Gymnasieskolan inkl. högre studier Kvalitetsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014

Gymnasieskolan inkl. högre studier Kvalitetsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kvalitets- och årsredovisning Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Marie-Louise Ramevik Dokumentinformation Dokumentet gäller för

2(17 ) Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Befolkningsprognos och elevantal... 3 2.2. Analys av förutsättningarna... 3 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet... 4 4. Resultat... 4 4.1. Behörighet och antagning... 4 4.2. Analys av behörighet och antagning... 7 4.3. Elevernas resultat... 8 4.4. Analys av elevernas resultat... 10 4.5. Det kommunala informationsansvaret... 11 4.6. Analys av arbetet med det kommunala informationsansvaret... 12 4.7. Högre studier... 12 4.8. Analys av högre studier... 14 4.9. Ekonomi... 15 4.10. Analys av ekonomi... 15 5. Utvecklingsområden... 16 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 16 5.2. Resultat för utvecklingsområdena... 16 5.3. Utvecklingsområden 2014... 17 6. Sammanfattning av verksamhetsåret... 17

3(17 ) 1. Beskrivning av verksamheten Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola utan alla platser köps av externa anordnare; både kommunala, landstingsägda och fristående. Vi har samverkansavtal med kommunerna Flen, Nyköping, Salem, Strängnäs och Södertälje samt landstingsägda Ökna naturbruksgymnasium. Samverkansavtal innebär att eleven blir mottagen på samma villkor som samverkanskommunens egna elever. Utifrån elevernas önskemål om studieort har samtal inletts med Botkyrka kommun om möjligheten att ingå samverkansavtal även med dem. Kontakt är även tagen med Huddinge kommun om samverkansavtal. I Gnesta finns sedan 2011 en fristående gymnasieskola med ett 30-tal elever från Gnesta. Gnesta kommuns elever har därmed ett brett urval vid val av gymnasieutbildning. På förvaltningen finns en gymnasieansvarig med uppdrag att följa upp elevernas studier, kopplat till det kommunala informationsansvaret. Under året har ungefär 75 % av eleverna följts upp, främst genom skolbesök. Slutbetyg för avgångselever har begärts in och det finns nu ett gott underlag för att följa upp hur elever från Gnesta lyckas med sina studier, ett underlag som används för att ytterligare förbättra verksamheten i förskola och grundskola. Våra gymnasieelever studerar vid ca 75 olika skolor runt om i Sverige och elevernas resultat blir ett viktigt kvitto på hur väl vi i förskola och grundskola lyckats ge dem en god grund för ett livslångt lärande. Det är därför glädjande att gymnasieelevernas resultat förbättrats de senaste åren och står sig väl i nationell jämförelse. I denna kvalitetsredovisning redovisas också kommunens arbete med fler till högre studier, d.v.s. hur stor del av befolkningen som går vidare till universitets- eller högskolestudier samt befolkningens utbildningsnivå. 2. Förutsättningar 2.1. Befolkningsprognos och elevantal Tabell 1: Antal invånare 16-18 år 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 409 378 330 316 328 358 375 392 397 SCB 131112 De allra flesta unga i åldergruppen går numera i gymnasieskolan. Det har också blivit vanligare att gå ett fjärde år ifall eleven inte uppnår slutbetyg på de sedvanliga tre åren. Vi räknar därför med att 110 % av åldergruppen går i gymnasieskolan. 2.2. Analys av förutsättningarna Antalet invånare i åldersgruppen har under de senaste åren sjunkit rejält och når sin lägsta nivå 2015. Däremot har andelen elever som går i gymnasieskolan ökat till i princip 100 % och dessutom är det fler elever som går ett fjärde år för att slutföra sina studier. Till detta kan läggas att utbildningarna i Gy 11 är dyrare än i gamla gymnasieskolan vilket gör att den beräknade kostnadsminskningen för gymnasieskolan inte blir så stor som förväntat.

4(17 ) 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Gymnasieansvarig ansvarar för att följa upp hur det går för kommunens gymnasieelever, både ur en kunskapsmässig och ur en ekonomisk aspekt. Under året har ett system för uppföljning byggts upp och det är nu enkelt att ha översikt över vilket program och skola eleverna studerar på och på det sättet följa elevernas studier och förändringar som påverkar budgeten. Vid skolbesöken redogör rektorerna för hur de följer upp elevernas frånvaro och studieresultat, tillgång till elevhälsa och annat som påverkar elevernas resultat. Syftet med uppföljningen är att vi som hemkommun ska försäkra oss om att eleverna får den utbildning de har rätt till och att den i så stor utsträckning som möjligt genomförs under sedvanliga tre år. Kvalitetsredovisningen bygger främst på statistik från KOLADA och Skolverkets Jämförelsetal. Jämförelser görs i möjligaste mån över de tre senaste åren, men också med två jämförbara kommuner ( Förortskommuner till större städer ); Nykvarn och Trosa, samt med riket. 4. Resultat 4.1. Behörighet och antagning De elever som är behöriga att söka till yrkesprogram har godkända grundskolebetyg i totalt åtta ämnen varav tre är svenska, matematik och engelska. För att komma in på högskoleförberedande program krävs godkända betyg i totalt tolv ämnen varav svenska, matematik och engelska ingår. Dessutom ska geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå bland de godkända ämnena för behörighet till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen. På motsvarande sätt krävs godkänt i biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Mått i Framtidsplanen: Andel behöriga till gymnasieskola Tabell 2: Behörighet och meritvärde åk 9 2013 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Gnesta Kvinnor 91,2 85,5 88,5 Män 90,9 92,8 89,1 Totalt 91,0 89,3 88,8 Riket Kvinnor 89,4 89,3 89,5 Män 86,5 86,1 85,8 Totalt 87,8 87,7 87,5 Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Gnesta Kvinnor 231 216 221 219 Män 185 198 198 200 Totalt 207 206 209 210

5(17 ) Riket Kvinnor 217 219 220 221 Män 194 195 194 198 Totalt 205 207 207 209 Tabell 3: Andel sökande intagna på 1:a-handsval Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a-handsval, andel (%) Gnesta Kvinnor 85,9 82,1 78,6 Män 78,8 76,0 76,9 Totalt 82,4 78,9 77,7 Riket Kvinnor 86,5 88,5 88,0 Män 82,9 85,3 84,1 Totalt 84,6 86,8 86,0 Mått från Framtidsplanen: Andel elever på studieförberedande program Tabell 4: Andel elever på respektive programtyp Gymnasieelever på högskoleförberedande program, andel (%) Gnesta Kvinnor 52,1 54,6 Män 34,9 41,8 Totalt 42,8 47,7 Riket Kvinnor 51,2 54,5 Män 38,5 40,7 Totalt 44,1 47,0 Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM), andel (%) Gnesta Kvinnor 8,2 6,2 Män 12,8 5,9 Totalt 10,7 6,0 Riket Kvinnor 13,5 10,5 Män 19,0 15,4 Totalt 16,5 13,0

6(17 ) Gymnasieelever på yrkesprogram, andel (%) Gnesta Kvinnor 39,7 39,2 Män 52,3 52,3 Totalt 46,5 46,3 Riket Kvinnor 35,8 35,4 Män 42,9 44,3 Totalt 39,3 40,1 Tabell 5: Andel elever i kommunal, landstingsägd eller fristående skola Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) Gnesta Kvinnor 50,7 44,2 Män 55,6 49,5 Totalt 62,2 53,2 46,9 Riket Kvinnor 42,9 42,8 Män 41,1 41,2 Totalt 42,0 42,0 42,0 Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gnesta Kvinnor 49,3 55,8 Män 44,4 50,5 Totalt 37,8 46,8 53,1 Riket Kvinnor 21,8 22,8 Män 19,1 19,7 Totalt 18,8 20,4 20,8 Tabell 6: Elevernas studieorter % Nyköping inkl. Ökna 43 Södertälje 25 Flen 2 Strängnäs 2

7(17 ) Salem 3 Stockholm övriga 15 Gnesta 8 övriga landet 2 Egen statistik 131109 Målen har uppnåtts: 1. Andel behöriga till gymnasieskola 2. Andel elever på studieförberedande program Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X (2) X (1) 4.2. Analys av behörighet och antagning Andelen behöriga har sjunkit något sedan 2011, men ligger totalt över rikssnittet. Elevernas meritvärde från grundskolan ligger på ungefär samma nivå som riket men lägre än de jämförbara kommunerna Nykvarn och Trosa, vilket förstås minskar konkurrenskraften för våra elever. Vi ser det också i statistiken där 77,7 % av våra elever kommer in på sitt 1:a-handsval mot 86 % för riket. Att komma in på sitt 1:a-handsval ökar motivationen att genomföra sin gymnasieutbildning, men vi kan ändå se att vi har en låg andel elever som hoppar av gymnasiet jämfört med landet, se tabell 10. En möjlig tolkning av dessa motsägelsefulla siffror är att lärarna i Gnesta är återhållsamma i sin betygsättning vilket leder till att färre elever kommer in på sitt 1:a-handsval, men att eleverna å andra sidan har kunskaper och färdigheter med sig som gör att de känner sig nöjda med sitt val och kan genomföra utbildningen med goda resultat. Andelen elever på studieförberedande program har ökat och ligger i nivå med riket. Däremot har vi en högre andel elever på yrkesförberedande program, främst män vilka ligger 8 %-enheter över riket och även över andelen i Nykvarn och Trosa. Trots det mångåriga arbetet i förskola och grundskola med att bryta traditionella normer ser vi ingen större förändring vad det gäller val av gymnasieutbildning, mer än att fler söker högskoleförberedande program. Skolan kan arbeta med att stärka elevens självkänsla och visa på förebilder, men vi vet också att föräldrarna har stor påverkan på vilken gymnasieutbildning eleverna väljer. Att gå en yrkesutbildning har varit vanligt i Gnesta och den normen är svår att bryta på kort sikt. Däremot ser vi att pojkarnas meritvärde stiger och att fler söker ett högskoleförberedande program. Andelen har stigit mycket och låg 2012 t.o.m. över riket. Arbetet med att bryta den s.k. antiplugg-kulturen hos pojkar verkar därmed vara effektivt. Eftersom vi vet att det är få elever på introduktionsprogrammen som slutför en gymnasieutbildning och att en slutförd gymnasieutbildning är av största vikt för ett gott vuxenliv är det allvarsamt med varje elev som inte får behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Andelen elever på introduktionsprogrammen har sjunkit och ligger betydligt lägre än riket. Det är bra, men målsättningen måste vara att alla elever ska vara behöriga till ett nationellt program. Detta är kanske den största utmaningen för förskola och grundskola kommande år.

8(17 ) Var i landet eleverna går och vilken huvudman de olika skolorna har är ingenting som direkt påverkar oss, utom kostnaden för buss- och tågkort, se mer under 4.9. Däremot har elever sökt till Botkyrka och Huddinge trots att de vet att de kanske inte blir mottagna där. Förhoppningen är därför att vi ska ha samverkansavtal även med dessa kommuner inom en snar framtid för att ytterligare tillmötesgå elevernas önskemål om studieort, något som anses öka sannolikheten att eleven slutför sina studier. Jämfört med riket har vi en mycket stor andel elever som valt en fristående gymnasieskola, något som inte påverkar oss alls då vi har vår egen prislista för de allra flesta program och därmed håller kostnaden nere jämfört med riksprislistan. Däremot kan en fristående skola upphöra med sin verksamhet och då är det hemkommunen som ansvarar för att eleverna erbjuds en likvärdig utbildning. När JB-koncernen gick i konkurs i våras löste det sig på ett bra sätt då de skolor där våra elever studerar köptes upp av andra ägare och eleverna kunde fortsätta den påbörjade utbildningen. 4.3. Elevernas resultat Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 är de sista eleverna som får betyg efter den gamla betygsskalan Icke godkänt (IG), Godkänt (G), Väl godkänt (VG) samt Mycket väl godkänt (MVG). Betygen omvandlas till poäng för att bli jämförbara. Tabell 7: Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Gnesta Kvinnor 13,5 14,2 15,2 Män 12,7 12,6 13,6 Totalt 13,0 13,5 14,4 Riket Kvinnor 14,6 14,6 14,5 Män 13,1 13,1 13,0 Totalt 13,8 13,9 13,8 Betygspoäng i gymnasieskolan, avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter Gnesta Totalt -0,7-0,7-0,3 Riket Totalt -0,1-0,3-0,5 Från och med läsåret 09/10 har behörighetsreglerna till universitet och högskola ändrats. För att få grundläggande behörighet krävdes tidigare att eleven i sitt slutbetyg hade lägst betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga 2250 poäng. Från och med 2010 krävs också att eleven har betyget godkänt i kurserna matematik A, engelska A och svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B. Dessutom måste eleven har läst ett fullständigt program, det vill säga minst 2500 poäng.

9(17 ) Tabell 8: Grundläggande behörighet till universitet och högskola Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel), avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Gnesta Totalt -10,1-9,8-0,5 Riket Totalt -3,1-2,8-3,3 Gnesta Kvinnor 78,7 84,9 94,2 Män 79,7 75,4 85,2 Totalt 79,3 80,6 89,6 Riket Kvinnor 90,2 90,3 90,1 Män 83,0 83,2 82,7 Totalt 86,6 86,8 86,3 Gymnasieutbildningarna är upplagda för att genomföras under tre år. Att man även mäter intervallet fyra år beror på att man då får med de elever som behöver komplettera grundskolan med ett år på introduktionsprogrammet för att sedan fortsätta ett nationellt program. Det förekommer också att elever, exempelvis på grund av sjukdom eller funktionshinder, behöver ett fjärde år för att slutföra sina studier. Det händer också, även om det är ovanligt, att elever tar ett sabbatsår från sina studier. Mått i Framtidsplanen: Ökad andel elever med fullföljd gymnasieskola inom fyra år Tabell 9: Elever som fullföljt sin utbildning inom 3 respektive 4 år Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) Gnesta Kvinnor 67,2 85,1 68,4 Män 75,9 64,2 73,4 Totalt 72,3 74,2 70,7 Riket Kvinnor 78,6 79,2 78,9 Män 76,1 76,0 76,2 Totalt 77,3 77,6 77,5 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (andel), avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter Gnesta Totalt 1,5 1,9-2,2 Riket Totalt 1,2 1,8 2,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) Gnesta Kvinnor 75,0 77,3 84,1 Män 76,2 74,2 63,0

10(1 7) Totalt 75,6 75,5 73,0 Riket Kvinnor 79,2 79,7 80,2 Män 74,0 74,9 75,1 Totalt 76,6 77,2 77,6 Målet har uppnåtts: Ökad andel elever med fullföljd gymnasieskola inom fyra år Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X (kvinnor) X (män) 4.4. Analys av elevernas resultat Elevernas betygspoäng från gymnasiet är kanske det bästa kvittot på hur vår egen förskola och grundskola lyckas lägga grunden för ett livslångt lärande och ett gott vuxenliv. Vi har elever på ett 75-tal gymnasieskolor runt om i landet och kunskaperna eleverna har med sig dit är avgörande för hur de lyckas med sina gymnasiestudier. Därför är det oerhört glädjande att se hur gnestaelevernas betygspoäng och behörighet till universitet och högskola stigit markant de senaste åren, samtidigt som siffrorna för riket ligger på ungefär samma nivå. Man kan inte dra någon annan slutsats än att de senaste årens arbete med pedagogisk utveckling och jämställdhetsarbete ur olika aspekter lett till ökad kunskap och förmodligen bättre självkänsla hos våra elever. Som vi såg i tabell 2 har elever från Gnesta lägre meritvärde från grundskolan, men tabell 7 visar att eleverna klarar sig mycket väl i gymnasiet och har meritvärde från gymnasiet som är högre än riket. Betygspoängen för både kvinnor och män är högst i Sörmland. En tolkning är att eleverna har med sig mer kunskaper från grundskolan än vad betygen visar och vi behöver titta på dessa resultat tillsammans med lärare och rektorer i grundskolan. Värt att notera är dock att det är bättre att det ser ut på detta sätt än att eleverna har s.k. glädjebetyg från grundskolan som gör att de kommer in på en utbildning de sedan inte klarar av. Den grundläggande behörigheten till universitet och högskola har också ökat med 10 %-enheter sedan 2010 och ligger 2012 på -0,5 % mot modellberäknat värde. Dessa siffror är bättre än jämförelsekommunerna Nykvarn och Trosa, och för riket. Vi kan alltså konstatera att möjligheten för gnestaungdomar att välja att studera på högskola eller universitet har ökat, vilket minskar risken att hamna i en framtida situation utan sysselsättning. Ur ett livsperspektiv är det viktigt att fullfölja sin gymnasieutbildning och få sitt slutbetyg, inte minst med tanke på att möjligheten att senare i livet komplettera sin gymnasieutbildning är begränsad. Andelen gnestaelever som fullföljer sin utbildning är lägre än riket, vare sig vi tittar på 3 eller 4 år, eller jämför med modellberäknat värde. En av anledningarna till detta är att det, i alla fall tidigare, har varit lätt för ungdomar, och främst de unga männen, att få jobb. Motivationen att slutföra sin gymnasieutbildning har kanske inte varit så hög då arbete lockat. En annan anledning kan vara att man av strategiska skäl avbryter sin gymnasieutbildning innan man får slutbetyg därför att man då har rätt att komplettera betyget på komvux när man fyllt 20

11(1 7) år. Detta är dock inget som framkommit i våra uppföljningar. Om man jämför siffrorna för de som slutför inom 3 och 4 år kan man se att kvinnorna ligger 10 %-enheter lägre än riket vad det gäller att slutföra inom 3 år. Däremot slutför kvinnorna i större omfattning än männen gymnasiet inom fyra år. Det finns alltså anledning att i uppföljningen av gymnasieelevernas studier fortsätta att i ett tidigt skede fånga upp de elever som riskerar att inte nå slutbetyg och motivera dem att slutföra studierna. 4.5. Det kommunala informationsansvaret Enligt Skollagen har hemkommunen ansvar för att följa upp alla ungdomar som inte fullgjort sin skolplikt och inte fyllt 20 år. Uppföljningen gäller ej elever som går i gymnasiet. I Gnesta kommun har Barn- och utbildningsnämnden ansvar för elever 16 18 och Socialnämndens Individ- och familjeomsorg (IFO) för de som är 18 20 år. Vi har dock en gemensam arbetsgrupp som träffas två gånger per termin för att samordna arbetet. I gruppen ingår yrkesoch studievägledare från grundskolan och vuxenutbildningen, gymnasieansvarig, rektor på Frejaskolan 6-9 samt CICERON-ansvarig på IFO. Gruppen utgår från den information vi har om elever som inte är i studier eller arbete samt information från de ca 75 gymnasieskolor där gnestaungdomar studerar. Målsättningen är att på ett tidigt stadium fånga upp elever som vill byta program eller avbryta studierna så att kostnaden för eleven, i form av sänkt motivation och sänkt självförtroende, och kommunen, i form av kostnad för ett extra år på gymnasiet, blir så liten som möjligt. I Gnesta kommun har arbetet varit lyckosamt och vi uppfyller skollagens grundläggande krav på uppföljning. De senaste åren har andelen gymnasieelever i åldersgruppen 16-19 år ökat och det är få som inte går gymnasiet alls. De elever som inte börjar gymnasiet direkt efter åk 9 börjar i de flesta fall nästkommande läsår. I riket är det 3 % som inte börjar gymnasiet direkt efter avslutad grundskola. Tabell 10: Studieuppehåll och avbrott Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare folkbok. i kommunen Byte föregående år fr. annat till ny, andel (%) av nybörjare folkbok. i kommunen 2 1 1 16 8 13 Elever, antal kvinnor folkbok i kommunen som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasiet följande höst Elever, antal män folkbok i kommunen som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasiet följande höst Skolverkets Jämförelsetal 131108 uppgift saknas uppgift saknas 3 0 3 1 Att göra avbrott eller studieuppehåll under sitt första år i gymnasiet är en riskfaktor för kommande studier på gymnasiet. Vi har en förhållandevis låg andel elever som gör avbrott. God tillgång på kvalificerad studievägledning inför gymnasievalet är förmodligen en av

12(1 7) framgångsfaktorerna, uppföljningsgruppens arbete en annan. Ogiltig frånvaro kan vara en första signal om att eleven inte trivs och så småningom avbryter studierna. På den blankett gymnasieskolorna fått för att meddela Gnesta kommun om förändringar i elevens studieplan ska man också rapportera om eleven har mycket ogiltig frånvaro. Kontakten med gymnasieskolorna har ökat avsevärt det senaste året och nu är det sällan en elev avbryter sina studier utan att vi fått veta det från skolan. När vi får vetskap om att en elev är på väg att eller har hoppat av gymnasiet kontaktas eleven av studievägledare, gymnasieansvarig eller Ciceron-ansvarig. Det primära är att få tillbaka eleven i studier, i annat fall att erbjuda hjälp att kontakta Arbetsförmedlingen eller en praktikplats. 4.6. Analys av arbetet med det kommunala informationsansvaret Ett aktivt arbete med uppföljning och ett kreativt samarbete med Ciceron-ansvarig har lett till att vi har få elever som avbryter sina studier eller inte går i gymnasiet alls. En reflektion är också att förskola och grundskola förmodligen lyckas ge eleverna lust att lära och tilltro till sin egen förmåga, trots att de inte alltid uppger det själva i enkäterna. Men har man med sig dessa förmågor är det lättare att ta sig igenom jobbigare perioder och inte ge upp sina studier. Uppföljning av gymnasieeleverna har också lett till att vi har god kontakt med de flesta gymnasieskolorna och kan samarbeta när skolan ser att allt inte rullar på som det ska. Ganska ofta handlar det om elever som redan i grundskolan fick extra stöd av olika slag och därför är väl kända av rektor och studievägledare. Sammansättningen av arbetsgruppen är därför den bästa tänkbara då rektor och studievägledare har bakgrundskunskap, gymnasieansvarig har aktuell information och Ciceron-ansvarig samt studievägledare på komvux kan ledsaga till framtida möjlig sysselsättning. Under 2015 kommer lagstiftningen att förändras och informationsansvaret kommer att övergå till ett kommunalt aktivitetsansvar. Kravet på att också kunna erbjuda aktiviteter ökar och Arbetsförmedlingen kommer att få ett ökat ansvar för åldersgruppen. Det arbete som sker idag lever väl upp till lagstiftarens krav men håller inte för den kommande lagskärpningen, då Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen måste ta ett ökat ansvar för att få ungdomar i sysselsättning. 4.7. Högre studier En hög utbildningsnivå ger ökad möjlighet till arbete, ökar kompetensen i arbetslivet, stärker individens roll i samhället samt minskar utanförskap och långtidsarbetslöshet, framför allt bland unga. Det är därför eftersträvansvärt att befolkningen har eftergymnasial utbildning. Andelen invånare i Gnesta med eftergymnasial utbildning stiger sakta och ligger nu i ungefärlig nivå med riket. Tabell 11: Andel invånare med eftergymnasial utbildning Invånare med eftergymnasial utbildning 25-44 år, andel (%) Gnesta Kvinnor 39 40 40 Män 24 25 25

13(1 7) Totalt 31 33 33 Riket Kvinnor 40 41 42 Män 25 26 26 Totalt 32 33 34 Invånare med eftergymnasial utbildning 45-64 år, andel (%) Gnesta Kvinnor 32 33 34 Män 24 24 25 Totalt 28 28 29 Riket Kvinnor 30 31 32 Män 23 23 24 Totalt 27 27 28 Mått i Framtidsplanen: Andel elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Tabell 12: Andel elever som påbörjat universitet/högskola inom 3 år Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gnesta Kvinnor 40,0 42,0 41,8 Män 17,4 13,8 23,8 Totalt 29,2 26,9 33,1 Riket Kvinnor 43,7 45,4 46,4 Män 31,4 32,6 32,6 Totalt 37,6 39,1 39,7 Tabell 13: Andel elever etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter gymnasiet Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) * uppgift saknas Gnesta Kvinnor 66,0 68,7 * Män 70,7 71,4 * Totalt 68,5 70,0 * Riket Kvinnor 65,8 66,3 *

14(1 7) Män 63,7 67,4 * Totalt 64,8 66,9 * Mått i Framtidsplanen: Publicerade nyheter på hemsidan Tabell 14: Antal publicerade nyheter på hemsidan 2013 5 7 4 10 Under året har vi lagt ut all information som rör gymnasieeleverna på hemsidan. Vi har också haft nyheter om högskoleprovet och en blänkare om vilka högskolor som finns i närområdet. Diskussioner har förts om att starta en Facebook-grupp för gymnasieelever men vi gör nu bedömningen att eleverna nås av den information den behöver ändå. Målen har uppnåtts: Andel elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Publicerade nyheter på hemsidan Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X 4.8. Analys av högre studier Andelen gymnasieelever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieskola ökar, andelen män ökar t.o.m. mycket, men ligger fortfarande lägre än riket och jämförelsekommunerna Nykvarn och Trosa. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning ökar något och ligger i ungefärlig nivå med riket. Vi ser att kvinnor har högre utbildning än män, något som ser likadant ut i hela landet. Inom några år kommer förmodligen andelen män med eftergymnasial utbilning öka eftersom männens meritvärde och andelen som sökt högskola ökat. Det är dock oroande att en så hög andel av våra gymnasieelever läser en yrkesutbildning då det kan innebära en återvändsgränd för vidare studier. Man kan läsa till kurser på en yrkesförberedande utbildning så att man också får grundläggande högskolebehörighet, men det är långt ifrån alla som gör det. Informationen om detta behöver ytterligare förbättras. Andelen gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller arbetar två år efter avslutad gymnasieutbildning ökar och är bättre än riket. Att vi har dessa goda siffror beror på att det, i alla fall hittills, varit lätt för ungdomar att få arbete i Gnesta. Vi vet dock att kraven inom alla yrken ökar och att allt fler arbetsgivare kräver minst avslutad gymnasieutbildning och i skenet av det blir det ännu viktigare att eleverna får möjligheter att klara av sina gymnasiestudier. Under året har kontakter tagits med högskolor i närområdet för att etablera ett samarbete

15(1 7) gällande våra grundskoleelever. Alla elever har inte föräldrar eller andra vuxna förebilder vad det gäller högre studier, därför måste skolan bidra med det arbetet. Det är dock inte självklart för högskolorna att samarbeta med grundskolor, men några frön har såtts som förhoppningsvis kan blomma ut under 2014. 4.9. Ekonomi Eftersom kommunen köper alla utbildningsplatser och eleverna har möjlighet att i stor utsträckning välja utbildning är det svårt för oss att påverka kostnaderna. En utökad uppföljning har däremot inneburit en minskad kostnad på sikt, exempelvis genom att i uppföljningen se till att eleverna klarar av sin utbildning på tre år i stället för fyra. De elever som går ett fjärde år i gymnasiet ska vara väl kända av gymnasieansvarig och ett fjärde år planeras i god tid tillsammans med berörd skola. Förmodligen är det inte nödvändigt med ett helt studieår utan eleven kan läsa enstaka kurser för att få sin examen. Uppföljningen har också lett till att vi ofta vet exakt när en elev börjar och slutar på en skola och därmed endast betalar för den faktiska platsen. Kostnaden per elev ökade med 3 % mellan 2011 och 2012, mest beroende på höjda programkostnader. Yrkesprogrammen är dyrare än studieförberedande program, men vi ligger trots vår höga andel elever på yrkesförberedande program i nivå med mediankostnaden för riket. Enligt skollagen är hemkommunen skyldig att lämna inackorderingsstöd till elever i gymnasieskola med offentlig huvudman. Elever i fristående gymnasieskola söker inackorderingsbidrag från CSN och elever som är andrahandsmottagna utanför samverkansområdet har inte rätt till bidraget. Kommunen bistår även med resekostnaden till skolan då alla elever måste resa för att kunna genomföra sin utbildning. Under 2013 har 49 inackorderingsbidrag beviljats till en kostnad av 319 000:-. 9 resebidrag har beviljats till an kostnad av 61 000:- och 15 km-bidrag har beviljats, detta till en kostnad av 25 000:-. Under 2013 har antalet elever som åker taxi till gymnasieskolan ökat, vilket förstås innebär en ökad kostnad. Det handlar om elever som p.g.a. funktionsnedsättningar av olika slag bedömts inte kunna gå i gymnasieskola om de inte får taxiresor mellan hemmet och skolan. Samtliga dessa elever genomför sin utbildning i dagsläget och i ett långsiktigt perspektiv är det väl investerade pengar. 4.10. Analys av ekonomi Eftersom eleverna fritt får välja utbildning och skola är det oerhört svårt att i förväg göra en hållbar budget. Däremot kan vi hålla nere kostnaderna genom en aktiv uppföljning och en mycket noggrann kontroll av alla fakturor; något som gett ett gott resultat 2013. Eftersom de högskoleförberedande programmen är billigare än yrkesprogram skulle det även få positiva effekter för ekonomin om fler elever läste ett högskoleförberedande program, men det måste få vara eleven som avgör vilken utbildning den ska gå om vi ska ha en hög fullföljandegrad. Kostnaderna för resor är också svåra att påverka då i princip alla elever måste ha ett buss- eller tågkort för att ta sig till sin skola. Kostnaden för ett Länstrafikkort är mycket högre än ett Accesskort, så det skulle få viss påverkan på budgeten om fler valde skolor i Södertälje och Stockholmsområdet, men även här måste det få vara elevens val som avgör.

16(1 7) En till synes hög kostnad som skulle kunna påverkas är den för elever som reser med taxi till sin skola. Det är dock ett mycket litet antal elever som gör det och taxifirman är mycket skicklig på att samordna resorna för att minimera våra kostnader. Om taxiresorna för dessa elever drogs in gör vi bedömningen att dessa elever inte alls skulle gå i gymnasiet, ett icke önskvärt scenario. 5. Utvecklingsområden 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning utarbeta rutiner för övergången från åk 9 till gymnasiet samt rutiner för uppföljningsarbetet. I detta arbete ingår ett fördjupat samarbete med studie- och yrkesvägledarna på grundskolan och vuxenutbildningen utveckla samarbetet med antagningsenheten i Stockholm som en grund för effektivare uppföljningsarbete utveckla uppföljningsgruppens arbete utveckla informationen till elever och föräldrar bland annat via hemsida, INFOMENTOR, broschyr och blanketter utveckla samarbetet med grundsärskolan kring elever som börjar nya gymnasiesärskolan 2013 upparbeta kontakter med universitet och högskola för ett fortsatt samarbete 5.2. Resultat för utvecklingsområdena Vi har välfungerande rutiner för övergången från åk 9 till gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren på högstadiet och gymnasieansvarig samarbetar kring elever som behöver överlämning till gymnasiet, men det är eleven och dess vårdnadshavare som är informationsbärare. Om familjen önskar det deltar lärare från högstadiet i överlämning till gymnasiet. Under året har vi också upparbetat välfungerande rutiner för uppföljningsarbetet. Dessa måste dock utvecklas vidare med tanke på den nya lagstiftningen 2015. Samarbetet med antagningsenheten har förbättrats under året. Vi har en egen kontaktperson som väl känner till förutsättningarna i Gnesta och många av de bekymmer vi upplevde 2012 är nu borta. Det som kvarstår att förbättra är ett smidigare samarbete mellan antagningarna i Stockholm och Nyköping, men det ligger utanför vårt påverkansområde. Eftersom det ändå innebär ett bekymmer för oss kommer vi fortsätta att påtala vårt behov av bättre samverkan. Vi har reviderat broschyren och blanketterna som lämnas till elever och vårdnadshavare med utgångspunkt i de frågor vi fått om detta tidigare. Vi har också senarelagt informationen till eleverna om resor och inackorderingsbidrag. Gymnasieansvarig besökte alla elever i åk 9 på Frejaskolan och Waldorfskolan i slutet av maj. Vid besöket lämnades gymnasiebroschyren och reseblanketten till eleverna. Det blev ett gyllene tillfälle för eleverna att ställa frågor och vi upplever att höstterminsstarten för gymnasieeleverna fungerade bra. Diskussioner har förts under året angående ansvaret för eleverna på gymnasiesärskolan. Det resulterade i att bitr. rektor för grundsärskolan behåller sitt nuvarande ansvar för uppföljning av gymnasiesäreleverna eftersom hon är väl insatt i elevernas situation och känner både elever och

17(1 7) vårdnadshavare väl. Kontakter har under året tagits med Mälardalens högskola, Södertörns högskola och KTH/Campus Telge för att etablera kontakt för ett fortsatt samarbete. Det har inte varit helt enkelt då högskolorna i första hand lägger sina resurser på samarbete med gymnasieskolorna. Vi har knutit kontakt med Campus Telge och fått uppslag till ett par möjliga samarbeten som kommer att utvecklas under 2014. 5.3. Utvecklingsområden 2014 Aktiv information till elever och vårdnadshavare om möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet även på yrkesprogrammen Nya försök att etablera kontakt med högskolorna i närområdet Undersöka möjligheten att högskolorna kommer till Gnesta, exempelvis Utbildningscentrum, för att informera om sina program och kurser Förbereda rutiner för den nya lagstiftningen om informationsansvaret 6. Sammanfattning av verksamhetsåret Den intensifierade uppföljningen, i kombination med ett utvecklat arbete med informationsansvaret, har gett resultat i form av gott samarbete med många gymnasieskolor, bra stöd till elever som hoppat av eller haft tankar om det, samt förbättrad ekonomisk uppföljning. Dessutom ser vi att resultaten för våra gymnasieelever förbättras och att fler läser på högskolan. Vi lägger härmed det lyckosamma gymnasieåret 2013 till handlingarna och tar i denna kvalitetsredovisning avstamp för ett lika framgångsrikt 2014. Marie-Louise Ramevik Verksamhetsansvarig för gymnasiet