Det totala antalet platser i år 1 är 550 stycken för läsåret 2007-2008. Vuxenutbildningen bedrivs idag i första hand för kommunernas egna innevånare men via ett samverkansavtal omfattas ett 30-tal utbildningar (företrädesvis yrkesutbildningar) av regional sökbarhet. Vuxenutbildningens framtida roll diskuteras ur ett regionalt perspektiv. Inom Göteborgs Stad Utbildning finns Sveriges största KY-utbildare; KY-

17 Akademin, som är en del av Studium. Utbildningarna genomförs på uppdrag av Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning i nära samarbete med arbets- och näringslivet. Det finns 36 olika utbildningar varav 16 inom teknikområdet. Utbildningarna är förankrade i arbetslivet och genomförs och utvecklas i nära samverkan med företag, offentlig verksamhet, branschorganisationer, högskola och andra utbildningsföretag. Exempel på KY-utbildningar inom området teknik är Automationsutvecklare, CADkonstruktion, CAD-verktyg, Computer Graphics Design, Elektronik - Programutveckling (f d Telematik), Förändringsledare med IT-kompetens, Teknisk datasäkerhet, Teknisk informationsdesign, Teknisk konsult med inriktning mot affärssystemet SAP, Webbutvecklare. Fler KY-utbildningar riktade till olika tekniska områden och branscher finns på olika orter inom Göteborgsregionen. KY-utbildningarna ligger under Västra Götalandsregionens ansvarsområde, men GR har inbjudits till diskussioner om regionalt behov av utbildning på denna nivå. Viktigt för regionen är samarbetet med Chalmers Tekniska Högskola, ITuniversitetet, Högskolan och andra utbildningsanordnare som pågår i den löpande verksamheten. Inom Lindholmsområdet pågår och utvecklas ett tätt samarbete med olika tekniska branscher och företag, t ex planeras ett Svetscentrum med koppling till Industriprogrammet med deltagande bl a av ESAB, YTC, Stadsdelar och Ung & Trygg. KY-utbildning inom svets kan även bli aktuellt inom Svetscentrum. Meritea som numera är ett dotterbolag inom GR (tidigare Valideringscentrum), har funnits i Göteborgsregionen sedan 1998. Meritea har kontinuerligt arbetat med metodutveckling och med genomförandet av valideringsprocesser. Meriteas två verksamhetsgrenar är validering och strategisk kompetensförsörjning. Inom Chalmers utbildningssystem finns flera olika utbildningar med teknisk inriktning. Studenter som läser sin högskoleingenjörsutbildning på Chalmers får sin examen efter 180 högskolepoäng. Efter det har de möjlighet att läsa vidare och komplettera med antingen 30 högskolepoäng för att få ut en teknologie kandidatexamen, eller 30+120 högskolepoäng (3 år) för att få ut en civilingenjörsexamen och masterexamen. På några av Chalmers högskoleingenjörsprogram finns en variant med arbetsintegrerat lärande där studenter arbetar i näringslivet under tre perioder av sin utbildning. Studietiden för utbildningar med arbetsintegrerat lärande är på 3,5 år. 4 Regional omvärldsanalys 4.1 Arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Beskriv på vilket sätt ni gjort eller tagit del av en regional omvärldsanalys. Om så är fallet, berätta kortfattat om den regionala arbetsmarknadens behov och om potentiella utvecklingsområden.

18 4.1: GR träffar företrädare för Länsarbetsnämnden för att ta del av nämndens regionala omvärldsanalyser. Enligt Länsarbetsnämndens senaste analys (juni 2007-juni 2008) av Västra Götalandsregionen (och däri ingående 4 kommunalförbund, varav GR är ett) framgår att regionen har en sjunkande arbetslöshet beroende av följande faktorer: Fler söker sig till arbetsmarknaden Minskade sjukskrivningar Färre studerande (komvux och högskola) Inflyttning Demografi För Göteborgsregionen gäller att cirka 6000-7000 personer flyttar in till regionen varje år. Orsaken är som man säger studier eller kärlek. De flesta är i åldern 20-30 år och arbetskraften är alltså förhållandevis ung. Först 2016 är det färre som inträder i arbetslivet än som avgår. En kort redovisning följer av de relevanta branschområden som ansökan gäller: Inom tillverkningsindustrin går det fortsatt bra och en svag ökning kan skönjas inom industrin. Det råder fortsatt god orderingång, men kraven på utbildning och erfarenhet ökar, vilket medför att företagen i stor utsträckning samverkar med bemanningsföretag för att få relevant arbetskraft. Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbils- och lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer. Yrken med god tillgång på arbetskraft är maskinoperatörer och inom plast- och pappersindustri. På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till 2012. Regionala styrkeområden enligt den regionala tillväxtplanen för Västra Götalandsregionen är: Biomedicin och hälsa, fordon, trä, IT, livsmedel, petrokemi, textil, upplevelsenäring och till viss del inom den maritima sektorn. Revidering av planen pågår för närvarande. Klusterutveckling pågår inom ett antal sektorer genom samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Några exempel är Fordon och IT t ex kring säkerhet, fordonselektronik/telematik, miljö, fordons-it och produktionsteknik samt inom sektorn Biomedicin och hälsa där samverkan pågår kring biomaterial och kardiovaskulär metabolism. Enligt en studie genomförd av Nutek har Västra Götalandsregionen fler sysselsatta än i övriga riket kring följande områden: Medicin och life science, konsulting, kunskapsförmedling, personalintensiva tjänster, myndigheter och organisationer, teknikföretag, handel, bygg och infrastruktur.

19 Följande branscher inom GR har haft en bättre respektive sämre utveckling mellan åren 1995-2005 än riket i övrigt: Bättre: Företagstjänster, detaljhandel, kommunikation, partihandel, bygg, fordon, upplevelser, läkemedel/instrument, teko Sämre: Stål/Metall och finanser 4.2 Efterfrågad kompetens Förtydliga att det i regionen finns en efterfrågan av den kompetens som gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning och YrkesVux avser att ge, det vill säga att utbildningarna tillgodoser ett efterfrågat utbildningsbehov. 4.2: Se under beskrivningen av hur gymnasiala utbildningar tas fram i samråd mellan kommunerna och enligt en checklista som utgår från arbetslivets och individens behov. Enligt Länsarbetsnämndens bedömningar: Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbilsoch lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer. På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till 2012. 4.3 Kompetensråd och yrkesråd/branschråd Om ni samverkar med de regionala kompetensråden och/eller yrkesråden/branschråden, berätta hur ni nyttjar resultaten från samverkansarbetet med avseende på yrkesutbildningens kvalitet och dimensionering. 4.3: Den vanligaste modellen för samverkan kring yrkesutbildning på gymnasial nivå inom GR ligger i dagsläget på lokal nivå genom att kommunerna/skolorna samverkar med arbetslivet genom lokala programråd/yrkesråd. Vissa branscher har kvar regionala yrkeskommittéer eller liknande (t ex för Byggprogrammet), men det är inte en vanlig modell. När en ny utbildning anmäls till GRs samverkansavtal har kommunen en skyldighet att enligt en checklista visa på hur samverkan med arbetslivet har skett för att bedöma utbildningens relevans såväl ur ett lokalt som ett regionalt perspektiv. Därefter genomförs samråd mellan dels regionens utbildningschefer dels de regionala utbildningspolitikerna. GRs roll som samverkansorganisation ska vara tydlig och den lokala kommunala självbestämmanderätten ska beaktas. Som organisation har GR en mycket bra överblick av det regionala yrkesutbildningssystemet, inte minst genom de satsningar som görs på gemensam information och vägledning till de elever som ska välja utbildning och skola.

20 En viktig uppgift för kommande regionalt TeknikCollege-råd är att kontinuerligt stämma av utbildningsutbudet mot industrins efterfrågan i ett regionalt perspektiv. Flera utbildningsanordnare som är aktuella med lokala ansökningar i första fasen bedriver utbildningar i direkt koppling till industriverksamhet. Även inom Elbranschen/Elprogrammen finns intresse för att utveckla ett regionalt branschråd i stil med Teknikcollege. Parterna träffades 07-10- 29 för inledande diskussioner. (ECY, EIO, regionala fackliga företrädare, skolledare och lärare på Elprogrammet (60 personer) samt GRs företrädare). Nytt möte planeras i december. Andra tekniska branscher som tydligt uttalat sitt intresse för en regional samverkan är Sjöfartsbranschen och VVS-branschen. Inom Meritea ABs verksamhet finns så kallade yrkesberedningsgrupper som samarbetar partsövergripande. 4.4 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av er regionala omvärldsanalys. 4.4: Inom Göteborgsregionen finns en för landet ovanligt stor andel Kvalificerade Yrkesutbildningar (166 av 700), varav många riktar sig till den sektor som beskrivs ovan. Att så många som 16 av de 36 KY-utbildningarna som bedrivs inom Studium, Göteborg är av teknisk karaktär tyder på engagemang från näringslivet inom det tekniska området. KY-Akademiens 16 tekniska utbildningar har samtliga en ledningsgrupp bestående av en majoritet från näringslivet samt representant från högskolan. Det är viktigt att det inom ramen för de nätverk som föreslås finns såväl en bredd som ett djup inom de utbildningar som nätverket innehåller. 5 Finansiering 5.1 Bidragsbelopp Ange det bidragsbelopp ni ansöker om. Precisera vad bidraget från Myndigheten för skolutveckling ska nyttjas till. 5.1: GR söker ett bidrag om 500 000 kronor för att inleda det faktiska arbetet med ett regionalt nätverk för Teknikcollege inom GR samt för förankringsprocesser kring liknande kvalitetsarbete kopplat till Elprogrammet