Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket
Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap Växtskadegörare Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Jordbruksverkets ansvar Många växtskadegörare kan orsaka den yrkesmässiga växtproduktionen inklusive skogsbruket stora ekonomiska förluster eller skada den omgivande miljön. För att hindra deras spridning omfattas dessa skadegörare av bestämmelser för handel med och annan förflyttning av växter och växtprodukter. Foto: L.D. Dwinell, USDA Forest Service, Bugwood.org
Jordbruksverkets ansvar Gemensam växtskyddslagstiftning inom EU: främja handeln av växter inom unionen. hindra införsel av växtskadegörare, växter och växtprodukter men även motverka spridning inom gemenskapen. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Hindra spridning av växtskadegörare med hjälp av lagstiftning kallas för fytosanitär verksamhet.
Jordbruksverkets ansvar Inom det fytosanitära området regleras idag ca 250 växtskadegörare. När någon av dessa påträffas ska åtgärder vidtas för att utrota eller begränsa spridningen. Jordbruksverket är landets växtskyddsmyndighet. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Jordbruksverkets krisberedskap 2010 Jordbruksverkets policy för krisberedskap Omfattar extraordinära händelser inom samtliga av myndighetens ansvarsområde Foto: Bo Aulin Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Internt beredskapsarbete Våren 2010 togs grunden fram till en intern beredskap för växtskadegörare Den första växtövningen hölls hösten 2010
Samverkansövning 2013 Det ska genomföras en övning mellan berörda myndigheter i september 2013 Scenariot hanterar ett utbrott av tallvedsnematod i svensk skog
Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Japan: 1905 symptom,1969 identifierades tallvedsnematoden som den sannolikt utlösande orsaken till skadorna. Introduktion med infekterat virke från USA Taiwan: 1985 rapporterades angrepp av tallvedsnematod på tall Kina och Sydkorea: 1989 rapporterades tallvedsnematoden USA: svampangripet virke 1929 men först 1979 klargjordes nematodens roll som parasit Finland: 1984 påträffades tallvedsnematoder i flis som importerats från Kanada och USA och 1989 hittades nematoder i sågat virke från Kanada Sverige: de första fynden i flis 1985 Foto: USDA Forest Service - Rocky Mountain Region Archives, USDA Forest Service, www.forestryimages.org
Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) I Europa upptäcktes tallvedsnematoden för första gången i levande träd i Portugal 1999 Hösten 2010 påträffades tallvedsnematoden i ett skogsområde i Spanien, nära gränsen till Portugal Hotet mot Europas tallskogar har därmed blivit allvarligare Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Tallvedsnematoden är en millimeterlång rundmask som kan orsaka omfattande träddöd För sin naturliga spridning till friska träd är tallvedsnematoden beroende av skalbaggar av släktet Monochamus Foto: L.D. Dwinell, USDA Forest Service, Bugwood.org Tallbocken (Monochamus sutor) är den viktigaste. Den finns i hela vårt land liksom andra Monochamusarter som kan bidra till spridningen. Foto: Jordbruksverket
Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Årliga inventeringar samt provtagning av nematoden Obehandlat träemballage är en särskild risk Allt barrvirke, som inte är värmebehandlat är riskvirke Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) En skalbagge med ursprung i Östasien (Kina, Japan, Korea, Mongoliet och de ostligaste delarna av Ryssland) och angriper främst aksträd. En etablering av A. planipennis i Sverige skulle kunna få långtgående ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Foto: David Cappaert, Michigan State University, Bugwood.org
Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) Äggen läggs i skrevor i barken och larverna genomgår fyra stadier. De äter ända tills temperaturen faller på hösten och övervintrar i veden. Symtomen är inledningsvis diffusa. Tas barken bort kan man se slingrande gångar efter larverna. Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org
Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) Kännetecken på angrepp av A. planipennis är längsgående sprickor i barken, och många vattenskott, framför allt vid trädens bas. På barken kan man se ca 3 mm stora D-formade hål där den färdiga skalbaggen kryper ut. Foto: Michigan Department of Agriculture, Bugwood.org Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org
Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) I början av 2000-talet upptäcktes den i Nordamerika 2005 konstaterad förekomst i Moskva-regionen Spridningen har troligtvis skett med träemballage från Kina. I Nordamerika och i Ryssland har angreppen av A. planipennis varit mycket aggressiva Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) För att förhindra spridning är det viktigt att träd eller träprodukter av Fraxinus (ask) inte förs ut från smittade områden. Bekämpning försvåras av att dess livscykel till största delen sker inuti trädet. Foto: Tobias Olsson, Jordbruksverket
Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) Agrilus anxius är hemmahörande i Nordamerika och har ännu inte spridit sig Speciellt aggressiv mot de europeiska arterna av björk Björk är ett mycket vanligt trädslag både i hemträdgårdar, parker och i skog. Foto: Steven Katovich, USDA Forest Service, Bugwood.org
Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) De första symtomen är oftast diffusa. För varje år kommer dessa symtom allt längre ner i trädet. Det mest tydliga tecknet på att trädet angripits är de slingrande gångar På stammen kan man på vissa arter se uppsvällda partier där trädet läkt över larvens gångar inuti trädet. Foto: Joseph O'Brien, USDA Forest Service, Bugwood.org
Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) Bästa bekämpningsåtgärden är att på ett effektivt sätt hålla skadegöraren utanför landet. Den största risken är de träflisprodukter och andra träprodukter som importeras från Nordamerika. Foto: USDA Forest Service - Northeastern Area Archive, USDA Forest Service, Bugwood.org En annan stor risk är plantor och träd som importeras för plantering. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien. Foto: F. Hérard Foto: Kenneth R. Law, USDA APHIS PPQ, Bugwood.org
Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis De fullbildade skalbaggarna lever på blad och ung bark Båda Anoplophora-arterna kan angripa de flesta av våra vanligaste lövträd Foto: F. Hérard Foto: F. Hérard
Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis De gör långa centimeterbreda gångar i veden och förpuppar sig slutligen inuti Resultatet blir stora runda utgångshål i stammen Foto: F. Hérard Foto: F. Hérard
Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Spridning av A. chinensis till Europa sker genom handeln med växter Spridning av A. glabripennis sker i första hand med träemballage. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
Svampsjukdom Phytophthora ramorum Lång rad värdväxter. Sjukdomen är spridd till stora delar av Europa och USA. 2009 upptäcktes den i England för första gången på barrträd - japansk lärk. Foto: Forestry Commission Wales
Svampsjukdom Phytophthora ramorum I Sverige har hittills P. ramorum bara konstaterats i några enstaka fall på Rhododendron inköpta från andra EU-länder. Bekämpningen av sjukdomen är mycket svår eftersom sjukdomen angriper många olika växtslag. Foto: http://www.scientificsocieties.org/aps/proceedings/sod/papers/werres_s hroeder/default.htm
Svampsjukdom Phytophthora ramorum Man kan indela symtomen i två grupper: Skador på trädstam och skador på blad och skott. Bark på ek där mörk sav sipprar fram från sår orsakade av Phytophthor a ramorum. Rhododendr on-blad med döda partier vid angrepp av Phytophthor a ramorum. Foto: Joseph O Brien, USDA Forest Service, Bugwood.org Foto: Bruce Moltzan, Missouri Department of Conservation, Bugwood.org
Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) En stor fjärilsart som angriper många olika arter av barrträd Finns etablerade i den Europeiska delen av Ryssland De svenska barrträdsarterna och det svenska klimatet är gynnsamt för skadegörarna Foto: Vladimir Petko
Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) Äggs läggs i första hand på barren. Långsam uppbyggnad av populationen under flera år. Därefter når den en topp. Det är vid sådana toppar, eller utbrott, som de verkligt stora skadorna på skogarna uppstår. Foto: John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org Utbrott i gran- och tallskogar har en varaktighet på 2 3 år och medför att praktiskt taget hela skogen dör. Foto: John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org
Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) Större utbrott sker endast i gran och tallskogar Det finns både kemisk och bakteriell bekämpning vid utbrott. Försiktighet bör iakttas med allt gods som kommer från utbrottsområden. Högst risk för spridning är det dock med rundvirke. John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org
Pomacea insularum - the island apple snail Juli 2010 rapporterade Spanien fynd av Pomacea insularum Den har spridit sig längs med floden Ebro på en sträcka av två mil Beroende av långsamt eller stillastående vatten Livnär sig på vattenlevande växter. Foto: Jess Van Dyke, Snail Busters, LLC, Bugwood.org
Pomacea insularum - the island apple snail Kommer ursprungligen från Sydamerika Har i sydöstra Asien utvecklats till en allvarlig skadegörare. Snabb tillväxt och hög reproduktiv förmåga gynnar deras snabba introduktion i nya områden. Foto: Jess Van Dyke, Snail Busters, LLC, Bugwood.org
Tack för visat intresse! Kontakt: anja.bertilsson@jordbruksverket.se Foto: Anja Bertilsson