Framtidsinsatser för Design & Marknadskommunikation ett tillväxtprogram för upplevelseindustrin utifrån FUNK-modellen

Framtidsinsatser för Design & Marknadskommunikation ett tillväxtprogram för upplevelseindustrin utifrån FUNK-modellen

Framtidsinsatser för design & marknadskommunikation ett tillväxtprogram för upplevelseindustrin utifrån FUNK-modellen Göteborg 2006-2007 Processledare: Christina Nilroth Workshopledare: AnnKi Bryhn Jansson Foto: Mia Leterius & Christina Nilroth Illustration framsida: från FUNK workshop 20061219 Författare: AnnKi Bryhn Jansson, Mia Leterius, Matilda Lindvall, Christina Nilroth

Sammanfattning Samarbete, forskning, entreprenörskap och hållbar utveckling är på tapeten idag. Begrepp som inte alls är överreklamerade utan bör ta sin plats. Dock finns det en tendens till upprepning och ett slags words of the year -symptom. Gränsöverskridande möten och samarbeten föreslås av många som ett av de mest framsynta och långsiktiga sättet att arbeta på. Den här rapporten är ett resultat av ett 60-tal djupintervjuer och två workshops där representanter från forskning, utbildning, näringsliv och kultur (FUNK) har diskuterat hur tillväxt inom design och marknadskommunikation kan öka. Rapporten har utgått från Göteborgsregionens förutsättningar men det innebär inte att resultatet inte kan appliceras både nationellt och internationellt. Aktörer inom områdena står inför liknande utmaningar såväl i Göteborg, som i Sverige och internationellt. Det som skiljer dem åt är kanske främst den politiska viljan och förmågan att få saker och ting att hända. Resultatet spänner från visionära konkreta förslag till åtgärder på kort sikt. Många av förslagen handlar om ett ökat samarbete mellan olika grupper, att man skall lyfta blicken och vara tillräckligt modig för att släppa in ett nytt synsätt. På riktigt. Studien visar att det ofta finns ett samarbete mellan ett eller två av FUNK:s fyra områden, ibland även ett tredje, men hittills aldrig mellan samtliga fyra. Det finns en okunskap om varandras kompetenser och en svårighet i att veta vart man skall vända sig för att få mer kunskap. Däremot finns det en stor vilja att samarbeta. En gränsöverskridande mötesplats, fysisk eller virtuell eller både/och, har formulerats som en självklar fortsättning. En arena där samtliga förslag på hur man kan öka tillväxten inom design och marknadskommunikation kan rymmas. Mötesplatsen skulle kunna fungera som en brygga mellan de olika FUNK-områdena, en karta, för att koppla ihop olika kompetenser och därigenom skapa nya kontaktytor i processer som ger tillväxt, nya projekt, nya företag, nya arbetstillfällen och nya utbildningar. Förslagsvis utvecklas mötesplatsen utfirån mötesplatsen för ADA som redan idag fungerar som en gränsöverskridande plattform. Det krävs dock större resurser och långsiktighet.

Innehåll Sammanfattning Innehåll 1 Introduktion 3 Om FUNK 3 Upplevelseindustrin 4 Uppdraget från KK-stiftelsen 4 Mötesplatser 4 Om mötesplats ADA 4 Utgångspunkt 5 Definition 5 Arbetsprocess 6 Steg för steg 6 Inblick & utblick 8 Design & marknadskommunikation i Göteborgsregionen 11 Universitet, högskola och forskning 13 En liten utblick 14 Hållbar utveckling 16 Utmaningar 18 SWOT 20 Två workshops 22 Visioner för samarbete 22 Hur ser samarbetet ut idag? 23 Hur kan visionerna realiseras? 24 Konkreta förslag 32 Förslag Forskning 32 Förslag Utbildning 33 Förslag Näringsliv 34 Förslag Kultur 35 Samverkan 35 Fortsättning 36 Gränsöverskridande mötesplats ett tillväxtprogram 36 Mötesplatsens roll 37 Finansiering 38

Bilagor 39 1. Statistik Göteborgsregionen 40 2. Projektets sammansättning enl FUNK 41 3. Förteckning över intervjuade personer 42 4. Intervjusammanställning 44 5. Frågeformulär intervjuer 52 6. Förteckning över deltagare under workshops 56 7. Uppgifter under workshopen 58 8. Litteratur 60 9. Websidor 61

Introduktion Vi börjar från början. Det här tillväxtprogrammet utgår från FUNK en förklarings- och utvecklingsmodell som beskriver hur tillväxt kan stöttas och stimuleras i upplevelseindustrin. FUNKmodellen har sitt ursprung i RockCity, Hultsfred och har utvecklats med finansiering från KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling). ADA, en mötesplats för design och marknadskommunikation har arbetat med att ta fram ett tillväxtprogram för områdena design och marknadskommunikation utifrån Göteborgsregionens förutsättningar. Om FUNK Efterfrågan på upplevelser, kultur och underhållning ökar, men förändringstakten är hög och konkurrensen hård inte bara lokalt men också globalt. Svensk upplevelseindustri har stor potential att skapa ekonomisk tillväxt, men framtidens utmaningar behöver gynnsamma förutsättningar. Branscherna som ingår saknar till relativt stor del forskning och utbildningar, förståelse för helhetssystem och infrastruktur. Åtgärder inom forskning (F), utbildning (U), näringsliv (N) och kulturliv (K) behövs, liksom samverkan däremellan. FUNK-modellen förklarar hur resurser och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika insatser. I stället för att dra nytta av en effektiv struktur uppfinns hjulet ofta på nytt. I många fall handlar det därför om att utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter, inte att starta upp nya aktiviteter. Ibland handlar det om attitydförändringar och att överbrygga revir. FUNK-modellen tar dessutom hänsyn till upplevelseindustrins särskilda egenskaper och betonar betydelsen av ett rikt icke-kommersiellt kulturliv. Utgångspunkten är att kulturbredden står som en förutsättning för marknadseliten. Skapandet står därmed i centrum eftersom det är avgörande för alla aktörers existens i upplevelseindustrin. FUNK erbjuder en modell för att odla ett långsiktigt och strategiskt perspektiv ett systematiskt sätt att kontinuerligt fråga sig om det genomförs aktiviteter som borgar för utveckling och tillväxt många år framöver. Modellen kan användas både på nationell och lokal nivå och beskriver hur samarbetet mellan olika aktörer, på olika nivåer, kan stärkas i samhället. Visionen är att uppnå förbättringar i samhället genom ett långsiktigt perspektiv, god dialog och effektivare resursanvändning.

Upplevelseindustrin KK-stiftelsen definierar upplevelseindustrin som ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. Enligt KK-stiftelsens definition består upplevelseindustrin av 15 delområden: Arkitektur/Design/Film/Foto/Litteratur/Konst/Marknadskommunikation/Media/Mode/ Musik/Måltid/Scenkonst/Turism/Besöksnäring/Upplevelsebaserat lärande. Uppdraget från KK-stiftelsen Uppdraget består i att ta fram ett tillväxtprogram för områdena design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen utifrån förklaringsmodellen FUNK. Tillväxtprogrammet skall utgå från Göteborgsregionens särart och ta hänsyn till redan befintliga tillväxtprogram i regionen. I september 2006 påbörjades arbetet med tillväxtprogrammet i Göteborgsregionen. Liknande arbete har genomförts på sex andra mötesplatser i Sverige. Resultatet kommer att sammanställas i ett gemensamt tillväxtprogram för upplevelseindustrin i Sverige. Mötesplatser KK-stiftelsen startade sin satsning med mötesplatser 1999. Idag finns det åtta mötesplatser i åtta städer i Sverige. Mötesplatsernas ambition är att skapa plattformar för kontinuerliga gränsöverskridande möten med kunskapsutbyte och kompetensutveckling. Tillsammans med berörda kommuner, näringsliv och högskolor har åtta mötesplatser etablerats där kompetensutveckling, forskning och produktion skall bidra till utveckling av upplevelseindustrin. Om mötesplats ADA Under våren 2005 samlades ADA:s (Association for Design and Advertising) projektägare, styrgrupp och projektledare för första gången. Syftet var och är att skapa en mötesplats med fokus på design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen. ADA skall bidra till ökad kompetens, stärkt samverkan och ökad tillväxt inom design och marknadskommunikation. Ambitionen är att stimulera till kunskapsutbyte, samarbete och debatt. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för kreatörer att utvecklas samt att undersöka den utväxling som sker när design och marknadskommunikation samverkar. ADA skall positionera regionens kreativa kraft på den nationella och internationella marknaden. ADA är kreatörernas organisation och utvecklas genom behov och initiativ bland såväl yrkesverksamma som inom högre utbildning och forskning. Business Region Göteborg AB är ADA s projektägare och KK-stiftelsen är delfinansiär

Utgångspunkt Göteborgsregionens särart och ADA:s fokusområden design och marknadskommunikation är utgångspunkten för FUNK i det här tillväxtprogrammet. Arbetsprocessen och tillväxtprogrammet har inte begränsats till att handla om strategier som ligger till grund för etableringen av ADA. Redan befintliga tillväxtprogram och kartläggning av design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen har använts som referensstudier och kompletterats med ett 60-tal djupintervjuer med representanter från FUNK (forskning, utbildning, näringsliv och kultur). Tillsammans beskriver de nuläget inom design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen. I det här tillväxtprogrammet ingår design och marknadskommunikation i FUNKEN:s K (kultur). Definition Design och marknadskommunikation är inte definierat i detta tillväxtprogram då det finns flera definitioner för båda begreppen och önskan är att inte begränsa sig till enbart ett. Med Göteborgsregionen menas Göteborg med dess 13 kranskommuner.

Arbetsprocess Tillväxtprogrammet har vuxit fram steg för steg. Referensstudier, djupintervjuer, två workshops och en sammanställning av material har lett fram till utmaningar, konkreta förslag och tankar om en fortsättning. Steg för steg Det första steget i arbetet med tillväxtprogrammet i Göteborgsregionen var att genomföra referensstudier. Tidigare kartläggningar och branschanalyser samt redan befintliga tillväxtprogram i Göteborgsregionen har studerats för att få en bättre bild av hur man beskriver tillväxt i Göteborgsregionen. Ett behov av en komplettering, utifrån FUNK, och med områdena design och marknadskommunikation ansågs viktigt i nästa steg. Tongivande aktörer inom forskning, utbildning, näringsliv och kultur kontaktades. I gruppen näringsliv ingår näringslivsutvecklare och inom området kultur ingår personer från design och marknadskommunikation, designkollektiv, press & media och branschorganisationer (Se bilaga 4 för en sammanställning från samtliga intervjuer). Totalt har ca 60 djupintervjuer genomförts. Urvalet har gjorts efter ålder, erfarenhet, bakgrund, och kön. Vidare skulle också alla områden inom FUNK vara representerade. Djupintervjuerna har genomförts vid personliga möten, och några få per telefon. Samtliga har fått svara på ca 30 gemensamma frågor. Dessutom har ytterligare frågor av mer specifik karaktär ställts, beroende på intervjugrupp. Frågorna formulerades tillsammans med arbetsgruppen och några representanter från referensgruppen. Referensstudier och djupintervjuer gav en övergripande bild av nuläge inom design och marknadskommunikation utifrån FUNK, i Göteborgsregionen. I två workshops, vid två olika tillfällen, testades sedan FUNK genom att alla som deltog i workshopmötena blev grupperade i fyra grupper med 5-7 deltagare i varje. I samtliga grupper ingick personer från forskning, utbildning, näringsliv och kultur. Målet var att åstadkomma en samverkan mellan de fyra grupperna. (Se bilaga 6 för deltagare i workshops och bilaga 7 för uppgifter under workshops) I december 2006 genomfördes den första workshopen i Världskulturmuseets lokaler i Göteborg. Workshoparna hade 27 respektive 22 representanter från forskning, utbildning, näringsliv och kultur. En viktig aspekt på gruppernas sammansättning var att de skulle bestå av representanter från samtliga FUNK-områden. Målet var att åstadkomma miniprocesser av FUNK-modellen för att se om något nytt kunde formuleras.

Förhandsinformation om programmet var knapphändig, då idén var att deltagarna skulle vara så oförberedda som möjligt när de startade samarbetet i grupperna. Varje workshop inleddes med en gemensam enkel lunch som följdes av en seminariesamling där arbetsgruppen för FUNK informerade om dagen. I det första workshop-momentet ombads grupperna att på 15 minuter formulera en gemensam vision för ett samarbete enligt FUNK-modellen för Göteborgsregionen. Därefter gavs ytterligare 15 minuter för att beskriva nuläget så fungerar det idag. I moment två gestaltade grupperna, under en timme, skillnaden mellan visionen och nuläget, samt hur man skulle nå vision. Arbetet gavs helt fria ramar och olika material i form av papper, pennor, tyger och band fanns till hands för att gestaltningen skulle kunna göras levande och kreativ. Dagen avslutades med en gemensam sittning där förslagen diskuterades. Referensstudier, djupintervjuer, workshops samt sammanställning och analys ligger till grund för det slutliga tillväxtprogrammet.

Inblick & utblick Göteborgsregionen är hemvisten för en rad designintensiva företag, såväl inom produktion som inom konsultbranschen. Reklambyråerna i Göteborgsregionen går bäst i Sverige, 2005 ökade intäkterna med hela 14% medan Stockholmsbyråernas ökning låg på 9% enligt IRM (Institutet för reklam och mediestatistik). Design och marknadskommunikation har en unik sammansättning i Göteborgsregionen beroende på industrins inriktning. Enbart anställda industridesigners inom bilindustrin är cirka 200. Skandinaviens ledande teknikkonsult inom designområdet, Semcon, finns här tillsammans med flera andra stora teknikkonsulter inom design. I Göteborgsregionen utvecklas designområdet bland annat inom utbildning och forskning. Ett exempel är Business & Design Lab ett nytt gränsöverskridande arbete mellan Handelshögskolan, CFK (centrum för konsumtionsvetenskap) och HDK (Högskolan för design och konsthantverk). Globalisering, klimatfrågor och gränsförskjutning både geografiskt och mentalt kräver en lyhördhet för omvärlden. I den hårdnande globala konkurrensen måste företagen bli bättre och snabbare på att förnya sina produkter, men också på att leverera sina innovationer ut på marknaden. I det här sammanhanget betraktas design som ett allt viktigare verktyg. (Ur rapporten Politik för design ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier) I följande avsnitt redovisas referensstudier som tillsammans med djupintervjuer ger en övergripande bild av nuläget. Vidare ger avsnittet en övergripande bild av hur förutsättningarna ser ut för design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen och hur man kan titta på samma områden ur ett mer globalt perspektiv. En inblick och en utblick. Design & marknadskommunikation, en överblick Flera länder tillhandahåller uppgifter om antal designers och designsektorns storlek, men jämförelser försvåras av oklarheter kring avgränsningar och vad som faktiskt kan mätas. Design som faktor för ekonomisk framgång har visst empiriskt stöd men hur stor betydelse denna faktor har är svårt att uppskatta. Sverige har vissa starka sidor, exempelvis en myndighetsstruktur som kan vidareutvecklas. Aktörer som Almi, Nutek och Vinnova bör överväga hur design som medel för innovationer kan integreras i deras verksamheter. Det finns en dialog mellan utförarorganisationerna som är positiv. Utifrån ITPS:s studie är bedömningen ändå att Sverige tillsammans med USA har en svagare designpolitisk organisation än övriga studerade länder. En annan svaghet är den oklara arbetsmarknadssituationen för blivande designers och personer som utexamineras från kombinationsutbildningar med designslag.

Sverige har en lång och framgångsrik tradition av design, inte minst har begreppet och inriktningen skandinavisk design varit betydelsefull. Med tiden har designbegreppet vuxit och förändrats och idag diskuteras design som ett instrument som kan stärka basnäringarnas och industrins konkurrenskraft. Den globaliserade arbetsfördelningen innebär att allt större delar av industriproduktionen förläggs till länder där det är mer förmånligt och effektivt att producera. I avancerade industriländer handlar en allt större del av verksamheten att forska, utveckla och arbeta med strategier. Det innebär att vi i ännu större utsträckning måste leva på, och skapa välstånd genom, våra idéer och vår kreativitet. Men den globala konkurrensen ökar även inom den kreativa produktionen. Ett exempel är alla globala/multinationella aktörer med gemensamma varumärkesplattformar och global kommunikation. Design som strategi betonas inom forskningsområdet design management. Forskningsområdet understryker de särskilda problem som uppstår när design blir ett inslag i ett företags affärsstrategi. Företag behöver hitta nya sätt att stärka sin konkurrenskraft. Design är ett verktyg som kan leda till att företagets produkter blir konkurrenskraftiga genom att funktion, kvalitet och yttre form anpassas till konsumentens strävan efter identifiering. I detta ligger även att företaget måste kommunicera en bild av företaget som är i linje med vad den designade produkten eller tjänsten är avsedd att förmedla. Design påverkar företags produktivitet på framför allt två sätt. Det ena är att design effektiviserar produktionsprocessen (minskar kostnaderna) genom att leda till en mer medveten produktionsprocess med t.ex. mindre spilltid, mindre materialsvinn och bättre hälsa (ergonomi). Det andra är att design kan leda till en högre kvalitet för konsumenterna som företagen kan ta mer betalt för eller, om det råder hård priskonkurrens, vinna marknadsandelar med. Ett exempel är Apples Ipod, som är utsatt för hård priskonkurrens men ändå har 70% av marknaden för MP3 spelare i USA. Enl SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) är en rapport som ofta nämns den danska studien Designens ekonomiska effekter, i vilken ett verktyg har utvecklats för att möta företags designmognad, den s.k. designtrappan. I denna studie försöker man bevisa sambandet mellan design och företagens lönsamhet. Företag som ökade sina satsningar på design hade ett 40% bättre bruttoresultat än företag vars designkostnader hade stagnerat eller minskat. SVID upprepade den danska studien på svenska data i studien Svenska företag om design - attityder, lönsamhet och designmognad, och fann att de designanvändande företagens subjektiva upplevelse var att design var en förutsättning för deras konkurrenskraft. Om man studerar resultaten utifrån de absoluta nyckeltalen är skillnaden mellan designanvändare och icke designanvändare emellertid liten eller obefintlig.

Hur många arbetar med design i Sverige? År 2002 uppgick antalet företag till drygt 11 000, varav 5600 arbetade med grafisk design, 2 740 var arkitekturföretag och 2 820 övriga designföretag. Den relativa ökningen har varit störst för övriga designföretag som har ökat med cirka 300 procent, från cirka 1000 företag till 2820 mellan 1993 och 2002 (enligt siffror från SCB). Kännetecknande för företag inom designsektorn är att de i hög grad är små och nystartade enmansföretag med relativt liten omsättning. Det är väl känt att företag som H&M, IKEA och Volvo, som inte klassificeras som designföretag, har ett stort antal anställda med designutbildning. Genom SVID och dess nätverk har en kartläggning och en beskrivning av Sveriges komparativa konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv genomförts. Det långsiktiga effektmålet är att attrahera utländska direktinvesteringar inom designsektorn eller inom andra områden där design kompletterar olika kluster. I företag där design är väsentlig för verksamheten säger över tre fjärdedelar att de har ökat sin konkurrenskraft och omsättning genom design. Aktier i designstyrda företag går 200% bättre än börsnyckeltal. Nästan hälften av alla företag i Storbritannien tror att design har blivit viktigare under de senaste 10 åren för att hjälpa dem att bibehålla sin konkurrenskraft. Företag där design är väsentligt för verksamheten är två gånger så troliga att ha utvecklat nya produkter och tjänster. Under de senaste tre åren har fyra femtedelar av dem gjort detta jämfört med ett medeltal om 40% i Storbritannien. I medeltal ökar designmedvetna företag sin marknadsandel med 6,3% genom att använda design. Omsättningsökning är troligare för företag som ökar sin investering i design. Omvänt så försämrar företag som minskar investeringen sina tillväxtmöjligheter. Två tredjedelar av företagen i Storbritannien tror att design är en del av framtida ekonomiska resultat. Snabbväxande företag är tre gånger så troliga än andra i att betrakta design som viktigt för framgång. Två tredjedelar tror att det är värt att investera i design inom deras sektor. Snabbväxande företag är två gånger så troliga som medeltalet i Storbritannien att ha en ökad investering i design. Över två tredjedelar har nyligen gjort investeringar (Ur rapporten Design in Britain 2005, Design Council.) En svensk undersökning som gjorts delvis med den engelska som grund visar att insatser i design lett till mycket stora omsättningsökningar, reducerade kostnader och stärkt marknadsposition. Knappt hälften av dem som svarat på den svenska undersökningen ansåg att de via designprojekten fått en förstärkt marknadsposition, vilket stämmer relativt väl med den engelska undersökningen, som dock inte är helt jämförbar. (Johansson 2006. Utvärdering av Regeringens designsatsning 2003-2005 Växjö Universitet). Design och designers bidrar enormt till vårt kulturliv och en kulturpolitik som stöder design och kreativitet är av största vikt. Design kan dock inte behandlas enbart som en rad kulturaktiviteter. Design är en aktivitet som i huvudsak utförs i kommersiella företag och designers behöver en växande industri där de kan försörja sig och som 10

stöder deras kreativa utveckling. Design är dessutom i ökande omfattning viktig som en strategisk input för konkurrensförmågan hos alla Nordiska företag och ekonomier. Av denna anledning är det nödvändigt att politiken stöder utvecklingen av de industriella och kommersiella aspekterna av design. Norden är för närvarande väl positionerad för att bli en global ledare och aktör i kommersiella designaktiviteter. Det finns redan en rik och varierad talangbas och ett växande antal innovativa och konkurrenskraftiga designföretag. (Ur rapporten Nordic Design for a global market 2006, Nordic Council of Ministers.) Design & marknadskommunikation i Göteborgsregionen Nedanstående uppgifter kommer från SCB (Statistiska Centralbyrån). Uppgifterna skall tolkas öppet, då många företag inom design & marknadskommunikationsbranschen inte passar in bland de SNI-koder (Svensk NäringsgrensIndelning) som finns. Exempelvis registrerar sig många egenföretagare inom design & marknadskommunikation under den mer öppna SNI-koden övrig konsultverksamhet vilket innebär att de inte syns i statistiken. Flera designers och marknadskommunikatörer är dessutom anställda inom större företag såsom Volvo, SKF, Astra Zeneca etc. Inte heller dessa syns i nedanstående statistik då de sorteras in under respektive bransch. (För fler faktatabeller se bilaga 1). Statistik Nedan visas statistik över antal anställda och arbetsställen 2006 i Göteborgsregionen 2006 2005 Förändring 2006 Antal % Antal anställda 2800 2700 110 4 Antal arbetsställen med anställda 600 500 100 19 Totalt antal arbetsställen 3080 2900 180 6 Antalet anställda inom design- och marknadskommunikation har under 2006 ökat med ca 4%. Totalt antal arbetsställen ökade med 6% medan antal arbetsställen med anställda ökade med hela 19%. Egenföretagare utgör en mycket stor del av arbetsställena. 80% av antalet arbetsställen är egenföretagare, flest sysselsatta i arbetsställen med anställda är inom storleksordningen 20-199st. 11

Antal anställda, arbetsställen och egen företagare inom design och marknadskommunikation 2006, per SNI-kod Anställda Arbetsställen Egenföretagare 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 74401 Reklambyråer 74402 Annonsförsäljnings byråer 74409 Övriga marknadsföringsför etag 74812 Reklamfotoateljéer 74813 Press- och övriga fotografer 74871 Byråer för grafisk formgivning och service 74872 Andra formgivare Inom de två stora delbranscherna, reklam och annonsförsäljning, är de flesta sysselsatta inom företag med anställda mellan 5-19 st. Övriga delbranscher har en större dominans i de mindre storleksklasserna. Reklambranschen dominerar även antalet egenföretagare i antal, medan övriga delbranscher har en proportionerlig större koncentration t ex press och övrig fotoverksamhet ca 90% är egenföretagare. Design SVID (Stiftelsen för Svensk Industridesign) beräknar att det finns cirka 800 verksamma industridesigners i Sverige och majoriteten är ganska jämt fördelade mellan Stockholm och Göteborg. Bara antalet designer som är verksamma i anknytning till bilindustrin i Göteborg bedöms uppgå till ett par hundra. Exempel på stora designföretag i regionen visas i tabellen nedan. Antalet rena designföretag bedöms uppgå till cirka 40 stycken. Men det är inte bara inom industridesign som Göteborgsregionen är stark. Inom modeområdet finns cirka 100 verksamma modedesigners och tre av Sveriges fyra största konfektionsföretag har sina huvudkontor i regionen (Lindex, KappAhl och JC). Därtill finns flera stora andra modeföretag som Nudie Jeans, Velour, NewWave och Panos. Designintensiva företag & Designkonsulter i Göteborgsregionen Volvo Personvagnar, Caran Volvo AB, Semcon Saab, Epsilon Atlet, TP, Cliff Design Hasselblad, Hampf Industrial design SKF, Designkonsulterna Volvo 3P, Lots Design GME Advanced Concepts, White Design Ascom Tateco, Happy (Forsman & Bodenfors) 12

Marknadskommunikation Marknadskommunikation har en lång tradition i Göteborgsregionen. Totalt finns det 1120 reklambyråer (arbetsställen inom SNI 74401) i Göteborgsregionen. Landets alla kategorier kreativt mest framgångsrika och dominerande svenska reklambyrå de senaste årtiondena, Forsman & Bodenfors AB, finns i Göteborg. F&B är landets största oberoende byråkoncern som även omfattar flera dotterbolag inom bl a design, retail och varumärkesdriven affärsutveckling. Ett av bolagets dotterbolag - Happy är verksamt inom strukturell- och strategisk varumärkesdesign. Bolaget är ett av Sveriges mest prisbelönta designföretag och är ett tydligt exempel på att det finns affärsmässiga kopplingar mellan branscherna design och marknadskommunikation. Gränssnittet Design & marknadskommunikation Gränssnittet mellan design och marknadskommunikation kan bäst beskrivas som gränslöst eftersom det är i ett nära samarbete mellan produktutveckling, kommunikation och media som nyskapande möten sker. En gränslös kunskap om företagen, deras kärnvärden, industriella processer, marknadsbetingelser och kundernas behov är en förutsättning för att bedriva en verklighetsförankrad designprocess. Ett aktuellt och framgångsrikt exempel på samverkan mellan design och marknadskommunikation är Volvo Cars framgång under senare år. Delar av denna framgång har uppstått genom nära kontakt mellan produkt- och designutveckling, konceptutveckling av varumärket och strategi och gestaltning inom marknadskommunikation, inte minst genom designarbetet kring marknadskommunikation på Internet. Goda exempel är de flerfaldigt internationellt Grand Prix-belönade medieintegrerade introduktionerna av Volvos XC 90 och V 40 med webbsajter som huvudmedium. Universitet, högskola och forskning Göteborg är landets mest kompletta utbildnings- och forskningsstad inom områdena design och konsthantverk. Bara Chalmers och HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk, har mer än 600 designrelaterade utbildningsplatser. Tillsammans med bland annat utbildningarna i Borås (Textilhögskolan) och Skövde (exempelvis designingenjör) finns här en unik bredd i kompetenser och möjligheter. Den tekniskt orienterade designkompetensen finns representerad på internationellt hög nivå inom Chalmers. Den gestaltande designkompetensen har sin bas på HDK, som är en del av Göteborgs universitets konstnärliga fakultet, den enda konstnärliga fakulteten i landet och den största i Norden. HDK är föregångare i utvecklingen av en mer helhetsorienterad designutbildning, som utvecklats i dialog med tongivande personer inom näringslivet. HDK är pionjär inom forskarutbildning inom designområdet och har idag sex doktorander inom forskarutbildningsämnet design. HDK är en av initiativtagarna till det nystartade nationella högskolenätverket Swedish Design Research Network, som tar avstamp i den s.k. Svidrea-akademin inom SVID. 13

Konsumentorienterad kunskapsuppbyggnad med stor relevans för designområdet drivs framgångsrikt inom CFK, Centrum För Konsumtionsvetenskap. CFK är placerat vid Handelshögskolan på Göteborgsuniversitet och bildades gemensamt av Chalmers och Göteborgs Universitet. CFK är Sveriges nationella forskningscentrum inom konsumentområdet. Det unika med CFK är att här möts forskare från olika discipliner och bedriver tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Målsättningen att skapa ny kunskap som är relevant för forskare, myndigheter, organisationer, näringsliv och konsumenter. Centrum för konsumtionsvetenskap har idag ca 30 projektanställda forskare. Den kommunikationsorienterade kompetensen är under uppbyggnad genom samverkan mellan Handelshögskolan, CFK och HDK. Vid Handelshögskolan i Göteborg, med placering parallellt med CFK, har en ny satsning startat under hösten 2006. Projektet heter Business & Design Lab. Handelshögskolan och HDK står gemensamt bakom denna satsning. Ambitionen är att man skall samordna och utveckla insatser i mötet mellan design och företagsekonomi inom tre olika områden: forskning, utbildning och experimentell verksamhet. Insatserna skall vara fördelaktiga både för Göteborgs universitet och för Göteborgs kultur och näringsliv. Man skall lära sig att utnyttja designkompetensen som en utvecklings och innovationskraft. Business & Design Lab vill skapa unika möten och samarbetsformer med näringsliv och samhällsorganisationer. Forskning: Under det första halvåret har Business & Design Lab knutit drygt ett dussintal forskare till sig, såsom redovisningsforskare, organisationsteoretiker, marknadsförare och industridesigners i samma forskningsmiljö. När det gäller designforskning finns ett samarbete med CFK kring den konsumtionsorienterade forskningen. Utbildning: Under våren 2007 arbetar man med undervisningsplanering. Inom ett par år räknar man med att ha initierat flera olika utbildningar. Experimentell verksamhet: Den experimentella verksamheten kommer att ligga i fokus under hösten 2007. Ett samarbete med HIT (Handelshögskolans integrerade tillväxtcentrum) och CIT (Chalmers Innovationsteknik) planeras för att få nystartande företag i Göteborgsregionen att arbeta med designplaner och integrera design i ett tidigt skede. En liten utblick Mot bakgrund av att Leif Pagrotsky (f d kulturminister) i flera sammanhang har sagt att Sverige ska vara världsledande på design år 2005 är det intressant att se hur denna typ av ambition går att kvantifiera. Även om designämnet i sig är svårt att kvantifiera har NZ INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH använt delar av World Economic Forums (2002) rapport och valt ut fem kriterier för att kunna rangordna nationer ur ett designperspektiv. Det går självklart att diskutera huruvida kriterierna är relevanta samt om den data som samlats in är jämförbar. Vi har i första hand valt att använda rangordningen för att välja ut referensländer för internationella jämförelser. Urvalet av kriterier är gjort av NZ INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH och är en del av slutrapporten (Building a case for added value through design) för ett projekt (förstudie) inför en större designsatsning på Nya Zeeland 2003. 14

Bland de indikatorer som presenteras i Global Competiveness Report finns 5 som relaterar till användande av design vilka redogörs nedan: 1 Omfattning av varumärkesarbete extent of branding 2 Innovationskapacitet capacity for innovation 3 Unikitet i produktdesign uniqueness of product designs 4 Sofistikerade produktionsprocesser production process sophistication 5 Omfattning av marknadsföring extent of marketing Designrankning Country Design ranking Current competitiveness Diff design index ranking competitiveness Finland 1 1 0 United States 2 2 0 Germany 3 4 1 France 4 12 8 Japan 5 15 10 Switzerland 6 5-1 Netherlands 7 3-4 Sweden 8 6-2 Denmark 9 8-1 United Kingdom 0 7-3 Av listan ovan framgår att 8 av 10 länder ligger i Västeuropa samt att det enda landet i Asien är Japan. Japan är även det land som i förhållande till allmän konkurrenskraft har en betydligt högre position inom designområdet. Sverige har däremot en något lägre position inom design. Sveriges position i WEF:s rapport är 8 på design. Dock överträffas vi endast av Finland (1) och USA (2) i Uniqueness of product designs. Den svagaste faktorn är production process sophistication där vi är klart sämre än övriga i topp 10 (Källa: Global Competitiveness Report (2001-2002) Av figuren ovan framgår att det finns ett starkt samband mellan generell konkurrenskraft och rangordning inom designområdet. Vissa undantag finns dock, bl a att Frankrike och Japan presterar mycket bättre inom designområdet än vad den generella konkurrenskraftsmätningen visar. Samtidigt presterar Singapore och Australien betydligt bättre i generell konkurrenskraft än inom design. Det vore önskvärt att på något sätt kunna utröna huruvida länderna presterar väl i allmänhet för att företag och offentlig sektor arbetar medvetet med design eller om framgång föder möjligheter för länder och företag att arbeta medvetet med design. Det är dock vanskligt att göra långtgående jämförelser mellan olika länders användande av design bland annat beroende på designbegreppets omfång och komplexitet. (Källa: SVID & BRG) 15

Hållbar utveckling Under 2006 har det blivit allt tydligare att hållbarhetsutmaningen är här för att stanna. Inte minst sektorer med koldioxidutsläpp från produktion, produkter och tjänster kommer att beröras snabbare än väntat. Allt fler företag antar nu utmaningen som en affärsmöjlighet och arbetar för att skapa bättre erbjudande och marknadsföra dessa brett och attraktivt. Ett företag som varit framsynt och nu kan skörda frukterna är Saab Automobile som med sin Saab 9-5 Bio Power lyckats kombinera en miljöanpassad produkt med en attraktiv marknadsföring och på så sätt skaffat sig konkurrensfördelar som de så väl behöver. Även internationellt på både den europeiska liksom den amerikanska marknaden är intresset stort. Inom Göteborgsregionen finns flera företag som på vitt skilda sätt omsätter de utmaningar som hållbar utveckling skapar i framgångsrika affärer. Under flera år var företagen försiktiga med att lyfta fram hållbarhetsfrågan i marknadskommunikation men bara under det senaste året har trenden vänt. När media åter lyfter fram miljö på löpsedlarna och den unga generationen söker nya mer hållbara livsstilar och produkter blir budskap om miljöansvar och socialt ansvarstagande åter en framgångsfaktor. Nu räcker inte längre rapporter om corporate social responsibility som företag ofta har haft som alibi. Ansvarstagande som code of conduct inom textilbranschen förpliktigar och flera företag som Lindex och KappAhl arbetar aktivt för en bättre produktion. Men skillnaden är stor i hur de nya budskapen lyder. För några år sedan handlade budskapet om ekologi och dåligt samvete och bara ett fåtal konsumenter kände sig kallade. Nu handlar det mer om en ansvarsfull men helt modern livsstil. Helt nya associationer skapas runt hållbarhet och frågor om livsstil och livskvalitet adderas. Ett exempel på den nya hållbarhetsvågen är det Göteborgsbaserade klädmärket DEMIN som skapar kläder vars textilier är producerade enligt fair trade principer och av organiskt odlad råvara och vars stil är modernt street-inspirerad. Uppmärksamheten för den här typen av produkter är stor och det finns mycket att tjäna för framsynta. Hittills har vi dock bara sett början och det är ingen enkel konst att hantera dessa nya trender. Många reklambyråer liksom designbyråer saknar nödvändig kompetens och erfarenhet. Detta är något som behöver adresseras snarast. Lyckligtvis finns det i Göteborgsregionen goda förutsättningar som dock kräver ett större agerande. Projektet Design med omtanke (www.designmedomtanke.se) har banat vägen för att hållbarhetshänsyn och socialt ansvarstagande integrerats i flera av regionens offentliga miljöer. Vid HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk bedrivs sedan flera år projekt med inriktning mot hållbar utveckling och man har även en adjungerad professor i design för hållbar utveckling. Skolan värnar också att alla studenter ges en obligatorisk kurs i området under kandidatutbildningen. 16

Högskolan samverkar med aktörer inom området, till exempel är det Göteborgsbaserade designernätverket O2 nordic som sedan 2003 har arbetat med att lyfta design för hållbarhet i design Sverige och som bedriver flera projekt åt till exempel Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Nätverket har också en internationell koppling då det är en del av det internationella O2-nätverket som är verksamt i ett 70-tal länder jorden runt. Avgörande för att kunna orientera sig i hållbarhet som utmaning för design och marknadskommunikation är att förstå konsumentens beteende. Detta kommer att bli än mer viktigt allteftersom hållbarhet inte enbart kommer att handla om utveckling av bättre anpassade produkter och tjänster utan också kommer att leda till livsstilsförändringar nödvändiga för att uppnå hållbarhet. Det är därför viktigt att den forskning som bedrivs vid institutioner som Centrum för Konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan och Chalmers kommer näringslivet till gagn. 17

Utmaningar Rapporten utgår från vad aktörer inom design och marknadskommunikation i Göteborgsregionen menar är viktigt för att öka tillväxten inom samma område. Utmaningarna som presenteras nedan är identifierade ur de intervjuer som genomförts. (Se bilaga 4 för intervjusammanställning.) Utmaningarna utgår från Göteborgsregionens förutsättningar. Med det är det inte sagt att de utmaningar som presenteras nedan kan antas gälla både nationellt och internationellt. Aktörer inom områdena står inför liknande utmaningar såväl i Göteborg, som i Sverige och internationellt. Det som skiljer dem åt är kanske främst den politiska viljan och förmågan att få saker och ting att hända. Köparnas bristande beställarkompetens Köpare av design och marknadskommunikation har sällan erfarenhet av branschen. Detta innebär att de har svårt att veta hur de skall beställa en tjänst, vad de kan förvänta sig av en designer respektive marknadskommunikatör. Köparna själva säger att de inte vet hur de skall tänka eller vart de skall vända sig vid köp av design och marknadskommunikation Designmuseum När intervjuerna genomfördes hade Röhsska Museet stått utan chef under flera månader, och en stor oro uttrycktes. Idag har Ted Hesselbom tillsatts som chef, och oron hade eventuellt varit annorlunda om intervjuerna genomförts idag. Röhsska Museet fungerar inte optimalt som mötesplats idag. Man frågar sig om det verkligen är rätt plats för design & marknadskommunikation. Röhsska Museet behöver utvecklas och synas mer. Man efterfrågar att Röhsska tar chansen att stärka sig och att de vågar arbeta annorlunda än ett traditionellt museum. Röhsska är en styrka för Göteborg fast de borde synas och höras mer Att Röhsska skulle försvinna, exempelvis till förmån för ett designmuseum i Stockholm, ses som ett stort hot. Samarbete mellan HDK & Röhsska Museet Högskolan för Design & Konsthantverk (HDK) stod utan rektor när intervjuerna genomfördes, men sedan årsskiftet 2006-2007 är Lars Engman, tidigare designchef på IKEA, rektor. Idag är samarbetet mellan HDK & Röhsska Museet inte så stort som det skulle kunna vara. Skolan och museet behöver stärka sin image och plats i ett större sammanhang. Många anser att Röhsska Museet och HDK är viktiga för Göteborgsregionen, och om de samarbetade mer skulle de bli en stor, och stark kraft för branschen i Göteborgsregionen och nationellt. 18

Beroende av storföretag Branschen är till stor del beroende av storföretagen såsom AB Volvo, Volvo Cars, Astra Zeneca, Atlet, SKF etc. Om det går dåligt för företagen, om de flyttar sitt huvudkontor eller lägger dem helt, försvinner många konsulter och anställda vilket beskrivs som en oro av flera av dem som har blivit intervjuade. Mediebevakning Mediebevakningen kritiseras av många. Man anser att media är långt ifrån Göteborgsregionen, man skriver sällan om vad som händer där. Dessutom är den lokala pressen i Göteborgsregionen ofta dålig på att ta upp initiativ och händelser i regionen enligt många av dem som blivit intervjuade. Å andra sidan säger intervjuade från media att många företag i Göteborgsregionen är dåliga på att informera om vad som händer. Företag skickar inte ut pressmeddelanden, och om de gör det så är de inte intressanta, eller svåra att redigera, vilket gör att man inte tar in dem i press. Forskningen syns dåligt Den forskning som görs idag syns dåligt i näringslivet. Man upplever ett stort avstånd mellan forskning och näringsliv. Design tas in på för låg nivå Ett återkommande upplevt problem är att designers ofta får ett uppdrag i ett sent skede av exempelvis produktutvecklingen. Detta innebär att mycket av designprocessen går till spillo, det är svårt att skapa ett lika bra resultat som om design var med från början. Verklighetsförankring för studenter Idag är näringslivet relativt bortkopplat från utbildning inom design och marknadskommunikation. Detta innebär att nyexaminerade studenter har en vag aning om vad som väntar dem och kan få det svårt att ta sig fram i yrkeslivet. Egenföretagande Många designutbildade startar egen verksamhet, trots att de kanske egentligen vill få en anställning, men de ser inte möjligheten att få detta. De är ofta dåligt rustade för affärsmannaskap då detta inte ingår i deras utbildning. Tungt att starta egen verksamhet För många är uppstart av egen verksamhet tungt och riskfyllt, men om de överlever det första året lyckas de ofta etablera sig och driva en verksamhet. Svårt för småföretag att få långsiktiga uppdrag En svårighet som finns för mindre företag är att de har svårt att få långsiktiga uppdrag. Detta innebär att de inte kan se långsiktigt på sitt företagande utan hela tiden måste sälja. Då får de mindre tid till design och lägger mycket tid på administration och sälj. 19

Svårt att hitta andra aktörer Många uttrycker behov och önskan om att samarbeta mera, både egenföretagare som vill samarbeta med andra egenföretagare, men också större företag som inte vet hur de skall hitta nya leverantörer. Det är dock svårt att veta vilken kompetenshöjd det är på olika personer och vilka man personlighetsmässigt kan samarbeta med. Hållbar framtid Flera uttrycker ett engagemang för framtiden. Det talas mycket om miljö & etiskt företagande i världen och man vill som designer och marknadskommunikatör utreda hur man kan relatera till detta. Att använda sitt yrke till att förändra världen till det bättre, inte bidra till ökad konsumtion, låga löner och ökat utsläpp. Jämförelse Göteborg jämförs ofta med andra städer. London och Köpenhamn är de mest frekventa men också att man inte bör jämföra sig med Stockholm. Det ligger både en möjlighet och en utmaning i att lyfta blicken och titta utåt, oberoende vad det är för stad man jämför sig med. Underdog Att Göteborg är bra på att samarbeta och fördelen av att vara liten nämns som en styrka men motsägs också av att en av de mest förekommande svagheterna är att Göteborgsregionen liknar en ankdamm, det finns en svårighet att ta sig in i redan existerande nätverk om man kommer utifrån. Kompetensutflyttning Ytterligare en oro är att nyexaminerade designers och marknadskommunikatörer i Göteborgsregionen inte ser var de kan passa in, de har svårt att få plats i de strukturer som finns och flyttar från staden. SWOT Nedan presenteras en SWOT-analys utifrån Göteborgsregionen förutsättningar inom design & marknadskommunikation. SWOTen är sammanställd utifrån de intervjuer som genomförts, se bilaga 4. 20

Styrkor Industristad mycket industrijobb Positiv inställning, kreativ stad Reklamens huvudstad Prestigelösa Lätt för samarbeten och strak tradition Hamnen det är i Göteborg äventyret börjar Generösa med sin kunskap Småstadskaraktär innebär en särart Starka inom Business to Business Modescen och tidskriftscen HDK, Röhsska, Chalmers, CFK Bra reklambyråer Kompetenta människor, starka institutioner Mänskligt Många förebilder, tex Wingårdh och Forsman & Bodenfors Stora företag, Volvo, SKF, Atlet VG-regionen är bra Går mot strömmen Hög utbildningsnivå, platta hierarkier Svagheter Företag som inte inser värdet av design Köparna vet inte hur man skall beställa design och reklam Tradition saknas för design Mediefokus i Stockholm, För liten kritisk massa Få eldsjälar Stängda nätverk, svårt att komma in, revirtänkande, ankdamm Göteborg har problem med sin marknadsföring, måste sticka ut mer Småstadskaraktär, lyfter inte blicken Jante är stark, inte bra på att tala om hur bra vi är Göteborg=evenemang=likriktat Mainstream, svårt för oliktänkande Enkelspårigt, exempelvis mest män i styrelser Göteborg vill sällan ta risker och missar chanser Alltid samma personer som lyfts fram Homogent formspråk Formgivarna syns sällan, möts sällan Kompetens flyttar från staden Få dominerande företag, Möjligheter Gå ihop och marknadsföra sig i en grupp Få folk att förstå vikten av design och vilja beställa det Ökad öppenhet Gränssnittet konst och design Interaktion mellan forskning och skola Lobbyist avlönad Regional koordinator Öka kontakten med andra delar av Göteborg Destinationsdesign kombinera design och turism Design för underleverantörer Samverka med textilområdet i Borås Sjukvårdsdesign Andra länder börjar förstå att Sverige är spännande Göteborg =lillebror=skärper oss Svenska Mässan, Västsvenska Handelskammaren Göteborg borde ha ett eget presskontor i Stockholm Bokmässa, Filmfestival, radio&tv jobba mer ihop Större samarbete mellan HDK & Röhsska kan bli stort Starta fler aktiviteter utomlands Visa verkliga, framgångsrika projekt från början till slut Skapa reklamnätverk Hot Design är för flummigt, måste bli tydligt Alla designers är inte bra, det finns ingen kvalitetssäkring Få förebilder Att kommunen &regionen inte ser detta som viktiga frågor Okunniga köpare För få aktörer enstaka syns och hörs Ingen långsiktighet Skapa story måste vara sann Göteborg snackar bara, gör inte slag i saken Media & press i Göteborg tar upp för få lokala saker Om vi inte visar upp oss finns det risk för att vi försvinner Tar inte tillvara på det udda Vågar inte göra bort oss Fara om Röhsska skulle försvinna Fara om HDK tappar fokus och inte kan locka till sig forskare och lärare Brist på mod i ledarskapet Trovärdigheten enbart unga människor på byråer Flytt av industrin navet försvinner Många företag i Göteborg är gamla Vi kan bli utkonkurrerade av utländska byråer 21

Två workshops Vid två tillfällen genomfördes workshops med representanter från forskning, utbildning, näringsliv och kultur på Världskulturmuseet i Göteborg. En sammanställning av referensstudier och djupintervjuer låg till grund för workshoparnas innehåll. Ambitionen var att representanter från ovanstående skulle få möjlighet att arbeta tillsammans och på så sätt prövades också samverkan enligt FUNK i verkligheten. Nedan följer en sammanfattning och generella slutsatser av arbetet i workshoparna. Visioner för samarbete Samtliga deltagare uttryckte stor samstämmighet över vad man vill se som resultat av ett ökat samarbete enligt FUNK-modellen. Att åstadkomma ett nav, en träffpunkt, en lättillgänglig arena för utbyte av erfarenheter och information, för att inspirera och hitta nya möjligheter till samarbete och affärer, att lättare kunna dela med sig och ta emot av olika expertområden och därigenom förstärka inte bara den egna utan också hela regionens kraft är den koncentrerade beskrivningen av de formuleringar kring visioner som deltagarna gjorde. Många önskade sig en fysisk mötesplats för att underlätta spännande, kreativa och gränsöverskridande möten. Eller experiment, som några uttryckte det. Man framhöll vikten av att vara generös utan att för den skull behöva vara ideell. Design och marknadskommunikation beskrevs i visionerna som en del av det intellektuella kapitalet och ett förhållningssätt eller en helhetsstrategi mer än enskilda funktioner, former och färger. Och medan marknadskommunikation ses som en allmänt erkänd förutsättning för tillväxt måste design också vara en självklar resurs för utveckling och expansion. För att uppnå detta krävs en större medvetenhet och kunskap om kraften i design och flera visioner uttalade behovet av lobbying och medvetet arbete för att föra ut regionens hela bredd av designkompetens såväl i utbildning, forskning som i näringslivet. Exempel på visioner som formulerades av grupperna: I omvärldens ögon har vi det mest öppna, gränslösa, kreativa klimatet i världen där det lönar sig mest att ha en idé. En designer i varje styrelse Att använda design som en utvecklingskraft är en självklarhet för näringsliv och samhälle. Ett klimat som är tydligt i att design ska bidra till näringslivet utveckling och tillväxt Västra Götalandsregionen ska vara världsberömd för att vara platsen för gränsöverskridande och prestigelösa möten där design och marknadskommunikation har en central roll. 22

Hur ser samarbetet ut idag? De flesta grupper gav uttryck för att regionen har goda förutsättningar för ett bra samarbete enligt FUNK-modellen. Det bottnar bl a i att regionen har en tradition av att samarbeta över gränserna. Det råder en slags underdog-position genom att regionen/staden inte ligger i centrum av landet och inte heller betraktas som en storstad. Det har format regionen på ett sätt så att individer och företag har lätt att ta hjälp och råd av varandra. Det finns också stor vilja att satsa på design inom utbildnings- och forskningsinstitutionerna och det är god tillströmning av studenter, pedagoger och forskare. I regionen finns också både stora och små företag som har design som en viktig del i produkt- och tjänsteutbudet. Det nämndes flera goda exempel på satsningar, t ex Älvstranden, Brew House och Göteborg & Co. Trots de goda möjligheterna i regionen tecknades en bild av alltför mycket egennytta och revirtänkande i dagens samarbetsklimat. Det framstår fortfarande som en gångbar inställning att näringslivet är närande medan kulturen, här i form av design och marknadskommunikation, är tärande, menade någon grupp. Ytterligare en åsikt är att det behöver bli en större öppenhet och mindre låsta roller mellan de olika områdena. Flera uttryckte att det finns risker att många olika instanser tar på sig samma roll och det innebär otydlighet, konkurrens och dubbeljobb. Att regionens mediekanaler, med dess främsta företrädare Göteborgs-Posten, bevakar design- och marknadskommunikation alltför dåligt beskrevs också vara ett skäl till att kunskapen om händelser och aktiviteter inom området inte når ut tillräckligt brett. De flesta var överens om att närvaron i medierna är alltför liten. Citat ur gruppernas redovisning om nuläget: Samarbetet är mest på ideell nivå Design och marknadskommunikation kommer in för sent och på fel nivå i processen/företaget. Vi förmår inte gå från ord till handling Vi har ingen riktig design-lobby. Nuläget präglas av för stor kortsiktighet! 23