Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag till åtgärder kopplat till befintliga verksamheter... 7 Steg ett, samverkan mellan fritidsgård, ungdomar samt sporthall/multiarena... 7 Steg två, samverkan fritidsgård, ungdomar samt civila samhället: t.ex. föreningslivet, folkhögskola och svenska kyrkan... 8 Slutord... 9 Källor och läshänvisningar... 9

Bakgrund Beskrivning av uppdraget: Utreda och sammanställa befintliga verksamheter för målgruppen, ta reda på var och vad ungdomarna i utanförskap är och gör på sin fritid utifrån genus. Detta görs genom dialog med skolorna, fritidsgården, föreningslivet, ideella organisationer, informella mötesplatser, intervjuer med nyckelpersoner, föreningsstatistik m.m. Processledning, samtal och dialoger tillsammans med ungdomar i Smedby för att få deras bild och idéer till samverkan och utveckling. Vad kan kommunen göra? Föreningar? De själva? Uppdraget är kopplat till kommunens mål om barnfattigdom i budget 2012, där det uttalas att barnfattigdomen ska med alla medel bekämpas och att inget barn i Kalmar ska behöva vara utanför gemenskap och aktiviteter på grund av dålig ekonomi i hemmiljön. Uppdraget hör även till de särskilt uttalade prioriterade områdena kring ett mångkulturellt Kalmar, barn och ungdomar - kommunens framtid samt folkhälsa och jämlikhet. Arbetsmetod Uppdraget har genomförts dels genom samtal med ungdomar i Smedby, för att få deras bild och deras idéer till samverkan och utveckling, dels genom att titta på statistik, litteratur och forskning kring ungas livsvillkor, utanförskap samt delaktighet och demokrati. Dialog har förts med skolorna och elevråden, med ungdomar på fritidsgården samt ungdomar och vuxna som deltar i föreningslivet. Målgruppen för rapporten är ungdomar i åldern 10-16 år. Även föreningsstatistik har använts för uppdraget, vilket var att utreda och sammanställa var ungdomar i utanförskap är och vad de gör på sin fritid i Smedby. Anki Lagercrantz och Sophia Sundlin har genomfört uppdraget. Återrapportering sker till Kultur- och Fritidsförvaltningen. Frågorna som ställdes till ungdomarna var: vad brukar ni göra på fritiden, vilka platser i Smedby brukar ni besöka på fritiden, vilka andra platser, förutom i Smedby, brukar ni besöka på fritiden samt vad saknar ni i Smedby? Vi bad även barnen och ungdomarna att fundera över vad som skulle göra Smedby bättre? Särskilt fokus har lagts på de förslag som barn och ungdomar har gett kring aktiviteter och om var ungdomar hänger, dvs. umgås utan organiserade former, utanför föreningar eller fritidsgården

Om Smedby I Smedby bor totalt 3 882 personer (varav 3 812 i tätorten) och Smedby har en större andel barn och ungdomar än genomsnittet av Kalmar. Enligt Kalmar kommuns befolkningsstatistik för 2012 finns 1046 barn och ungdomar upp till arton år. Cirka 200 av ungdomarna är i åldern 16-18 år. Jämfört med övriga Kalmar så är gruppen med barn och unga procentuellt större, dvs. Smedby har en större andel barn och unga. Knappt 15 % av Smedbys befolkning är i åldern 6-15 år och cirka 5 % är i åldern 16-18 år. Då barn och unga är en stor befolkningsgrupp är en meningsfull fritid och bra mötesplatser mycket viktigt i samhället. I Smedby har i genomsnitt ca 16 % av invånarna utländsk bakgrund. Totalt sett i hela kommunen har 12 % av invånarna utländsk bakgrund. Denna siffra varierar dock kraftigt i olika delar av boendeområden. Även byggnationen ser olika ut i olika delar av Smedby. Vanligast är äganderätt

bland småhus som står för lite drygt hälften av boendeformen, följt av hyresrätter på cirka 35 % (Välfärdsbokslut 2010 samt Kalmar kommun Områdesfakta 2012). I Smedby har en större andel av befolkningen förgymnasial och gymnasieal utbildning än genomsnittet i Kalmar. Men det är färre medborgare som har eftergymnasial utbildning jämfört med genomsnittet. Inkomstnivå i Smedby ligger strax under snittet för Kalmar kommun. I snitt tjänar man 252 200 kr i Smedby och 262 600 kr i snitt för Kalmar kommun. Kvinnor tjänar drygt 60 000kr mindre än män om året. Andelen familjer som får ekonomiskt bistånd i Smedby är 7,9 % vilket är fler jämfört med 4 % i snitt i Kalmar. Andelen arbetslösa är också fler totalt sett, 9 % jämfört med 6,3 % i snitt i Kalmar. Bland ungdomar och unga vuxna i åldern 18-24 år är 15,2 % arbetslösa jämfört med 9,5 % i snitt i Kalmar (statistik hämtad från Kalmar kommun Områdesfakta 2012 ). Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor Social delaktighet Att hjälpa individer att stärka sina möjligheter att påverka sitt eget liv är en grundpelare i det lokala demokratiarbetet. Egenmakt är en viktig faktor när man talar om människors hälsa och välfärd. Det lokala demokratiarbetet i en kommun fungerar inte om det inte finns medborgare som diskuterar och tar ansvar för samhällets gemensamma frågor. Förslagen i denna rapport syftar till att fler medborgare ska få en god social förankring i samhället, att fler blir socialt aktiva och att fler kommer känna att de kan påverka sin närmiljö (Michael Marmot Statussyndromet, Demokratigruppens rapport 2011, Kalmar kommun) Att delta i sociala sammanhang har bevisade goda effekter på människors hälsa. Det minskar stress och främjar god fysisk hälsa. Faktorer som inte främjar social delaktighet är låg utbildning, hög ålder, om man är utrikes född eller har ett arbetaryrke (som man). Faktorer som istället ökar social delaktighet är t.ex. lång utbildning samt ett aktivt föreningsliv. Studier visar att god hälsa hänger samman med graden av delaktighet som medborgarna har i samhället. Robert Putnams studie Making democracy work, civil tradition in modern Italy från 1992 visar att delaktighet och inflytande i samhället påverkas av en rad faktorer, som arbete och sysselsättning, utbildning, föreningsliv, kultur m.m. Eftersom delaktighet och inflytande är en grund för folkhälsa blir dessa faktorer mycket intressanta i ett kommunalt perspektiv (Välfärdsbokslutet 2010). Ungdomarna lyfter vid samtalen med oss att det vore bra om det fanns mötesplatser och saker att göra i nya Smedby, eftersom samhället är väldigt uppdelat. Ungdomarna menar att alla som är

nyanlända placeras på ett ställe och det upplevs som negativt. Dessa personer behöver integreras i samhället istället och finns det bra aktiviteter i nya Smedbyområdet så kommer en större genomströmning av människor ske mellan områdena, menar ungdomarna. Att multiarenan finns här tycker de är jättebra. För att minska segregation i ett samhälle kan både fysiska och sociala åtgärder göras. Termen socialt kitt används för att beskriva sociala åtgärder som syftar till att stärka såväl individer som områden. Detta sker genom att skapa aktiviteter som utvecklar sociala band som skapar tillit mellan individer, människor i grupper, samhällen eller i organisationer. Miljöer med starkt kitt kännetecknas av att människor är socialt aktiva, har god social förankring och har goda möjligheter att påverka sin närmiljö. Det är detta som ungdomarna pratar om och som de tycker är viktigt (PM Både sociala och fysiska åtgärder för att minska segregationen Kalmar kommun 2013). Psykisk ohälsa hos unga I den senaste kommunövergripande större undersökningen om ungas livsvillor, Lupprapporten från 2008-2009, framkom att ungdomar i Smedby i större utsträckning än övriga Kalmar kommun har psykosomatiska besvär som huvudvärk, ont i magen m.m. (18 %). Flera studier visar att flickor i större utsträckning upplever psykisk ohälsa än pojkar och att fler flickor känner stor stress över bl.a. skolresultat. Denna bild bekräftades i Luppen (Ungdomar sätter Kalmar under luppen 2008). Under våren 2013 kommer nästa stora övergripande enkätundersökning att genomföras och ger då ny fakta att jämföra Luppen med. Utbildningsnivå Slutbetyg för flickorna i åk nio på Barkestorpsskolan visar att 93 % är behöriga till gymnasiet och 85 % av flickorna har uppnått målen. För pojkar är 89 % behöriga till gymnasiet och 83 % har uppnått målen, dvs. nått målen i samtliga ämnen som ingått i elevens utbildning. Jämfört med Kalmars genomsnittsiffror för måluppfyllelse ligger flickorna och pojkarna på ungefär samma nivå, men vad gäller behörigheten till gymnasiet ligger både flickornas och pojkarnas resultat under snittet (siffror hämtade från Välfärdsbokslutet 2010 samt Barn- och ungdomsförvaltningen, Måluppfyllelse i fokus 2007-2011). Ekonomisk utsatthet Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund och nästan vartannat barn till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom i Sverige (Rädda Barnen 2008, Välfärdsbokslut 2010). I Smedby lever ca 18 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. Av andelen barn med svensk bakgrund är det 6 % som lever i ekonomiskt utsatta hushåll i Smedby. Ungefär 26 % av barnen i Smedby har utländsk bakgrund. Av dessa finns cirka hälften i ekonomiskt utsatta hushåll. Många fritidsaktiviteter för barn kostar pengar. Det finns rapporter som visar att fritidsgårdar är mycket viktiga för dessa barn, då de erbjuder kostnadsfria aktiviteter. Särskilt viktigt är fritidsgårdsverksamheten för barn med utländsk bakgrund och för barn i hushåll med knapp ekonomi. Kommunen bör alltid eftersträva att följa det budgetmål som är satt kring barnfattigdom, där det uttalas att inget barn i Kalmar ska behöva vara utanför gemenskap och aktiviteter på grund av dålig ekonomi i hemmiljön. Ungdomarna själva lyfter vid våra intervjuer upp hur viktigt det är att aktiviteter inte får kosta pengar. Enligt Statistiska centralbyråns rapport Barns fritid från 2009 skiljer fritiden sig åt för barn och unga, beroende på hur deras hemförhållanden ser ut. Till exempel så har barn från ekonomiskt utsatta hushåll en mindre aktiv fritid med lägre deltagande i organiserade fritidsaktiviteter med andra barn (Välfärdsbokslut 2010 samt Befolkningsstatistik Kalmar kommun 2012).

Resultat förslag till åtgärder kopplat till befintliga verksamheter Att ungdomarna är med i varje förslag är självklart, deras åsikter och delaktighet är en förutsättning för att kunna skapa bra mötesplatser och aktiviteter. Enligt Barnkonventionens 12:e paragraf står tydligt att alla barn och unga har rätt att komma till tals i frågor som berör dem och att de har rätt att bli lyssnade på. I Smedby finns en välbesökt fritidsgård, som kan fungera som en naturlig mötesplats för utvecklingen av ungdomsfrågorna i Smedby. I och med att ungdomarna blir äldre söker de sig till centrala Kalmar, både för att umgås och för aktiviteter. Det är tydligt att ju äldre ungdomarna är, desto vanligare är det att de umgås i centrala Kalmar. Därför är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva mötesplatser även i Smedby. Steg ett Steg två Samverkan Fritidsgård Ungdomar Sporthall Multiarena Klirr, Microprojekt Gårdsföreningar Samverkan Fritidsgård Ungdomar Civila samhället: Föreningslivet Svenska kyrkan Folkhögskolan Steg ett, samverkan mellan fritidsgård, ungdomar samt sporthall/multiarena Förslag ett utgår ifrån att ungdomar uttryckt att de gärna skulle se att fritidsgården kunde anordna aktiviteter i sporthallen på Barkestorpsskolan för gårdsbesökarna, samt att yngre ungdomar uttryckt en oro för att vistas på multiarenan själva, då äldre ungdomar ibland lägger beslag på den. Fritidsgården använder idag sporthallen på fredagar och ungdomarna anmäler sig via Facebook till aktiviteterna. Vissa tider är reserverade för de yngre ungdomarna och vissa för de äldre ungdomarna. Detta är mycket populärt och går helt i linje med de önskemål som ungdomarna hade då vi intervjuade dem. Genom att fortsätta att vidare utveckla strukturerad verksamhet på dessa arenor tillsammans med ungdomarna skapas fler aktiviteter för dem som idag inte upplever att de har tillgång till dessa. På fritidsgården finns också möjlighet för ungdomarna att starta gårdsföreningar, detta pågår och är mycket populärt. Det är ett sätt att lära ungdomarna om delaktighet och demokrati samt vad det innebär att driva en förening. Ett årligt bidrag betalas ut och personalen på fritidsgården är med och stöttar ungdomarna i hela processen. En utvärdering görs efter ett år. En annan möjlighet för ungdomarna är att söka Micro-projekt som syftar till att öka ungdomarnas egenkraft, s.k. empowerment samt verka för delaktighet och demokrati. Kommunens pott för ungdomsprojekt, Klirr, går jättebra och marknadsförs i Smedby via fritidsgården. Här finns pengar att söka samt stöd att få för att genomföra sina projekt, av unga för unga. Detta arbete bör fortsätta och vidare markandsföras för att nå så många ungdomar som möjligt.

Ett förslag som bör utredas vidare är om det är möjlighet att hålla fritidsgården i Smedby öppen under sommaren 2013. Då gården har många besökare och ungdomarna som vi intervjuat påpekar vikten av gratis aktiviteter, är detta intressant. Ungdomarna har också berättat hur populära sommarens gratisaktiviteter är, t.ex. simhallens dagar med gratis inträde, samt Getterö. Mot den bakgrunden borde en sommaröppen fritidsgård på nära håll vara intressant. Steg två, samverkan fritidsgård, ungdomar samt civila samhället: t.ex. föreningslivet, folkhögskola och svenska kyrkan Steg två inkluderar övriga civila samhället, dvs. aktörer som är oberoende av stöd från staten. Detta innebär t.ex. föreningslivet, folkhögskola, svenska kyrkan, välgörenhetsorganisationer och studieförbund. Enligt statistik från Kultur- och Fritidsförvaltningen, som bygger på skolupptagningsområdet Smedby, är det vanligast att vara medlem i Smedby BoIK för både flickor och pojkar. Näst vanligaste medlemskapet efter Smedby BoIK är Friskis och Svettis i centrala Kalmar, samt Kalmar HSK och Scouterna. I åldern 7-11 år samt åldern 11-15 år är fler pojkar än flickor föreningsaktiva. Men i åldern 16-18 år är fler flickor än pojkar föreningsaktiva. I åldern 19-20 år är det återigen vanligare att pojkar är föreningsaktiva. Genom att samverka mellan föreningsliv, kommunen och ungdomarna i Smedby kan många nya spännande aktiviteter skapas. Exempelvis har Smedby BoIK visat intresse på utökad samverkan med kommunen. Det kan ske på olika sätt och bör ske genom att ha dialog med ungdomar om hur de vill utveckla ungdomsaktiviteterna i Smedby. Ett annat förslag är att starta upp ungdomscafé i föreningslokalen. En yta som föreningen lyfter upp som intressant att utveckla är grusplanen där den tidigare tennishallen stod. Idag används inte denna yta, samtidigt som en del av ungdomarna hade önskemål om en plats för att kunna skejta. Förslagsvis bör dialog med ungdomarna och kommunen kring detta ske för att hitta en bra lösning. Mötesplatser är något som ungdomarna lyfter fram i flera sammanhang och därför kan detta vara ett mycket intressant alternativ att fortsätta arbeta med. Många av ungdomarna uppger att de hänger mycket vid ICA. Det är en naturlig mötesplats liksom fotbollsplanen på skolan, skolgården och multiarenan som är populära samlingsplatser för de yngre barnen. Att få till strukturerad verksamhet på flera olika ställen i Smedby med ansvarsfulla vuxna vore ett bra komplement till fritidsgården och föreningslivets egna verksamheter. Eftersom Smedby har

registrerade föreningar som ägnar sig åt både hästsport, schack, orientering, skytte, tennis samt scouter och kyrkans unga så borde en bred samverkan kunna ske (föreningsfakta Kultur- och Fritidsförvaltningen 2011). I Norrliden har försök med sommarcafé i kyrkans regi blivit mycket lyckat. Detta skedde i samverkan med bl.a. Kalmar kommun och möjliggjorde för många människor att träffas och samlas på en naturlig mötesplats under sommaren, då skolan är stängd. Detta vore intressant att diskutera även med Smedby, om intresse för liknande aktiviteter kan finnas här. Drive-in-idrotten är ett exempel på kostnadsfri aktivitet och de är på plats varje fredag i Smedby, Ljungbyholm och Funkabo. Drive-in-idrott syftar till att skapa positiva drogfria mötesplatser för ungdomar i åldern 12-16 år och är mycket populärt. I Kalmar Hästsportklubbs regi har ett integrationsprojekt, Stallet pågått i ca två år. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kalmar Hästsportklubb, Kalmartravet, Stall Just, Kalmar kommun, Barkestorpsskolan, Ingelstorpskolan, Dörbyskolan samt Högalids folkhögskola m.fl. Syftet med projektet har varit att få fler ungdomar, särskilt flickor med invandrarbakgrund att intressera sig för hästsporten och ridning. Temakvällar, ridläger och ridlektioner har erbjudits deltagarna kostnadsfritt och varit mycket lyckat. Den grupp som projektet verkar nått fram bäst till är pojkar med invandrarbakgrund. Projektet tar slut under 2013 men det finns en önskan om att skapa ett fortsatt samarbete mellan kommunen och de andra aktörerna kring hästsporten och de ungdomar som fastnat för idrotten. Då många av ungdomarna gärna är i stallet och umgås även när de inte har någon aktivitet där, så har det blivit en viktig mötesplats för dem. Här bör en samverkan kunna genomföras med andra aktörer, med gemensamma temakvällar eller liknande. Eftersom projektet inkluderar både gymnasieskola, folkhögskolan, högstadieskola och föreningsliv finns många kontakter att bygga vidare på tillsammans med ungdomarna. Slutord Att skapa attraktiva drogfria mötesplatser för flickor och pojkar är det mest efterfrågade från ungdomarnas sida. I Smedby finns många möjligheter att skapa detta genom samverkan mellan ungdomarna, fritidsgården samt civila samhället. Det viktiga är att alla som vill ska ha möjlighet att vara med på aktiviteterna och mötesplatserna. Därför bör en bred samverkan eftersträvas, där flera aktörer finns för ungdomarna att vända sig till. Det är avgörande att ungdomarna inkluderas på ett tidigt stadie och känner att de är viktiga, att deras åsikter tas på allvar och de får ta eget ansvar för att utveckla ungdomsaktiviteterna i Smedby. Först då kommer de bli delaktiga på riktigt. Stort tack till de ungdomar som har bistått oss med sina åsikter och synpunkter. Källor och läshänvisningar Bremberg, Sven Hälsoekonomi för kommunala satsningar på barn och ungdom 2007 Flygt, Elisabet Projektplan Stallet en mötesplats med möjligheter till integration, kommunikation och stärkt sammanhållning i Smedby 2010 Marmot, Michael Statussyndromet hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden 2006 Putnam, Robert Making democracy work, civil tradition in modern Italy 1992

Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. 2004 Kalmar kommun egenproducerade rapporter och statistik Demokratigruppens rapport 2011 långsiktiga insatser för utveckling av demokrati, inflytande och valdeltagande i norra centralorten 2010 Måluppfyllelse i fokus 2007-2011, Barkestorpsskolan, Barn och ungdomsförvaltningen PM Både sociala och fysiska åtgärder för att minska segregationen Kalmar kommun 2013 Statistik på områdesnivå 2012 Ungdomar sätter Kalmar under luppen lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Välfärdsbokslut 2010 Möten med referensgrupper våren och sommaren 2012 Ungdomar på Smedby fritidsgård Elevråd Barkestorpskolan Elever på Barkestorpsskolan Elevråd på Dörbyskolan Ungdomar som medverkar i projektet Stallet på Kalmar Hästsportklubb