"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån vår mat kommer och hur den kommer till oss är de två främsta frågorna i en foodshed-analys. Begreppet foodshed hjälper oss att tänka på vår livsmedelskonsumtion ur ett systemperspektiv, samt att se mönster och samband i ett komplicerat och globalt livsmedelssystem. Vad är ett foodshed? Foodshed kan översättas till livsmedelsförsörjningsområde, men eftersom ordet är otympligt använder jag originaluttrycket. Begreppet utvecklades i USA ur tanken på ett vattenavrinningsområde (eng. watershed). På samma sätt som man där studerar var vattnet har sitt ursprung, och hur det rör sig inom ett område tills det når sin recipient, ville man studera våra livsmedelsflöden. I en foodshed-analys kan man beräkna flöden och riktningar av livsmedel (exempelvis för att försörja en skola, ett samhälle, eller ett land), och dokumentera de kvantitativa och kvalitativa förädlingar som livsmedel genomgår, i tid och rum, från jord till bord. Man kan lätt tänka sig det nät av livsmedelstransporter som våra konsumtionsvanor genererar inom vårt livsmedelsförsörjningsområde, från odlingen till vårt kök. Bakgrunden till begreppet foodshed var resurhushållningsfrågan, hur vi ska kunna försörja oss i framtiden med begränsade resurser och ökande befolkning. Dagens livsmedelsförsörjning I analysen ställer man frågorna: Varifrån kommer vår mat, och hur kommer den till oss? Mycket kan inrymmas i denna till synes enkla och oskyldiga frågeställning. När man börjar studera dagens livsmedelsförsörjningssystem inser man snabbt att frågan inte är så enkel att svara på. Maten vi äter kan vara importerad från andra sidan jordklotet, eller komma från lokala producenter. Hur maten har kommit till affären handlar om vilka transportmedel som utnyttjats, men inte bara det. Hur maten kommit från jord till bord är förenat med flera, för oss som konsumenter ofta dolda sociala och hälsomässiga aspekter hos människor i produktionslandet, tillika miljöpåverkan och resursutnyttjande. Om maten kommer långt ifrån så har vi konsumenter mycket liten insyn i dessa aspekter, och det blir svårt att ta hänsyn till dessa när vi gör våra val i butiken. Och hur ska vi kunna det när vårt foodshed idag är så stort? Maten kommer ofta från någon plats som vi inte känner till särskilt väl. Går vi runt i en livsmedelsaffär i västvärlden idag är det svårt att tänka sig att det finns begränsningar för jordens totala konsumtion. Vi i Sverige kan konsumera i stort sett vad, hur mycket och när vi så önskar. Det är vår privatekonomi som begränsar. Allt finns där, från hela 112 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
B 4. A T T Ä T A M E D G O T T S A M V E T E världen, varje gång du kommer dit, året om. Det ser marknaden till. (och då menar jag inte bondens marknad.) Utbudet av frukt och grönt är till största delen detsamma vilken tid på året du än går för att handla. Man får ingen känsla för att det finns en begränsad mängd odlingsbar areal på jorden, eller att det finns en begränsad mängd vatten för bevattning. Inte heller kan man förstå att variationer i klimat och växtsäsonger kan begränsa vår livsmedelsproduktion. Man ser sällan effekterna av missväxt och torka. Man ser sällan på utbudet i affären att frosten har halverat skörden för kaffeodlarna i Sydamerika. Det står lika mycket kaffe där på hyllorna i alla fall, bara lite dyrare. Inte heller kan du se hälsoproblem hos bananarbetarna i Nicaragua när du köper Nicaraguanska bananer i Sverige. Dagens stora foodshed innebär inte bara ökat avstånd mellan producenter och konsumenter; hela försörjningssystemet har blivit svåröverskådligt och mindre genomskinligt. Detta försvagar därmed trovärdigheten till en fungerande marknad, som bygger på att alla har tillgång till all information och gör medvetna val. Hur kan en foodshed-analys hjälpa oss? Om vi får ökad förståelse för hur vårt livsmedelsförsörjningssystem ser ut, och för vilka effekter vår konsumtion har globalt, har vi lättare att fatta beslut som kan leda till förbättring. Man behöver se systemet ur ett större perspektiv, som systemanalytiker gärna uttrycker det. När vi ser på de livsmedelsflöden som transporteras över gränserna till Sverige kan man kanske reagera på något som vi inte konsumerar direkt, utan indirekt, och tidigare inte varit medvetna om. Exempel kan vara import av sojamjöl till djurfoder. Vårt svenska kött är kanske inte alltid så svenskt. En skola kan som en del av undervisningen arbeta med att studera vårt foodshed för att få en bild av var maten kommer ifrån idag. Ett barn av tio i Sverige i åldern nio till tio år tror att bananer växer i Sverige! Man kan fundera på om skolan kan göra något för att minska på foodsheden och transporterna genom att köpa närproducerat livsmedel till skolköket, eller vad som händer i foodsheden om vi byter ut importerade tomater mot inhemska morötter etc. Hur ser Sveriges foodshed ut? Skulle jordens odlingsareal räcka om alla på jorden hade våra konsumtionsvanor? Hur stor areal tar Sverige i anspråk för sin totala livsmedelskonsumtion, och hur mycket ligger inom våra egna gränser? Följande är ett utdrag från preliminära resultat i utforskandet av Sveriges foodshed. Konsumtionsarealen är endast den areal som behövts för att odla de livsmedelsråvaror som vi konsumerar i Sverige. Vår konsumtionsareal är beräknad enligt följande formel: konsumtionsareal = importareal + inhemsk areal exportareal där importarealen är den areal som behövts för att odla alla råvaror till de livsmedel som vi importerar, den inhemska arealen är Sveriges jord- 113
bruksareal, och exportarealen motsvaras av den areal som behövts för att odla alla råvaror till de livsmedel som vi exporterar. I konsumtionen ingår även de livsmedel som försvinner som spill i förädlingsindustrin, i våra kök, etc. Areal som används till produktion av etanol för drivmedel, energiskog, vegetabiliska oljor för tekniskt bruk, tobak, och dylika icke-livsmedel är inte medräknade. Dessa icke-livsmedel är dock jordbruksprodukter som använder odlingsarealer, men de ingår inte inom systemgränsen för denna analys som endast behandlar livsmedel. Hur stor areal är vi idag beroende av för vår livsmedelskonsumtion? Vi är idag beroende av cirka 4 miljoner hektar odlingsareal, enligt preliminära studier. Det motsvarar drygt 0,4 hektar per svensk medborgare, vilket kan jämföras med 0,27 hektar per världsmedborgare. Uppskattningsvis 1,5 miljoner hektar, cirka 35 procent, ligger utanför Sveriges gränser. Vi importerar livsmedel från en större yta än så, men sedan exporterar vi till viss del samma livsmedel igen så det är svårt att veta exakt hur stor del av det importerade livsmedlet som vi konsumerar inom Sveriges gränser. En av våra stora exportarealer är exempelvis kaffe, som inte odlas i Sverige utan importeras som gröna bönor, rostas i Sverige för att sedan exporteras vidare. Dessutom re-exporterar vi bananer och andra produkter som inte förädlats i Sverige. Detta är bara några exempel på hur komplicerat vårt livsmedelssystem är idag. Det är marknaden, och dess aktörer inom livsmedelsindustrin, som styr livsmedelssystemet mer än människans egentliga behov av näringsriktig och energirik föda. Vad produceras i vårt foodshed? Den absolut största arealen, runt 2/3 av all odlingsareal vi är beroende av, används för att odla foder. Långt efter kommer areal för odling av spannmål för humankonsumtion, samt oljerika växter som blir matolja. (Den areal av oljerika växter som går till animaliefoder ingår inte här utan i foderarealen.) Arealen för odling av stimulantia såsom kaffe, kakao och chokladprodukter, samt te, är större än frukt- och grönsaksarealen tillsammans. Att frukt och grönsaksarealerna är relativt små beror delvis på att produktionsformerna är mer intensiva, ibland i växthus, med större insatser av bevattning, energi i form värme- och ljus, etc. Var ligger vårt foodshed? Den största konsumtionsarealen, cirka 65 procent, ligger inom våra egna gränser. Sedan är det svårare att veta var de importerade livsmedlen och deras råvaror är odlade. Vår handelsstatistik medger inte det, då där bara anges sista avsändningsland och inte ursprungsland. En stor del av det vi importerar kommer via våra grannländer i Europa, exempelvis Nederländerna (cirka 450 000 ha), Tyskland (cirka 300 000 ha) och Danmark (cirka 200 000 ha). Se tabell 2 för de 10 största avsändningsländerna i vår importerade konsumtionsareal. Notera att dessa kon- 114 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003
B 4. A T T Ä T A M E D G O T T S A M V E T E sumtionsarealer endast importerats via dessa länder, och hör hemma någon annanstans. Frågan är bara var, och hur mycket. Diskussion Idag utnyttjar Sverige mer areal per person för sin livsmedelskonsumtion, > 0,4 ha, än vad som finns att tillgå per världsmedborgare globalt, 0,27 ha. Om odlingsarealer som används för icke-livsmedel, exempelvis energigrödor, tobak, oljor för tekniskt bruk etc., ingick i mina beräkningar skulle klyftan öka ytterligare. Idag används dessutom en mängd insatsmedel för att öka produktionen per hektar, såsom bekämpningsmedel, bevattning och konstgödsel. Om vi inte hade tillgång till dessa så skulle arealerna med stor sannolikhet behöva vara större för att få fram samma mängd livsmedel. Vårt arealbehov ser ut som det gör på grund av vår livsstil och våra konsumtionsvanor. Om fler på jorden hade våra vanor skulle kan- Tabell 1. Uppskattning av konsumtionsarealen för olika grupper av livsmedel, medelvärde för åren 1997 2000. Livsmedelsgrupp Procent areal foder och animalier produkter ca. 60 75 spannmål och produkter därav ca. 5 10 matolja, samt övriga oljerika grödor ca. 5 10 stimulantia, såsom kaffe, kakao och te ca. 4 socker och produkter därav > 0 2 frukt och produkter därav > 0 2 grönsaker och produkter därav > 0 2 potatis och produkter därav > 0 2 baljväxter och produkter därav > 0 2 nötter och produkter därav >0 2 drycker, alkoholhaltiga > 0 2 kryddor och kryddgrönt > 0 2 produktionsareal i.a.n. ca. 5 10 i.a.n. = ingen annanstans nämnd, exempelvis areal i träda, samt produktionsareal för sammansatta livsmedel som inte kan delas in i livsmedelsgrupperna ovan. Tabell 2. De 10 största avsändningsländerna i vår importerade konsumtionsareal. Land Hektar (ha) Nederländerna 450 000 Tyskland 300 000 Danmark 200 000 Irland 75 000 Norge 70 000 Belgien 65 000 Brasilien 60 000 Finland 60 000 Storbritannien 40 000 Italien 35 000 115
ske konsumtionsarealerna behöva öka med mer än vad som idag finns att tillgå för ökning. Vad kan vi göra för att minska vårt foodshed? Nästa steg i mitt arbete blir att studera hur en förändrad diet kan förändra vårt foodshed. Hur brukas arealen för odling av den mat vi importerar? Bidrar vår konsumtion här till problem där? Det är frågor som är svåra för oss som konsumenter att ta ställning till när maten produceras långt bort. Med en foodshed-analys kan man se hur stora ytor det rör sig om, och var de ligger. Sedan kan man välja en eller flera mer intressanta livsmedel, eller särskilt intressanta områden av vårt foodshed, och studera dessa grundligare ifråga om produktionsmetoder, miljöproblem och markförstöring. Olika former av märkning, t.ex. rättvisemärkning och KRAV-märkning kan sedan hjälpa konsumenten att välja att stödja, eller inte stödja, vissa produktionsformer och därmed förhoppningsvis bidra till att förändra sociala förhållanden i dessa länder där vi annars har begränsad insyn. 116 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2003